This paper examines treatment staff’s experience of threats and violence at The Swedish National Board of Institutional Care (SiS homes). The following study is based on eight different qualitative interviews with treatment staff at four different SiS homes around southern Sweden. The results show that the treatment staff experience threats and violence as a part of their everyday life at SiS homes and that it might negatively affect their work environment as well as their emotional well-being. The conclusion of the study highlights the importance of paying attention to and managing the problem of the normalized threats and violence in residential care facilities and the urgent need for increased support and further resources for the staff in order to create a safer working environment, mainly by limiting the youths usage of electronic communication resources i.e. Ipads. The study emphasizes urgent need for future research in order to adress the overwhelming issues of threats and violence in the workplace for the staff working in these high-risk environments.

Allians har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefullt för utfallet i terapeutiska sammanhang. Emellertid har forskning som visar på betydelsen av allians i kurativa samtal inom hälso- och sjukvård vid efterforskning till denna studie inte kunnat påträffas. Metoder för att mäta allians har i huvudsak utgjorts av patientskattningsskalor för att utröna utfallet i det terapeutiska behandlingsarbetet utifrån patientens ståndpunkt. Att återge även kuratorernas perspektiv tror vi kan inbringa mer kunskap om kurativt arbete i jakten på förståelsen av den betydelse man anser allians utgör. Syftet med denna studie är således att genom en kvalitativ ansats undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvård upplever samt arbetar med etablerandet av allians med sina patienter. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter (<18 år) har denna studie bidragit till en nyanserad och djupgående beskrivning av fenomenet allians i mötet med patienten. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer definierar allians som något som är sprunget ur kuratorns förmåga att förmedla en trygg och förtroendefull relation. I etablerandet av allians är det initialt viktigaste att patienten upplever självbestämmande, att kuratorn tydliggör sitt uppdrag tidigt och att kuratorn skyndar långsamt. I det fortsatta kurativa arbetet är kuratorns förmåga att härbärgera patientens känslor en bidragande faktor till god allians. Andra faktorer som har visat sig bidra till en god allians är personlig kompatibilitet, individanpassad behandling och att skönja människan bakom sjukdomen för ett mellanmänskligt bemötande. Därtill har patientens förväntningar samt inställning till kontakt med kurator visat sig vara avgörande omständigheter för att en allians ska komma till stånd. Sammanfattningsvis utgör allians en grundförutsättning för ett lyckat kurativt arbete. Behovet av forskning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård har visat sig vara stort och vi för diskussioner kring det holistiska perspektivet i sjukvården. / Alliance has been shown in previous research to be significant for the outcome in therapeutic contexts. However, research showing the importance of alliance in curative conversations in health care during research for this study could not be found. Methods for measuring alliance have mainly consisted of patient rating scales to ascertain the outcome of the therapeutic treatment work based on the patient's point of view. We believe that depicting also the perspective of the counselors can bring more knowledge about curative work in the search for the understanding of the importance one considers alliance to be. Thus, the purpose of this study is to investigate, through a qualitative approach, how counselors in health care experience and work with the establishment of an alliance with their patients. Through semi-structured interviews with eight informants (<18 years), this study has contributed with a nuanced and profound description of the phenomenon of alliance in the meeting with the patient. The results show that health care counselors define alliance as something that stems from the counselor's ability to mediate a safe and trusting relationship. In establishing an alliance, the most important thing initially is that the patient experiences self-determination, that the counselor clarifies the mission early and that the counselor proceeds slowly. In the continued curative work, the counselor's ability to contain the patient's feelings is a contributing factor to a good alliance. Other factors that have been shown to contribute to a good alliance are personal compatibility, individualizing the treatment and recognizing the person behind the illness for interpersonal treatment. In addition, the patient's expectations and attitude towards contact with the counselor have proven to be crucial circumstances for an alliance to come about. In summary, alliance is a basic prerequisite for successful curative work. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and we are having discussions around the holistic perspective in healthcare. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and thus we discuss the holistic perspective in healthcare.

The aim of the study was to examine social workers experiences regarding the relationship between emotional labor and professional approach as well as the importance of the professional approach to sexual offenders. The used method was a qualitative interview study with a targeted selection of seven social workers who had experiences of working with sexual offenders. The study was implemented by semi-structured interviews and the emipirical data was analyzed through a thematic analysis. The study’s result showed that a professional approach was indeed a important part of their work, especially when it came to being objective and respectful despite the clients violent crimes of a sexual nature. It was also found that the social workers felt that the professional approach could be affected by the emotional challenges that came with their work. The social workers used strategies to maintain their professional approach in situations that were found emotionally challenging. / Studien syftade till att undersöka socialarbetares erfarenheter gällande relationen mellan emotionellt arbete och professionellt förhållningssätt samt vilken betydelse de upplever att ett professionellt förhållningssätt har, i arbetet med utövare av sexuellt våld. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av sju socialarbetare med erfarenhet att arbeta med utövare av sexuellt våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att ett professionellt förhållningssätt var viktigt i deras arbeten och detta genom bland annat att vara objektiv och respektfull trots klienternas våldsbrott av sexuell karaktär. Det framkom även att socialarbetarna upplevde att det professionella förhållningssättet kunde påverkas av de känslomässiga utmaningar som kom med arbetet. Socialarbetarna använde sig av strategier för att bibehålla det professionella förhållningssättet i känslomässigt utmanande situationer.

Bakgrund: Inom vård- och omsorgsarbete där utmanande beteende förekommer ställs höga krav på brukarnära personal att arbeta lågaffektivt. Detta innebär att reglera sina känslor och anpassa sin egen affekt efter den enskildes affektnivå för att minska risken för konflikter och ohälsa hos den enskilde. Tidigare forskning har främst undersökt personals erfarenheter, denna studie avser istället att undersöka första linjen-chefers narrativ avseende förutsättningar till att kunna ge psykosocialt stöd till sin personal. Syfte: Att undersöka hur första linjen-chefer inom LSS-bostäder beskriver sina förutsättningar och utmaningar till att känslomässigt stödja brukarnära personal som arbetar med lågaffektivt bemötande. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer med första linjen-chefer för LSS-bostäder i södra Sverige. Dessa bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Cheferna ser ett närvarande ledarskap som en nyckel till att stödja sin personal. Samtidigt upplever chefer sig ibland begränsade, ur både ett organisatoriskt och resursmässigt perspektiv, i att kunna arbeta förebyggande. Detta manifesteras bland annat i bristen på olika sammanhang för personal att bearbeta och reflektera kring det lågaffektiva arbetssättet samt att hantera undertryckta känslor i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar på att första linjen-chefer lägger stor vikt vid rehabiliterande stödinsatser till sina anställda medan förhållandevis små resurser satsas på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det saknas dessutom en tydlig struktur för att förebygga negativa effekter av emotionellt arbete ute i verksamheterna. / Background: In health and social care work where challenging behavior occurs, high demands are placed on user-related staff to work in a low-affective manner. This means regulating one's emotions and adapting one's own affect to the individual's affect level to reduce the risk of conflict and ill health in the individual. Previous research has mainly examined staff's experiences, this study instead intends to investigate first-line managers' narratives regarding conditions for being able to provide psychosocial support to their staff. Aim: To investigate how first-line managers in LSS housing describe their conditions and challenges to emotionally support user-related staff who work with low-affective treatment.  Method: Seven semi-structured interviews with first-line managers for LSS housing in southern Sweden. These were processed and analyzed through a thematic content analysis. Results: Managers see a present leadership as a key to supporting their staff. At the same time, managers sometimes feel limited, from both an organizational and resource perspective, in being able to work preventively. This is manifested, among other things, in the lack of different contexts for staff to process and reflect on the low-affective way of working and handle repressed emotions in daily work. Conclusion: The study shows that first-line managers place great emphasis on rehabilitative support measures for their employees, while relatively few resources are invested in preventive work environment management.  There is also a lack of a clear structure to prevent negative effects of emotional work in the operations.

The Covid-19 pandemic has put Sweden in a new and challenging situation. Several of thewomen's shelters in Sweden have reported an alarming pressure as a result of increased casesof women and children in vulnerable situations. Based on a qualitative research strategy, thisstudy examines how women's shelter workers experience and handles the practical andemotional work due to the Covid-19 pandemic. To examine this study's purpose and researchquestions, five semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers fromvarious women's shelters in Sweden. During each interview, the study subjects were given theopportunity to share their own experiences regarding the work situation due to the Covid-19pandemic. The gathered empirical material was analyzed using Arlie Hochschild's theoryregarding emotional work. The results of the study show that the majority of the study subjectsexperience changes in the number of abused women in need of help and support and that thepractical work has been limited and challenged. Furthermore, the study subjects experiencetheir jobs as even more emotionally demanding during the Covid-19 pandemic, but this had noeffect on the way of dealing with the emotional work. Several different coping strategies couldbe identified in the way of handling the emotional work, including recovery, previousprofessional experience, surface or deep emotional acting and the support from colleagues.With the help of different approaches, the study subjects distinguish themselves from theirprofessional role in order to not identify themselves too strongly with the emotional work. Theresults of the study proved that different coping strategies are of importance to be able to handleand complete emotional work. / Coronapandemin har resulterat i en ny och utmanande situation för Sverige. Många av landetskvinnojourer har rapporterat om ett alarmerande tryck på sina verksamheter till följd av ökadefall av kvinnor och barn i utsatta situationer. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi undersökerdenna studie hur jourkvinnors praktiska respektive emotionella arbete upplevs och hanteras tillföljd av coronapandemin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes femsemistrukturerade intervjuer med jourkvinnor från olika kvinnojourer i Sverige. Underrespektive intervjutillfälle fick jourkvinnorna möjlighet att dela med sig av sina egnaupplevelser gällande arbetssituationen under coronapandemin. Det empiriska materialetanalyserades med hjälp av emotionssociologiska begrepp från Arlie Hochschilds teori somberör emotionellt arbete. Resultaten visar att majoriteten av jourkvinnorna uppleverförändringar i antalet stödsökande och att det praktiska arbetet kommit att resultera ibegränsningar och utmaningar. Vidare visade det sig att jourkvinnorna utför ett än meremotionellt krävande arbete under coronapandemin, detta hade däremot ingen påverkan påjourkvinnornas sätt att hantera de emotionella påfrestningar som uppstår i arbetet medvåldsutsatta kvinnor. Arbetet som jourkvinnorna utför kunde även liknas med etthärbergeringsarbete i takt med att de bär på både sina egna och andras känslor. Flera olikahanteringsstrategier kunde identifieras i jourkvinnornas sätt att hantera det emotionella arbetet,däribland återhämtning, tidigare yrkeserfarenhet, ytligt respektive djup emotionellt agerandesamt stödet som återfinns hos jourkvinnornas kollegor. Det framgick att jourkvinnorna medhjälp av olika förhållningssätt kan skilja på sig själva och sin yrkesroll för att inte identifierasig för starkt med det emotionella arbetet. Olika hanteringsstrategier visade sig således vara avstor vikt för att jourkvinnorna ska kunna hantera och fullfölja det emotionella arbetet.

Modeller har sedan sent 1800-tal använts för att väcka potentiella konsumenters köplust av olika slags marknadsförda produkter. Modellers påverkan har emellertid en vidare omfattning än så eftersom de främjar och sprider en idealiserad bild av hur män och kvinnor bör se ut. Det finns således en förväntan på modeller att leva upp till samhälleliga skönhetsideal. Hur svenska modeller upplever hur det är att vara sitt eget arbetsredskap, ett objekt, och samtidigt vara ett subjekt är emellertid en relativt outforskad fråga. Syftet med detta arbete är att förstå hur unga svenska kvinnliga modeller upplever och hanterar arbetets villkor att fortlöpande sälja sin kropp och sitt utseende på en skönhetsorienterad marknad och vad detta innebär för deras självbild. För att uppnå syftet har tematiskt öppna intervjuer genomförts med fem yrkesverksamma kvinnliga modeller. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och undersökts genom ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i teorier från samma teoretiska tradition, nämligen Erving Goffmans dramaturgiska handlingsteori och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete. Arbetets resultat visar att intervjupersonerna upplever sitt yrke som omväxlande, glamoröst och en god inkomstkälla samtidigt som det är ett tufft arbete eftersom man som modell blir konstant övervakad av sin modellagentur. Detta därför att de måste uppfylla särskilda estetiska krav vilket inte sällan leder till att de disciplinerar och reglerar sina kroppar på olika sätt. De upplever även att de måste anpassa sin personlighet för att undgå risken att förlora jobb. Likt skyltdockor förväntas de vara okomplicerade, samarbetsvilliga och tysta. För att hantera sina arbetsvillkor och den emotionella ansträngning som dessa medför använder intervjupersonerna sig av olika känslohanteringsstrategier. En drastisk men vanligt förekommande strategi är att intervjupersonerna delar upp sig själva i ett personligt jag och ett modell-jag.

Det emotionella arbetet vid intrauterin fosterdöd - barnmorskors erfarenheter av att bistå föräldrar under hela förlossningsprocessen Abstrakt Bakgrund: Intrauterin fosterdöd (IUFD) förekommer runt om i hela världen och närmare två miljoner barn föds fram döda varje år. Rökning, högt BMI samt tillväxthämning hos barnet är några av de kända riskfaktorerna kopplat till IUFD och prevalensen av dödfödda barn är högre i låginkomstländer jämfört med höginkomstländer. Barnmorskor bär en viktig roll i mötet med IUFD där deras uppgift dels är att stötta och tillgodose föräldrarnas behov, vilket ställer stora krav på deras emotionella arbete.   Motiv: Att möta föräldrar vars barn har dött intrauterint kan vara ett av de tuffaste möten en barnmorska ställs inför. Det finns få studier i Sverige om barnmorskors erfarenheter i mötet med IUFD, därför är det relevant att fördjupa kunskapen inom ämnet. Syfte: Syftet var att belysa barnmorskors känslor och erfarenheter av att bistå föräldrar innan, under samt efter förlossningen vid intrauterin fosterdöd. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpades för att besvara syftet med studien. Sju barnmorskor intervjuades och intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med inspiration av klassisk grundad teori.    Resultat: Det teoretiska perspektivet emotionellt arbete bidrog till framväxten av kärnkategorin: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid intrauterin fosterdöd, tre kategorier: Att vara fyren i stormen; En känslomässig berg-och-dalbana; Kunskap och stöd – intrauterin fosterdöd, en del av professionen, samt åtta underkategorier.  Konklusion: Barnmorskors emotionella arbete i interaktionen med föräldrar vid IUFD belyser det känslomässiga engagemanget som krävs från barnmorskorna, vilket resulterar i att många känner sig emotionellt dränerade. I denna studie tydliggörs förståelsen för den känslomässiga påfrestning och behovet av professionellt stöd som barnmorskor upplever vid IUFD. / The emotional work of intrauterin fetal death - midwives' experiences of assisting parents throughout the birth process Abstract Background: Intrauterin fetal death (IUFD) occurs all around the world and approximately two million babies are stillborn every year. Smoking, high Body Mass Index (BMI) and fetal growth retardation are some of the well-known risk factors associated with stillbirth and the prevalence of stillborn babies are higher in low-income countries compared to high-income countries. Midwives play an important role when meeting IUFD, where their tasks are partly to support and meet the parents’ needs, which places great demands on their emotional work.  Motive: Meeting parents whose babies have died in the uterus can be one of the toughest encounters a midwife faces. There are few studies in Sweden about midwives' experiences in meeting with IUFD, therefore it is relevant to deepen the knowledge about the topic. Aim: The aim was to explore midwives' emotions and experiences of assisting parents before, during and after childbirth in case of intrauterine fetal death. Methods: A qualitative method with semi-structured interviews was applied to answer the purpose of the study. Seven midwives were interviewed and the interviews were transcribed verbatim and analyzed with inspiration from classical grounded theory. Result: The theoretical perspective of emotional labor contributed to the emergence of the core category: Midwives' emotional labor in the interaction with parents at intrauterine fetal death, three categories: Being the lighthouse in the storm; An emotional roller coaster; Knowledge and support – intrauterine fetal death, a part of the profession, as well as eight subcategories. Conclusion: Midwives' emotional labor in interacting with parents at IUFD highlights the emotional commitment required from midwives, resulting in many feeling emotionally drained. This study clarifies the understanding of the emotional strain and the need of professional support for midwives who have taken care of parents experiencing an IUFD.

Social work involves working intimately with clients who are or have previously found themselves in difficult life situations. The intimate work with clients is one of the reasons why the social work is considered emotionally demanding. The aim of the study is to highlight how social workers are influenced by clients emotions, as well as increase the understanding of how social workers can manage the emotional strain that an intimate work with clients can cause. Based on a qualitative research effort and qualitative interviews with seven social workers from “individual and family welfare” in the southeast of Sweden. When analysing the empirical data, three main themes emerged: the emotional work of social workers, management of emotions during the interaction with clients and strategies for managing emotional strain. Goffman´s theory of dramaturgy as well as Lazarus and Folkman´s theory of coping strategies are used to create an understanding of the research problem. Results of the study show that collegial support was deemed to be a common strategy as well as the most significant for managing emotional strain.

Studiens syfte är att förstå hur innehavare av feministiska aktivistkonton på Instagram ser på det arbete de lägger ned, hur de upplever Instagrams feministiska fält samt hur deras konton har påverkat dem själva som individer. Tidigare forskning visar att sociala medier är en viktig arena för onlineaktivism och politisk engagemang, inte minst vad gäller informations- och kunskapsdelning, samtal och kontaktskapande. Forskning visar även att det finns en diversitet i hur feminister använder sociala medier, vilken roll de har på mediet spelar roll för hur användningen ser ut. Studien utgår från teoretiska perspektiv om digitalt arbete, emotionellt arbete samt kollektiv identitet inom sociala rörelser. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra feministiska instagramaktivister som har över 20 000 följare och datamaterialet har analyserats tematiskt. Ett urval av studiens resultat presenteras nedan. Informanterna driver sina konton för att påverka människor och den feministiska debatten, de menar även att drivandet av stora feministiska konton kommer med ett ansvar. Informanterna anser att Instagram är ett bra verktyg för att få upp feministiska frågor för debatt i samhället och att det ibland leder till reella förändringar. Det feministiska fältet på Instagram består av grupperingar. Inom de olika grupperna finns en solidaritet men inom fältet som stort är tonen hård och det pågår mycket konflikter. Informanterna uppger att det tar mycket tid för dem att driva sina konton och flera av dem känner sig pressade, alla vittnar även om att de har mottagit hat och hot. Avslutningsvis kan sägas att innehavare av feministiska aktivistkonton utför både ett digitalt och ett emotionellt arbete.

With the Covid-19 pandemic, many of the already identified shortcomings in our welfare society came to be challenged and care for the eldery was particularly affected. Eldery care had to endure harsh criticism and managers in eldery care were questioned. Based on this, the purpose of this study is to gain an in-depth understanding of the eldery care first-line leaders experiences of leading during the Covid-19 pandemic an how they are emotionelly effected and challenged during this period. The study is based on a qualitative method whit semi-stuctured interviews as a data collection method. Eight first-line leaders in eldery care have been interviewed and based on their stories, their experiences of leading during the covid-19 pandemic have been analyzed from Erving Goffman's dramaturgical perspective and Arlie Russel Hoschschild's theory of emotional work. The study shows the importance of a transparent and present leadership and that the unit leaders have experienced loneliness and inadequacy in their role as leaders, wherw the collegial support has proven to be central to being able to stand firmly as a leader during the pandemic.