Skolan har enligt styrdokumenten en skyldighet och ett ansvar att på bästa sätt ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och värden. På grund av den globalisering som har skett och fortfarande sker ökar individens behov av goda kunskaper i engelska för att kunna verka som samhällsmedborgare i en global värld. Skolan ämnar bland annat att utveckla elevers kunskaper i engelska, vilket till stor del görs genom textböcker som undervisningsmaterial. Grundat på detta syftar denna kunskapsöversikt till att söka, kartlägga och sammanställa forskning som kännetecknar textböcker i undervisningen av engelska i grundskolans årskurs 4–6. I denna studies analys kommer fokus även att läggas på forskningens syn på användandet av textböcker i engelskundervisning. För att undersöka kunskapsöversiktens syfte ligger följande frågeställningar till grund: Vad kännetecknar forskningen om användning av textböcker i undervisning av engelskämnet? Hur framställs textböcker i den forskning som analyseras? Vilka strategier för användandet av textböcker går det att identifiera i forskningen? Med hjälp av definierade sökord och urvalskriterier identifieras tio vetenskapliga artiklar genom en litteratursökning i de olika databaserna ERIC, SwePub och Google Scholar. De valda vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna kunskapsöversikt sammanställs genom en systematisk kartläggning. I forskningen inom den europeiska arenan framställs främst två huvudsakliga inriktningar för analys av innehållet i textböcker, ordfrekvens och ordanvändning samt inkludering och mångfald. Utifrån dessa inriktningar anses textböcker vara otillräckliga för att utveckla elevers kunskaper i det engelska ämnet. Vidare visar forskningen att det är nödvändigt att komplettera undervisningen i engelska med ytterligare material utöver textböcker, för att elever ska ges möjlighet att utveckla deras engelskkunskaper i största möjliga mån. Således krävs en didaktisk medvetenhet hos lärare vid planering och genomförande av engelskundervisningen.

Att använda lek i undervisningen är något som diskuteras allt mer i skolans värld i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 tillämpar lek som metod i engelskundervisningen men också varför lärare tycker att leken är betydelsefull i undervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ metod i form av intervju genomförts och studien bygger på åtta intervjuer med lärare som alla är verksamma lärare i ämnet engelska för årskurs 1-3. Studiens utgångspunkt ligger i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att lek som undervisningsmetod är viktig för att bidra till att hjälpa eleverna utveckla sitt språkbruk och för att bli motiverade att använda det engelska språket. Lärarna använder sig av varierande lekfulla undervisningsformer för att stimulera eleverna i deras språkutveckling. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper när det sker på ett lustfyllt sätt och lärarna är positiva till att använda lek i undervisningen. Resultatet visar även att det finns negativa aspekter gällande användandet av lek i engelskundervisningen. Slutsatser som dras är att en tillämpning av lek i språkundervisningen skapar möjligheter för alla elever i undervisningen och därigenom lättare att möta eleverna på deras nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur eleverna ser på lek som undervisningsform samt om olika lekfulla verktyg kan resultera i att klasskillnader uppstår i skolan. / <p>Engelska</p>

Some teachers see the curriculum as a guide that has to be followed, while others see it as a document of recommendations that support the teacher in his or her profession if needed. Changes to a curriculum will be interpreted in different ways depending on the individual. This study aims to investigate the revisions made to the English syllabus in Lgr11 coming in 2022, as well as to study how four English teachers working in compulsory school interpret these changes. This information is achieved through a qualitative study based on document analysis and interviews. Research has shown that Swedish teachers have experienced periods in which they have had the opportunity to teach the way they like, but also times when they have felt restrained by the steering documents. The results of this study show that the changes in the syllabus mostly concretise the document, making it easier to understand. The general meaning of the document remains the same, but the focus will shift from the aspect of abilities to the aspect of knowledge. The teachers interpret the changes to the syllabus as positive, because they believe that they will have more free space in their teaching as well as a more concrete and easily understood syllabus to work with. The conclusion of this study is that the changes that will be made to the English syllabus are not going to change the general meaning of the document, but will make the document clearer and more easily understood. Another conclusion is that the teachers do not believe that their work situation will change to any large extent, but they do think that the changes will make assessment a fairer process. / Vissa lärare ser läroplanen som en guide som skall följas, andra ser det som ett dokument som innehåller rekommendationer som stöttar läraren i dennes yrke om så behövs. Läroplansändringar kommer att uppfattas olika beroende på vem det är som tolkar ändringarna. Denna studie ämnar undersöka ändringarna som görs på den engelska läroplanen i grundskolan och som träder i kraft 2022. Studien skall även undersöka hur fyra engelsklärare i grundskolan uppfattar dessa ändringar. Detta görs genom en kvalitativ studie som inkluderar dokumentanalys och intervjuer. Forskning har visat att svenska lärare genom tiden har uppfattat sin yrkesroll som öppen och fri, där de kunnat lära ut det som önskats, men även stunder där de känt sig begränsade och låsta av styrdokumenten. Studiens resultat visar att ändringarna i läroplanen leder till att den blir mer konkret och enklare att förstå. Dokumentets generella mening ändras dock inte, men fokus kommer att ändras från förmågor till kunskaper i dokumentet. Lärarna uppfattar ändringarna som positiva då de tror att dokumentet kommer att bli enklare att förstå och att de dessutom kommer att få mer friutrymme och på så sätt kunna lita mer på sin erfarenhet och profession. Uppsatsens slutsats blir att den engelska läroplanen inte kommer att ändras i någon större utsträckning, mer än att den blir förenklad. En annan slutsats blir att lärarna inte tror att deras arbetssituation kommer att förändras märkvärt, men de tror däremot att ändringarna kommer att bidra till att bedömning kommer att kunna göras på ett mer rättvist sätt.

The study aimed to find out and compare what skills and task-types that could be found in two workbooks for the ninth grade in English as a second language in Sweden. The research was conducted using a quantitative content and text analysis in order to compare two workbooks and categorize their tasks into production and interaction skills and task-types. The workbooks were chosen as they were the latest editions at the time. The study showed that both workbooks prioritized production and interaction skills. Both had a low focus on speaking skills but Sparks 9 had more integrated skills in tasks. Wings 9 had a major focus on writing skills and grammar. Both workbooks focused on comparing, problem solving, listing and sorting and ordering task-types. Task-types such as creative tasks and sharing personal experience were low in both workbooks but Sparks 9 had a better overall spread of all task-types in general. The understanding that tasks incorporate much more than simply goals to achieve could potentially be used in a practical teaching environment by adapting tasks to fit students´ different needs.

Under det senaste decenniet har barns och ungas tillgång till olika digitala medier ökat. De flesta elever möter det engelska språket varje dag på något sätt och de är inte bara konsumenter av språket utan de producerar också engelska i olika aktiviteter på fritiden. Syftet med studien är att undersöka vilket utrymme elevernas extramurala engelska får inom ramen för skolans engelskundervisning och i vilken utsträckning eleverna har användning av engelskan de lär sig i skolans undervisning i sina fritidsaktiviteter. Extramural engelska är ett begrepp som innefattar all den engelska som eleverna kommer i kontakt med utanför skolan. Studien omfattar tre lärare och nio elever i årskurs 4-6 från tre olika kommuner i Jönköpings län. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats och materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetat mer eller mindre med en inkludering av elevernas extramurala engelska i engelskundervisningen. Något som var gemensamt för samtliga intervjuade lärare var att de såg en signifikant skillnad i språkliga förmågor mellan de elever som spelade mycket onlinespel och de elever som inte gjorde det. Flertalet av de intervjuade eleverna ansåg sig på ett eller annat sätt ha användning av den engelska de lär sig i skolan på sin fritid. En slutsats som dras är att det är viktigt att undervisande lärare sätter sig in i var, i vilken form och på vilket sätt eleverna möter engelska i sin fritid för att kunna inkludera det i undervisningen i engelska. / Over the past decade, children and adolescents have had an increased access to digital media. Most students get exposed to the English language in some way every day and they are not just consumers, they are also producers of English when they are engaged in different activities in their spare time. The aim of the study is to look into how extramural English is included in English school curriculum and to what extent students have use for the English they learn at school in their spare time activities. Extramural English includes all the English that students come into contact with outside of school. Three teachers and nine students, all from Jönköping county, are included in this study. The students are in grades 4-6. The study has a fenomenographically inspired approach and semi-structured intervjuews have been used to collect the data. The result reveals that the teachers have been working more or less with including the students’ extramural English in school. All teachers that participated in the interviews mentioned that they saw a significant difference in the students’ linguistic abilities between the ones who played a great number of online games and the students who did not. Most of the interviewed students felt in one way or another that they had use for the English they learn at school in their spare time. A conclusion drawn from the results of this study is that it is important for teachers to determine where, in what form and in what way students come into contact with English in their spare time in order to include it in the English school curriculum.

Sub-Saharan Africa is a multilingual environment and there is a lack of materials available for speech and language assessment in this area (Hartley &amp; Krämer, 2013). The norms for assessment material cannot be used for both monolinguals and bilinguals, since bilinguals may have different levels of knowledge in their languages (Kohnert, 2010). The Spoken Language Assessment Profile – Revised edition (SLAP-R) is an assessment that can be used to evaluate English as a second language (ESL) in Sub-Saharan Africa. The purpose of this instrument is an attempt to fill the gap of suitable speech and language assessment tools that can be used for all those involved in setting up clinics, schools or speech and language assessment tools (Hartley &amp; Krämer, 2013). The aim of the present study was to assess English as a second language for Kenyan children in primary school based on their result on the SLAP-R. The present study consisted of 68 participants with reported typically developed language and hearing that attended first or second grade in a public school in western Kenya. All participants were between six and nine years old, had a Bantu language as their first language and had been exposed to English for less than one year up to eight years. They had also attended preschool at their current school. The independent variables in the present study were grade, age and exposure to English. SLAP-R consists of six subtests that test expressive and receptive phonology, semantics and grammar. These parts constituted the dependent variables. In addition there is a part called ultimate expressive language skill (UELS) that consists of picture sequences where the participant should tell a story of what is happening in the pictures. The result indicated that grade had the largest effect on the participant’s performance in English as a second language. Grade two had significantly higher results regarding receptive phonology as well as expressive and receptive semantics and grammar than the participants in grade one. Most of the incorrect answers were made in the subtest expressive grammar. These answers were mainly incorrect due to other reasons than an answer in Kiswahili. / Sub-Sahara Afrika är en flerspråkig miljö och det finns en brist på material för tal- och språkbedömningar inom detta område (Hartley &amp; Krämer, 2013). Normerna för ett bedömningsinstrument kan inte användas för både enspråkiga och tvåspråkiga barn, eftersom tvåspråkiga barn kan ha varierande kunskapsnivåer inom språken (Kohnert, 2010). Spoken Language Assessment Profile – Revised edition (SLAP-R) är ett bedömningsmaterial som är avsett att utvärdera engelska som andraspråk i Sub-Sahara Afrika. Syftet med detta instrument är att försöka fylla tomrummet av lämpliga tal- och språkbedömningsmaterial som kan användas av samtliga inblandade vid att starta upp kliniker, skolor eller logopedmottagningar (Hartley &amp; Krämer, 2013). Syftet med föreliggande studie var att undersöka engelska som andraspråk för Kenyanska barn i grundskolan baserat på deras resultat i SLAP-R. Föreliggande studie bestod av 68 deltagare med rapporterad typisk hörsel och språkutveckling som gick i klass ett eller två i en kommunal skola i västra Kenya. Alla deltagarna var mellan sex och nio år, hade ett bantuspråk som förstaspråk och hade exponerats till engelska i mindre än ett år upp till åtta år. De hade även gått i den förskolan som tillhörde deras nuvarande skola. De oberoende variablerna i föreliggande studie var klass, ålder och exponeringstid till engelska. SLAP-R består av sex deltest som testar expressiv och receptiv fonologi, semantik och grammatik. De här delarna utgör de beroende variablerna. Det finns ytterligare en del som kallas för ultimate expressive language skill (UELS) som består av sekvensbilder där deltagaren ska berätta en historia om vad som händer på bilderna. Resultatet indikerade att klass var variabeln som hade störst inverkan på deltagarnas prestationer i engelska som andraspråk. Klass två hade signifikant högre resultat gällande receptiv fonologi, såväl som expressiv och receptiv semantik och grammatik än deltagarna i klass ett. De flesta felsvaren gjordes i deltestet expressiv grammatik och var i huvudsak på grund av andra skäl än svar på kiswahili.

This study investigates if year 9 pupils’ vocabulary size correlates with how much they engage in out-of-school English activities, and whether any specific out-of-school English activities correlate more with vocabulary size. 32 second language learners in year 9 participate in this study and the students are from two classes in the same school in a medium-sized town in Sweden. Two standardized vocabulary tests are done, namely a picture vocabulary size test (PVST) and a vocabulary size test (VST). The students also answer a questionnaire with questions about how often they engage in the following spare time activities: watching TV, playing video games, listening to music, watching YouTube, speaking or writing and reading. Parametric statistics are used to compare a high vocabulary group and a low vocabulary group in relation to their engagement in out-of-school activities. Even if this is a very small study, and no conclusions can be drawn on a larger population, the results indicate that the students’ vocabulary size correlates with how much they engage in out-of-school English activities and that the most important activities are reading and speaking or writing in English. / Syftet med denna studie är att undersöka om ordförrådsstorlek hos elever i årskurs 9 har ett samband med hur mycket eleverna ägnar sig åt fritidsengelska. Den undersöker också om några av dessa aktiviteter har ett särskilt samband med storleken på ordförrådet. 32 elever med engelska som andraspråk i årskurs 9 deltar i studien och eleverna går i två olika klasser på samma skola i en medelstor stad i Sverige. Två standardiserade ordförrådstester genomförs; ett picture vocabulary size test (PVST) och ett vocabulary size test (VST). Eleverna får också svara på en enkät med frågor kring hur ofta de ägnar sin fritid åt följande aktiviteter på engelska: titta på TV, spela datorspel, lyssna på musik, titta på YouTube, prata eller skriva och läsa. Parametrisk statistik används för att jämföra elever grupperade efter höga och låga resultat på ordförrådstesterna i relation till hur mycket fritidsengelska de ägnar sig åt. Även om studien är mycket liten och inga slutsatser kan dras för en större population, indikerar resultaten att det finns ett samband mellan storleken på ordförrådet och hur mycket fritidsengelska elever ägnar sig åt. De aktiviteter som påverkar mest är att läsa, prata eller skriva på engelska.

In the current study, we explore and present different advantages creative writing can have on ESL and EFL-students’ writing and their attitude towards writing. We have also discovered some problems ESL or EFL-learners can come across in terms of writing in another language. In the syllabus for English in upper secondary school, it is stipulated that the students should be able to use their English in different situations. However, this is not always as easy as it might seem. Many ESL and EFL students claim that they feel anxious when it comes to writing in English, especially in an academic way, and do not feel confident enough with their own language production. This self-doubt is not unique for a specific country or region, it occurs all over the globe, and our Swedish students are certainly not an exception. Research shows that by practicing writing in a more creative and free way, the students can develop their language in a more relaxed setting, and at the same time increase their confidence and self-esteem regarding their language production.

Investigations of the Swedish upper secondary school show that almost one fifth of the students struggle with low motivation. Hence, this paper concentrates on two different contexts in which increased motivation for ESL has been highlighted: contexts where songs and music are used, and extramural contexts. Nevertheless, there is a research gap in the combination of these two aspects. Therefore, the aim of this study is to investigate the role of songs in extramural contexts regarding motivation and vocabulary acquisition. Moreover, the purpose is to investigate these contexts in the plurilingual and culturally rich country of South Africa and thereafter explore how this can be implemented in the Swedish ELL classroom. Hence, a student questionnaire and two qualitative interviews with youth leaders were used to answer the two research questions: To what extent does the use of songs in extramural contexts affect the perceived vocabulary acquisition among high school students and youth leaders in South Africa? Furthermore, how does extramural use of English songs affect the perceived motivation and joy for learning English as a second language? The results revealed a positive impact of songs in extramural contexts, where social media was the most common context, both regarding motivation and vocabulary acquisition. Nevertheless, the effects were stronger when using songs productively, and the genre that had most effect on the vocabulary was HipHop. Hence, there is much to bring into the Swedish ELL classroom from the song-based extramural contexts, which can fulfil and develop requirements from the Swedish National Curriculum.

Följande kunskapsöversikt ämnar att undersöka effekten serietidningsliknande läsmaterial har på läsförståelsen hos andraspråksinlärare av Engelska. För att undersöka detta formulerades följande forskningsfråga: I vilken mån kan serietidningsliknande material påverka läsförståelsen hon andraspråksinlärare av Engelska? En prototypisk definition av serietidningar (Mayer, 2007) användes för att tillåta denna kunskapsöversikt att använda både studier som använde serietidningar och studier som använde seriestrippar som läsmaterial. I denna kunskapsöversikt kommer därför termen serietidningsliknande läsmaterial (Comic reading materials) användas som en paraplyterm för de två mediumen. För att granska om serietidningsliknande material kan påverka läsförståelsen för andraspråksinlärare i engelska har nio vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet valts ut. Studierna I denna kunskapsöversikt har delats upp beroende på om de använder seriestrippar eller serietidningar/grafiska noveller då dessa två material bör åkalla effekten av de kognitiva teorier som presenteras i studien. Studierna gav inte ett tyligt svar på huruvida läsmaterialen påverkade läsförståelsen bland deras deltagare. Studierna hade även olika definitioner av nyckelord så som läsförståelse, skilda metoder för att mäta läsförståelse samt variation i hur de utförde texter tester. De olika resultaten från studierna har lett till följande slutsatser. Serieliknande läsmaterial har en potential som läromedel då de kan främja läsförståelse trots att det i fallet av de valda studierna inte alltid gör det. Det behövs vidare forskning i ämnet, då definitioner av nyckelbegrepp samt tester varierar i hög grad och detta gör det svårt att dra en tydlig slutsats.