This qualitative study has been focused on investigating and comparing the opportunities and obstacles for women to take on leadership positions in a male dominated industry. Despite the fact that women in leadership positions have increased over time, the fact remains that leading positions are male dominated which makes it harder for women to pursue careers on higher levels. The study’s theoretical framework consists of pedagogical theories about gender equality systems, male dominated organizations, homosociality and organizational culture . To make a foundation that includes a broad perspective to this work, both existing and previous female leaders were interviewed to draw attention to their experiences and in turn comparing similarities and differences between them. According to the purpose of this study, an analysis of  the relation between the ones that are staying and the possibilities that the company offers have also been carried out through this study. To make a difference and to continue to achieve improvement of equal conditions, the greatest development potential comes by identifying, questioning and analyzing the process of where the company is today, where they want to be followed by the possibilities to make it happen. This perspective was an aspect to achieve improvements to create a sustainable gender equality work over time. The result of the women first named experiences showed the same opportunities to reach leading positions regardless of gender and no perceived obstacles were named. Through a closer analysis , the women experienced obstacles in a more hidden form. The women also described that they have to make more effort than men in working life, which may indicate that there are difficulties for women in male-dominated organizations to be able to reach leadership positions.

<p>Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete.</p> / <p>In this essay, the opportunities and obstacles of gender equality work were examined from a gender theory perspective. A survey was used, based on a questionnaire from the Equal Opportunities Ombudsman (JämO), which was complemented by qualititative interviews. The data was then analyzed in relation to the equal opportunities policy and staff policy of the corporation head quarters. The organization had a non-hierarchical structure and consisted of salaried employees, which was asumed to influence its gender contract – a concept derived from the theories of Hirdman. In order to examine the difference between the ideal of gender equality in the Swedish society and the gender equality in practice, two themes were used, the work environment in relation to gender and attitudes towards gender equality. The result showed an organization where gender equality was an unspoken ideal, while active work for it was lacking. In the company, a high degree of individual responsibility and an informal distribution of work were parts of the internal routines. The foremost opportunities for actively working for gender equality were the fact that both men and women were found at all levels of the company, and that individual competence was highly valued. Three obstacles were identified. Firstly, it was complicated for both managers and staff to define problems in terms of gender and gender equality issues. Secondly, those who called attention to problems risked losing important contacts and commissions. Thirdly, due to the constant time pressure and the lack of initiative from management in gender equality issues, the employees had to handle problems arising relating to gender on their own, depending on their own time and energy. Paradoxically, the adopting of the ideal of gender equality and the focus on individual competence prevented gender being seen as a factor that could affect the work environment. By that, inequalities relating to gender were hidden and thereby also the importance of active gender equality work.</p>

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av och arbetet med jämställdhet på ett mansdominerat företag, hur kvinnor i produktionen upplever jämställdhet och hur företaget arbetar med jämställdheten. För att kunna förverkliga syftet har vi gjort en undersökning på ett svenskt industriföretag med verksamhet i ett flertal länder. Inför vår studie har vi besökt en av deras arbetsplatser som kan ses som en klassiskt mansdominerad arbetsplats då de endast har 9,9 % anställda kvinnor. För att analysera studien har vi valt att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har därefter valt passande teorier om bland annat skapande av kön och könsmärkning av organisationer. Studien är av kvalitativ karaktär då det empiriska materialet samlades in genom elva intervjutillfällen med tio olika informanter. Sju av dem är kvinnor som arbetar inom produktionen och tre av dem representerar företagets jämställdhetsarbete. I resultatet beskriver vi hur företaget arbetar med jämställdhetsfrågor och hur kvinnorna upplever jämställdheten på arbetsplatsen. Vi kom fram till att kvinnorna tyckte om sin arbetsplats, men att de såg vissa förbättringsområden inom jämställdheten på arbetsplatsen. Därtill hade de flesta en önskan av ett mer transparent jämställdhetsarbete som omfattar alla i organisationen. / The purpose of the study is to investigate the experience of and the work with gender equality in a male dominated company, how women in production experience gender equality and how the company work with gender equality. In order to achieve the purpose of this study, we have conducted a survey in a Swedish industrial company with operations in several countries. We visited one of their workplaces which can be seen as a classic male dominated workplace since they only have 9.9% employed women. For the analysis of the study we have chosen to proceed from a social constructivist perspective and we have subsequently chosen suitable theories about, among other things, the creation of gender and gender labelling of organizations. The study is of a qualitative nature as the empirical material was collected through eleven interviews with ten different informants. Seven of them are women who work in production and three of them represent the company's gender equality work. In the result, we describe how the company work with gender issues and how women experience gender equality in the workplace. We found that the women liked their workplace, but they saw some areas of improvement in the field of gender equality at the workplace. In addition, most had a desire for a more transparent gender equality work that includes everyone in the organization.

Socionomer utgör en yrkesgrupp som vanligtvis jobbar nära människor i olika utsatta livssituationer. Därför är det av stor vikt att som socionom ha ett bra bemötande där kunden ges samma förutsättningar oavsett till exempel etnicitet, sexuell läggning eller kön. Men, hur ser det ut på arbetsplatserna för socionomer, värderas allas lika värde där? Denna studie fokuserade på internt jämställdhetsarbete ur två olika perspektiv - första linjens chefer och arbetstagare. Syftet var att undersöka yrkesverksamma socionomers erfarenheter av vad som förändrar eller reproducerar ojämställdhet och undersöka deras erfarenheter av det interna jämställdhetsarbetet på arbetsplatser inom socialtjänsten. Syftet undersöktes kvalitativt genom sex intervjuer, med tre informanter från respektive perspektiv. Den insamlade empirin analyserades utifrån olika teoretiska begrepp samt Hirdmans genusteori, som varit det huvudsakliga perspektivet. I intervjuerna framkom att stereotypa föreställningar utifrån kön var förekommande på arbetsplatserna. Arbetstagarna vittnade även om att det inte stannade vid enbart föreställningar, då dem uppfattade att särbehandling utifrån kön förekom där männen premierades framför kvinnorna. Denna uppfattning skilde sig mellan perspektiven, där första linjens chefer inte såg någon särbehandling utifrån kön. Framträdande resultat var även att majoriteten av informanterna inte hade ett integrerat internt jämställdhetsarbete på sina arbetsplatser. Samtliga informanter uppgav att de såg ett behov av detta arbete, men det beskrevs generellt inte vara något som prioriterades. Således drogs slutsatsen att det fanns ett behov av ett ökat internt jämställdhetsarbete inom socialtjänsten. / Social workers are an occupational group who usually work close to people in different vulnerable life situations. Therefore, it is of great importance to have a good approach as a social worker, where the customer is given the same conditions regardless of, for example, ethnicity, sexual orientation or gender. But what does it look like in the workplaces for social workers, are everyone equally valued there? This study focused on internal gender equality work from two different perspectives - first-line managers and employees. The purpose was to examine the professional social workers experiences in what changes or reproduces inequality and examine their experiences of the internal gender equality work in workplaces within the social services. The purpose has been examined qualitatively through six interviews, with three informants from each perspective. The collected data has been analyzed based on various theoretical concepts as well as Hirdman's gender theory, which has been the main perspective. The interviews showed that stereotypical beliefs based on gender was prevalent in the workplaces. The employees testified that it did not stop at beliefs alone, as they found that special treatment based on gender occurred where the men was rewarded ahead of the women. This experience differed between the perspectives, where first-line managers did not see any special treatment based on gender. Prominent results were also that the majority of the informants did not have integrated internal gender equality work at their workplaces. All informants stated that they saw the need for this work, but generally it was not described as being a priority. Our conclusion was that there was a need for increased internal gender equality work within the social services.

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete. / In this essay, the opportunities and obstacles of gender equality work were examined from a gender theory perspective. A survey was used, based on a questionnaire from the Equal Opportunities Ombudsman (JämO), which was complemented by qualititative interviews. The data was then analyzed in relation to the equal opportunities policy and staff policy of the corporation head quarters. The organization had a non-hierarchical structure and consisted of salaried employees, which was asumed to influence its gender contract – a concept derived from the theories of Hirdman. In order to examine the difference between the ideal of gender equality in the Swedish society and the gender equality in practice, two themes were used, the work environment in relation to gender and attitudes towards gender equality. The result showed an organization where gender equality was an unspoken ideal, while active work for it was lacking. In the company, a high degree of individual responsibility and an informal distribution of work were parts of the internal routines. The foremost opportunities for actively working for gender equality were the fact that both men and women were found at all levels of the company, and that individual competence was highly valued. Three obstacles were identified. Firstly, it was complicated for both managers and staff to define problems in terms of gender and gender equality issues. Secondly, those who called attention to problems risked losing important contacts and commissions. Thirdly, due to the constant time pressure and the lack of initiative from management in gender equality issues, the employees had to handle problems arising relating to gender on their own, depending on their own time and energy. Paradoxically, the adopting of the ideal of gender equality and the focus on individual competence prevented gender being seen as a factor that could affect the work environment. By that, inequalities relating to gender were hidden and thereby also the importance of active gender equality work.

Gender equality and gender equality work is relevant for today's working life, and previously male-dominated occupations may be increasingly under pressure to become more equal. This paper aims to explore and understand how the firefighters at a station are experiencing gender and gender equality in rescue services. Using theories of how sex is done, how a power perspective and a structural approach can show men's and women's different conditions in an organization, and theories that are more specific to gender and change management the firefighters talk about gender and gender equality are analyzed. Essay results were collected through interviews with seven firefighters and then analyzed and interpreted with the help of theories. The analysis shows that there is a perception among the firefighters that men and women are biologically different and that required physical strength legitimizes the exclusion of women. Inequality is seen as something natural and by pursuing an active gender equality women are given unwarranted benefits. When physical strength becomes a legitimate reason for exclusion, the responsibility for gender inequality is put on women and that women don’t have what it takes. There is also a resistance against gender equality analyzed in the paper, and it's stated opposition seems to be directed against the management's way of recruiting women. Respondents argue that management must reduce requirements for the employment of women, and therefore risk their and society's safety. Deeper analysis shows however, a perception that a woman can´t do the physical requirements and that women are not suitable as firefighters. The physical strength is not an individual characteristic that women can have, but it becomes part of the social performance of masculinity. It is not strength that firefighters are demanding but male firefighters, and resistance therefore appears to be directed against the representation of women in the profession that increases.

This examination studies the gender balance of contemporary art exhibitions in Sweden. To what extent genders are equally represented assumes to be based on how the curating process considers equality work. Three categories of art organisations are studied with the intention to determine differences in equality approach between the categories. Official documents of each organisation are examined to understand how they formally relate to equality work. Statistics of the actual gender balance of each organisation are produced based on the last two years exhibition archives. The study includes interviews with a curator or director from two private exhibition halls, two private art galleries and two public art institutions. The aim is to create an understanding of how the decisions are made and on what basis the artists are chosen. The theoretic base is institutional theory, the study uses a part of the theory called the logic of appropriateness, which explains individual behaviour as a result of how the three aspects identity, rules and situation interact and combine. The conclusions of this study are that all respondents show awareness of the gender balance issue yet other variables are more important for the decision. There is generally a loose coupling between the formal and the informal structure. Equality work can be implemented as a policy without making any difference in the practice. / Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv. Studien innefattar även intervjuer med en beslutsfattande person från respektive organisation; två statliga konstinstitutioner, två privata konsthallar och två privata gallerier. Undersökningen syftar till att skapa förståelse för vad som ligger till grund för valet av konstnärer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i institutionell teori och använder en del av teorin som kallas lämplighetslogiken. Teorin förklarar individuellt beteende som beroende av sin kontext, utifrån de tre aspekterna identitet, regler och situation. Slutsatserna för undersökningen är att samtliga respondenter visar en stor medvetenhet kring könsfördelningen men att andra variabler tenderar att vara viktigare i valet av konstnärer. Hur organisationerna formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete har en begränsad påverkan på det praktiska utfallet. Desto mer betydelsefullt är huruvida dessa värderingar finns implementerade i företagskulturen och hos de som är delaktiga i beslutsprocessen.

The aim of my thesis was to examine if educators need to be critical of what they read to the children from a gender perspective. I examined how picture books depict gender and if the books enhances or breaks perception of gender roles. I also examined educator’s perception of gender and if they think picture books can affect children’s perceptions of gender, but also what educators think about gender equality through picture books. The study is based on analysis of five picture books and interview with five educators. The results of analyzes showed that picture books are stereotyped and enhances perceptions of gender roles. The result of the interviews showed that teachers had different perceptions of gender when they selected picture books, and most of them believed that stereotypes in picture book affect children’s perceptions of gender.   The educators perceptions about equality work though picture books was different, some educators perceive it as just reading unisex picture books while other educators perceive it as reading picture books with girls in main role. My conclusion is that educators need to be critical of what they are reading from a gender perspective because books usually represent gender stereotypes. The educators also need more knowledge about how gender is represented in the picture books and what gender equality means.

No description available.

Föreliggande uppsats utgår från en kvalitativ studie där medarbetarnas uppfattningar av jämställdhet har undersökts inom en statligt ägd organisation. Studien har genomförts utifrån ett genusperspektiv där syftet är att diskutera hur jämställdhet skapas i teori och praktik. Syftet innefattas även av medarbetarnas uppfattningar av manligt respektive kvinnligt och har besvarats med tre frågeställningar. Den första ser till vilka uppfattningar medarbetarna har av jämställdhet, nummer två behandlar policydokumentens betydelse och till sist undersöks vad som verkar hindrande samt främjande för jämställdhet. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa intervjuer samt dokumentanalyser av organisationens policys rörande jämställdhet. Studiens huvudresultat visar att organisationen misslyckas med kvalitativ jämställdhet och att fokus på kvantitativ jämställdhet inte är tillräckligt för att skapa jämställdhet. Resultatet visade även att normer styr mer än policys med lovord och att det finns förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Studiens slutsats är att synliggörande samt ifrågasättande av stereotypa uppfattningar krävs för att möjliggöra kvalitativ jämställdhet. / This essay is a qualitative study in which the employees' perceptions of gender equality have been investigated within a state-owned organization. The study has been conducted on the basis of a gender perspective where the purpose that is answered is how stereotypical perceptions of male and female are recreated and maintained. How the qualitative equality within the organization is affected by the stereotypical views is also included in the purpose, and has been answered with three questions. The first looks at what perceptions the employees have of gender equality, number two deals with the significance of the policy documents and the last question examines what seems to be obstructing and promoting gender equality. The empirical data has been collected through six qualitative interviews and document analyzes of the organisation's policies on gender equality. The main results of the study showed that the organization fails with qualitative equality and that quantitative equality is not enough. The results also showed that norms govern more than policies with praise and that there are expectations of how men and women should behave. The study's conclusion is that visibility and questioning of stereotypical perceptions is required to enable qualitative equality.