Kandidatuppsats i företagsekonomi III, organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, vårterminen 2021. Titel: Kompetens som kvarstår – i tid och rum Författare: Adam Mårtensson och Karl Westdahl Handledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael Lundgren  Syfte: Syftet med denna studie är att urskilja och identifiera faktorer inom intern employer branding, för att se hur dessa påverkar eftergymnasialt utbildade individers medarbetarlojalitet. Genom att bidra till en förståelse över hur anställda upplever intern employer branding, kan organisationer använda informationen för att utveckla dess strategier därefter. Metod: En kvalitativ tvärsnittsstudie, med djupgående semistrukturerade intervjuer, användes för att skapa en större förståelse för studieobjektet. Denna, induktiva studie har bearbetat insamlade data genom initiala extensiva genomsökningar, vilket sedermera möjliggjort kodning. Slutsats: Studien påvisade att medarbetarlojalitet är avhängigt individuella preferenser. Det visade sig även att vissa faktorer inom intern employer branding är särskilt viktiga för medarbetarlojaliteten. Organisationer behöver klargöra strukturen kring vardera faktorn för de anställda. Annars är det osannolikt att medarbetarlojalitet utvecklas. / Bachelor Thesis in Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of economics at Linnaeus University Kalmar, Spring 2021. Title: Competency that remains – in time and space  Authors: Adam Mårtensson and Karl Westdahl Supervisor: Jasmina Beharic Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The aim of this study is to distinguish and identify factors within internal employer branding, too see how they affect the employee loyalty of post high school educated individuals. By contributing with an understanding of how employees perceive internal employer branding, organizations can use and implement this knowledge when developing their strategies. Method: A qualitative and cross-sectional method with profound, semi- structured interviews, was used to develop a greater understanding of the study object. This, inductive study has processed the collected data through an initial extensive scan which later provided the possibility to code the data. Conclusion: The study shows that employee loyalty is dependent on individual preferences. Some factors within the internal employer branding showed to be key for the employee loyalty. Organizations must clarify the structure of each factor to the employees. Or else, employee loyalty is unlikely to develop.

Många företag arbetar uttalat med Employer Branding, men med olika syften. Två vanligt förekommande ambitioner är att attrahera ny kompetens och arbeta med företagets värderingar. Men vad företag som arbetar med Employer Branding med samma målsättning har gemensamt, saknas det idag kunskap om. Hur kommer det sig att vissa företag arbetar med Employer Branding i rekryteringssyfte och andra istället fokuserar på företagets värderingar? Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra företag i den privata tjänstesektorn arbetar med Employer Branding och vad de uppnår med det arbetet, detta för att generera mer kunskap om vad som gör att företagens syfte med detta arbete skiljer sig åt. Grunden till uppsatsen är nyinstitutionell teori som behandlar begrepp så som isoformism, rationaliserade myter, löskoppling och legitimitet. Vidare används teorier inom motivation och byråkrati. Studiens metod är konventionell kvalitativ innehållsanalys. Empirin samlas in med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med respondenter från fyra olika företag som är aktiva i branscher så som samhällsbyggnad, reklam, revision och resebranschen. Det största företaget har 6000 anställda och det minsta har 15 anställda. Två av de fyra företagen har vid flera tillfällen vunnit pris för sitt arbete med Employer Branding, samt under lång tid varit högt rankande för just detta av erkända företag. Resultatet av denna studie visar att kunskapsintensiva företag främst arbetar med Employer Branding i syfte att rekrytera och attrahera ny arbetskraft. Däremot företag som verkar i branscher där det generellt sett är låga krav på utbildning eller specialkompetens, arbetar istället med Employer Branding i syfte att bygga en stark företagskultur och arbeta aktivt med att förmedla företagets vision, för att få befintlig personal att knyta an till företaget.

Bakgrund: Sociala mediers inverkan på samhället har genererat fundering kring hur sociala medier används för att stärka arbetsgivarvarumärket. Det visas ständigt hur företag väljer att marknadsföra sig via sociala medier för att locka kandidater med vad de har att erbjuda. Då generation Z (1995–2012) anses som den digitalt uppkopplade generationen har därför sociala medier varit en ständig del av deras uppväxt. Just denna generation har nyligen klivit in på arbetsmarknaden eller kommer inom kort att göra det. Det blir därför intressant hur sociala medier används för att attrahera just generation Z. Tidigare forskning kring ämnet är bristfälligt och därför relevant att undersöka. Syfte: att beskriva hur anställda med Employer Branding ansvar arbetar och upplever möjligheten att attrahera generation Z via sociala medier. Metod: Studien har ett tolkande perspektiv samt konstruktivistiskt synsätt med en induktiv ansats och utgår därför inte från tidigare teori. För att beskriva hur anställda med Employer Branding ansvar arbetar och upplever möjligheten att attrahera generation Z via sociala medier, har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts med sju informanter som arbetar med arbetsgivarvarumärke inom olika organisationer. Studien har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanterna för att generera empiri för att beskriva anställdas arbetssätt och upplevelser. Tematisk kartläggning av den insamlade empirin genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Slutsatser: Studiens slutsatser beskriver vilka initiativ anställda med Employer Branding ansvar kan göra för att attrahera generation Z via sociala medier. Resultat visar på anställdas upplevelser kring krav och förväntningar från generation Z som påverkar arbetet med att attrahera generation Z. Vidare visar resultat att sociala medier skapar möjlighet att kommunicera ut innehåll som väcker intresse hos generation Z. / Background: The impact of social media on society has generated reflection on how social media is used to strengthen the Employer Brand. It is constantly shown how companies choose to market themselves on social media to attract candidates with what they have to offer. Since generation Z (1995–2012) is considered the digitally connected generation, social media has therefore been a constant part of their upbringing. This particular generation has recently entered the labor market or will soon do so. It therefore becomes interesting how social media is used to attract generation Z. Previous research on the subject is lacking and therefore relevant to investigate. Purpose: to describe how employees with Employer Branding responsibility work and experience the opportunity to attract generation Z via social media. Method: The study has an interpretive perspective and a constructivist approach with an inductive approach and is therefore not based on previous theory. To describe how employees with Employer Branding responsibility work and experience the opportunity to attract Generation Z on social media, a qualitative multiple study has been conducted with seven informants who work with employer branding within different organizations. The study has conducted qualitative semi-structured interviews with the informants to generate empirical evidence to describe employees' working methods and experiences. Thematic mapping of the collected empirical data was carried out in order to be able to answer the purpose of the study. Conclusions: The study's conclusions describe which initiatives employees with Employer Branding responsibility can do to attract generation Z via social media. Results show employees' experiences of demands and expectations from generation Z, which affect the work of attracting generation Z. Furthermore, results show that social media creates the opportunity to communicate content that invokes interest among generation Z.

Problemformulering: På vilka sätt kan employer branding öka motivationen hos medarbetare? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga employer brandings påverkan på medarbetarnas motivation.  Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Valet av den kvalitativa strategin är avsedd att generera omfattande diskussioner och resonemang från respondenterna för att skapa ett starkt underlag till studiens frågeställning. Våra intervjuer har utgått från två fokusområden: employer branding och motivation. Studiens empiriska data består av sju semistrukturerade intervjuer med kategoriseringen HR-representanter och medarbetare.   Slutsats: I slutsatsen presenteras tre huvudkategorier som har framställts i den empiriska undersökningen: kommunikation, förmåner och utvecklingsmöjligheter. Slutsatsen bygger på en sammanfattning av studiens resultat med förslag till framtida förbättringar för hur företag kan arbeta med employer branding för att öka medarbetarnas motivation. Avslutningsvis presenteras rekommendationer till framtida forskning. / Purpose: In what ways can employer branding enhance employee motivation? Method: The study is based on a deductive approach with a qualitative research strategy. The choice of the qualitative strategy is intended to generate extensive discussions and reasoning from the respondents in order to create a strong basis for the study’s research question. Our interviews have been based on two focus areas: employer branding and motivation. The study’s empirical data consists of seven semi-structured interviews with the categorization HR-representative and employees.   Conclusion: In the conclusion three main categories have been identified through our empirical investigation: communication, benefits and development opportunities. The conclusion is based on a summary of the study’s results for future improvements for how companies can work with employer branding to increase employee motivation. Finally, recommendations for future research are presented.

As technology evolves, companies face both new opportunities and challenges in staying competitive. Traditionally, businesses focused on branding related to their products or services. But nowadays, having a skilled and dedicated workforce is seen as the key competitive advantage—a concept known as employer branding. Employer branding is about how a company is perceived as an employer, not just by consumers but also by potential employees. It involves both external communication, like advertising, and internal activities within the organization to build its reputation as an employer. This study focuses specifically on how large Swedish companies use internal employer branding to attract, engage, and retain employees. It uses a qualitative research approach, comparing three well-known Swedish companies: IKEA, Volvo, and Spotify.The study finds that the internal employer branding process revolves around five main factors: leadership vision, organizational identity, corporate culture, HR-marketing communication, and the company's efforts to define its value proposition for employees. It also highlights the importance of management innovation and transparent, inclusive leadership styles. On a practical level, the study enhances comprehension of how employers can effectively attract prospective employees, and engage, and retain employees.

Syftet med denna kandidatuppsats är att synliggöra vilka attribut som är betydande i Region Dalarnas arbete med att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor inom verksamheterna. Den teoretiska referensramen utgör grundläggande för tidigare forskning inom områdena Employer Brand och Employer Value Proposition (EVP). Vidare har den teoretiska referensramen analyserat tidigare forskning kring studiens identifierade teman: ledarskap, lönepolitik och kompetensförsörjning/ kompetensutveckling. Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistruktrerade intervjuer utförts med tidigare eller nuvarande anställda specialistsjuksköterskor inom Region Dalarna. Resultatet påvisar att Region Dalarnas främsta betydande attribut för att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor är de tre teman ovan nämnda vilka identifierats av föreliggande studie. Som ett bidrag till praktikersamhället kan Region Dalarna förslagsvis uppmärksamma studiens resultat för att utveckla arbetet kring att attrahera och behålla specialistsjuksköterskor i sina verksamheter. Föreliggande studie kan även ses som ett bidrag och komplement till tidigare forskning. / The purpose of this Bachelor ́s thesis is to highlight which attributes who are significant in Region Dalarnas work to attract and retain specialist nurses within the operations. The theoretical frame of reference form the basic for previous research in the areas of Employer Brand and Employer Value Proposition (EVP). Furthermore, the theoretical frame has analyzed previous research for the study's identified themes: Leadership, Wage Policy and Skills supply/Skills development. The study has a qualitative approach where eight semistructured interviews were conducted with previously or currented employed specialist nurces within Region Dalarna. The results shows that Region Dalarna ́s main significant attributes for attracting and retaining specialist nurses are the three themes mentioned above which has been idenified by the present study. As a contribution to the practitioner community, Region Dalarna can suggest paying attention to the results of the study to delvelope the work for attracting and retaining specialist nurses in the operations. The present study can also be seen as a contribution to previous research.

Companies in the North of Sweden are expressing big difficulties to acquire the right competency and the right people to fill voids in their organization. The purpose of this research paper was to gain an understanding of how companies in the north work with selected contributing factors, affecting their ability to attract talent. Starting off we gained perspective on how companies define talent and which talent management approach they implement. From there we learned to which extent they prioritize people fitting into the company’s identity/values and work with communicating with talents by displaying themselves as an attractive employer. Our attempt was to uncover any underlying behavior or beliefs within this region contributing to why this region, in particular, is experiencing difficulties in attracting talent. To reach these understandings, we conducted a case study holding six in-depth interviews with different companies in various locations within the region “Norrland”. By using the thematic analysis method, we concluded that businesses have attitudes regarding the nature of talent and how it should be managed which limits their view of who is considered as a competent potential employee. Moreover, we found that the majority of businesses operating the north to a relatively high extent prioritize their relationship with their employees. However, they do not work to a high extent with the creation of a strong employer brand, possibly contributing to the situation as it is perceived in the north.

Syftet med studien är att identifiera studenters uppfattningar och värderingar i valet av framtida arbetsgivare, för att skapa bättre förutsättningar att som arbetsgivare attrahera studenter. En kvantitativ studie med deduktiv ansats. För insamling av empiri utfördes en enkätundersökning på studenter inom specifika inriktningar. Studien visar att studenter har skilda uppfattningar om Region Kalmar län som arbetsgivare, beroende på vilken studieinriktningar de har. De studenter som har mer kontakt med arbetsgivare i form av exempelvis praktik, visar en större benägenhet att söka sig till dem efter studietiden. Således kan frekvent kontakt med studenter bidra till att man blir ett mer självklart alternativ på arbetsmark- naden. Studien visar även att värderingar kan skilja sig mellan olika studieinriktningar men att det främst har att göra med ålder och vart man befinner sig i livet. Yngre medarbetare har höga ambitioner men realistiska förväntningar i början av karriären vilket skapar möjligheter för arbetsgivare att överträffa deras förväntningar och därmed uppfattas som attraktiva. / The purpose of the study is to identify students perceptions and values in their selection of future employers, to create better conditions for attracting students as an employer. A quantitative study with deductive approach. For the collection of empirical data, a survey was conducted on students in specific fields. The study shows that students have different opinions about Region Kalmar County as an employer, depending on their field of study. The students who have more contact with employers in the form of internships, show a greater tendency to apply to them after the study period. Therefore, frequent contact with students can contribute to a more obvious alternative in the labor market. The study also shows that values can differ between different fields of study, but mainly it depends on age and where you are in life. Younger employees have high ambitions but realistic expectations at the beginning of their careers. This creates more opportunities and leads to employers having their expectations exceed, thus is perceived attractive.

Person-Organization Fit (POF) bezeichnet die Kompatibilität von Personen und Organisationen, wobei häufig Werte als Beurteilungsgrundlage dienen. Forschungsergebnisse zeigen, dass ein hoher POF zwischen Arbeitgebern und -nehmern nicht nur positive Auswirkungen auf die Arbeitszufriedenheit hat, auch sind für Arbeitsuchende solche Organisationen attraktiv, mit denen sie eine hohe Passung unterstellen. Die Arbeit widmet sich im Spiegel der Theorie des POF theoretisch und empirisch dem Einfluss von flexiblen Arbeitsformen (zur Ermöglichung von Zeit- und Ortsunabhängigkeit bei der Arbeit) auf die Wahrnehmung der Arbeitgeberattraktivität. Es wird untersucht, inwiefern POF als Erklärungsmechanismus für Arbeitgeberattraktivität dienen kann, in Abhängigkeit der verschiedenen Ausprägungen flexibler Arbeitsformen – u.a. werden allgemein flexibilitätsbezogene Angebote sowie die spezifische flexible Arbeitsform Telearbeit betrachtet, ebenfalls werden Effekte der Nichtverfügbarkeit flexibler Arbeitsformen in den Blick genommen. Neben POF wird auch der Einfluss von AOS (Anticipated Organizational Support) für den Effekt auf Arbeitgeberattraktivität untersucht. Darüber hinaus analysiert diese Arbeit die Rolle der Persönlichkeitsdisposition Work Locus of Control im Zusammenhang mit dem Person-Organization Fit. Die Ergebnisse erweitern nicht nur den wissenschaftlichen Kenntnisstand, auch liefern sie Impulse für die Praxis des Employer Branding.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning inom employer branding menar att det finns ett behov för ytterligare forskning vad gäller hur företag i praktiken tillämpar employer branding och vilka processer och arbetsmetoder som används. Syftet med vår studie är att utifrån ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur kunskapsintensiva företag genom tillämpning av employer branding hanterar konkurrensen om kompetenta medarbetare, med avseende på employer branding som process och dess arbetsmetoder.   Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats. För att skapa förståelse har vi antagit ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som sedan sammanställts utifrån de teman som vår teoretiska referenram är uppbyggd kring. I analysen har vi ställt empiri mot teori, samtidigt som vi jämfört företagen mot varandra.   Resultat och Slutsats: Studien har påvisat tillämpning av arbetsmetoder i praktiken inom employer branding arbetet som tidigare forskning inte nämnt. Genom att vi kartlagt och identifierat nya arbetsmetoder menar vi att vi skapat ökad förståelse för tillämpning av employer branding som process och dess arbetsmetoder. Därav menar vi att syftet i studien besvarats.   Förslag till fortsatt forskning: Då vi funnit att det finns en viss problematik med att mäta effekten av employer branding menar vi som förslag att det vore intressant att undersöka hur företag i praktiken upplever och hanterar mätningar inom employer branding över tid. Vi föreslår även att vidare forskning bör undersöka hur företag säkerställer att medarbetare lever upp till företagets EVP, i de fall då EVP innefattar värdeord som förutsätter medarbetarnas efterlevnad.     Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att minska det gap som finns i forskningen genom att vi i praktiken identifierat processer och arbetsmetoder som teorin tidigare inte nämnt. Vidare bidrar vi även med att tydliggöra och konkretisera tillämpningen av employer branding för företag i praktiken. / Aim: Previous research within employer branding suggests there is a need for further research regarding how companies use employer branding in practice and what processes and working methods they use. The purpose with our study is to, from a management-perspective, create an understanding for how knowledge-intensive companies through use of employer branding handle the competition of talented co-workers, regarding employer branding as a process and its working methods.   Method: This is a qualitative multiple case study with an abductive approach. To create a deeper understanding we have applied a hermeneutic approach. The empirical data has been gathered through semi-constructed interviews, and then been analyzed from the themes in our theoretical framework. When analyzing, we have compared the empirical findings against the theory, and also compared the companies to each other.   Conclusions: The study has demonstrated that the practitioners of employer branding are using working methods which previous research within the field have not mentioned earlier. We suggest, that through mapping the working methods, and through the fact that we have identified new working methods, we have created a deeper understanding of the use of employer branding as a process, and for the working methods used in practice. By doing so, we claim that we have responded to the purpose of our study.   Suggested future research: We have discovered a problem regarding measuring the effect of employer branding. Therefore, we suggest that it would be interesting to study how companies handle and experience the measurings over time within employer branding. We also suggest further research regarding how companies ensure that co-workers conform to their employers´ EVP, in the case where the EVP implicates words that presume co-workers conforming to it.   Contribution of the thesis: Our study contributes to the research by decreasing the gap we found in the research, by identifying processes and working methods within practice that previous research within the field have not mentioned earlier. We also contribute to practice by clarifying and concretizing the use of employer branding.