Det emotionella arbetet vid intrauterin fosterdöd - barnmorskors erfarenheter av att bistå föräldrar under hela förlossningsprocessen Abstrakt Bakgrund: Intrauterin fosterdöd (IUFD) förekommer runt om i hela världen och närmare två miljoner barn föds fram döda varje år. Rökning, högt BMI samt tillväxthämning hos barnet är några av de kända riskfaktorerna kopplat till IUFD och prevalensen av dödfödda barn är högre i låginkomstländer jämfört med höginkomstländer. Barnmorskor bär en viktig roll i mötet med IUFD där deras uppgift dels är att stötta och tillgodose föräldrarnas behov, vilket ställer stora krav på deras emotionella arbete.   Motiv: Att möta föräldrar vars barn har dött intrauterint kan vara ett av de tuffaste möten en barnmorska ställs inför. Det finns få studier i Sverige om barnmorskors erfarenheter i mötet med IUFD, därför är det relevant att fördjupa kunskapen inom ämnet. Syfte: Syftet var att belysa barnmorskors känslor och erfarenheter av att bistå föräldrar innan, under samt efter förlossningen vid intrauterin fosterdöd. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades för att besvara syftet med studien. Sju barnmorskor intervjuades och intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med inspiration av klassisk grundad teori.    Resultat: Det teoretiska perspektivet emotionellt arbete bidrog till framväxten av kärnkategorin: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid intrauterin fosterdöd, tre kategorier: Att vara fyren i stormen; En känslomässig berg-och-dalbana; Kunskap och stöd – intrauterin fosterdöd, en del av professionen, samt åtta underkategorier.  Konklusion: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid IUFD belyser det känslomässiga engagemanget som krävs från barnmorskorna, vilket resulterar i att många känner sig emotionellt dränerade. I denna studie tydliggörs förståelsen för den känslomässiga påfrestning och behovet av professionellt stöd som barnmorskor upplever vid IUFD. / The emotional work of intrauterin fetal death - midwives' experiences of assisting parents throughout the birth process Abstract Background: Intrauterin fetal death (IUFD) occurs all around the world and approximately two million babies are stillborn every year. Smoking, high Body Mass Index (BMI) and fetal growth retardation are some of the well-known risk factors associated with stillbirth and the prevalence of stillborn babies are higher in low-income countries compared to high-income countries. Midwives play an important role when meeting IUFD, where their tasks are partly to support and meet the parents’ needs, which places great demands on their emotional work.  Motive: Meeting parents whose babies have died in the uterus can be one of the toughest encounters a midwife faces. There are few studies in Sweden about midwives' experiences in meeting with IUFD, therefore it is relevant to deepen the knowledge about the topic. Aim: The aim was to explore midwives' emotions and experiences of assisting parents before, during and after childbirth in case of intrauterine fetal death. Methods: A qualitative method with semi-structured interviews was applied to answer the purpose of the study. Seven midwives were interviewed and the interviews were transcribed verbatim and analyzed with inspiration from classical grounded theory. Result: The theoretical perspective of emotional labor contributed to the emergence of the core category: Midwives' emotional labor in the interaction with parents at intrauterine fetal death, three categories: Being the lighthouse in the storm; An emotional roller coaster; Knowledge and support – intrauterine fetal death, a part of the profession, as well as eight subcategories. Conclusion: Midwives' emotional labor in interacting with parents at IUFD highlights the emotional commitment required from midwives, resulting in many feeling emotionally drained. This study clarifies the understanding of the emotional strain and the need of professional support for midwives who have taken care of parents experiencing an IUFD.

For many years, it has been reported that the turnover rate among staff in the child and youth services units of social services has been very high. Increased documentation requirements and an imbalance between time and resources create stress and anxiety, which has resulted in many social workers taking sick leave or choosing to resign from their positions. The persistence of these issues within the organization is confirmed by requests from professionals in southern Sweden, indicating that this topic requires further study. By understanding and identifying the positive and negative factors affecting staff turnover in child and youth services units, the current study aims to provide insights that can guide development and contribute to a more attractive work environment. The study was conducted using a qualitative research method, and nine semi-structured interviews with social workers from four municipalities in southern Sweden provided the empirical material upon which the results are based. Three main themes were identified and analyzed using Herzberg's two-factor theory and Hochschild's emotion theory. The results indicate that organizational factors, such as reorganizations, often lead to an imbalance between demands and resources, which can lead to social workers choosing to leave their position. Interpersonal interactions are another significant factor affecting social workers' job-related well-being. This includes both the motivation they derive from interacting with clients and the collegial support needed to perform an emotionally demanding job. The individual emotional labor performed by social workers is essential for maintaining a desired distance between work and personal life. It is obvious that these individuals have chosen to dedicate their professional lives to supporting and helping other people. However, the study's findings show that professional experience, mental resilience, and collegial support are necessary to prevent the cost from becoming too high. / Under många år har det rapporterats om att personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter varit mycket hög. Ökade dokumentationskrav samt obalans mellan tid och resurser skapar stress och oro, vilket i sin tur resulterat i att många socialsekreterare blivit sjukskrivna eller valt att avsluta sin tjänst. Att problematiken inom organisationen kvarstår bekräftas genom det önskemål som inkommit från verksamhetsfältet i södra Sverige om att ämnet bör studeras ytterligare. Genom att skapa förståelse för-och identifiera vilka positiva och negativa faktorer som påverkar personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter, syftar den aktuella studien till att bidra med insikter som kan vägleda utvecklingen och bidra till en mer attraktiv arbetsmiljö. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod, och nio stycken semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från fyra kommuner i södra Sverige har gett det empiriska material som resultatet bygger på. Tre huvudteman har identifierats och analyserats med grund i Herzbergs tvåfaktorsteori och Hochschilds emotionsteori. Resultatet visar på att organisatoriska faktorer som omorganiseringar ofta leder till obalans mellan krav och resurser, vilket i förlängningen kan få socialsekreterarna att avsluta sin tjänst. De mellanmänskliga mötena har visat sig ha stor betydelse för socialsekreterarnas yrkesrelaterade välbefinnande. Det handlar både om den drivkraft som de finner i mötet med klienter men även det betydande kollegiala stöd som krävs för att utföra ett emotionellt krävande yrke. Att socialsekreterarna dessutom utför ett individuellt emotionellt arbete är av stor vikt för att hålla önskvärd distans mellan arbete och privatliv. Det är tydligt att det här är människor som har valt att viga sina yrkesliv åt att stötta och hjälpa andra, dock visar studiens resultat att det krävs yrkeserfarenhet, mental styrka och kollegialt stöd för att  priset inte ska bli för högt.

Social work involves working intimately with clients who are or have previously found themselves in difficult life situations. The intimate work with clients is one of the reasons why the social work is considered emotionally demanding. The aim of the study is to highlight how social workers are influenced by clients emotions, as well as increase the understanding of how social workers can manage the emotional strain that an intimate work with clients can cause. Based on a qualitative research effort and qualitative interviews with seven social workers from “individual and family welfare” in the southeast of Sweden. When analysing the empirical data, three main themes emerged: the emotional work of social workers, management of emotions during the interaction with clients and strategies for managing emotional strain. Goffman´s theory of dramaturgy as well as Lazarus and Folkman´s theory of coping strategies are used to create an understanding of the research problem. Results of the study show that collegial support was deemed to be a common strategy as well as the most significant for managing emotional strain.

Studiens syfte är att förstå hur innehavare av feministiska aktivistkonton på Instagram ser på det arbete de lägger ned, hur de upplever Instagrams feministiska fält samt hur deras konton har påverkat dem själva som individer. Tidigare forskning visar att sociala medier är en viktig arena för onlineaktivism och politisk engagemang, inte minst vad gäller informations- och kunskapsdelning, samtal och kontaktskapande. Forskning visar även att det finns en diversitet i hur feminister använder sociala medier, vilken roll de har på mediet spelar roll för hur användningen ser ut. Studien utgår från teoretiska perspektiv om digitalt arbete, emotionellt arbete samt kollektiv identitet inom sociala rörelser. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra feministiska instagramaktivister som har över 20 000 följare och datamaterialet har analyserats tematiskt. Ett urval av studiens resultat presenteras nedan. Informanterna driver sina konton för att påverka människor och den feministiska debatten, de menar även att drivandet av stora feministiska konton kommer med ett ansvar. Informanterna anser att Instagram är ett bra verktyg för att få upp feministiska frågor för debatt i samhället och att det ibland leder till reella förändringar. Det feministiska fältet på Instagram består av grupperingar. Inom de olika grupperna finns en solidaritet men inom fältet som stort är tonen hård och det pågår mycket konflikter. Informanterna uppger att det tar mycket tid för dem att driva sina konton och flera av dem känner sig pressade, alla vittnar även om att de har mottagit hat och hot. Avslutningsvis kan sägas att innehavare av feministiska aktivistkonton utför både ett digitalt och ett emotionellt arbete.

With the Covid-19 pandemic, many of the already identified shortcomings in our welfare society came to be challenged and care for the eldery was particularly affected. Eldery care had to endure harsh criticism and managers in eldery care were questioned. Based on this, the purpose of this study is to gain an in-depth understanding of the eldery care first-line leaders experiences of leading during the Covid-19 pandemic an how they are emotionelly effected and challenged during this period. The study is based on a qualitative method whit semi-stuctured interviews as a data collection method. Eight first-line leaders in eldery care have been interviewed and based on their stories, their experiences of leading during the covid-19 pandemic have been analyzed from Erving Goffman's dramaturgical perspective and Arlie Russel Hoschschild's theory of emotional work. The study shows the importance of a transparent and present leadership and that the unit leaders have experienced loneliness and inadequacy in their role as leaders, wherw the collegial support has proven to be central to being able to stand firmly as a leader during the pandemic.

Andelen deltidsanställda kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter är hög. För att ändra det behövs kunskap kring bakomliggande faktorerna till valet av deltidsarbete. Kommunen saknar den kunskap som behövs för att kunna nå målet med projektet Heltidsresan. I denna studie har en kvalitativ forskningsintervju använts för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer det finns till att en stor andel kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Syftet med studien var att uppnå kunskap kring bakomliggande faktorer samt kommunens arbete med projektet Heltidsresan, vars syfte ligger i att införa heltid som norm. Frågeställningen i studien var “Vilka faktorer påverkar kvinnor, anställda i Laholms kommuns verksamheter, att arbeta deltid och vad gör kommunledningen för att främja arbetet mot heltid som norm? “. De teorier som används för att analysera fenomenet deltidsanställning var system och livsvärld av Habermas, intersektionalitet av Los De Reyes och Mulinaris och teorin om emotionellt arbete av Hochschild. Studien har genom intervjuer nått kunskap kring bakomliggande faktorer till varför kvinnor inom Laholms kommuns verksamheter arbetar deltid. Av resultatet visar det sig främst vara tre faktorer till att kvinnorna arbetar deltid. Barnomsorgen i hemmet utifrån traditionella könsroller, arbetsvillkor och ekonomisk skillnad mellan män och kvinnor. / The proportion of women working part-time in Laholm municipality's operations is high. To change that they need knowledge about why women work part-time. The municipality lacks the knowledge needed to achieve the goal of the “Heltidsresan” project. The underlying factors were studied through interviews and qualitative research. The purpose of the study was to gain knowledge about the underlying factors and the municipality's work with the project “Heltidsresan” whose purpose of which is to introduce full-time as the norm. The question in this study was “What factors affect women, employees in Laholm municipality's operations, to work part-time and what does the municipal management do to promote fulltime work as the norm? “. The theories used for the analysis of the phenomenon of part-time employment were system and life-world by Habermas, intersectionality by Los De Reyes and 3Mulinaris and the theory of emotional work by Hochschild. Through interviews, the study has gained knowledge about the underlying factors why women in Laholm municipality's operations work part-time. The result is that there are mainly three factors why women work part-time. Childcare in the home is based on traditional gender roles, the working conditions and the financial difference between men and women.

Care work is not a new subject for feminist research. However, it is still important to study because of the persistent social devaluation of care workers. Financial cutbacks, the intensification of work and the general insecurity of the labour market have meant additional challenges for women, who make up the overwhelming majority of those who perform this type of work. Nowadays, women continue to be over-represented in caring and “emotional” work. In this thesis, I focus on home care work as a particular form of care work and aim to analyse care workers’ emotional management and perceptions of their current work situation. The thesis is based on a qualitative study through interviews with night-time home care workers. Building on the theory of “emotional labour” as presented by Arlie Russel Hochschild (1983) in The Managed Heart, this paper argues that working at night poses additional emotional challenges to an already affected workforce. In a time of prominent challenges in Swedish healthcare, care workers must adapt to new ways of dealing with emotions.

Konsultchefer har en komplex arbetssituation på många sätt. De agerar både som chefer till sina konsulter och som en form av servicepersonal gentemot kundföretag. Just relationen mellan konsultchefer och kundföretag är ett relativt outforskat ämne och det är därför relevant att utforska vidare. Syftet med studien är därför att analysera och beskriva relationen mellan konsultchefer och kundföretag under rekryteringsprocessen, med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen. Vidare syftar studien till att beskriva vilka eventuella utmaningar som finns i relationen med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen och hur dessa eventuella utmaningar hanteras, samt få en djupare förståelse för konsultchefernas erfarenheter från samarbetet. Studien har en kvalitativ ansats, och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer som är verksamma inom Göteborgsområdet. De teoretiska utgångspunkterna i studien är huvudsakligen Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell och Hochschilds teori om emotionellt arbete. Studiens huvudresultat visar att konsultcheferna i hög grad måste anpassa sig efter kundföretagens olika krav. Deras arbete kan i mångt och mycket liknas med andra serviceyrken. Samtidigt som det krävs en anpassning efter kundens förväntningar krävs det att konsultchefen står på sig i vissa frågor. Diskussionen visade flera intressanta aspekter; konsultcheferna utför dagligen emotionellt arbete på grund av organisatorisk press. Detta eftersom företagen behöver visa sig konkurrenskraftiga och vill göra kunderna nöjda. Konsultcheferna använde sig av både ytagerande och djupagerande som strategi för att upprätthålla en kundnöjdhet. Utifrån krav-kontroll-socialt stöd modellen visade det sig att konsultcheferna har ett flertal krav i arbetet. Kundföretagen styr i stor utsträckning över graden av kontroll konsultchefen har i utförandet av arbetet. Konsultcheferna nyttjar i relativt hög grad socialt stöd från omgivande kollegor för att enklare hantera kraven. / Consultancy managers have a complex work situation in many ways. They act both as managers to their consultants and as a form of service personnel towards client companies. The relationship between consultancy managers and client companies is a relatively unexplored subject, making it relevant to further investigate. The purpose of the study is therefore to analyze and describe the relationship between consultancy managers and client companies during the recruitment process, with a focus on the requirement profile and candidate presentation. Furthermore, the study aims to describe any potential challenges in the relationship, with a focus on requirement profile and candidate presentation, and how these challenges are addressed. Additionally, the study seeks to gain a deeper understanding of the consultancy managers' experiences from the collaboration. The study has a qualitative approach, and the method used is semi-structured interviews with six consultancy managers working in the Gothenburg area. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model and Hochschild's theory of emotional labor. The main findings of the study show that consultancy managers have to adapt to the various demands of client companies to a high extent. Their work can be compared to other service professions in many ways. While there is a need to conform to customer expectations, consultancy managers also need to assert themselves in certain matters. The discussion revealed several interesting aspects; consultancy managers perform emotional labor on a daily basis due to organizational pressure. This is because companies need to demonstrate competitiveness and strive to satisfy customers. Consultancy managers employ both surface acting and deep acting as strategies to maintain customer satisfaction. Based on the demand-control-support model, it was found that consultancy managers face multiple demands in their work. Client companies have significant control over the level of control consultancy managers have in performing their work. Consultancy managers rely relatively heavily on social support from colleagues in order to better manage the demands.

Denna uppsats syftar till att undersöka institutionella förväntningar som finns på blivande förskollärare på Uppsala universitet angående det emotionella arbetet som de ska utföra. Studien använder sig av kurslitteratur från Uppsala universitets förskollärarprogram (2022). Förståelsen för emotionellt arbete grundas i Hochschilds redogörelse för begreppet. Denna definition medför även begreppen känsloarbete och känsloregler. I uppsatsen diskuteras det även huruvida läraryrket kan uppfattas som emotionellt arbete utifrån Hochschilds definition. Uppsala universitet tolkas vara en del av den institutionella kontexten utifrån nyinstitutionella teorins definition av institution i och med det kan Uppsala universitets förväntningar översättas till en institutionell förväntning. Forskning visar att det emotionella arbetet inom förskolläraryrket associeras med negativa psykologiska effekter som känslomässig utmattning. Lärare uppfattas förhålla sig till ett antal regler och förväntningar på känslouttryck i arbetet. Utöver det föreslår ett antal studier att emotionella krav i läraryrket korrelerar med negativa känslor. Denna uppsats undersöker de emotionella krav och förväntningar som kurslitteraturen omfattas av.   Målet med uppsatsen är att undersöka både hur förväntningar på emotionellt arbete framställs och en förklaring av den institutionella kontexten angående kurslitteraturens förväntningar. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys analyseras dessa framställningar i tre dimensioner. Resultatet för uppsatsen tyder på att kurslitteraturen samspelar med den officiella läroplanen för förskolan angående emotionellt arbete och forskning inom förskola. Kurslitteraturen framställer det emotionella arbetet utifrån olika diskursiva ideal, exempelvis som omsorg, texten tenderar att presentera formuleringar som sanning. Den diskursiva praktiken som framställs har traditionella drag och uppehåller den dominerande diskursordningen. Den sociala praktiken visar att den diskursiva praktiken identifierad i kurslitteraturen är en del av den psykologiska ordningen och föräldrabehandlande ordningen av diskurser. Genom en analys av den icke-diskursiva kontexten visar det sig hur kurslitteraturen rättfärdigar och legitimerar ett antal idéer om emotionellt arbete, eftersom att läroplanen anser dessa som effektiva och önskvärda. Ett antal ideal kan tolkas som rationaliserade myter. Den institutionella kontexten visar hur kurslitteraturen kritiserar skolverket som institution, medan den samtidigt legitimerar och eftersträvar dess förväntningar och ideal.

Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet upplevs, hanteras och inverkar på den psykosociala arbetsmiljön i polisarbetet under arbetstid hos två kategorier poliser i yttre tjänst. Den första kategorin är de som har mellan 0–5 års erfarenhet. Den andra kategorin har mer än fem års erfarenhet. Första frågeställningen undersöker hur respektive kategori poliser i yttre tjänst beskriver att de upplever och hanterar det emotionella arbetet i tjänsten. Den andra frågeställningen undersöker i vilken mån individuella egenskaper som surface acting, deep acting och rollspel är viktiga i ett riskfyllt yrke. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Urvalet är en blandning av subjektivt urval och snöbollsurval. Empirin inhämtades genom tio semistrukturerade telefonintervjuer. Poliserna hanterar emotioner i arbetet enligt Hochschilds (1983/2012) begrepp surface acting och deep acting. Detta genom att gå in i rollen och anpassa sina känslor utifrån situationen. Kollegialt stöd och mental förberedelse visade sig vara ett vedertaget sätt att hantera känslorna, men även humor. Generellt upplevde poliserna att deras tid i yrket har betydelse för hur de hanterar de emotionella arbetet. Slutligen visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet kan vara obalans i den emotionella dissonansen och avtrubbning. / The purpose of the study is to investigate how the emotional work is experienced, handled and affects the psychosocial work environment in police work during working hours with two categories of police officers in field service. Those between 0-5 years and more than five years of experience. The first question investigates how each category of police officers in field service describe that they experience and handle the emotional work in the service. The second question investigates in what extent are individual characteristics such as surface acting, deep acting and role-playing are important in a risky profession. The study has been based on a qualitative research strategy with an abductive approach. The sample is a mixture of subjective selection and snowball selection. The empirical data was obtained through ten semi-structured telephone interviews. The police handle emotions at work according to Hochschild's (1983/2012) concept of surface acting and deep acting. This by going into the role and adapting their feelings based on the situation. Collegial support and mental preparation proved to be an accepted way of dealing with emotions, but also humour. In general, the police felt that their time in the profession was important for how they handle the emotional work. Finally, this study shows that perceived and possible consequences of the work can be an imbalance in the emotional dissonance and blunting.