Tidigare forskning visar att stödpersonal till brukare som har ett utmanande beteende har en komplex och ibland svår arbetssituation och yrkesroll. Stödpersonalen upplever känslor som rädsla, maktlöshet, sorgsenhet, ilska och tidlöshet i mötet med en brukare som har ett utmanande beteende. Utmanande beteende hos brukare har identifierats som en anledning till att stödpersonal blir utbränd. Stödpersonal kan tillskriva brukarna intentionen att de vill skada andra eller sig själv och att det är möjligt att kontrollera detta beteende. Utbildningsnivån hos stödpersonalen påverkar attityden till brukare som har ett utmanande beteende. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur stödpersonal upplever och ser på individer med ett utmanande beteende samt upplever sin arbetssituation. Med fokus på stödpersonalens känslor och yrkesroll. För att besvara syfte och frågeställningar har kvalitativ metod med semistrukturerad intervju används. Empirin har analyserats med tematiskanalys metod. Hochschilds teorier om emotionellt arbete, känsloregler och socialt utbyte har använts för att skapa förståelse. Resultatet tyder på att det troligtvis är svårt att uppnå ett djupagerande emotionellt arbete i de situationer där brukare har ett utmanande beteende och att en emotiv dissonans uppstår. Det fanns känsloregler på arbetsplatserna skapad av utbildning, kurser, diskussioner och handlingsplaner. Informanterna hade en god människosyn likt en humanistisk människosyn. Outbildad personal har ofta ett annat tankesätt. Denna kunskap, eller brist på kunskap, kan tänkas påverka stödpersonalens syn på och attityd till brukaren. Arbetssituationen beskrevs som jobbig, påfrestande, utmanande men även bra, kul, omväxlande och positiv. En del informanter ansåg att stödet de fick från chefer inte var tillräckligt. Det kan tänkas att det är lättare för chefer att ge stödpersonalen stöd i form av utbildningar, handlingsplaner, teammöten och uppföljningar än att ge stöd i emotionshantering. Ett bra stöd innehåller även ett stöd i emotionshantering, då det är en stor del av arbetet med brukare som har ett utmanande beteende. / Previous research shows that care staff for individuals who have challenging behavior have a complex and sometimes difficult work situation and professional role. Care staff experience feelings like fear, powerlessness, sadness, anger and timelessness in the encounter with an individual who has a challenging behavior. Challenging behavior by clients has been identified as a reason why the care staff burns out. Care staff can assign clients the intention that they want to hurt others or themselves and that it is possible to control this behavior. The education level of care staff affects the attitude towards clients who have a challenging behavior. The purpose of this study is to create an understanding of how care staff experience and see individuals with a challenging behavior and experience their work situation. Focusing on the care staff's emotions and professional role. To answer purpose and questions, qualitative method with semi structured interview has been used. Hochschild's theories about emotional labor, feeling rules and emotions as social exchanges have been used to create understanding. Empire has been analyzed with the thematic analysis method. The result suggests that it is probably difficult to achieve a deep acting emotional labor in those situations where clients have challenging behavior and that an emotive dissonance occurs. There are feeling rules in the workplace created by education, courses, discussions and action plans. The informants have a good view of human beings, similar to a humanistic view of humanity. Uneducated staff often have a different mindset. This knowledge, or lack of knowledge, may affect the support staff's views and attitude towards the client. The work situation is described as difficult, stressful, challenging but also good, fun, varied and positive. Some informants felt that the support they received from managers wasn’t enough. It might be that its easier for the managers to support care staff in the form of education, action plans, theme meetings and follow-up than support them in emotion management. A good support also includes support in emotion management, as it is a major part of the work with users who have a challenging behavior.

Polisyrkets karaktär kräver att den anställda kan utföra emotionellt arbete för att uppvisa de känslor som stämmer överens med arbetsrollen. Detta medan både befolkningen och brottsligheten ökar i Sverige vilket leder till en ökad arbetsbelastning samtidigt som det fattas ett tusentals poliser. Syftet med studien är därför att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever och hanterar det emotionella arbete de utför. För att besvara studiens syfte utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetat i yttre tjänst inom olika kommuner i Västra Götalands län. Resultatet delades sedan in i två delar, delen om upplevelser visade på att respondenterna både hade en medvetenhet och en avsaknad av medvetenhet gällande emotionellt arbete i olika situationer. Vidare betonas vikten av kollegorna i det arbete de utför. De beskriver även de förväntningar och känsloregler de dagligen förhåller sig till. Delen om upplevelser avslutas med hur synen på det emotionella arbetet utvecklats från då till nu. Delen om hantering visar sedan på hur de anställda får stöd från chefer, ledning och kollegor i form av debriefing och professionella samtal, om det skulle behövas. Här presenteras även andra strategier såsom träning och att ta på sig masken och gå in i yrkesrollen som polis. / The nature of police work requires its employees to perform emotional labour to display the kind of emotions that are consistent with the demands of the job role. All while experiencing an increased workload due to a growing population and an increasing crime rate in combination with a shortage of police officers. This study, therefore, aims to examine how police officers experience and handle emotional labour. Ten semi-structured interviews were conducted with police officers who work in various municipalities within the Västra Götalandregion. The result was divided into two parts, the first one describing experiences. The respondents showed an understanding of certain parts of emotional labour and a lack of understanding regarding other parts of emotional labour. Furthermore, the importance of colleagues in the work the police perform is emphasised. They also describe the expectations and emotional rules they relate to daily. The part regarding experiences ends with the perceived differences of emotional labour then and now. The second part of the results describes how they manage emotional labour with support from managers and colleagues in the form of debriefing and professional help, if needed. Other strategies such as training and stepping into the police role are also presented here.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

Syftet med vår studie är att förstå hur ett logistikföretag främjar och skapar en god arbetsmiljö genom att arbeta med företagets globala värdepolicys. Genom uppförandekoder i hur företaget ska representeras ställs det krav på medarbetarna hur de ska agera i olika situationer. Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med en chef och sju anställda på ett och samma logistikföretag. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt då det är medarbetarnas känslor och upplevelser som legat till grund för resultatet. Intervjuerna har analyserats utifrån följande teorier: Organisationskultur av Dag Ingvar Jacobsen och Jan Thorsvik samt Jan Winroth om flexibelt arbete i organisationsdesignen. Sociala band av Thomas Scheff och emotionellt arbete av Arlie Hochschild. Resultatet visade att medarbetarna uppskattar chefens ledarstil och ges stort utrymme i att utföra sina arbetsuppgifter under frihet. Arbetsgruppen har en central roll för de anställda och det är här de finner råd och stöd för varandra när de behöver det. De sociala banden mellan individerna stärks av stolthet i en vänskaplig arbetsmiljö och riskerade att försvagas av skamkänslor och det emotionella arbete de utsätts för vid kontakt med krävande kunder. / The purpose of our study is to understand how a logistics company promotes and creates a good work environment by working with the company's global value policy. Through codes of conduct in how the company is to be represented, requirements are placed on the employees how they should act in different situations. The experience is collected through semi-structured interviews with a manager and seven employees at one and the same logistics company. The study has a hermeneutic starting point as it is the employees' feelings and experiences that formed the basis for the results. The interviews have been analyzed based on the following theories: Organizational culture by Dag Ingvar Jacobsen and Jan Thorsvik and Jan Winroth on flexible work in organizational design. Social Bonds by Thomas Scheff and Emotional Labor by Arlie Hochschild. The results showed that the employees appreciate the manager's leadership style and are given a lot of freedom in performing their tasks. The work group has a central role for the employees and this is where they find advice and support for each other when they need it. The social bonds between individuals are strengthened by pride in a friendly work environment and risked being weakened by feelings of shame and the emotional labor they are exposed to when dealing with demanding customers.

This paper examines treatment staff’s experience of threats and violence at The Swedish National Board of Institutional Care (SiS homes). The following study is based on eight different qualitative interviews with treatment staff at four different SiS homes around southern Sweden. The results show that the treatment staff experience threats and violence as a part of their everyday life at SiS homes and that it might negatively affect their work environment as well as their emotional well-being. The conclusion of the study highlights the importance of paying attention to and managing the problem of the normalized threats and violence in residential care facilities and the urgent need for increased support and further resources for the staff in order to create a safer working environment, mainly by limiting the youths usage of electronic communication resources i.e. Ipads. The study emphasizes urgent need for future research in order to adress the overwhelming issues of threats and violence in the workplace for the staff working in these high-risk environments.

Allians har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefullt för utfallet i terapeutiska sammanhang. Emellertid har forskning som visar på betydelsen av allians i kurativa samtal inom hälso- och sjukvård vid efterforskning till denna studie inte kunnat påträffas. Metoder för att mäta allians har i huvudsak utgjorts av patientskattningsskalor för att utröna utfallet i det terapeutiska behandlingsarbetet utifrån patientens ståndpunkt. Att återge även kuratorernas perspektiv tror vi kan inbringa mer kunskap om kurativt arbete i jakten på förståelsen av den betydelse man anser allians utgör. Syftet med denna studie är således att genom en kvalitativ ansats undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvård upplever samt arbetar med etablerandet av allians med sina patienter. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter (<18 år) har denna studie bidragit till en nyanserad och djupgående beskrivning av fenomenet allians i mötet med patienten. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer definierar allians som något som är sprunget ur kuratorns förmåga att förmedla en trygg och förtroendefull relation. I etablerandet av allians är det initialt viktigaste att patienten upplever självbestämmande, att kuratorn tydliggör sitt uppdrag tidigt och att kuratorn skyndar långsamt. I det fortsatta kurativa arbetet är kuratorns förmåga att härbärgera patientens känslor en bidragande faktor till god allians. Andra faktorer som har visat sig bidra till en god allians är personlig kompatibilitet, individanpassad behandling och att skönja människan bakom sjukdomen för ett mellanmänskligt bemötande. Därtill har patientens förväntningar samt inställning till kontakt med kurator visat sig vara avgörande omständigheter för att en allians ska komma till stånd. Sammanfattningsvis utgör allians en grundförutsättning för ett lyckat kurativt arbete. Behovet av forskning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård har visat sig vara stort och vi för diskussioner kring det holistiska perspektivet i sjukvården. / Alliance has been shown in previous research to be significant for the outcome in therapeutic contexts. However, research showing the importance of alliance in curative conversations in health care during research for this study could not be found. Methods for measuring alliance have mainly consisted of patient rating scales to ascertain the outcome of the therapeutic treatment work based on the patient's point of view. We believe that depicting also the perspective of the counselors can bring more knowledge about curative work in the search for the understanding of the importance one considers alliance to be. Thus, the purpose of this study is to investigate, through a qualitative approach, how counselors in health care experience and work with the establishment of an alliance with their patients. Through semi-structured interviews with eight informants (<18 years), this study has contributed with a nuanced and profound description of the phenomenon of alliance in the meeting with the patient. The results show that health care counselors define alliance as something that stems from the counselor's ability to mediate a safe and trusting relationship. In establishing an alliance, the most important thing initially is that the patient experiences self-determination, that the counselor clarifies the mission early and that the counselor proceeds slowly. In the continued curative work, the counselor's ability to contain the patient's feelings is a contributing factor to a good alliance. Other factors that have been shown to contribute to a good alliance are personal compatibility, individualizing the treatment and recognizing the person behind the illness for interpersonal treatment. In addition, the patient's expectations and attitude towards contact with the counselor have proven to be crucial circumstances for an alliance to come about. In summary, alliance is a basic prerequisite for successful curative work. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and we are having discussions around the holistic perspective in healthcare. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and thus we discuss the holistic perspective in healthcare.

The aim of the study was to examine social workers experiences regarding the relationship between emotional labor and professional approach as well as the importance of the professional approach to sexual offenders. The used method was a qualitative interview study with a targeted selection of seven social workers who had experiences of working with sexual offenders. The study was implemented by semi-structured interviews and the emipirical data was analyzed through a thematic analysis. The study’s result showed that a professional approach was indeed a important part of their work, especially when it came to being objective and respectful despite the clients violent crimes of a sexual nature. It was also found that the social workers felt that the professional approach could be affected by the emotional challenges that came with their work. The social workers used strategies to maintain their professional approach in situations that were found emotionally challenging. / Studien syftade till att undersöka socialarbetares erfarenheter gällande relationen mellan emotionellt arbete och professionellt förhållningssätt samt vilken betydelse de upplever att ett professionellt förhållningssätt har, i arbetet med utövare av sexuellt våld. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av sju socialarbetare med erfarenhet att arbeta med utövare av sexuellt våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att ett professionellt förhållningssätt var viktigt i deras arbeten och detta genom bland annat att vara objektiv och respektfull trots klienternas våldsbrott av sexuell karaktär. Det framkom även att socialarbetarna upplevde att det professionella förhållningssättet kunde påverkas av de känslomässiga utmaningar som kom med arbetet. Socialarbetarna använde sig av strategier för att bibehålla det professionella förhållningssättet i känslomässigt utmanande situationer.

Bakgrund: Inom vård- och omsorgsarbete där utmanande beteende förekommer ställs höga krav på brukarnära personal att arbeta lågaffektivt. Detta innebär att reglera sina känslor och anpassa sin egen affekt efter den enskildes affektnivå för att minska risken för konflikter och ohälsa hos den enskilde. Tidigare forskning har främst undersökt personals erfarenheter, denna studie avser istället att undersöka första linjen-chefers narrativ avseende förutsättningar till att kunna ge psykosocialt stöd till sin personal. Syfte: Att undersöka hur första linjen-chefer inom LSS-bostäder beskriver sina förutsättningar och utmaningar till att känslomässigt stödja brukarnära personal som arbetar med lågaffektivt bemötande. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer med första linjen-chefer för LSS-bostäder i södra Sverige. Dessa bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Cheferna ser ett närvarande ledarskap som en nyckel till att stödja sin personal. Samtidigt upplever chefer sig ibland begränsade, ur både ett organisatoriskt och resursmässigt perspektiv, i att kunna arbeta förebyggande. Detta manifesteras bland annat i bristen på olika sammanhang för personal att bearbeta och reflektera kring det lågaffektiva arbetssättet samt att hantera undertryckta känslor i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar på att första linjen-chefer lägger stor vikt vid rehabiliterande stödinsatser till sina anställda medan förhållandevis små resurser satsas på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det saknas dessutom en tydlig struktur för att förebygga negativa effekter av emotionellt arbete ute i verksamheterna. / Background: In health and social care work where challenging behavior occurs, high demands are placed on user-related staff to work in a low-affective manner. This means regulating one's emotions and adapting one's own affect to the individual's affect level to reduce the risk of conflict and ill health in the individual. Previous research has mainly examined staff's experiences, this study instead intends to investigate first-line managers' narratives regarding conditions for being able to provide psychosocial support to their staff. Aim: To investigate how first-line managers in LSS housing describe their conditions and challenges to emotionally support user-related staff who work with low-affective treatment.  Method: Seven semi-structured interviews with first-line managers for LSS housing in southern Sweden. These were processed and analyzed through a thematic content analysis. Results: Managers see a present leadership as a key to supporting their staff. At the same time, managers sometimes feel limited, from both an organizational and resource perspective, in being able to work preventively. This is manifested, among other things, in the lack of different contexts for staff to process and reflect on the low-affective way of working and handle repressed emotions in daily work. Conclusion: The study shows that first-line managers place great emphasis on rehabilitative support measures for their employees, while relatively few resources are invested in preventive work environment management.  There is also a lack of a clear structure to prevent negative effects of emotional work in the operations.

The Covid-19 pandemic has put Sweden in a new and challenging situation. Several of thewomen's shelters in Sweden have reported an alarming pressure as a result of increased casesof women and children in vulnerable situations. Based on a qualitative research strategy, thisstudy examines how women's shelter workers experience and handles the practical andemotional work due to the Covid-19 pandemic. To examine this study's purpose and researchquestions, five semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers fromvarious women's shelters in Sweden. During each interview, the study subjects were given theopportunity to share their own experiences regarding the work situation due to the Covid-19pandemic. The gathered empirical material was analyzed using Arlie Hochschild's theoryregarding emotional work. The results of the study show that the majority of the study subjectsexperience changes in the number of abused women in need of help and support and that thepractical work has been limited and challenged. Furthermore, the study subjects experiencetheir jobs as even more emotionally demanding during the Covid-19 pandemic, but this had noeffect on the way of dealing with the emotional work. Several different coping strategies couldbe identified in the way of handling the emotional work, including recovery, previousprofessional experience, surface or deep emotional acting and the support from colleagues.With the help of different approaches, the study subjects distinguish themselves from theirprofessional role in order to not identify themselves too strongly with the emotional work. Theresults of the study proved that different coping strategies are of importance to be able to handleand complete emotional work. / Coronapandemin har resulterat i en ny och utmanande situation för Sverige. Många av landetskvinnojourer har rapporterat om ett alarmerande tryck på sina verksamheter till följd av ökadefall av kvinnor och barn i utsatta situationer. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi undersökerdenna studie hur jourkvinnors praktiska respektive emotionella arbete upplevs och hanteras tillföljd av coronapandemin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes femsemistrukturerade intervjuer med jourkvinnor från olika kvinnojourer i Sverige. Underrespektive intervjutillfälle fick jourkvinnorna möjlighet att dela med sig av sina egnaupplevelser gällande arbetssituationen under coronapandemin. Det empiriska materialetanalyserades med hjälp av emotionssociologiska begrepp från Arlie Hochschilds teori somberör emotionellt arbete. Resultaten visar att majoriteten av jourkvinnorna uppleverförändringar i antalet stödsökande och att det praktiska arbetet kommit att resultera ibegränsningar och utmaningar. Vidare visade det sig att jourkvinnorna utför ett än meremotionellt krävande arbete under coronapandemin, detta hade däremot ingen påverkan påjourkvinnornas sätt att hantera de emotionella påfrestningar som uppstår i arbetet medvåldsutsatta kvinnor. Arbetet som jourkvinnorna utför kunde även liknas med etthärbergeringsarbete i takt med att de bär på både sina egna och andras känslor. Flera olikahanteringsstrategier kunde identifieras i jourkvinnornas sätt att hantera det emotionella arbetet,däribland återhämtning, tidigare yrkeserfarenhet, ytligt respektive djup emotionellt agerandesamt stödet som återfinns hos jourkvinnornas kollegor. Det framgick att jourkvinnorna medhjälp av olika förhållningssätt kan skilja på sig själva och sin yrkesroll för att inte identifierasig för starkt med det emotionella arbetet. Olika hanteringsstrategier visade sig således vara avstor vikt för att jourkvinnorna ska kunna hantera och fullfölja det emotionella arbetet.

Modeller har sedan sent 1800-tal använts för att väcka potentiella konsumenters köplust av olika slags marknadsförda produkter. Modellers påverkan har emellertid en vidare omfattning än så eftersom de främjar och sprider en idealiserad bild av hur män och kvinnor bör se ut. Det finns således en förväntan på modeller att leva upp till samhälleliga skönhetsideal. Hur svenska modeller upplever hur det är att vara sitt eget arbetsredskap, ett objekt, och samtidigt vara ett subjekt är emellertid en relativt outforskad fråga. Syftet med detta arbete är att förstå hur unga svenska kvinnliga modeller upplever och hanterar arbetets villkor att fortlöpande sälja sin kropp och sitt utseende på en skönhetsorienterad marknad och vad detta innebär för deras självbild. För att uppnå syftet har tematiskt öppna intervjuer genomförts med fem yrkesverksamma kvinnliga modeller. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och undersökts genom ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i teorier från samma teoretiska tradition, nämligen Erving Goffmans dramaturgiska handlingsteori och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Arbetets resultat visar att intervjupersonerna upplever sitt yrke som omväxlande, glamoröst och en god inkomstkälla samtidigt som det är ett tufft arbete eftersom man som modell blir konstant övervakad av sin modellagentur. Detta därför att de måste uppfylla särskilda estetiska krav vilket inte sällan leder till att de disciplinerar och reglerar sina kroppar på olika sätt. De upplever även att de måste anpassa sin personlighet för att undgå risken att förlora jobb. Likt skyltdockor förväntas de vara okomplicerade, samarbetsvilliga och tysta. För att hantera sina arbetsvillkor och den emotionella ansträngning som dessa medför använder intervjupersonerna sig av olika känslohanteringsstrategier. En drastisk men vanligt förekommande strategi är att intervjupersonerna delar upp sig själva i ett personligt jag och ett modell-jag.