Syftet med studien har varit att inventera och jämföra materialen bildstöd och TAKK som multimodala och inkluderande verktyg i förskolan samt att undersöka vilket meningsskapande materialet kan ge barn i förskolan. I studien har fotografier av bildstöd och TAKK insamlats och en tematisk analysmetod i kombination med ett socialsemiotiskt perspektiv har använts. Resultaten visar att barns möjligheter att kommunicera och skapa mening påverkas av materialens olika utseende och egenskaper. Materialen från de olika förskolorna föreställer främst rutinsituationer och ofta förekommande föremål/material såsom mat och leksaker medan det saknas andra situationer såsom fri lek och spontana sociala samspel. Representation av olikheter, såsom hudfärger och kön, är också något som lyser med sin frånvaro i flertalet av materialen. Fotografiernas stora variation i utseende i både färgsättning, figurer och text tyder på att valen kring materialen inte alltid är genomtänkta. Förskolor skulle därför kunna erbjuda bildstöd och TAKK på många olika sätt och med stor variation, där medvetna val i utformandet av materialet möjliggör för större användningsområde, ökad inkludering samt ökade möjligheter till meningsskapande.

No description available.

Kunskapsområdet matematik blir alltmer fokuserat även i förskolan, med mål av vilket kunnande barnen förväntas utveckla. Därav finns det behov av att förstå vad barn faktiskt erbjuds lära och vad de utvecklar för förmågor innan de börjar skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva på vilket sätt förskollärare utvecklar och iscensätter aktiviteter om tal och räknande, och vilket kunnande som blir möjligt för barnen att utveckla. Studien har fokuserat på förskollärarnas lärande samt iscensättande av aktiviteter med matematiskt innehåll (aritmetik, taluppfattning och räknefärdigheter). Den första delstudien beskriver processen kring förskollärares kollektiva lärande. Genom att reflektera och diskutera egna dokumentationer utvecklas de i sin profession avseende lärandet av tal och räknande i aktiviteter med barn. Den andra delstudien beskriver hur förskollärare planerar och iscensätter en aktivitet med fokus tal och räknande, och hur detta påverkade barnens möjligheter till lärande. Studien utgår från ett variationsteoriskt perspektiv (Marton, 2015) samt Chi’s (2009) taxonomi, avseende i vilken form aktiviteterna iscensätts (aktiv - konstruktiv - interaktiv). Studiens resultat visar att förskollärarnas lärande om ämnesinnehåll är en komplex process, där förskollärarnas delade erfarenheter gör det möjligt för dem att över tid urskilja nya aspekter av tal och räknande och därmed också hantera innehållet i aktiviteter på ett förändrat sätt. Studiens resultat visar även skillnader mellan hur lärarna valde att iscensätta aktiviteterna och att detta resulterade i olika möjligheter för barnen att lära.

Syftet med vår studie är att skapa kunskap om förskollärares syn på matematikundervisning i relation till digitala verktyg. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Det sociokulturella perspektivet förstås som lärande i en social process och används i denna studie (Lundgren Öhman 2014, s. 17). Resultaten tyder på att förskollärare som använder Blue-Bot, Magiska Trädgården och projektor använder dem i relation till matematik för att barnen ska lära sig matematiska begrepp som räkning, orientering, sortering och så vidare.    Dessutom, trots fördelarna med de olika digitala verktyg som förskollärarna nämnde och gav sina synpunkter, nämnde de också några utmaningar hur de behöver utbildas för att veta hur man använder dessa digitala verktyg och också alltid använda förskolans läroplan som en guide för att integrera den med aktiviteter.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

I denna kvalitativa studie undersöks det hur pedagoger kan använda Utbildningsradions (UR) som ären gratistjänst i lärande syfte. Vi har intervjuat pedagoger i vilken utsträckning de har fått stöd av UR:s utbud i matematik för att kunna stötta barnen och få mer förståelse för matematik genom digitala verktyg eller de hinder som kan uppstå i barnens matematiska lärande. Vi vill också synliggöra pedagogernas ursprungliga kompetens i matematik och digitalisering för att få en bredare förståelse om pedagoger blir säkrare i deras undervisning och om de har fått tillräckligt med handledning i det här två ämnen. För att undersöka detta tog vi hjälp av den socialsemiotiska teorin och en tematisk analys för att kunna komma fram till studiens resultat. Resultatet visade att UR:s utbud i matematik kan ha en gynnsam inverkan på barns lärande i matematik när pedagoger organiserar varierad matematikundervisning. Sålunda att barnen får ta del av både UR:s utbud och vanlig matematikundervisning för att kunna få en större begreppsuppfattning i matematik. För om pedagogers syn på matematik är negativ kan det till följd utav detta påverka barnens lärande ogynnsamt och bli ett hinder för barnen om de endast får likadan undervisning utan variation. Det visade sig att om pedagogerna hade fått tillräckligt med undervisning i matematik och handledning i digitalisering förenklades arbetet ute på förskolorna.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare upplever sitt arbete med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som beskrev vad Tydliggörande pedagogik var för dem, hur de arbetar med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön och om de upplever några möjligheter eller utmaningar i det arbetet. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund. Studiens huvudsakliga resultat visade att förskollärarna har en gemensam syn på att Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika verktyg och strategier i lärmiljön för att göra vardagen på förskolan hanterbar, begriplig och meningsfull. Samtliga förskollärare upplever positiva möjligheter i arbetet med Tydliggörande pedagogik, dels att alla barn gynnas av att vardagen blir tydlig, dels att pedagoger får en bättre arbetsmiljö. De utmaningar som framkommer av studien är att det saknas kompetensutveckling i verksamheten och att pedagoger inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Vi drar slutsatserna att det behövs mer forskning och kompetensutveckling inom fältet, pedagoger behöver ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen och att alla barn gynnas av att ha en tillgänglig lärmiljö.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

No description available.