Background: Caring for patients with borderline personality disorder has proven to be difficult, which also reflects the treatment and care these patients experience that they are receiving. Nursing care in an inpatient ward is experienced as both supportive and non-supportive, and Barker and Buchanan-Barker's tidal model have been the basis for understanding these different aspects. Purpose: To describe how patients with the diagnosis borderline personality disorder experience support in nursing care. Method: Semi-structured interviews via Skype / Face Time or Messenger were conducted with five research persons recruited via blogs or Instagram accounts. The result was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The care that the research persons experienced as supportive in inpatient ward consisted of being seen for whom they were with good treatment by genuinely interested staff who took the research persons seriously and tried to understand and help. What was felt to be non-supportive was to have their dignity violated by being faced with prejudices,  not to be taken seriously and to not be entitled to their feelings and opinions and when the staff often thought they knew what was best. This resulted in a desire to experience genuine care and to be treated with competence. Conclusion: Nursing perceived as supportive consisted of small act of respect and goodwill. Likewise, no major measures were required to change experiences from non-supportive to supportive. / Bakgrund: Att vårda patienter med borderline personlighetsstörning har visat sig vara svårt vilket även speglar sig i det bemötande och den vård dessa patienter upplever sig få. Omvårdnad i slutenvård upplevs som både stödjande och icke stödjande och Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell har legat till grund för att förstå dessa olika aspekter. Syfte: Att beskriva hur patienter med diagnos borderline personlighetsstörning erfar stöd i omvårdnaden i slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer via Skype/ Face Time eller Messenger genomfördes med fem forskningspersoner som rekryterats via bloggar eller konton på Instagram. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Omvårdnaden som forskningspersonerna upplevt stödjande i slutenvård bestod av att bli sedd för den man var med ett gott bemötande av genuint intresserad personal som tagit forskningspersonerna på allvar och försökt förstå och hjälpa. Det som upplevts som icke stödjande var att få sin värdighet kränkt genom att mötas av fördomar, att inte bli tagen på allvar och att inte ha rätt till sina känslor och åsikter då personalen ofta tyckte att de visste vad som var bäst. Detta resulterade i längtan att få uppleva genuin omsorg och att bli bemött av kompetens. Slutsats: Det som fick omvårdnaden att upplevas som stödjande bestod i de små handlingarna av respekt och välvilja. Likaså krävdes inga stora åtgärder för att förändra upplevelser som icke stödjande till att vara stödjande.

Med ett urval om 430 deltagare avsåg denna studie att undersöka om sambandet mellan individens moralfundament och fördomsfulla attityder modereras av individens attityd mot tvetydighet, förstådd som faktorerna obekväm inför tvetydighet, moralisk absolutism och behov av komplexitet. För att skapa ett mätinstrument för fördomsfulla attityder utfördes en explorativ faktoranalys utifrån deltagarnas positiva eller negativa attityd responser gentemot 21 olika sociala grupper och kategorier. Analysen replikerade tidigare studier och visade en närvaro av 3 fördomsfaktorer: förringade-, farliga- och dissidenta grupper. För att testa den centrala hypotesen utfördes 6 multipla regressioner som samtliga kontrollerade för ålder. Resultatet visade inte på någon närvaro av en moderationseffekt men väl flertalet huvudeffekter. Överlag var prediktionseffekten av fördomsfulla attityder starkare för bindande fundament relativt individens attityd mot tvetydighet. Bindande fundament predicerade mer fördomsfulla attityder oavsett typ av fördom men effekten var starkast för fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. Moralisk absolutism predicerade fördomsfulla attityder mot dissidenta- och förringade grupper. Behov av komplexitet predicerade mer fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. Obekväm inför tvetydighet predicerade mindre fördomsfulla attityder mot dissidenta grupper. I jämförelse uppvisade moralisk absolutism den starkaste prediktionseffekten av tvetydighetsfaktorerna och detta vid prediktion av attityder mot dissidenta grupper. Ålder uppvisade tecken på en huvudeffekt i det att äldre individer tenderade att vara mer toleranta mot förringade- och dissidenta grupper. Avslutningsvis diskuteras begränsningar och uppslag inför framtida studier. / With a sample of 430 participants this study aimed to investigate if the relationship between the individual’s moral foundations and prejudice attitudes is moderated by the individual’s attitude towards ambiguity, understood as the factors discomfort with ambiguity, moral absolutism and need for complexity. To create a measurement for prejudice attitudes an exploratory factor analysis was performed on the participants positive or negative affective attitude responses towards 21 different social groups and categories. The analysis replicated earlier findings and showed the presence of 3 prejudice factors: derogated-, dangerous- and dissidient groups. To test the main hypothesis 6 multiple regressions controlling for age was performed. The result showed no presence of a moderation effect but there was support for several main effects. Overall the prediction effect for prejudice attitudes was stronger for binding foundations than the individuals attitude towards ambiguity. Binding foundations predicted more prejudice attitudes regardless of type of prejudice but the effect was strongest for prejudice attitudes towards dissident groups. Moral absolutism predicted prejudice attitudes towards dissident- and derogated groups. Need for complexity predicted more prejudice attitudes towards dissident groups. Discomfort with ambiguity predicted less prejudice attitudes towards dissident groups. In comparison moral absolutism showed the strongest prediction effect of the ambiguity factors in predicting attitudes towards dissident groups. Age showed signs of a main effect in that older individuals tended to be more tolerant towards derogated- and dissident groups. Limitations and suggestions for further research is also discussed.

Bakgrund: Missbruk innebär ett missanpassat bruk av alkohol och droger. Sverige har både preventiva åtgärder mot missbruk och åtgärder under ett aktuellt missbruk. Personer med missbruk är en stigmatiserad grupp där mer kunskap om denna grupp bör fås. Syfte: Syftet med studien är att undersöka allmänsjuksköterskans attityder och erfarenheter samband med vård av personer med missbruksproblematik. Metod: Litteraturstudien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Evans deskriptiva metod (2002). Resultat: Tre teman och sex underteman framkom efter analys och presenterade resultatet. Psykiska påfrestningar för sjuksköterskan, negativa känslor och upplevelser som påverkar sjuksköterskan, upplevelse av högre arbetsbelastning på grund av komplex vårdsituation. Fördomsfyllda attityders inverkan på vårdandet, attityder som skapar barriärer för vårdandet, att misstro patienten men ändå vilja arbeta ur ett holistiskt synsätt. Hinder eller stöd för vården av personer med missbruksproblematik, sjuksköterskans syn på missbrukare beror på sammanhanget och betydelsen för adekvat utbildning inom området samt fortbildning.   Slutsatser: Att vårda en person med missbruksproblematik är komplext och psykisk påfrestande för sjuksköterskan. På grund av rädsla och andra faktorer kan inte sjuksköterskan ge den vård hen hade velat ge.

No description available.

Uppsatsen Läroboks-muslimer behandlar postkoloniala föreställningar och stereotyper i läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera hur islam och muslimer framställs i fyra av gymnasieskolans läroböcker; tillvägagångssättet studien använt sig av har varit att genom diskursanalysen som metod och med avstamp i den kritiska postkoloniala teoribildningen, kartlägga och analysera postkoloniala typifieringar av islam och muslimer med avgränsning på om och i sådana fall hur, läromedelsförfattarna skildrar: 1. Jihad, och 2. Islams kvinnosyn. Resultatet visar att den historiska västerländska diskurs, vilken porträtterar islam och muslimen som blodtörstig, våldsbejakande, kvinnoföraktande och misogyn, fortfarande dominerar och florerar i de granskade läroböckerna. Beträffande skildringen av jihad går det att finna en märkbar utveckling i en av läroböckerna som framställer begreppet komplext och nyanserat. Vad gäller islams kvinnosyn så präglas porträtteringen, i likhet med jihadbegreppet, i mångt och mycket av stereotypt och tendentiöst urval. Studiens analys- och diskussionsavsnitt behandlar hur dessa fynd kan sättas i ett större historiskt sammanhang och kopplas till en postkolonial epistemologisk produktion som stakat ut riktlinjerna för en dominerande samhällsdiskurs om islam och muslimer.

The aim of this study is to examine how boys, in the context of honour, are perceived by teachers and what kind of efforts are being taken in specific situations. The study is based on seven qualitative interviews with high school teachers, from four different schools in the Stockholm County, using five vignettes. The interviews were processed using a thematic analysis and the result was analysed with the help of Christie’s theory about ideal and non-ideal victims, the theory of street-level bureaucracy and to some extent pathological altruism. The results show that the teachers in general find it easier to define girls as victims rather than boys. The teachers themselves think the reason for that can be that boys are perceived to have more power over their own situation and a freedom that the girls lack. Loud and aggressive behavior complicates the boy’s victimhood further. Reports of concern to Social services are rarely mentioned and is to be taken care of by school counselors or principals. The teachers defined it as the process, but also expressed a feeling of lack of knowledge and in some cases an unwillingness to act due to a fear of prejudging.

Syftet med studien var att beskriva vilka fördomar och förväntningar som finns gentemot kvinnliga ledare ur generation Z perspektiv. I denna studie har vi valt att utgå ifrån en deduktiv ansats då det finns mycket forskning kring både ledarskap samt fördomar och förväntningar. För att kunna besvara vårt beskrivande syfte tillämpas även en fallstudie för att kunna samla in så detaljrika data som möjligt. Studien är kvalitativ och den insamlade empirin är baserad på fyra individuella intervjuer samt två fokusgrupper med individer från generation Z. Utifrån studiens resultat samt det teoretiska ramverket har vi identifierat att generation Z anser att både manliga och kvinnliga ledare bör kunna tillämpa både de mjuka och de hårda ledaregenskaperna och beteendena. Det innebär att fördomar och förväntningar inte endast kan ses som svart eller vitt utan det handlar om en gråzon. Resultatet av denna studie kan leda till ökad medvetenhet och förståelse både hos generation Z samt hos företag kring den nya generationens fördomar och förväntningar. / The purpose with this study was to describe what prejudices and expectations of female leaders from generation Z’s perspective. In this study we have chosen to use a deductive approach as there is a lot of research on both leadership and prejudice and expectations. In order to answer our descriptive purpose, a case study is also applied to collect as detailed data as possible. The study is qualitative, and the empirical data is based on four individual interviews and two focus groups with individuals from generation Z. Based on the study’s results and theoretical framework, we have identified that generation Z beliefs that both male and female leaders should be able to apply both the soft and the hard leadership qualities and behaviors. This means that prejudice and expectations cannot only be seen as black or white, it’s rather about a grey zone. The result of this study can lead to increased awareness and understanding both in generation Z and in companies about the new generation’s prejudices and expectations.

Det personliga varumärket som fenomen i rekryteringssammanhang har vuxit de senaste åren ändå sedan begreppets introducerades under det sena 90-talet. På samma sätt har användandet av sociala medier snabbt vuxit det senaste decenniet. Som ett svar på denna framväxt har rekryterare börjat intressera sig för sociala medier som ett verktyg för att studera kandidater under rekryteringsprocessen. Den här studien syftar till att studera hur rekryterare tar sina beslut om kandidater utifrån informationsinhämtande på sociala medier och vilka olika faktorer som kan påverka dessa beslut, såsom förutfattade meningar och diskriminering. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med rekryterare hos några av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför genomförandet av dessa intervjuer togs ett analysverktyg fram, konstruerat av ett antal faktorer som kan prägla rekryterares beslut om kandidater utifrån information om kandidaterna i sociala medier, vilka intervjufrågorna sedan grundades på. Dessa faktorer är framtagna genom inhämtning och analys av tidigare vetenskapliga artiklar och litteratur. Empirin skapades genom sju intervjuer, där samtliga intervjuade personer arbetar som anställda rekryterare. Intervjuerna genomfördes utifrån en semi-strukturerad intervjumall och med ett målstyrt urval. Slutsatsen av vår studie visar att de faktorer som togs fram i analysverktyget kan påverka de beslut rekryterare tar om kandidater på sociala medier. Även om rekryterarna hävdade att de i största möjliga mån ville ta objektiva beslut och inte ska påverkas av de faktorer som analysverktyget lyfter. Med resultatet från denna studie hoppas och tror vi att rekryterare kan bli medvetna om problematiken med förutfattade meningar och fördomar om kandidater på sociala medier, diskutera dessa och försöka åtgärda hela eller delar av den påverkan som inte är en önskvärd inverkan i samband med beslut om kandidater i rekryteringsprocesser. / The personal brand as phenomenon in the recruitment context has grown in the recent years, nevertheless since its introduction as a concept in the late 90’s. Similarly, the use of social media has grown over the past decade. In response, recruiters have become interested in social media as a tool to study candidates and their personal brand during the recruitment process. What this study aims to study is how recruiters make their decisions about candidates on social media and what various factors that can influence those decisions, such as prejudiced opinions and discrimination. This was done through interviews of recruiters at some of Sweden’s most attractive employers. To these interviews an analysis tool was also developed, constructed of several factors that can characterize recruiters’ decisions of candidates on social media, on which the interview questions then were based upon. These factors are derived through the collection and analysis of precious scientific articles and literature. The empirics were created through seven interviews, where all the interviewed persons worked as recruiters. The interviews were conducted based on a semi-structed interview template and with a targeted selection. The conclusion of our study shows that the factors presented in the analysis tool can influence the decisions that recruiters make about candidates on social media. Although the recruiters claimed that they wanted to make objective decisions to the highest extent possible and not be affected by the factors presented in the analysis tool. With the results of this study, we hope and believe that recruiters can become aware of the problem of preconceived opinions and prejudices about candidates on social media, discuss these and try to address all or part of the impact that is not a desirable impact in the decision on candidates in recruitment processes.

The goals of Swedish integration policy consist of equal rights, obligations and opportunities for all, regardless of ethnic and cultural background. However, previous research shows that there is an inequality between native Swedes and refugees in terms of living standards. In addition, it appears that there is frustration over the shortcomings of social work practice in terms of the challenges surrounding integration. From a refugee perspective on integration in Sweden, the study aims to achieve an in-depth understanding from some of those who live in the reality of integration. A thematic analysis has been carried out on secondary data to achieve the purpose of examining Syrian refugees' experiences of what is important and what constitutes an obstacle to integration. The results show that relationships with Swedes appear to be the most significant factor for feeling integrated as a refugee. Stereotypes and prejudices, lack of language skills and settlement location appears to lead to social and spatial isolation for many refugees. Experiences of a randomized system at the Swedish authorities also appears to lead to mistrust of the authorities that are set to cooperate for integration. Finally, it appears that the process of asylum and establishment entails many psychological strains, causing experiences of passivity in the integration process. Finally, the results have been analyzed in relation to previous research and the theoretical concepts of social capital, with focus on Putnam’s distinction between bonding and bridging social capital, stereotypes and prejudices. / De svenska integrationspolitiska målen utgörs av lika rättigheter, skyldigheter och möjlighet för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det framkommer däremot i tidigare forskning att det finns en ojämlikhet mellan infödda svenskar och flyktingar vad gäller levnadsstandard. Därtill framkommer att det råder frustration över det sociala arbetets tillkortakommanden vad gäller utmaningar kring integrationen. I studien intas flyktingars perspektiv på integration i Sverige, med målet att uppnå en fördjupad förståelse från några av dem som lever i integrationens verklighet. En tematisk analys har genomförts på sekundärdata för att uppnå syftet att undersöka syriska flyktingars upplevelser om vad som är betydelsefullt samt utgör hinder i integrationen. Av resultatet framkommer att relationer till svenskar framkommer vara den mest betydande faktorn för att som flykting uppleva sig integrerad. Stereotyper och fördomar, bristande språkkunskaper samt bosättning uppges innebära en social och spatial isolering för många flyktingar. Det framkommer vidare att upplevelser av ett slumpmässigt system hos de svenska myndigheterna föranleder misstro till de myndigheter som är satta att samarbeta för integration. Slutligen framkommer att asyl- och etableringsprocessen medför flertalet psykiska påfrestningar, något som påtalas föranleda upplevelser av passivitet inför den egna integrationsprocessen. Resultatet har slutligen analyserats utifrån tidigare forskning, de teoretiska begreppen socialt kapital, med fokus på Putnams distinktion av sammanlänkande och överbryggande socialt kapital, samt stereotyper och fördomar.

När du tänker på en plats du känner till, antingen mer eller mindre väl, så är det ofta så att din bild av denne färgas av förutfattade meningar eller fördomar. Kanske beror detta på något du fått berättat för dig, eller kanske beror det på hur platsen visas upp medialt. Det är dock sällan en bild som innefattar hela sanningen, eller ens en bråkdel av den. Det är det jag upplevt vad gäller Kiruna. Kiruna är en plats som för många uppfattas som kall, karg och ensam. Både baserat på dess geografiska placering vilket gör att de mörka vintrarna är långa, men också baserat på att platsens största arbetsgivare är en av världens största underjordsgruvor.  I detta projektet har jag ämnat undersöka för att sedermera visa upp Kiruna som stad med typsnittsdesign som medel. Att visa en bild av staden som rör sig bortom människors fördomar och som ger betraktaren en insikt som präglas av förståelse med en större bredd. / When you think about a city that you might know more or less ab- out, it is common that your idea of that place might be coloured by preconceptions or prejudice. Perhaps that is due to the fact that you have been told things about the place, or perhaps how it is portrayed by the media. These ideas are, though, rarely ones that includes the whole truth about a place, though. Or even a fraction of the truth. I have experienced this being the case when it comes to Kiruna. Kiruna is a city that many believe to be cold, barren and lonely. This idea is probably based on both its geographical location and the fact that the city’s biggest employer is one of the worlds largest underground mines.  In this project I have examined Kiruna through type design, in order to give people a wider and more comprehensice image of what the city is. The goal has been to show the viewer that I have created an image of a place that moves beyond prejudice and gives them insight and understanding of Kiruna in more than that one way.