In this study, a specific group of religiously active Muslim women is investigated about how they are treated in Swedish society and what they consider the role of women in Islam. Predictions that Islam would be a women-threatening religion is common in the media, but also among the majority of Sweden's population, according to respondents in this study. Therefore, the intention of the study has been to gain a better understanding of the Muslim women's lives in Sweden. The study has a qualitative approach based on a comparative hermeneutic interview study where five, active Muslim women to a varied extent have been interviewed. The result shows that all women have been subjected to violations in society and that they consider that the majority of Swedish society's individuals are prejudiced by Islam as religion assuming that Muslim women are oppressed, are abandoned against their will, have to wear veil and must obey their men - who are formed as aggressive and violent.

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål. Dessa grupper beskrivs som ingroup och outgroup. Uppsatsen behandlar således om interaktionen hos respondenterna påverkar perceptionen de har av muslimer i Sverige. Slutsatsen är att interaktionen hos respondenterna påverkar uppfattningen de har av muslimer. De respondenter som hade regelbunden kontakt med muslimer, uppfattade inte gruppen i negativa termer.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur den webbaserade ungdomsserien Skam kan fungera som undervisningsmaterial i religionskunskap på gymnasienivå. Därför ämnar vi genom uppsatsens diskursanalytiska teori och metod att analysera om och hur förenklade föreställningar om muslimer reproduceras eller dekonstrueras i Skam. Vårt resultat visar att Skam oftast dekonstruerar förenklade föreställningar om muslimer samt att seriens framställning av muslimer på flera vis överensstämmer med hur muslimer lever i Europa. Därmed menar vi att serien utgör potential som material inom ramen för religionsundervisning i svensk skola. I den ämnesdidaktiska reflektionen beskriver vi hur serien kan anknytas till läroplanens övergripande mål samt religionsämnets syfte och det centrala innehållet på gymnasienivå. Vi finner alltså underlag i Skam för att diskutera spänningen mellan förenklade föreställningar samt komplexiteten i hur det kan vara att leva som muslim i ett samtida mångkulturellt land som Sverige eller Norge.

Lite modern forskning har gjorts kring gestaltningen av romer i Sverige och därför är det av stor vikt att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och påverkan i kontexten av stereotypi och diskriminering. Om okunskaper och fördomar får spridas vidare eller lyfts upp och ifrågasätts kan ha stor inverkan på hur majoritetssamhället ser på romer och andra minoritetsgrupper i Sverige. Syftet med uppsatsen är således att lyfta upp och ifrågasätta journalisters och mediers makt och belysa graden av stereotypifiering som sker i medierapporteringen.

Querelle des anciens et des modernes - striden mellan det gamla och det moderna, är en vetenskaplig essä om de krockar som kan uppstå i den dagliga verksamheten när förståelsen brister gällande elevers relationsskapande och identitetsskapande online. Relationsskapandet och identitetsskapandet sker både i spel och i chattfunktioner i digitala miljöer. När förståelsehorisonter skiljer sig mellan vårdnadshavare, elever och pedagoger påverkas möjligheten till att lösa konflikter som sker online då samsynen brister. Alla konflikter går inte att lösa, däremot, kan vi arbeta med att förebygga att liknande situationer uppstår igen genom ett interkulturellt och empatiskt förhållningssätt, även att bjuda in elever i lärprocesser med utgångspunkt i deras intresse för att våra förståelsehorisonter ska närma sig varandra. I våra två gestaltningar får ni följa med in i två olika konfliktsituationer som har startats mellan elever online.I Angelica W:s gestaltning startar en konflikt i spelet Minecraft där en elev får sin värld förstörd av kamrat. Händelsen leder till att eleven brottar ner sin kamrat. Angelica W för samtal med eleverna, läraren och vårdnadshavare där förståelsen krockar när det kommer till spelandet. I Angelica O:s gestaltning har konflikter eskalerat under en längre tid mellan elever i chatten WhatsApp och offline. Berättelsen fokuserar på en konflikt där en elev utesluter en annan elev och skickar kränkande meddelanden. Vi har valt essäskrivande som forskningsmetod och där undersökningen och denhermeneutiska analysen av våra handlingar utgår från en svårbedömd handlingssituation. Den veten-skapliga essän syftar till att pröva och tänka högt i skriftlig form. Prövande i att utforska och reflektera över vårt agerande i de olika situationerna som vi har hamnat i vår yrkespraktik.Uppsatsen har en utgångspunkt i Hans-Georg Gadamers teorier om förståelsehorisonter och fördomar. Vi har till stor del även använt oss av Jonna Hjertström Lappalainen och hennes texter som har en tydlig grund i reflektionens värde samt Elza Dunkel, som är docent i pedagogiskt arbete och hennes arbete kring barns och ungas nätanvändning. / Querelle des anciens et des modernes - the battle between the old and the modern, is a scientific essay about the clashes that can occur in daily activities when understanding is lacking regarding student rela-tionship creation and identity creation online. When the horizons of understanding varies between guardians, students and educators it affects the opportunities to solve conflicts that occur online because of the lack of consensus. All conflicts can’t be solved, however, we can work to prevent similar situa-tions from occurring again through an intercultural and empathetic approach, even inviting students in learning processes based on their interest, which is approaching horizons of understanding each other.Relationship creation and identity creation take place both in online games and in chat functions in the digital environments.In our two dilemmas you can follow along into two different conflict situations that have been started between students online. In the scenario of Angelicas W:s a conflict emerges in the online game Mine-craft where a student gets it world destroyed by his classmate. The event leads up to that the student strikes down his classmate. In the scenario of Angelica O, conflict has been escalating during a longer period between students in the chatting-app WhatsApp and offline. The story is focused around a conflict where one classmate excludes another and sends demeaning messages. We’ve chosen essay writing as an exploration method and where the study and the hermeneutical analysis of our actions is based on a difficult to assess action situation. The scientific essay aims to test and think loudly in written form. Trying to explore and reflect on our actions in the various situations that we have encountered in our professional practice. The essay is based on Hans-Georg Gadamer theo-ries on understanding-horizons and prejudices. We have for the most part also used Jonna Hjertström Lappalainen and her texts which have a clear foundation in the value of reflection and Elza Dunkel who is a teacher in educational work and her work on kids and young people’s habits and understanding of the online world.

Den genusfokuserade forskningen inom informationssystem är underrepresenterad inom den svenska akademin. Denna studie har därför till syfte att genom en narrativ forskningsmetod ge insikt på genus inom den svenska IT-branschen. Studiens empiri är insamlad genom fyra narrativa intervjuer med kvinnor aktiva inom den svenska IT-branschen. Studien fokuserar på kvinnornas upplevelser inom den annars mansdominerade branschen. Med dessa upplevelser visar studien tydliga teman vilka resulterat i tre kategorier; organisationskultur, homosocialitet och utseende. Dessa tre kategorier har i denna studie en stor påverkan på hur kvinnorna upplever sin anställning i IT-branschen. Samtliga av dessa kategorier vittnar om att kvinnorna ska vara lagom, alltså mellanmjölk. Studien diskuterar även den kvalitativa och kvantitativa jämställdheten inom IT-branschen, där statistiken inom området är rik  medan orsaksfaktorerna fortsatt ligger i göm undan. Det råder inga tvivel om att branschen vill ha en ökad andel kvinnor och att de prioriterar sina kvinnliga ansökande vid rekrytering, vilket bidrar till en kvantitativ jämställdhet. Kvinnorna i denna studie visar på vikten av en kvalitativ jämställdhet – vilken kan komma att gynna likväl samhälle som arbetstagare.

Bakgrund: Jämställdhetsbarometern (2020) visar att det fortfarande råder stora könsskillnader i det svenska arbetslivet. Att jämställdheten inte är optimal visar bland annat fördelningen av kvinnor respektive män på ledande positioner, där den största skillnaden av andelen kvinnor respektive män på chefspositioner finns inom mansdominerade branscher. Ledarrollen är förknippad med maskulina handlingskraftiga egenskaper som ses som synonymt med den manliga könsstereotypen. Den kvinnliga könssterotypen är i kontrast feminin, och diskrepansen mellan rollerna har resulterat i negativa konsekvenser för kvinnliga ledare. Sverige anno 2021 målas upp som ett jämställt land vilket borde medföra att problemen inte existerar i Sverige som de gör i andra nationella kontext.              Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur följare ser på kvinnliga ledare och vilken typ av egenskaper de föredrar hos en ledare i en mansdominerad bransch i Sverige utifrån ett Implicit Leadership Theory, där bedömningen av kvinnliga ledare sätts i relation till Role Congruity Theory. Teoretisk referensram: Studien utgår från empiri inom Implicit Leadership Theory (ILT) och Role Congruity Theory (RCT). ILT är en ledarskapsteori som berör perceptionen av ledare och menar att ledarskap skapas av kognitiva kategoriseringar, som avgör vem som ses som ledare. RCT är en teori som uppkom genom en analys av de deskriptiva aspekterna av könsroller för att förstå hur könsfördomar möjligtvis skadar kvinnliga ledare. Metod: Den kvantitativa undersökningen, som utfördes i den här studien, genomfördes via en enkätstudie och riktades till medarbetare på en organisation inom verkstadsindustrin som hade en kvinnlig produktionsledare som närmsta chef. Slutsats: Det finns signifikanta samband mellan åsikter om kvinnor och andra faktorer, som vi anser berör ledarskap, i mansdominerade branscher. Fördomar verkar vara av betydelse när det kommer till preferensen av maskulina ledare samt om man upplever en kvinnlig ledare som effektiv eller inte. Resultatet från den här studien stödjer tidigare forskning som visade att maskulinitet och femininitet är något som har ett positivt samband till hur följare upplever ledare i relation till effektivitet. Däremot kan inga kausala slutsatser dras. / Background: The Equality Barometer (2020) shows that gender differences are large in  Swedish work life. That equality isn’t optimal shows in the distribution of women, respectively men, in leading positions, where the largest difference in the amount of women respectively men can be seen in director/management level positions in male-dominated industries. The leader role is associated with masculine, agentic, characteristics which is seen as synonymous with the male gender stereotype. The female gender stereotype is, in contrast,feminine, and the discrepancy between roles have resulted in negative consequences for female leaders. Sweden year 2021 is branded as an equal country which should mean that the problems should not exist in Sweden to the same extent as they do in other national contexts. Purpose: The purpose with the study was to investigate how followers view female leaders and what kind of characteristics they prefer a ledare expresses, in a male-dominated industry in Sweden. This will be done from an Implicit Leadership Theory perspective, where the evaluation of female leaders are put in relation to the Role Congruity Theory. Theoretical framework: The study emanates from the empirical work within Implicit Leadership Theory (ILT) and Role Congruity Theory (RCT). ILT is a leadership theory which focuses on the perception of leaders and says that leadership is created out of cognitive categorisations which decide who is seen as a leader and who is not. RCT is a theory which arose from an analysis of the descriptive aspects of gender roles to understand how gender prejudice possibly harms female leaders. Method: The quantitative research, which was conducted in this study, was conducted through a survey and aimed at workers at an organisation within the engineering industry which had a female production manager as their closest boss. Conclusion: There are significant correlations between opinions about women and other factors, which we consider affect leadership, in a male-dominated industry in Sweden. Prejudice appears to be of significance when it comes to preference for masculine leaders and if female leaders are perceived as effective or not. The results from this study support previous research which showed masculinity and femininity as something with a positive 4correlation to how followers perceive leaders in relation to effectiveness. However, nofactitive conclusions can be made.

Bakgrund: I Svenska Vaccinationsprogrammet ingår vaccin mot elva sjukdomar, vilket erbjuds alla barn i Sverige men är inte obligatoriskt. Vaccinationstäckningen är hög, men en del föräldrar väljer att avstå vaccination. Tidigare forskning visar att föräldrar känner sig diskriminerade för sitt beslut att avstå vaccination för sitt barn och kunde uppleva en social stigmatisering från sin omgivning. Ett gott bemötande är viktigt för att skapa en god relation mellan specialistsjuksköterskan och föräldrar som väljer att avstå vaccination, och deras barn. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande då de avstår vaccination till sina barn. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med både en kvantitativ och en kvalitativ del. Webbenkäter skapades och delades på internet och analyserades genom beskrivande statistik. Uppföljande telefonintervjuer utfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. 33 deltagare svarade på enkäten och 4 av dessa deltagare deltog i telefonintervjuerna. Resultat: Enkätsvaren presenterades med hjälp av tabeller där föräldrarnas erfarenheter tydliggörs. I de efterföljande telefonintervjuerna framkom två huvudkategorier; Omgivningens påverkan och En god vårdrelation, samt fem underkategorier. Slutsats: Många föräldrar upplever attityder som är nedlåtande och ifrågasättande. En öppen dialog och en nyanserad diskussion kring vaccin och vaccination efterfrågas då det framkom att föräldrarna ansåg vårdpersonalen ha allt för dålig kunskap kring vaccin. Föräldrarna uttryckte också en förhoppning om att bli bemötta på ett respektfullt sätt och det är viktigt att bekräfta dessa föräldrars erfarenheter för att tillgodose en personcentrerad vård. / Background: The Swedish Vaccination programme includes vaccine for eleven diseases which is offered to all children in Sweden, but not mandatory. The vaccination coverage is high, but some parents choose to refrain from vaccination. Previous research shows that parents often feel discriminated for refraining vaccination for their child and experience a social stigmatisation from the society. Through a good caring treatment it is possible to maintain a good relationship with parents that refrain from vaccinations, and to their children. Aim: The aim was to illustrate parents' experiences of the encounter with healthcare professionals when refraining vaccinations for their children. Method: The study was performed as a cross-sectional study with both a quantitative and a qualitative part. Web-based questionnaires was created and distributed on the internet and was then analysed through descriptive analysis. Follow-up phone interviews were carried out and analysed through qualitative content analysis. 33 participants answered the questionnaire and 4 of those participated in an interview. Results: The answers from the questionnaires was presented with charts where the parent´s experiences were clarified. From the interview data two main categories emerged; The impact of society and A good caring relationship, which were built on five subcategories. Conclusion: Many parents experience patronizing attitudes and being questioned in their encounter with healthcare professionals. Parents further considered healthcare professionals to have poor knowledge and requested an open dialogue and a nuanced discussion about vaccine and vaccination. Parents also expressed an expectation of being treated in a respectful manner and it is important to acknowledge these parents' experience in order to provide a personcentered care.

With an increased availability of healthcare data and a rapid development of analysis techniques, artificial intelligence (AI) is currently contributing to a paradigm shift in healthcare. Areas that were previously considered only possible to be managed by human experts are now increasingly being managed with the help of AI. A large part of the research in this field points to the positive aspects that the introduction of AI in healthcare can bring. What is less often highlighted is the need for relevant data to ensure that the AI solutions generate results that promote equality. In order for this to happen, it is required, among other things, that the algorithms in the AI solutions are trained on neutral and objective data. The aim of this study is to use an exploratory design to investigate existing knowledge about bias in AI tools for decision support among clinical, Swedish healthcare personnel. This has been done via interviews with representatives from Swedish healthcare who work with AI. In the interviews, the status of knowledge about how data is created, implemented and used in AI for decision support was examined. The awareness of how this affects the results obtained in the form of bias and what is done to counteract this was investigated. The analysis of the respondents' answers showed that there is an indirect image of knowledge regarding bias and its consequences, but that this is not discussed in the terms that the research uses. Various different actions are performed that prevent the emergence of bias. Distinctive about the result, however, was that the respondents in many cases did not describe the motive for these actions. Actions seem to be carried out but this without fully knowing to what benefit. / Med en ökad tillgänglighet av sjukvårdsdata samt en snabb utveckling av analystekniker, bidrar just nu artificiell intelligens (AI) till ett paradigmskifte inom hälso- och sjukvården. Områden som tidigare ansågs att endast vara möjliga att skötas av mänskliga experter, börjar nu till en allt större del att skötas med hjälp av AI. En stor del av forskningen i detta fält pekar på de positiva aspekter som införande av AI inom vården kan bära med sig. Det som mer sällan lyfts fram är behovet av relevant data för att säkra att AI- lösningarna genererar resultat som främjar jämlikhet. För att detta ska kunna ske krävs bland annat att algoritmerna i AI-lösningarna tränas på neutral och objektiv data.  Syftet med denna studie är att genom en explorativ design undersöka existerande kunskap om bias i AI-verktyg för beslutsstöd bland klinisk, svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Detta har gjorts via intervjuer med representanter från svensk hälso- och sjukvård som arbetar med AI. I intervjuerna undersöktes status för kunskap kring hur data skapas, implementeras och används i AI för beslutsstöd. Medvetenheten om hur detta påverkar det resultat som erhålls i form av bias och vad som görs för att motverka detta undersöktes. Analysen av respondenternas svar visade på att det finns en indirekt kunskap gällande bias och konsekvenserna av dessa men att det inte talas om detta i de termer som forskningen använder. Diverse olika handlingar utförs som förebygger uppkomst till bias. Utmärkande för resultatet var dock att respondenterna i många fall inte beskrev motivet med dessa handlingar. Handlingar verkar utföras men detta utan att helt veta till vilken nytta.

Studiens syfte var att undersöka huruvida gymnasieelevers uppfattningar skiljde sig baserat på ifall en karaktär beskrevs ha den psykiatriska diagnosen social fobi, eller som blyg; ifall uppfattningar skiljde sig baserat på ifall karaktären beskrevs som en kille eller tjej; samt ifall deltagarens kön hade en påverkan på utfallet.Studien utfördes med en experimentell mellangruppsdesign, och inkluderade totalt 461 elever från 4 olika gymnasieskolor och 23 klassrum. Deltagarna fördelades digitalt till fyra olika versioner av korta beskrivningar som antingen framställde en karaktär som kille med social fobi; tjej med social fobi; kille som blyg; eller tjej som blyg. Efter att ha läst den tilldelade vinjettbeskrivningen tog deltagarna ställning till 20 påståenden om den beskrivna karaktären. Mellangruppsanalyser indikerade att elevernas uppfattningar skilde sig beroende på ifall karaktären beskrevs som socialt fobisk eller blyg, och som kille eller tjej. Mer specifikt verkar det som att eleverna hade ett mer negativt förhållningsätt gentemot blyghetsversionerna än gentemot social fobi-versionerna, samt gentemot killar än tjejer. Därutöver påvisades det även att deltagarens kön kan påverka utfallet: tjejer verkar ha haft ett mer accepterande förhållningssätt gentemot vinjettbeskrivningarna än vad killar hade, medan killarna verkar ha haft ett mer negativt förhållningssätt än vad tjejerna hade. Dessutom verkar eleverna ha haft en mindre förståelse för karaktären som beskrevs som blyg, än för karaktären som beskrevs ha social fobi, vilket är intressant eftersom tidigare forskning generellt belyser att de som beskrivs ha en psykisk problematik också tenderar att vara mindre omtyckta och accepterade av andra. Effekterna som uppmättes var dock svaga, vilket innebär att det bör tolkas med försiktighet. Resultatet belyser att det kan vara av betydelse för framtida studier att undersöka ungas uppfattningar experimentellt, och då också involvera problemtyp, kön på karaktärsbeskrivning, och kön på deltagare som faktorer.