<p>Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.</p>

<p>Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst kvinnors förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gällande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.</p><p>Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.</p><p>Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vårda sitt utseende. Kvinnornas förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var ambivalent i karaktären. Begreppet estetisk kompetens var för de allra flesta av kvinnorna något helt främmande men jag vill ändock hävda att själva innehållet inte på något vis var nytt för dem. Kvinnorna var medvetna om innebörden gällande själva begreppet estetisk kompetens utan att för den skull ha ett samlat namn för begreppet.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Det faktum att mängden respondenter var liten till antal gjorde det besvärligt för mig att dra mer vidgående konklusioner. Det skulle vara intressant att lägga tonvikten vid att studera mäns förhållande till utseende, skönhet och estetisk kompetens för att därmed kunna ge en mer nyanserad bild gällande hela begreppet estetisk kompetens. Det skulle även vara mer intressant att närma sig detta område från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut.</p><p>Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet. Jag är av den uppfattningen att estetisk kompetens kommer att bli ett allt vanligare inslag och anser därför att detta arbete kan bidra med intressant och värdefull kunskap gällande begreppet estetisk kompetens.</p> / <p>Aim: This thesis was primarily written from a gender perspective and deals mostly about women’s own experiences of beauty and looks in the workplace as well as their awareness regarding aesthetic skills. Aesthetic skill is a relatively new conception and emphasizes the importance of being aware of ones appearance at work. The main purpose of this thesis is to study different women views on beauty and appearances in the workplace and more closely look into the conception aesthetic skills.</p><p>Method: Apart from studying different literature and other articles and notes about aesthetic skills was the main focus in this study the interviews that were conducted with a few selected women. All given materials, from both the interviews and from the literature had thereafter closely been monitored and compared in order to find a useful theory.</p><p>Result & Conclusions: The women who took part in the survey were mostly of the opinion that appearance and good-looks do matter and are important in the workplace. However, their thoughts and experience of beauty, looks and aesthetic skills were a bit undecided. The conception aesthetic skills were for the majority of the women completely new but that had mostly to do with the name and not with what aesthetic skills really are. All of the women who took part in the survey were aware of what aesthetic skills really are about without knowing the full name of it.</p><p>Suggestions for future research: Due to limitations regarding the number of women interviewed it would be far more interesting for future studies to emphasize more on men experiences and thoughts on beauty, appearance and aesthetic skills in the workplace. In doing so the thesis would be able to capture both a female and a male point of view regarding this phenomenon. It would also be interesting to look into how different employers perceive the importance of ones appearance in the workplace when it is mainly the companies and business that set standards and guidelines regarding how they want their employees to look.</p><p>Contribution of the thesis: The main aim for this thesis was to contribute to enhanced awareness regarding the concept aesthetic skills and furthermore more closely study the importance of being good-looking in the workplace. I think that the phenomenon aesthetic skills are more than just a simple phenomenon and that this concept will be far more important in the future and therefore I do believe that this thesis could be of interest.</p>

<p>Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport <em>Det förnekade hatet</em> var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.</p><p>Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.</p><p>Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.</p>

<p><strong>Syftet</strong> var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva attityder som vårdpersonal anser sig ha i bemötandet av patienter med övervikt, samt hur patienter med övervikt upplever vårdpersonals attityder och bemötande.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt har ökat i samhället och blivit ett folkhälsoproblem och en tilltagande epidemi. Stora krav ställs därmed på vårdpersonalens bemötande och attityder till patienter med övervikt för att motverka negativa upplevelser av vården.</p><p><strong>Metod:</strong> Vetenskapliga artiklar söktes i PsycINFO och Medline via Pubmed, samt en manuell sökning. 17 artiklar som publicerats mellan åren 2000-2007 valdes ut för sammanfattning, granskning och analysering.</p><p><strong>Huvudresultat:</strong> Negativa attityder till patienter med övervikt fanns bland vårdpersonalen och svårigheter upplevdes i bemötandet av rädsla för att förolämpa. Dessutom saknades en tilltro till patientens egen förmåga. Patienter med övervikt upplevde att det fanns negativa attityder mot övervikt, detta anses bero på att vårdpersonalen saknar entusiasm och motivation. Trots dessa negativa attityder och bemötande visar resultatet att det finns både vårdpersonal och patienter som upplever vården och mötet som positivt.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Fördomar om övervikt måste förhindras och patienter med övervikt ska inte behandlas nedlåtande eller intolerant. Vårdpersonalens kunskap ansågs vara bristfällig både av dem själva och av patienter med övervikt.</p> / <p> <strong>The aim</strong> of this study was to describe health care personnels' attitudes towards adult overweight or obese patients, and to describe how these patients experience such attitudes.</p><p><strong>Objective:</strong> Overweight has increased in the society and therefore become a public health problem. Health care personnel plays a key role in providing support and care to patients who are obese, thus attitudes regarding overweighted patients need to be considered to obstruct negative experience of health care among patients.</p><p><strong>Methods:</strong> Scientific articles were searched in PsycINFO and Medline via Pubmed. A manual search was also carried out and a total of 17 articles, published between the years 2000 and 2007, were included for review.</p><p><strong>Findings:</strong> Negative attitudes towards overweighted patients exist among health care personnel and difficulties were experienced in the encounter related to the fear of offending the patient. In addition, health care personnel had no trust in the patient's own ability. Patients who are overweight felt that there were negative attitudes towards overweight; this was attributed to health care personnels' lack of enthusiasm and motivation. Despite these negative attitudes, the findings showed that health care personnel and patients in some cases experience both health care and the encounter positively.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Existing prejudice against overweight must be prevented and patients who are overweight shuld not be treated intolerant. Both health care personnel and patients with overweight considered that knowledge about overweight were lacking among health care personnel.</p>

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst kvinnors förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gällande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet. Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori. Resultat &amp; slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vårda sitt utseende. Kvinnornas förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var ambivalent i karaktären. Begreppet estetisk kompetens var för de allra flesta av kvinnorna något helt främmande men jag vill ändock hävda att själva innehållet inte på något vis var nytt för dem. Kvinnorna var medvetna om innebörden gällande själva begreppet estetisk kompetens utan att för den skull ha ett samlat namn för begreppet. Förslag till fortsattforskning: Det faktum att mängden respondenter var liten till antal gjorde det besvärligt för mig att dra mer vidgående konklusioner. Det skulle vara intressant att lägga tonvikten vid att studera mäns förhållande till utseende, skönhet och estetisk kompetens för att därmed kunna ge en mer nyanserad bild gällande hela begreppet estetisk kompetens. Det skulle även vara mer intressant att närma sig detta område från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet. Jag är av den uppfattningen att estetisk kompetens kommer att bli ett allt vanligare inslag och anser därför att detta arbete kan bidra med intressant och värdefull kunskap gällande begreppet estetisk kompetens. / Aim: This thesis was primarily written from a gender perspective and deals mostly about women’s own experiences of beauty and looks in the workplace as well as their awareness regarding aesthetic skills. Aesthetic skill is a relatively new conception and emphasizes the importance of being aware of ones appearance at work. The main purpose of this thesis is to study different women views on beauty and appearances in the workplace and more closely look into the conception aesthetic skills. Method: Apart from studying different literature and other articles and notes about aesthetic skills was the main focus in this study the interviews that were conducted with a few selected women. All given materials, from both the interviews and from the literature had thereafter closely been monitored and compared in order to find a useful theory. Result &amp; Conclusions: The women who took part in the survey were mostly of the opinion that appearance and good-looks do matter and are important in the workplace. However, their thoughts and experience of beauty, looks and aesthetic skills were a bit undecided. The conception aesthetic skills were for the majority of the women completely new but that had mostly to do with the name and not with what aesthetic skills really are. All of the women who took part in the survey were aware of what aesthetic skills really are about without knowing the full name of it. Suggestions for future research: Due to limitations regarding the number of women interviewed it would be far more interesting for future studies to emphasize more on men experiences and thoughts on beauty, appearance and aesthetic skills in the workplace. In doing so the thesis would be able to capture both a female and a male point of view regarding this phenomenon. It would also be interesting to look into how different employers perceive the importance of ones appearance in the workplace when it is mainly the companies and business that set standards and guidelines regarding how they want their employees to look. Contribution of the thesis: The main aim for this thesis was to contribute to enhanced awareness regarding the concept aesthetic skills and furthermore more closely study the importance of being good-looking in the workplace. I think that the phenomenon aesthetic skills are more than just a simple phenomenon and that this concept will be far more important in the future and therefore I do believe that this thesis could be of interest.

Syftet var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva attityder som vårdpersonal anser sig ha i bemötandet av patienter med övervikt, samt hur patienter med övervikt upplever vårdpersonals attityder och bemötande. Bakgrund: Övervikt har ökat i samhället och blivit ett folkhälsoproblem och en tilltagande epidemi. Stora krav ställs därmed på vårdpersonalens bemötande och attityder till patienter med övervikt för att motverka negativa upplevelser av vården. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i PsycINFO och Medline via Pubmed, samt en manuell sökning. 17 artiklar som publicerats mellan åren 2000-2007 valdes ut för sammanfattning, granskning och analysering. Huvudresultat: Negativa attityder till patienter med övervikt fanns bland vårdpersonalen och svårigheter upplevdes i bemötandet av rädsla för att förolämpa. Dessutom saknades en tilltro till patientens egen förmåga. Patienter med övervikt upplevde att det fanns negativa attityder mot övervikt, detta anses bero på att vårdpersonalen saknar entusiasm och motivation. Trots dessa negativa attityder och bemötande visar resultatet att det finns både vårdpersonal och patienter som upplever vården och mötet som positivt. Slutsats: Fördomar om övervikt måste förhindras och patienter med övervikt ska inte behandlas nedlåtande eller intolerant. Vårdpersonalens kunskap ansågs vara bristfällig både av dem själva och av patienter med övervikt. / The aim of this study was to describe health care personnels' attitudes towards adult overweight or obese patients, and to describe how these patients experience such attitudes. Objective: Overweight has increased in the society and therefore become a public health problem. Health care personnel plays a key role in providing support and care to patients who are obese, thus attitudes regarding overweighted patients need to be considered to obstruct negative experience of health care among patients. Methods: Scientific articles were searched in PsycINFO and Medline via Pubmed. A manual search was also carried out and a total of 17 articles, published between the years 2000 and 2007, were included for review. Findings: Negative attitudes towards overweighted patients exist among health care personnel and difficulties were experienced in the encounter related to the fear of offending the patient. In addition, health care personnel had no trust in the patient's own ability. Patients who are overweight felt that there were negative attitudes towards overweight; this was attributed to health care personnels' lack of enthusiasm and motivation. Despite these negative attitudes, the findings showed that health care personnel and patients in some cases experience both health care and the encounter positively. Conclusion: Existing prejudice against overweight must be prevented and patients who are overweight shuld not be treated intolerant. Both health care personnel and patients with overweight considered that knowledge about overweight were lacking among health care personnel.

No description available.

Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter. Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs. Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år. De mest centrala resultaten visar att respondenterna i arbetssituationen upplever att de utför samma huvudsysslor som förr, men att de tycker sig vara bättre på att utföra dem nu än när de var yngre. De anser också att de kan utföra arbetssysslorna bättre än vad deras yngre arbetskamrater kan. Detta känner de beror på deras erfarenhet, som är ett centralt schema i deras yrkesmässiga självbild. Ett schema som också bidrar till en god yrkesmässig självkänsla. Men erfarenheten för även med sig högre krav och mindre stöd från arbetsgivare och arbetskamrater. Avsaknaden av stöd gör att de äldre inte känner att de kan bevara sin nuvarande yrkesmässiga förmåga, då de hyser fördomen att man tappar sin yrkesförmåga med ålder. Stereotyphotet som detta innebär inhibiterar deras fortsatta yrkesliv därför att de känner att de måste lämna arbetet innan hotet kan realiseras. Möjligheten till att byta arbete finns inte heller då de känner att de åldersdiskrimineras på arbetsmarknaden och därmed blir det enda alternativet att avsluta yrkeslivet och gå i pension. De upplever också detta förfarande som något självklart och som förväntas av dem, då de hänvisar till en social representation kring korrelationen att nå en ålder kring 65 och att avsluta sitt yrkesliv.