Det här arbetet ägnas åt att närmare studera vad som händer med människans sociala och psykiska välbefinnande när de av olika anledningar väljer att lämna sin frikyrka på en liten ort. Vi har gjort narrativa intervjuer av tio olika respondenter som alla valt av olika anledningar att lämna sin frikyrkliga församling. Transkribering har sedan skett med fokus på att hitta gemensamma nämnare och tolka våra respondenters upplevelser. I den analys vi har gjort av empirin har vi dragit slutsatsen att de sociala och psykiska konsekvenserna är att det lilla samhället påverkar ex-medlemmarnas välbefinnande, framförallt genom starka skuld och skamkänslor och hotar de sociala band som funnits i så många år.  Naturligtvis finns det inte ett skäl till att en individ väljer att lämna men en stor bidragande orsak är lång tids ytagerande och frihetskänslan från församlingen och frihet till något annat. Men, vad ska folk säga? / This project pays particular attention to the effects on the social and psychological well-being of people, who for different reasons choose to leave their church in a small community. We have performed narrative interviews with ten respondents who all had different reasons for leaving their congregations. The obtained data has then been transcribed with focus on finding common denominators, as well as interpreting our respondents' experiences. In our analysis of the collected data, we conclude that the social and psychological consequences are that the small community will have an influence on the ex member's well-being, above all through strong feelings of guilt and shame and threats to long-standing social ties.There is, of course, more than one single reason why a person decides to leave, but a major contributing reason is long term surface acting and a sense of freedom from the congregation, as well as freedom to do other things. But what will people say?

Denna studie har, utifrån den hermeneutiska traditionen, utförts på en psykiatrisk verksamhet i syfte att nå en förståelse för vad det på mikronivå kan innebära att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förståelsen av fältet. Detta uppmärksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anställda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anställda kan påverkas av de starka emotioner som råder. Den känslomässiga karaktären kan medföra ett behov för den anställde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebära. Strategier de anställda använder sig utav kan exempelvis vara genom deras förhållning gentemot patienterna och emotionerna, det samarbete som återfinns bland kollegorna samt de interaktionsritualer de ingår i. Vårt empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som sedan studerades utifrån teorierna kring emotionellt arbete, interaktionsritualer och effektiva team. Detta, tillsammans med vetenskapliga artiklar, gav oss material för att kunna besvara vår frågeställning. / This study has, based on hermeneutic science, taken place in a psychiatric workplace in order to reach an understanding of what it can imply on micro level to work in such organizations. We initiated the study by reading scientific articles in order to increase our understanding of the field which also gave us tools to work with. This brought up the significance of collaboration and solidarity in the workplace and also the management of emotions the employees performs as important components for the study. The psychiatry is seen as an emotional labor which implies that employees may be affected by the strong emotions that are found at work. The emotional nature may imply the need for the employees to manage their emotions in order to avoid the possible impact it might entail. Their attitude towards patients and emotions along with the interaction rituals and collaboration within the workgroup are examples of strategies the employees use to manage the emotions. This stated above was studied based on the theories of emotional labor, interaction rituals and effective teams. This, along with scientific articles and qualitative interviews, gave us material to reach a result.

Sammanfattning Inom vård- och omsorgssektorn är människor beroende av hur de bemöter varandra där servicen blir en del av vårdgivarens vardag. För att individen ska agera professionellt i en serviceinriktad verksamhet behöver individen i sin yrkesroll som vårdgivaren tillsammans med sin privata roll utgöra grunden för det som kan anses vara professionellt. Men Hochschild (2003) menar att människor som har svårt att skilja på sin yrkesroll och den personliga rollen tenderar att drabbas av utbrändhet. Är det därför möjligt för individer att skilja på yrkesrollen och den privata rollen för att individen ska agera professionellt? Hochschild’s (2003) teori avseende emotionellt ar- bete samt Goffmans (2006) teorier kring roller ligger till grund för den aktuella studien. Dessa teorier behandlar arbetet i sin helhet och kopplas till empirin samt diskussion. Syfte Syftet men denna studie är att få en förståelse av hur vårdgivaren upplever sin yrkesroll i relat- ion till emotionellt arbete. Syftet är också att lyfta fram individens beskrivning av sin yrkesroll i mötet med vårdtagaren. Huvudresultat Resultatet visar hur ett flertal respondenter upplever att det finns klara direktiv och önskemål inom vård- och omsorgssektorn om hur en vårdgivare ska förhålla sig till sin vårdtagare. Men att kunna förhålla sig professionellt i sin yrkesroll avseende emotionellt arbete upplevs många gånger som svårdefinierat. Empirin visar hur ett distanserat förhållningssätt till vårdtagaren kan skapa förutsättningar till ett välmående för vårdgivaren samtidigt som känslor och egenskaper hos vårdgivaren kan skapa ett välmående för vårdtagaren. Det handlar om att se till varje indi- vids behov där det blir en balansgång för vårdgivaren att kunna avgöra när och hur denne ska uppvisa känslor i sitt arbete. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer har använts för in- samling av det empiriska materialet. Urvalet består av nio respondenter som arbetar inom den offentliga sektorn. Samtliga respondenter benämns som vårdgivare då en interaktion med en vårdtagare är ett krav för den aktuella undersökningen.

This study, written by Fredrica Eurén and Linnea Skoglund, is about how prison guards who work in a detention department in Stockholm experience the treatment of homeless people who are taken into care due to intoxication. The captive homeless often receive an extra favorable treatment from the prison guards that differs from the standardized work routines. The motivations for special treatment are based on the meeting that takes place between the homeless person in care and the prison guard. The deviations that are made, as well as extra benefits that are given to the homeless in care, include food and drink and also the opportunity to stay longer in custody so that the homeless person can spend a little more time inside. The results are analyzed using two theories: emotional work and street level bureaucracy. These theories partly explain how employees in certain professions cope with emotions, and partly how employees at street level within government organizations use their discretion in decision making. Similar studies have been carried out in prison, but not in arrest as examined in this study. The results suggest that the prison guards, to some extent, feel a kind of civil courage towards the homeless, which in turn means that they provide more favorable treatment to the homeless in custody. / Denna studie av Fredrica Eurén och Linnea Skoglund, handlar om hur kriminalvårdare som arbetar på arrestavdelning i Stockholm upplever hanteringen av hemlösa som omhändertas på grund av berusning. De omhändertagna hemlösa erhåller många gånger en extra förmånlig behandling av kriminalvårdarna, vilket skiljer sig från de standardiserade arbetsrutiner som finns inom myndigheten. Avstegen från rutinerna som görs, samt även motiveringarna till denna specialbehandling, baseras i grunden på det möte som sker mellan den omhändertagna hemlöse och kriminalvårdaren. De avsteg samt extra förmåner som ges till omhändertagna hemlösa, är bland annat mat och dryck samt möjligheten till att få stanna längre på arresten för att den intagne ska få spendera lite mer tid under tak. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier: emotionellt arbete och gräsrotsbyråkrati. Dessa förklarar dels hur medarbetare inom vissa yrken arbetar med känslor på arbetet samt hur de hanterar dessa, dels hur medarbetare på gatunivå inom myndighetsorganisationer agerar inom ett visst handlingsutrymme som ges dem. Liknande studier har genomförts på anstalter, men inte på arresten såsom denna studie undersöker. Resultatet talar för att kriminalvårdarna till viss del känner en typ av civilkurage gentemot de hemlösa, vilket i sin tur gör att de ger mer förmånlig behandling till omhändertagna hemlösa.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur arbetstagare i kollektivtrafiken upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Uppsatsen avser att bidra till en fördjupad förståelse för om de upplever sig speciellt utsatta eftersom de arbetar ensamma utan kollegor. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på den kontakt som arbetstagarna har med andra och hur de hanterar att arbeta ensamma i en miljö där de träffar ett stort antal människor. Uppsatsens utgångspunkt grundas i teorierna KASAM, Krav-kontroll- och stödmodellen och Emotionellt arbete, dessa används sedan som stöd vid analys av det empiriska materialet. Materialet har framkommit genom tio intervjuer med arbetstagare inom kollektivtrafiken, där både tågvärdar och busschaufförer finns representerade. Resultatet visar på att respondenterna upplever att deras arbete innehåller en del stressfyllda situationer men att det är något som de lärt sig hantera. Upplevelsen är att de behöver kunna hantera sina känslor i sitt arbete då arbetsgivaren, samhället och de själva ställer krav på hur de ska vara. Studien visar också på att respondenterna ibland känner sig utsatta i sitt arbete, men det framkom även att majoriteten av dem anser att den personliga attityden kan ha en inverkan på om det uppstår en konflikt med resenärer eller inte. I resultatet framkommer även att de intervjuade i regel upplever kontakten med resenärerna som positiv och de uppger sig ha god kontakt med sina kollegor vilket leder till att de inte upplever att de är ensamma.

Kvinnliga undersköterskor inom äldreomsorgen i Sverige är en utsatt grupp där sjukskrivningar är vanligt förkommande och det finns rapporter som påvisar att sociala kontakter med vårdtagare ger en ökad risk för psykisk ohälsa. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det emotionella arbete som ingår i en undersköterskas yrkesroll. Studiens teoretiska grund vilar på symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hoschilds teori om emotionellt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tio kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där kvinnliga undersköterskor delade med sig av sina upplevelser och beskrivningar gällande sitt arbete inom hemtjänsten. Urvalsmetoden som används för studien är mål- och kriteriestyrt. Studiens resultat finner att samtliga undersköterskor beskriver sin yrkesroll som ett skådespel och att de måste hantera sina känslor för att kunna förhålla sig till de känsloregler som gäller i möte med vårdtagare. Emotionellt arbete inom hemtjänsten är ett viktigt redskap för att klara av de krav och förväntningar som vilar på yrkesrollen. Studien visar även att undersköterskorna saknar möjligheter och tid för gemensam reflektion över händelser och känslor som uppstår i arbetet. / Female assistant nurses in Swedish elderly care are an exposed group where sick leave is common and there are reports that show that social contacts with care recipients increase the risk of mental health. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the emotional labor that is part of a nurse´s professional role. The theoretical framework in this study consists of symbolic interactionism, Goffman's dramaturgical perspective and Hoschild's theory of emotional labor. In order to answer the study's purpose and questions, ten qualitative and semi-structured interviews were conducted in which the female home care assistants narrated their experiences and descriptions regarding their work in the home care service. The selection method used for the study is purposive sampling technique with a criterion selected. The results of the study find that all female home care assistants describe their professional role as an acting role and that they must manage their emotions in order to act according to the emotion rules that apply in meetings with care recipients. Emotional labor in the home care service is an important tool for meeting the demands and expectations that rest on the professional role. The study also shows that the home care assistants lack opportunities and time for joint reflections concerning incidents and emotions that arises at work.

I dagens digitala medielandskap har deltagandet och engagemanget av användargenererade kommentarer (AGK) ökat, på gott och ont. Relationen mellan publik och journalister är i ständig förändring, där karaktären av både användare och dess kommentarer kategoriseras samt värderas. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med en ökad förståelse för de utmaningar som nyhetsarbetare möter i den modererande yrkesrollen. Studiens resultat identifierades med hjälp av de teoretiska ramverken Boundary Theory (Gränsteorin), Emotionellt arbete och Copingteorin. Resultatet visar på att gränsdragningar var viktiga för att nyhetsarbetare skulle kunna distansera sig från publiken, samt för att upprätthålla deras journalistiska auktorit. Gränsdragningarna resulterade även i förhöjda förväntningar som upprätthölls av känsloregler för hur de bör agera samt vilka emotioner de har rätt att uttrycka i arbetet. Där individuella och organisatoriska copingstrategier tillämpades för att hantera det emotionella arbetet som genererats av gränsdragningarna.

In Sweden, new parents are always offered a visit from a child health care nurse. Usually the home visit takes place with only the child health care nurse. In a smaller municipality in Sweden, a decision has been made that home visits should take place in teams. The team consists of a child health care nurse and a representative from the Social Services. The aim of this study is to explore the role of emotions and emotional rules in meetings between parents, child health care nurses and representatives from the Social Services that take place in a home environment. The study also aims to investigate how emotions are shaped by the professional role (as child health care nurse and Social Services representative) as well as the place (the home of the parents). The data in the study has been gathered through a qualitative research method and eight interviews were conducted with child health care nurses as well as representatives from the Social Services. The data has been analyzed through sociology of emotions as well as Goffman's dramaturgical perspective. The results of the study shows that emotional rules and professional emotional rules are most present in the emotional labour that child health care nurses and representatives from the Social Services perform at home visits in teams. The professionals strive to convey and provide security to the new parents by adhering to emotional rules and professional emotional rules. Furthermore, it appears that the professional role and the place are of great importance for the role of emotions during home visits. Given that the meeting takes place in the private sphere of the home means that the professionals refrain from ending up in a discussion with the parents. However, they feel more comfortable having that kind of discussion at the health center.

Vår studie undersöker butikschefer inom servicebranschen föreställningar om det emotionella arbete som de kan möta i sina dagliga arbetsuppgifter, samt om hur rollen kan påverkas utefter deras arbetsmiljö. Detta är en kvalitativ studie där vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån vinjettmetoden. Vinjettmetoden har använts för att skapa verklighetstrogna scenarion som intervjupersonerna har fått reflektera samt relatera till, detta utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Studiens empiri och analys del visar hur butikscheferna tar sig an det emotionella arbetet de utsätts för i sitt dagliga arbete. I vår slutdiskussion tar vi bland annat upp hur butikscheferna jobbar med emotionellt arbete ständigt på olika plan. Inte enbart mot sina anställda och kunder som besöker butiken, men även butikschefernas överordnade. Avslutningsvis diskuterar vi förslag på vidare forskning och ingångar som kan tänkas vara intressanta för detta ämnet. / Our study investigates store managers in the service industry's perceptions of the emotional work they may face in their daily tasks, as well as how the role can be affected according to their work environment. This is a qualitative study where we have chosen to use interviews based on the vignette method. The vignette method has been used to create realistic scenarios that the interviewees have had to reflect on and relate to, based on a phenomenological perspective. The empirical and analysis part of the study shows how the store managers deal with the emotional work they are exposed to in their daily tasks. In our final discussion, we address, among other things, how the store managers work with emotional labour constantly on different levels. Not only towards their employees and customers who visit the store, but also the store managers' superiors. Lastly we discuss proposals for further research and inputs that might be interesting for this topic.

I och med en snabb framfart av sociala medier har förutsättningar inom vissa yrken förändrats. Då det är mycket ungdomar som använder sig av sociala medier har vi valt att i denna uppsats titta på hur ett antal gymnasielärare upplever att det påverkat deras tillvaro. Datamaterialet samlades in i två mellanstora norrländska städer och har som mål att finna hur dessa gymnasielärare förhåller sig till sociala medier i och utanför skolan. Läraryrket innebär ett ansvarsfullt emotionellt arbete där gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blir allt mer flytande i avseende till ansvarsrollen. Huvudsakligen utgår uppsatsen från tre teorier: Tid och rum, gränslöst arbete och en dramaturgisk modell. Utifrån dessa har vi med hjälp av Simon Lindgrens sociologiska appliceringar på internet skapat oss en bild av vad gymnasielärarnas mer flytande yrkesroll har för effekter på dem i deras arbetsliv och privatliv. För att undersöka syftet har både intervjuer och teman baserats på fyra centrala frågeställningar Hur kan vi förstå gymnasielärares interaktioner med elever på sociala medier? Finns det dilemman som är kopplade till interaktioner mellan gymnasielärare och elever på sociala medier? Hur påverkar sociala medier gymnasielärares gränslösa arbete? Hur ser gymnasielärare på sociala medier som ett verktyg i undervisningen? Därifrån analyseras deras upplevelser och perspektiv med hjälp av en abduktiv tematisk analys. Resultatet är tre olika förhållningssätt som lärarna använder för att hantera sociala medier: “Direkt avstånd”, “Anpassa” och “Anamma”. De tre förhållningssätten som uppkommit i datamaterialet är individuella lösningar på gymnasielärarnas vardagliga problematik. Betydelsen av våra resultat visar på att det inte finns någon tydlighet i hur lärare ska förhålla sig och agera kring sociala medier, vilket i sig påverkar deras möjlighet att skilja sitt privatliv och arbetsliv.