Bakgrund: Människors ändrade levnadsförhållanden har under de senaste årtiondena resulterat i ökad psykisk ohälsa. Naturens påvisade hälsofrämjande effekter har varit grunden till den rehabiliteringsform som benämns naturunderstödd rehabilitering, NUR. Rehabiliteringsformen har visat sig vara effektiv för personer med stressrelaterade tillstånd. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur professionella inom NUR hanterar sitt eget emotionella och deltagarorienterade arbete och hur de upplever deltagarnas rehabilitering.Metod: Vi har intervjuat sex professionella inom NUR. Empirin har analyserats med hjälp av socialpsykologiska teorier för att förstå relationen mellan professionella och deltagare.Resultat: Professionellas medmänskliga förhållande resulterar i trygga sociala band, vilket har en positiv effekt för deltagarens återhämtning. Vidare visar resultatet på att de professionellas förståelse för deltagarnas situation reducerar stigmatisering vilket bidrar till ytterligare en salutogen faktor. Professionellas ospecificerade roll mellan privatperson och yrkesutövare kan orsaka känslomässig belastning men att det blir en positiv effekt för deltagarna, då relationen och känslorna blir mer konkreta.Slutsatser: Relationer i naturunderstödd rehabilitering är en bärande faktor för en välfungerande NUR-verksamhet. Passion för arbetet har i slutändan mer värde än yrkeskompetens. / Background: In recent decades, peoples changed living conditions have resulted in increased mental illness. Nature's proven health-promoting effects have been the basis of the rehabilitation form, called nature-based rehabilitation, NBR. The form of rehabilitation has proven to be effective for people with stress-related conditions.Purpose: Our purpose is to investigate how professionals in NBR handle their own emotional and participant-oriented work and how they experience participants' rehabilitation.Method: We have interviewed six professionals working with NBR. Data has been analyzed using social psychological theories to understand the relationship between professionals and participants.Results: The professionals’ humanitarian relationships result in secure social bonds, which has a positive effect on the participant’s recovery. Furthermore, the results show that the professionals’ understanding of the participants’ situation reduces stigma, which contributes to another salutogenic factor. The unspecified role of the professionals between being civil and professional can cause emotional strain but it results in a positive effect on the participants as the relationship and feelings become more tangible.Conclusions: Relationships in nature-based rehabilitation are a key factor for a well-functioning NBR. In the end, the passion for the work has more value than professional skills.

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.

Stress kan idag ses genomsyra det svenska samhället och den psykiska ohälsan ökar. I linje med detta så är stressen inom arbetslivet påtaglig och inte minst inom vård och omsorg. Personalen inom äldreomsorgen drabbas hårt av detta och sjukskrivningar är vanligt förekommande inom sektorn. Mot bakgrund av detta har studiens syfte varit att undersöka arbetsmiljön inom äldreomsorgen kopplat till stress och emotioner och vilka konsekvenser detta medför för de som arbetar. Metoden studien använder sig av är av kvalitativ karaktär, mer specifikt semistrukturerade intervjuer och sju personer har intervjuats. Intervjupersonernas upplevelser har analyserats med hjälp av Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt Roberts Karaseks och Töres Theorells krav-kontroll- och stödmodell. Studiens resultat visar att personalen inom äldreomsorgen utför ett emotionellt arbete utifrån Hochschilds tre kriterier för den emotionelle arbetaren då de arbetar nära andra människor, framkallar sinnestillstånd hos andra och i viss mån styrs av arbetsgivarens känsloregler. Vidare visar resultatet att intervjupersonerna utifrån Karaseks och Theorells modell utför ett högstressarbete då de möter höga krav samtidigt som de upplever låg kontroll över arbetssituationen. Här tycks tidspressen vara särskilt framstående då den både skapar krav och känslor av låg kontroll. Slutsatser som kan dras från studien är att det finns strukturella brister i arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Dessa strukturella brister innefattar att tidspressen är hög vilket leder till för lite tid att genomföra vissa arbetsuppgifter eller att de till och med måste bortprioriteras. Sannolikt kan detta leda till negativa konsekvenser för kunderna. Vidare har uppsatsen funnit att bemanningen tycks vara för låg i kombination med att personalen har låg kontroll över sin arbetssituation. Deras scheman upplevs som tunga och i vissa fall brister det sociala stödet. Dessa brister spiller ibland över på den privata sfären och personalen beskriver att det får konsekvenser för privatlivet. Således leder arbetsmiljön till negativa konsekvenser för de som arbetar och dessa konsekvenser är delvis att känslor av stress, oro, skuld och otillräcklighet uppstår.

The aim of this study was to investigate and analyze how counsellors in palliative care view their role as a counsellor and how they are affected by the emotional labor. The study is based on qualitative interviews with six counsellors that work in palliative care and a thematic analysis was used to analyze the interviews. The study is conducted in order to gain an understanding of how the counsellors view their professional role in the advanced healthcare at the home in palliative care as well as the impact the work has on the counsellors and what methods and support is available. Role theory and Hochschild's theory of emotional labor was used to analyze the result. The result shows that counsellors are secure in their role as a counsellor and that they find support in their colleagues and management. They handle their emotions by separating their personal selves from their professional selves. A big workload was among the things that was seen as a challenge. The things that the counsellors found giving with their work were satisfaction and excitement.

The purpose of this study was to analyse how emotions affect prison officers in their daily work. The study seeks to understand how prison officers manage their emotions in the social interactions with clients, and how exercise of authority affects their handling of emotions at work. Formulation of questions that has been answered is how prison officers handle their emotions at work, how they handle their emotions in the social interactions with clients and how they are affected by exercise of authority. Theories that have been applied to this study is Arlie Russell Hochschild and her theory about emotional labor, Michael Foucualt theory about power and Erving Goffman theory about dramaturgy. To answer the purpose of the study, a qualitative research has been used, and six prison officers have been interviewed. The conclusion of the study shows that prison officers handle their emotions through talking with colleagues and manager. It also shows that prison officers are positively affected by exercise of authority. They explained that these policies are made for prison officers and clients safety.

The aim of this study is to examine the possibility of identifying any forms of emotional management strategies in social workers who work with battered women. The study focuses on social workers who work within municipal activities and non-profit women's shelters to identify any differences between the different organizations. The study implemented a qualitative method and we used semi-structured interviews to collect data. Eight social workers participated and were interviewed for the study. The result shows that the work with battered women can be perceived as emotionally stressful. As a result, it is possible to identify emotional management strategies in the emotional labour of the social worker. The respondents agree that collegial support as well as a good working environment are important strategies to deal with the emotions that arise at work. The result also shows strategies such as taking a role in meetings with battered women. The role is partly based on expectations, and partly functions as a protection for the social workers' own feelings. The strategies identified are relatively similar between the organizations. It is thus difficult to draw any conclusions about differences in the emotional management strategies based on the associated organizations.

Tidigare forskning visar att stödpersonal till brukare som har ett utmanande beteende har en komplex och ibland svår arbetssituation och yrkesroll. Stödpersonalen upplever känslor som rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, ilska och tidlöshet i mötet med en brukare som har ett utmanande beteende. Utmanande beteende hos brukare har identifierats som en anledning till att stödpersonal blir utbränd. Stödpersonal kan tillskriva brukarna intentionen att de vill skada andra eller sig själv och att det är möjligt att kontrollera detta beteende. Utbildningsnivån hos stödpersonalen påverkar attityden till brukare som har ett utmanande beteende. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur stödpersonal upplever och ser på individer med ett utmanande beteende samt upplever sin arbetssituation. Med fokus på stödpersonalens känslor och yrkesroll. För att besvara syfte och frågeställningar har kvalitativ metod med semistrukturerad intervju används. Empirin har analyserats med tematiskanalys metod. Hochschilds teorier om emotionellt arbete, känsloregler och socialt utbyte har använts för att skapa förståelse. Resultatet tyder på att det troligtvis är svårt att uppnå ett djupagerande emotionellt arbete i de situationer där brukare har ett utmanande beteende och att en emotiv dissonans uppstår. Det fanns känsloregler på arbetsplatserna skapad av utbildning, kurser, diskussioner och handlingsplaner. Informanterna hade en god människosyn likt en humanistisk människosyn. Outbildad personal har ofta ett annat tankesätt. Denna kunskap, eller brist på kunskap, kan tänkas påverka stödpersonalens syn på och attityd till brukaren. Arbetssituationen beskrevs som jobbig, påfrestande, utmanande men även bra, kul, omväxlande och positiv. En del informanter ansåg att stödet de fick från chefer inte var tillräckligt. Det kan tänkas att det är lättare för chefer att ge stödpersonalen stöd i form av utbildningar, handlingsplaner, teammöten och uppföljningar än att ge stöd i emotionshantering. Ett bra stöd innehåller även ett stöd i emotionshantering, då det är en stor del av arbetet med brukare som har ett utmanande beteende. / Previous research shows that care staff for individuals who have challenging behavior have a complex and sometimes difficult work situation and professional role. Care staff experience feelings like fear, powerlessness, sadness, anger and timelessness in the encounter with an individual who has a challenging behavior. Challenging behavior by clients has been identified as a reason why the care staff burns out. Care staff can assign clients the intention that they want to hurt others or themselves and that it is possible to control this behavior. The education level of care staff affects the attitude towards clients who have a challenging behavior. The purpose of this study is to create an understanding of how care staff experience and see individuals with a challenging behavior and experience their work situation. Focusing on the care staff's emotions and professional role. To answer purpose and questions, qualitative method with semi structured interview has been used. Hochschild's theories about emotional labor, feeling rules and emotions as social exchanges have been used to create understanding. Empire has been analyzed with the thematic analysis method. The result suggests that it is probably difficult to achieve a deep acting emotional labor in those situations where clients have challenging behavior and that an emotive dissonance occurs. There are feeling rules in the workplace created by education, courses, discussions and action plans. The informants have a good view of human beings, similar to a humanistic view of humanity. Uneducated staff often have a different mindset. This knowledge, or lack of knowledge, may affect the support staff's views and attitude towards the client. The work situation is described as difficult, stressful, challenging but also good, fun, varied and positive. Some informants felt that the support they received from managers wasn’t enough. It might be that its easier for the managers to support care staff in the form of education, action plans, theme meetings and follow-up than support them in emotion management. A good support also includes support in emotion management, as it is a major part of the work with users who have a challenging behavior.

Polisyrkets karaktär kräver att den anställda kan utföra emotionellt arbete för att uppvisa de känslor som stämmer överens med arbetsrollen. Detta medan både befolkningen och brottsligheten ökar i Sverige vilket leder till en ökad arbetsbelastning samtidigt som det fattas ett tusentals poliser. Syftet med studien är därför att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever och hanterar det emotionella arbete de utför. För att besvara studiens syfte utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetat i yttre tjänst inom olika kommuner i Västra Götalands län. Resultatet delades sedan in i två delar, delen om upplevelser visade på att respondenterna både hade en medvetenhet och en avsaknad av medvetenhet gällande emotionellt arbete i olika situationer. Vidare betonas vikten av kollegorna i det arbete de utför. De beskriver även de förväntningar och känsloregler de dagligen förhåller sig till. Delen om upplevelser avslutas med hur synen på det emotionella arbetet utvecklats från då till nu. Delen om hantering visar sedan på hur de anställda får stöd från chefer, ledning och kollegor i form av debriefing och professionella samtal, om det skulle behövas. Här presenteras även andra strategier såsom träning och att ta på sig masken och gå in i yrkesrollen som polis. / The nature of police work requires its employees to perform emotional labour to display the kind of emotions that are consistent with the demands of the job role. All while experiencing an increased workload due to a growing population and an increasing crime rate in combination with a shortage of police officers. This study, therefore, aims to examine how police officers experience and handle emotional labour. Ten semi-structured interviews were conducted with police officers who work in various municipalities within the Västra Götalandregion. The result was divided into two parts, the first one describing experiences. The respondents showed an understanding of certain parts of emotional labour and a lack of understanding regarding other parts of emotional labour. Furthermore, the importance of colleagues in the work the police perform is emphasised. They also describe the expectations and emotional rules they relate to daily. The part regarding experiences ends with the perceived differences of emotional labour then and now. The second part of the results describes how they manage emotional labour with support from managers and colleagues in the form of debriefing and professional help, if needed. Other strategies such as training and stepping into the police role are also presented here.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

Syftet med vår studie är att förstå hur ett logistikföretag främjar och skapar en god arbetsmiljö genom att arbeta med företagets globala värdepolicys. Genom uppförandekoder i hur företaget ska representeras ställs det krav på medarbetarna hur de ska agera i olika situationer. Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med en chef och sju anställda på ett och samma logistikföretag. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt då det är medarbetarnas känslor och upplevelser som legat till grund för resultatet. Intervjuerna har analyserats utifrån följande teorier: Organisationskultur av Dag Ingvar Jacobsen och Jan Thorsvik samt Jan Winroth om flexibelt arbete i organisationsdesignen. Sociala band av Thomas Scheff och emotionellt arbete av Arlie Hochschild. Resultatet visade att medarbetarna uppskattar chefens ledarstil och ges stort utrymme i att utföra sina arbetsuppgifter under frihet. Arbetsgruppen har en central roll för de anställda och det är här de finner råd och stöd för varandra när de behöver det. De sociala banden mellan individerna stärks av stolthet i en vänskaplig arbetsmiljö och riskerade att försvagas av skamkänslor och det emotionella arbete de utsätts för vid kontakt med krävande kunder. / The purpose of our study is to understand how a logistics company promotes and creates a good work environment by working with the company's global value policy. Through codes of conduct in how the company is to be represented, requirements are placed on the employees how they should act in different situations. The experience is collected through semi-structured interviews with a manager and seven employees at one and the same logistics company. The study has a hermeneutic starting point as it is the employees' feelings and experiences that formed the basis for the results. The interviews have been analyzed based on the following theories: Organizational culture by Dag Ingvar Jacobsen and Jan Thorsvik and Jan Winroth on flexible work in organizational design. Social Bonds by Thomas Scheff and Emotional Labor by Arlie Hochschild. The results showed that the employees appreciate the manager's leadership style and are given a lot of freedom in performing their tasks. The work group has a central role for the employees and this is where they find advice and support for each other when they need it. The social bonds between individuals are strengthened by pride in a friendly work environment and risked being weakened by feelings of shame and the emotional labor they are exposed to when dealing with demanding customers.