Andelen deltidsanställda kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter är hög. För att ändra det behövs kunskap kring bakomliggande faktorerna till valet av deltidsarbete. Kommunen saknar den kunskap som behövs för att kunna nå målet med projektet Heltidsresan. I denna studie har en kvalitativ forskningsintervju använts för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer det finns till att en stor andel kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Syftet med studien var att uppnå kunskap kring bakomliggande faktorer samt kommunens arbete med projektet Heltidsresan, vars syfte ligger i att införa heltid som norm. Frågeställningen i studien var “Vilka faktorer påverkar kvinnor, anställda i Laholms kommuns verksamheter, att arbeta deltid och vad gör kommunledningen för att främja arbetet mot heltid som norm? “. De teorier som används för att analysera fenomenet deltidsanställning var system och livsvärld av Habermas, intersektionalitet av Los De Reyes och Mulinaris och teorin om emotionellt arbete av Hochschild. Studien har genom intervjuer nått kunskap kring bakomliggande faktorer till varför kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Av resultatet visar det sig främst vara tre faktorer till att kvinnorna arbetar deltid. Barnomsorgen i hemmet utifrån traditionella könsroller, arbetsvillkor och ekonomisk skillnad mellan män och kvinnor. / The proportion of women working part-time in Laholm municipality's operations is high. To change that they need knowledge about why women work part-time. The municipality lacks the knowledge needed to achieve the goal of the “Heltidsresan” project. The underlying factors were studied through interviews and qualitative research. The purpose of the study was to gain knowledge about the underlying factors and the municipality's work with the project “Heltidsresan” whose purpose of which is to introduce full-time as the norm. The question in this study was “What factors affect women, employees in Laholm municipality's operations, to work part-time and what does the municipal management do to promote fulltime work as the norm? “. The theories used for the analysis of the phenomenon of part-time employment were system and life-world by Habermas, intersectionality by Los De Reyes and 3Mulinaris and the theory of emotional work by Hochschild. Through interviews, the study has gained knowledge about the underlying factors why women in Laholm municipality's operations work part-time. The result is that there are mainly three factors why women work part-time. Childcare in the home is based on traditional gender roles, the working conditions and the financial difference between men and women.

Care work is not a new subject for feminist research. However, it is still important to study because of the persistent social devaluation of care workers. Financial cutbacks, the intensification of work and the general insecurity of the labour market have meant additional challenges for women, who make up the overwhelming majority of those who perform this type of work. Nowadays, women continue to be over-represented in caring and “emotional” work. In this thesis, I focus on home care work as a particular form of care work and aim to analyse care workers’ emotional management and perceptions of their current work situation. The thesis is based on a qualitative study through interviews with night-time home care workers. Building on the theory of “emotional labour” as presented by Arlie Russel Hochschild (1983) in The Managed Heart, this paper argues that working at night poses additional emotional challenges to an already affected workforce. In a time of prominent challenges in Swedish healthcare, care workers must adapt to new ways of dealing with emotions.

Konsultchefer har en komplex arbetssituation på många sätt. De agerar både som chefer till sina konsulter och som en form av servicepersonal gentemot kundföretag. Just relationen mellan konsultchefer och kundföretag är ett relativt outforskat ämne och det är därför relevant att utforska vidare. Syftet med studien är därför att analysera och beskriva relationen mellan konsultchefer och kundföretag under rekryteringsprocessen, med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen. Vidare syftar studien till att beskriva vilka eventuella utmaningar som finns i relationen med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen och hur dessa eventuella utmaningar hanteras, samt få en djupare förståelse för konsultchefernas erfarenheter från samarbetet. Studien har en kvalitativ ansats, och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer som är verksamma inom Göteborgsområdet. De teoretiska utgångspunkterna i studien är huvudsakligen Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell och Hochschilds teori om emotionellt arbete. Studiens huvudresultat visar att konsultcheferna i hög grad måste anpassa sig efter kundföretagens olika krav. Deras arbete kan i mångt och mycket liknas med andra serviceyrken. Samtidigt som det krävs en anpassning efter kundens förväntningar krävs det att konsultchefen står på sig i vissa frågor. Diskussionen visade flera intressanta aspekter; konsultcheferna utför dagligen emotionellt arbete på grund av organisatorisk press. Detta eftersom företagen behöver visa sig konkurrenskraftiga och vill göra kunderna nöjda. Konsultcheferna använde sig av både ytagerande och djupagerande som strategi för att upprätthålla en kundnöjdhet. Utifrån krav-kontroll-socialt stöd modellen visade det sig att konsultcheferna har ett flertal krav i arbetet. Kundföretagen styr i stor utsträckning över graden av kontroll konsultchefen har i utförandet av arbetet. Konsultcheferna nyttjar i relativt hög grad socialt stöd från omgivande kollegor för att enklare hantera kraven. / Consultancy managers have a complex work situation in many ways. They act both as managers to their consultants and as a form of service personnel towards client companies. The relationship between consultancy managers and client companies is a relatively unexplored subject, making it relevant to further investigate. The purpose of the study is therefore to analyze and describe the relationship between consultancy managers and client companies during the recruitment process, with a focus on the requirement profile and candidate presentation. Furthermore, the study aims to describe any potential challenges in the relationship, with a focus on requirement profile and candidate presentation, and how these challenges are addressed. Additionally, the study seeks to gain a deeper understanding of the consultancy managers' experiences from the collaboration. The study has a qualitative approach, and the method used is semi-structured interviews with six consultancy managers working in the Gothenburg area. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model and Hochschild's theory of emotional labor. The main findings of the study show that consultancy managers have to adapt to the various demands of client companies to a high extent. Their work can be compared to other service professions in many ways. While there is a need to conform to customer expectations, consultancy managers also need to assert themselves in certain matters. The discussion revealed several interesting aspects; consultancy managers perform emotional labor on a daily basis due to organizational pressure. This is because companies need to demonstrate competitiveness and strive to satisfy customers. Consultancy managers employ both surface acting and deep acting as strategies to maintain customer satisfaction. Based on the demand-control-support model, it was found that consultancy managers face multiple demands in their work. Client companies have significant control over the level of control consultancy managers have in performing their work. Consultancy managers rely relatively heavily on social support from colleagues in order to better manage the demands.

Denna uppsats syftar till att undersöka institutionella förväntningar som finns på blivande förskollärare på Uppsala universitet angående det emotionella arbetet som de ska utföra. Studien använder sig av kurslitteratur från Uppsala universitets förskollärarprogram (2022). Förståelsen för emotionellt arbete grundas i Hochschilds redogörelse för begreppet. Denna definition medför även begreppen känsloarbete och känsloregler. I uppsatsen diskuteras det även huruvida läraryrket kan uppfattas som emotionellt arbete utifrån Hochschilds definition. Uppsala universitet tolkas vara en del av den institutionella kontexten utifrån nyinstitutionella teorins definition av institution i och med det kan Uppsala universitets förväntningar översättas till en institutionell förväntning. Forskning visar att det emotionella arbetet inom förskolläraryrket associeras med negativa psykologiska effekter som känslomässig utmattning. Lärare uppfattas förhålla sig till ett antal regler och förväntningar på känslouttryck i arbetet. Utöver det föreslår ett antal studier att emotionella krav i läraryrket korrelerar med negativa känslor. Denna uppsats undersöker de emotionella krav och förväntningar som kurslitteraturen omfattas av.   Målet med uppsatsen är att undersöka både hur förväntningar på emotionellt arbete framställs och en förklaring av den institutionella kontexten angående kurslitteraturens förväntningar. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys analyseras dessa framställningar i tre dimensioner. Resultatet för uppsatsen tyder på att kurslitteraturen samspelar med den officiella läroplanen för förskolan angående emotionellt arbete och forskning inom förskola. Kurslitteraturen framställer det emotionella arbetet utifrån olika diskursiva ideal, exempelvis som omsorg, texten tenderar att presentera formuleringar som sanning. Den diskursiva praktiken som framställs har traditionella drag och uppehåller den dominerande diskursordningen. Den sociala praktiken visar att den diskursiva praktiken identifierad i kurslitteraturen är en del av den psykologiska ordningen och föräldrabehandlande ordningen av diskurser. Genom en analys av den icke-diskursiva kontexten visar det sig hur kurslitteraturen rättfärdigar och legitimerar ett antal idéer om emotionellt arbete, eftersom att läroplanen anser dessa som effektiva och önskvärda. Ett antal ideal kan tolkas som rationaliserade myter. Den institutionella kontexten visar hur kurslitteraturen kritiserar skolverket som institution, medan den samtidigt legitimerar och eftersträvar dess förväntningar och ideal.

Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet upplevs, hanteras och inverkar på den psykosociala arbetsmiljön i polisarbetet under arbetstid hos två kategorier poliser i yttre tjänst. Den första kategorin är de som har mellan 0–5 års erfarenhet. Den andra kategorin har mer än fem års erfarenhet. Första frågeställningen undersöker hur respektive kategori poliser i yttre tjänst beskriver att de upplever och hanterar det emotionella arbetet i tjänsten. Den andra frågeställningen undersöker i vilken mån individuella egenskaper som surface acting, deep acting och rollspel är viktiga i ett riskfyllt yrke. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Urvalet är en blandning av subjektivt urval och snöbollsurval. Empirin inhämtades genom tio semistrukturerade telefonintervjuer. Poliserna hanterar emotioner i arbetet enligt Hochschilds (1983/2012) begrepp surface acting och deep acting. Detta genom att gå in i rollen och anpassa sina känslor utifrån situationen. Kollegialt stöd och mental förberedelse visade sig vara ett vedertaget sätt att hantera känslorna, men även humor. Generellt upplevde poliserna att deras tid i yrket har betydelse för hur de hanterar de emotionella arbetet. Slutligen visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet kan vara obalans i den emotionella dissonansen och avtrubbning. / The purpose of the study is to investigate how the emotional work is experienced, handled and affects the psychosocial work environment in police work during working hours with two categories of police officers in field service. Those between 0-5 years and more than five years of experience. The first question investigates how each category of police officers in field service describe that they experience and handle the emotional work in the service. The second question investigates in what extent are individual characteristics such as surface acting, deep acting and role-playing are important in a risky profession. The study has been based on a qualitative research strategy with an abductive approach. The sample is a mixture of subjective selection and snowball selection. The empirical data was obtained through ten semi-structured telephone interviews. The police handle emotions at work according to Hochschild's (1983/2012) concept of surface acting and deep acting. This by going into the role and adapting their feelings based on the situation. Collegial support and mental preparation proved to be an accepted way of dealing with emotions, but also humour. In general, the police felt that their time in the profession was important for how they handle the emotional work. Finally, this study shows that perceived and possible consequences of the work can be an imbalance in the emotional dissonance and blunting.

Denna intervjubaserade studie om emotionellt lönearbete hos skolkuratorer i Sverige visar att det emotionella lönearbetet präglas av olika normer för framträdanden och uttryck av känslor. Det emotionella arbetet är ett för skolkuratorn centralt verktyg för att upprätthålla känsloregler och sociala normer. Det emotionella lönearbetet används på olika sätt, genom ytagerande och djupagerande. Emotionellt lönearbete betraktas som en färdighet som kan förändras över tid, och som kan innebära en separation mellan privatperson och yrkesroll.  Hanteringen av andras känslor verkar som ett emotionellt lönearbete riktat mot den som bemöts. Auktoriteten som kurator ger möjligheter att agera som påminnare om känsloregler för andra. Arbetet innefattar bearbetningar av känslor personligen och med andra. Studien bygger på interaktionistiska och emotionssociologiska perspektiv från Arlie Russell Hochchild och Erving Goffman. Tillvägagångssättet baseras på fenomenologiska perspektiv. Med hjälp av ett målstyrt urval och semistrukturerade intervjuer har information inhämtats från fem skolkuratorer på svenska gymnasieskolor.

Syftet med studien är att undersöka hur förändringar inom kriminalvården påverkar kriminalvårdares arbetsvillkor och förutsättningarna för det emotionella arbetet.  Därför har vi lagt fokus på kriminalvårdens arbete som präglats av de förändringar som skett, både på arbetstid och privat. Därför har vi gjort en tydlig avgränsning gällande just kriminalvårdare, för att det är de som utför emotionellt arbete.  Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta kriminalvårdare. För att hitta de respondenterna har vi kombinerat ett bekvämlighetsurval med ett målstyrt urval. Vi har använt oss av ett emotionssociologiskt perspektiv där vi utgår ifrån Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Vi har också använt oss av Lean production, just in time för att förstå förändringarna i organisationen samt Thomas J. Scheffs teori om sociala band och känslorna skam och stolthet som påverkar det sociala samspelet.  Arbetet som kriminalvårdare är en emotionellt krävande uppgift. Förändringarna inom organisationen har lett till en mer pressad arbetsmiljö som har påverkat arbetsvillkoren. Kriminalvårdare uppmärksammar de långa och intensiva arbetsdagarna som leder till trötthet och utmattning. Det har även märkt av en högre arbetsbelastning på sig själva och deras kollegor som har resulterat till flera sjukskrivningar och uppsägningar. / The purpose of this studie is to investigate how changes in prison affect the prison guards' conditions and the conditions for the emotional labor. Therefore have we focused on the prison guards' work, which is characterized by changes that have taken place that affects both working hours and privately. Therefore have we made clear demarcation regarding just prison guards, because it is them who performs emotional labor. We have used a qualitative study where we have interviewed eight prison guards. To find the respondents, we have combined a convenience selection with a goal-oriented selection. We have used an emotional sociological perspective where we start from Arlie Hochschild's theory of emotional labor. We have also used Lean production, just in time to understand the changes in the organization and Thomas J. Scheff's theory of social ties and feelings of shame and pride that affects social interactions. Working in a prison as a prison guard is a difficult emotional request. The changes within the organization have led to a more pressured work environment that has affected working conditions. Prison guards pay attention to the long and intense working days that lead to fatigue and exhaustion. It has also been noticed by a higher workload on themselves and their colleagues which has led to more sick leave and dismissals.