91 |
Rytm och musik i svenskundervisningen : En kvalitativ studie om hur rytm och musik används som språkutvecklande verktyg i F-3. / Rhythm and music in Swedish teaching : A qualitative study of how rhythm and music are used as language development tools in F-3.Doverfors, Jennifer January 2021 (has links)
I grundlärarutbildningen för förskoleklass och årskurs 1–3 undervisas om musikens positiva inverkan och hur musik kan användas som ett pedagogiskt verktyg i svenska. Trots detta upplever jag att musik och rytm användas enbart i gruppstärkande syfte under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det tvåfaldiga syftet med denna studie är dels att bidra med kunskap om hur lärare i F-3 uppfattar och beskriver arbetsmetoder med musik och rytm som ett medierande och språkutvecklande verktyg, dels hur lärare uppfattar och beskriver sig ha verktyg och kompetens för att använda musik och rytm i undervisningen. Syftet avsågs besvaras genom forskningsfrågorna: Hur uppfattar och beskriver lärare att de arbetar med musik och rytm i klassrummet som ett språkutvecklande verktyg under svenskundervisningen? Hur uppfattar och beskriver lärare att de har verktyg och/eller kompetens för att använda musik och rytm i undervisningen? Studien utgår från det sociokognitivistiska perspektivet och genom teorin redogörs för hur musik och rytm kan användas som ett verktyg för språkutveckling. Undersökningen använder en kvalitativ dataanalys och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärarna uppfattar och beskriver musik och rytm som ett medierande verktyg för språkutveckling i svenskundervisningen samt huruvida lärarna anser sig ha kompetens att använda musik och rytm som ett språkutvecklande verktyg i svenskundervisningen. Studiens informanter var två förskollärare, två grundskollärare med inriktning 1–7 samt två grundskollärare med behörighet att undervisa i musik och svenska. Alla lärare är verksamma i grundskolans förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att lärarna till stor del använder sig av rytm och musik men på olika sätt utifrån vad lärarna själva beskriver att de är bekväma med. / In the basic teacher education for preschool class and grades 1-3, the positive impact of music is taught and how music can be used as a pedagogical tool in Swedish. Despite this, music and rhythm are perceived to be used only for group strengthening purposes during the company-based training. The twofold purpose of this study was partly to contribute knowledge about how teachers in F-3 perceive and describe working methods with music and rhythm as a mediating and language development tool, and partly how teachers perceive and describe themselves as having tools and skills to use music and rhythm in teaching. The purpose was intended to be answered through the research questions: How do teachers perceive and describe that they work with music and rhythm in the classroom as a language development tool during Swedish teaching? How do teachers perceive and describe that they have the tools and / or competence to use music and rhythm in teaching? The study is based on the sociocognitivist perspective, and the theory describes how music and rhythm can be used as a tool for language development. The survey uses a qualitative data analysis, and based on semi-structured focus group interviews. The results show how teachers perceive and describe music and rhythm as a tool for language development in Swedish teaching and whether the teachers consider themselves competent to use music and rhythm as a language development tool in Swedish teaching. The informants in the study were two preschool teachers, two primary school teachers with a focus on 1–7 and two primary school teachers with the right to teach music and Swedish. All teachers are active in the compulsory school pre - school class for year 3. The results show that the teachers largely use rhythm and music, but in different ways according to what the teachers themselves describe that they are comfortable with.
|
92 |
"Man behöver inte hela tiden uppfinna något nytt" : En intervjustudie om hur lärare som är verksamma i förskoleklass till årskurs tre arbetar med skönlitteratur i svenskundervisningen. / “You don’t have to reinventing things” : An interview study on how teachers working in preschool class to grade three works with fiction in teaching.Karlsson, Michaela January 2023 (has links)
I kursplanen i svenska nämns det hur lärare ska bedriva en undervisning där elever ska få ta del av olika typer av skönlitteratur och lära sig analysera och diskutera (Skolverket, 2022a). Forskning nämner hur elever lär sig bäst i gemensamma sammanhang, exempelvis högläsning där elever genom en diskussion kan ta del av varandras erfarenheter och lära sig av varandra (Jönsson, 2007). Skönlitteratur bidrar även till att elever får lära sig att tolka texter och skapa sig egna uppfattningar (Norberg & Hjalmarsson, 2022). Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som är verksamma inom förskoleklass till årskurs tre använder skönlitteratur i sin undervisning. Studien ska även undersöka lärares uppfattning om hur elevers språkutveckling påverkas av skönlitteratur och hur skönlitteraturen kan påverka elevers läsmotivation. Studiens syfte kommer att uppnås med följande frågeställningar: Hur beskriver lärare deras arbete med skönlitteratur i svenskundervisningen? Hur beskriver lärare sin uppfattning om hur skönlitteratur påverkar elevers språkutveckling? Hur uppfattar lärare att undervisningen med skönlitteratur påverkar elevers läslust? Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärandet sker i det sociala. Studien har använt sig av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Det var fem lärare som deltog i studien. Resultatet av studien visar att läraren använder skönlitteratur genom olika arbetssätt som högläsning, parläsning och egen läsning samt läsförståelse. Elevernas språkutveckling sker genom ord-och meningsutveckling samt att det sker i ett socialt sammanhang. Genom att lärare visar ett intresse för läsning, använda sig av böcker som speglar elevernas eget intresse samt att böcker är tillgängligt för eleverna, kan lärare påverka elevers läslust. / The Swedish curriculum mentions how teacher should conduct instruction where students will be exposed to various types of fiction literature and learn to analyze and discuss (Skolverket, 2022a). Research highlights that students learn best in communal settings, such as read-aloud sessions, through discussions, students can share their experiences and learn from each other (Jönsson, 2007). Fiction literature also contributes to students learning how to interpret texts and form their own opinions (Norberg & Hjalmarsson, 2022). The purpose of this study is to examine how teachers working with preschool to third-grade students use fiction literature in their teaching. The study will also investigate teachers' perceptions of how students' language development is influenced by fiction literature and how fiction literature can impact students' reading motivation. The study's objectives will be achieved through the following research questions: How do teachers describe their work with fiction literature in Swedish instruction? How do teachers describe their perception of how fiction literature affects students' language development? How do teachers perceive that teaching with fiction literature influences students' enthusiasm for reading? This study is grounded in a sociocultural perspective where learning occurs within a social context. The study utilized the qualitative method of semi-structured interviews. Five teachers participated in the study. The study's results reveal that teachers use fiction literature through various approaches such as read-aloud sessions, paired reading, individual reading, and reading comprehension activities. Students' language development takes place through vocabulary and sentence development, within a social context. By demonstrating an interest in reading, utilizing books that reflect students' interests, and making books accessible to students, teachers can influence students' reading motivation.
|
93 |
Läsförståelsestrategier i två läroböcker : Kvalitativ studie av svenska och finlandssvenska läroböckerna iämnet svenska i grundskolans årskurs 3Kuutti, Emmi January 2024 (has links)
Denna studie har syftet att fördjupa förståelsen av hur läroböckernas uppgifter kan bidra till elevens utveckling i läsförståelsestrategier och därigenom i läsförståelse i finlandssvenska och svenska skolor i grundskolans tidiga år. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Datamaterialet bestod av två läroböcker som inriktar sig på grundskolans årskurs 3 inom svenska som modersmål. Den teoretiska utgångspunkten var hermeneutiken. Genom endeduktiv analysmetod togs åtta läsförståelsestrategier fram för vidare analys. Resultatet visar att båda läroböckerna innehåller uppgifter i nästan alla dessa läsförståelsestrategier då strategin sökläsa premieras i samtliga analyserade läroböcker. Båda läroböckerna introducerar några läsförståelsestrategier med explicita elevinstruktioner och innehåller mest uppgifter som syftar på att eleven skapar och övar grundläggande färdigheter i läsförståelsestrategier. En mer traditionell syn på läsförståelsestrategier konstrueras i den svenska lärobokens uppgifter. Den finlandssvenska läroboken ger en bredare syn på läsförståelsestrategier och läsförståelse då dess uppgifter erbjuder ett större antal av multimodala uppgifter samt uppgifter som uppmuntrar elevenseget resonemang och åsikter. / Tämän tutkimuksen tarkoituksena on syventää ymmärrystä luetunymmärtämisen strategioista analysoimalla suomenruotsalaisten ja ruotsalaisten koulujen äidinkielen opetuksessa käytettyjä oppikirjoja peruskoulun ensimmäisinä vuosina. Tutkimus on laadullinen sisällönanalyysi deduktiivisella lähestymistavalla. Aineisto koostui kahdesta oppikirjasta, jotka ovat suunnattu käytettäväksi peruskoulun 3. luokalla ruotsin äidinkielen opetuksessa. Tutkimuksen teoreettinen lähtökohta oli hermeneutiikassa. Deduktiivisen analyysimenetelmän avulla kahdeksan luetunymmärtämisen strategiaa valittiin lisäanalyysiä varten. Tulokset osoittavat, että molemmat oppikirjat sisältävät tehtäviä lähes kaikissa näissä luetunymmärtämisen strategioissa ja sisältäväteniten tehtäviä kategoriassa ”tekstin skannaus”. Molemmat oppikirjat esittelevät joitakin strategioita selkeillä oppilaalle suunnatuilla ohjeilla ja sisältävät eniten tehtäviä, joiden tarkoituksena on, että oppilas kehittää ja harjoittelee perustaitoja luetunymmärtämisen strategioissa. Perinteisempi näkemys luetunymmärtämisen strategioista rakentuu ruotsalaisen oppikirjan tehtävissä. Suomenruotsalaisessa oppikirjassa muodostuu laajempi näkemys luetunymmärtämisen strategioista ja luetunymmärtämisestä. Suomenruotsalaisen oppikirjan tehtävät tarjoavat enemmän multimodaalisia tehtäviä sekä tehtäviä, jotka kannustavat oppilasta kehittämään taitojapäättelykyvyssä sekä mielipiteiden muodostamisessa.
|
94 |
Tysta elever inom engelskundervisning : Lärares syn på språklig ängslan hos elever i grundskolans tidiga år. / Teachers´ views on language anxiety and pupils in the earlier years of primary school.Upphagen, Ann-Sofie January 2018 (has links)
Språkinlärning är inte alltid problemfri för elever. Ett problem som kan uppstå är språklig ängslan som gör att språkinlärning förknippas med negativa känslor. Språklig ängslan kan påverka elever långt fram i livet och även påverka andra områden om de inte uppmärksammas i tid. Examensarbetet Tysta elever inom engelskundervisning syftar till att undersöka hur lärarna i studien resonerar kring begreppet språklig ängslan, elevers motivation till att prata engelska och hur lärarna tror att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet. Undersökningen genomfördes med enkäter som publicerades på internet. Svaren på enkäterna kategoriserades och tolkades för att sedan kopplas till MacIntyres teori -willingness to communicate (WTC). Resultatet av undersökningen visade att även om inte alla lärare kände till begreppet språklig ängslan så hade nästan samtliga upplevt konsekvenserna av denna ängslan. Enligt lärarna är motivation och glädje viktiga komponenter i engelskundervisning och kan locka ängsliga elever till att prata engelska. Att elever påverkas av lärarens inställning till ämnet är något lärarna i studien är överens om. I de fall läraren har dåliga erfarenheter som påverkar inställningen negativt kan denna erfarenhet vändas till något positivt om läraren är medveten om sin inställning och använder den på ett genomtänkt sätt. Fortsatt forskning inom området kan vara att mer utförligt undersöka lärarens roll som motivationshöjare för språkligt ängsliga elever. / <p>Engelska</p>
|
95 |
Är det critical literacy? : En kvalitativ studie om hur lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken / Is it critical literacy? : A qualitative study that shows how teachers perceive and implement critical literacy in practicePetkovic, Monika January 2021 (has links)
Med utgångspunkt i att läroplanen (Lgr11) beskriver att skolans uppdrag är att främja eleverna att bli initiativtagande, ansvarstagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare (Skolverket, 2019). Studiens syfte är att synliggöra hur några utvalda, verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken genom sin undervisning. Detta genom att titta på hur lärarna arbetar med olika texttyper men också genom att granska hur critical literacy-aspekterna makt, genus, klass och etnicitet blir synliga i dessa lärares undervisning. Studiens syfte är att synliggöra hur några verksamma lärare uppfattar och implementerar critical literacy i praktiken. Med följande frågeställningar ämnas syftet uppnås: 1. Hur beskriver de intervjuade lärarna att de arbetar med critical literacy i sin undervisning när de arbetar med olika texttyper? 2. Hur beskriver lärarna att de arbetar med aspekterna makt, genus, klass och etnicitet utifrån ett critical literacy-perspektiv? Studien är kvalitativ med datainsamling gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs F – 3. Lärarnas uppfattningar undersöktes utifrån en fenomenografisk ansats och analyserades genom en tematisk analys. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin. Resultatet av studien pekar på att de intervjuade lärarna arbetar med få texttyper då endast berättande- och faktatexter användes i undervisningen. En central del av kriterierna för critical literacy handlar om att arbeta med flera olika texttyper. Genom lärarnas uppfattningar av aspekterna makt, genus, klass och etnicitet, landade studiens slutsats i att lärarna har bristfälliga kunskaper om fenomenet critical literacy. Därmed synliggjorde inte de deltagande lärarna i studien aspekterna enligt critical literacyperspektivet i sin undervisning. Trots bristfälliga kunskaper visar slutsatsen att lärarna arbetar kring makt, genus, klass och etnicitet i sin undervisning. / Based on the fact that the curriculum (Lgr11) describes how the mission of the school is to promote the pupils to take initiative, responsibility, to become independent as well as active citizens (Skolverket, 2019). The aim of the study was to make visible how a few selected, active teachers embrace and implement critical literacy in practice through their teaching. This through viewing in what way the teachers work with different kinds of texts but also through examining how the aspects of critical literacy; power, gender, class and ethnicity are made visible through the teaching of these teachers. The aim of the study is to make visible how active teachers perceive and implement critical literacy in practice through their teaching. With the following questions at issue the aim of the study should be reached: 1. How do the participating teachers describe their critical literacy teaching when working with different types of texts? 2. How do the teachers describe their work with the aspects; power, gender, class and ethnicity from a critical literacy perspective? The study is qualitative with data collection made through semi-structured interviews with seven active teachers in grade F-3. The perception of the teachers was examined on the basis of a phylogeographic approach, and later analysed by a thematic analysis. The study is permeated by the sociocultural theory. The result of the study points out that the interviewed teachers work with few kinds of texts as only narrative- and factual texts were used in teaching. A central part of the criterial for critical literacy is about working with different types of texts, not as few as presented. Through the perception of the teachers of the aspects power, gender, class and ethnicity, the study showed that the teachers have insufficient knowledge of the phenomenon of critical literacy. Therefor the aspects of critical literacy were not made visible by the participating teachers. However, despite poor knowledge next to obliviousness the conclusion just as well shows that the teachers work with power, gender, class and ethnicity in their teaching.
|
96 |
Att utveckla läsförståelse i praktiken : En kvalitativ studie om hur lärare i årskurs F-3 beskriver sitt arbete för att utveckla alla elevers läsförståelse / To develop reading comprehension in practice : A qualitative study of how teachers in F-3 describe their work to develop all students' reading comprehensionJulia, Johansson January 2021 (has links)
Att besitta en god läsförståelse är viktigt för att kunna fungera i samhället men också lyckas i skolan. Läsförståelse är en komplex process vilken innefattar många olika delar. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse är lärarens val i undervisningen avgörande. I forskning framkommer mycket information om hur läraren kan arbeta för att utveckla läsförståelse. Forskning är dock bristfällig rörande hur lärare beskriver att de arbetar i praktiken med läsförståelse och vad de uppfattar som gynnsamt för att alla elever ska utveckla läsförståelse. Särskilt lite forskning finns gällande elever i läsförståelsesvårigheter. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur lärare i F-3 beskriver att de arbetar för att utveckla läsförståelse. Särskilt fokus läggs på elever i läsförståelsesvårigheter. Syftet avses att uppfyllas med hjälp av följande frågeställningar: · Hur förklarar och motiverar lärare i årskurs F-3 sitt arbete med att utveckla elevers läsförståelse? · Hur förklarar och motiverar lärare i årskurs F-3 sitt arbete med att utveckla läsförståelse för elever i läsförståelsesvårigheter? I studien användes en kvalitativ semistrukturerad fokusintervju för att samla in materialet. Det var sex lärare från tre skolor som deltog. Resultatet analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet i studien visar att lärarna anser det är viktigt att arbeta med utveckling av förmågorna avkodning, ord- och begreppsförståelse samt förmågan att använda läsförståelsestrategier genom varierade arbetssätt. För de elever i läsförståelsesvårigheter är den komponent som eleven brister i gällande ovanstående det som hen behöver arbeta med både genom intensivträning och genom anpassade arbetsformer tillsammans i klassen, där arbete med bildstöd och förförståelse kan fungera som stödjande verktyg för eleven. Sammanfattningsvis är det svårt att beskriva exakt hur lärare arbetar för att bana väg för alla elevernas läsförståelseutveckling. Alla elever är olika och läraren behöver anpassa sin undervisning efter elevgruppen. / Developing reading comprehension is an important competence for being able to function in society but also to succeed in school. Reading comprehension is a complex process which involves many different parts. For students to develop their reading comprehension, the teacher's choice in teaching is crucial. Research reveals a lot of information about how the teacher can work to develop reading comprehension. However, there is a lack in research regarding how teachers describe that they work in practice with reading comprehension and what they perceive as favorable for all students to develop reading comprehension. There is very little research regarding students with reading comprehension difficulties. The aim of this study is therefore to increase the knowledge of how teachers in grades F-3 describe that they work to develop reading comprehension. A special focus is placed on students with reading comprehension difficulties. The aim will be fulfilled with the help of the following questions: • How do teachers in grades F-3 explain and motivate their work to develop students' reading comprehension?• How do teachers in grades F-3 explain and motivate their work to develop reading comprehension for students with reading comprehension difficulties? In the study, qualitative semi-structured focus interviews are used to collect data. Six teachers from three schools participated. The results were then analyzed based on a socio-cultural perspective. The results of the study show that the teachers consider it important to work with the development of the abilities decoding, word and concept comprehension as well as the ability to use reading comprehension strategies through varied working methods. For students with reading comprehension difficulties, the component that the student lacks in the above is what he or she needs to work with both through intensive training and through adapted working methods together in class, where work with pictures and pre-understanding can serve as supportive tools for the student. In summary, it is difficult to describe exactly how teachers work to pave the way for all students' reading comprehension development. All students are different, and the teacher needs to adapt his or her teaching to the student group.
|
97 |
Sociala matematikerna : En kvantitativ studie om elevers vilja till lärande / Social mathematicians : A quantitative study of students ' desire for learningAnwari, Marwa, Bergsköld, Sam January 2021 (has links)
Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till matematik i årskurs 3 och fördjupa kunskapen om hur olika undervisningsmaterial och olika undervisningssätt kan påverka elevers intresse, motivation och attityd till matematik. Studien utgår utifrån enkäter från fyra olika skolor och åtta olika klasser. Studiens teoretiska perspektiv utgår utifrån Vygotskij syn på den sociokulturella lärandeteorin. I resultatet framgår det att sociala samspel är en väsentlig del för elevers utveckling, skapa intresse, och för att skapa ett socialt lärande. Studiens resultat har sammanställts i fem rubriker: Elevers attityd till ämnet matematik, Elevernas emotionella aspekt till matematik, Undervisningssätt, Undervisningsmaterial och Enkätens öppna utsaga. / The purpose of the study is to investigate students 'attitudes to mathematics in year 3 and deepen the knowledge of how different teaching materials and different teaching methods can affect students' interest, motivation, and attitude to mathematics. The study is based on questionnaires from four different schools and eight different classes. The study's theoretical perspective is based on Vygotsky's view of sociocultural learning theory. The results show that social interaction is an essential part of students' development, creating interest, and creating social learning. The results of the study have been compiled in five headings: Students 'attitude to the subject of mathematics, Students' emotional aspect to mathematics, Teaching methods, Teaching materials and the survey's open statement.
|
98 |
Språk lever i alla rum : en visuell etnografisk studie utifrån en skolas lingvistiska landskap / Language lives in every room : a visual ethnographic study based on a school's linguistic landscapeInga, Josefine January 2021 (has links)
Denna studie syftar mot att få ytterligare kunskap om lingvistiska landskap i en skolas miljö genom att undersöka hur flerspråkighet gestaltas i fysiska miljöer. Undersökningen har gjorts i en skola i norra Sverige och byggs upp av det sociokulturella perspektivets föreställning om språkets betydelse gällande elevers individ- och kunskapsutveckling. Vidare har skolan plats för cirka 700 elever, vilket har medfört att undersökningen koncentrerat sig på miljöer för elever i årskurs F–3. Studien ramas in av visuell etnografi som handlar mer om en kunskapsproduktion snarare än att endast samla in data. Totalt producerades 53 fotografier från skolans lingvistiska landskap som har stöttats upp av skriftliga fältanteckningar. Kombinationen av visuella och skriftliga fältanteckningar har använts för att skapa bredd i materialet. Den visuella etnografin är beroende av hur bilden används och tolkas för att synliggöra betydelser inom flerspråkighet. Därmed användes kvalitativ innehållsanalys med en konventionell ansats. Detta medförde att koder, etiketter och kategorier växte fram ur data. I det resultat som framställts visar det lingvistiska landskapet indikationer på fokus, underförstådda budskap och tankesätt om flerspråkighet. Studien påvisar att det växande forskningsfältet lingvistiska landskap kan medvetandegöra värdefull information om språkliga och sociala aspekter med bäring på elevers lärande. / This study aims to get further knowledge about linguistic landscapes in a school's environment by examining how multilingualism is shaped in physical environments. The study was conducted in a school in northern Sweden and is based on the socio-cultural perspective's idea of the importance of language regarding pupils' development both in terms of identity and knowledge. Furthermore, the school was built for about 700 pupils, which has meant that the study concentrated on environments for preschool class to year three. This study is framed by visual ethnography, which focus more on a knowledge production rather than just collecting data. The material consists of 53 produced photographs from the school's linguistic landscape combined with written fieldnotes. Likewise, the visual ethnography depends on how the image is used and interpreted to make visible meanings in multilingualism. Thus, qualitative content analysis with a conventional approach was used. This meant that codes, labels and categories emerged from the data. In the results presented, the linguistic landscape shows indications of focus, implicit messages and ways of thinking about multilingualism. The study shows that the growing research field of linguistic landscapes can raise awareness of valuable information about linguistic and social aspects based on pupils' learning.
|
99 |
Digitala verktyg i undervisningen : En kvantitativ studie om digitala verktygs funktion inom svenskämnet för f-3 / Digital tools in education : A quantitative study on the function of digital tools within the Swedish subject for f-3Toikkanen, Emil, Östman, Emanuel January 2022 (has links)
Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.
|
100 |
”Läs högt för mig!" : Lärares högläsning och dess betydelse för elever i årskurs f-3 / "Read aloud to me!" : Teachers' reading aloud and its significance for students in year f-3Graae, Jessica January 2022 (has links)
Forskning visar att högläsning är viktig av flera olika anledningar och att det inte enbart bör användas i de lägre åldrarna utan bör användas som ett verktyg för att utveckla elevers språk- och läsutveckling. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på högläsningens betydelse för eleverna samt att ta reda på vilka metoder och strategier lärarna använder sig av vid högläsning i klassrummet. Högläsning i studien definieras av att läraren läser högt för eleverna ur en bok eller text. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i interaktion med andra. Resultatet av studien visar att samtliga använder sig av det sociokulturella perspektivet i arbete med högläsning, däremot visar det att det personliga intresset för högläsning spelar roll hur man går till väga i arbetet. Det framkommer även att ramfaktorer så som tiden spelar stor roll i hur högläsningen planeras in i undervisningen.
|
Page generated in 0.0341 seconds