An estimated 1.3 billion tons of food is lost or wasted every year, adding to the growing problem of CO2 emissions and global warming. Consequently, there is an urgent need to address this issue. However, while a lot of research in Human-Computer-Interaction has been conducted about food waste in private households, there is still a lack of research about people’s food waste at a retail level in restaurants. This paper explores the potential of gamification in the design of apps intended to support more sustainable food consumption behavior. This study is centered on the existing Too Good To Go app and examines current user behavior and perception through quantitative and qualitative methods. Then through employment of design frameworks and iterative prototype cycles the potential to encourage active sustainable food consumption is examined. Findings show that there are many challenges stopping users from actively using the current app more often.  Findings also suggest that gamification has the potential to increase users’ motivation to use the app beyond reasons of only saving food. The implications of this paper could present new opportunities for applying gamification to reduce food waste that could inspire researchers and practitioners to explore the theme further.

En tredjedel av all mat som produceras för människor når aldrig en mänsklig mage. Sveriges kommuner beskrivs i regeringens handlingsplan för Agenda 2030 som en mycket viktig del i omställningen för ett hållbart samhälle och den offentliga måltiden benämns vara en angelägen del i det arbetet. Vi genomförde fallstudier på tre svenska skolor och utvärderade hur matsvinn i skolkök påverkas av synen på mat, hur graden av engagemang och kunskap påverkar svinnet samt huruvida städer och kommuner kan stödja skolorna i arbetet mot svinnet. Det gjordes genom att studera tidigare forskning samt utföra intervjuer, observationer och enkäter.Resultatet i vår undersökning visade att skolorna i Göteborg hade betydligt lägre andel matsvinn än skolan i Malmö. De främsta skillnaderna handlade inte om arbetet i matsalen, utan om övergripande attityder till hur arbetet med matsvinn ska bedrivas. Kommuner och städer kan bidra till skolan och skolkökens minskade matsvinn genom att tydligt signalera att frågan ligger högt på agendan. På så vis finns en möjlighet att sprida en kultur och ett engagemang för uppgiften. I Göteborg mäts matsvinnet dagligen och utvärderas och följs upp månadsvis. Det har gjort att kökspersonalen upplever matsvinnsarbetet som en integrerad och självklar del i det dagliga arbetet. I Malmö läggs mer ansvar över på de enskilda medarbetarna i köken.För elever kan mat vara så mycket mer än bara mat. Särskilt för äldre barnen kan maten bli en del av identitetsskapandet. Vi har undersökt hur elever, kökspersonal och pedagoger kan påverka varandras attityder till maten i skolköken. Det som särskilde den av skolorna med allra lägst matsvinn var kökspersonalens kommunikation med eleverna kring maten vid själva serveringen. / One third of all food produced never reaches a human stomach. Sweden's municipalities are described in the Swedish Government's action plan for Agenda 2030 as a very important part of the change for a sustainable society and the public meal is regarded as a key player to achieve this goal. We conducted case studies at three Swedish schools and evaluated how food waste in school kitchens is affected by our view on food, how the degree of commitment and knowledge affects waste and whether, and how, cities and municipalities can support schools in their measures to reduce food waste. We did this by studying previous research and conducting interviews, observations and surveys.The results of our study showed that the schools in Gothenburg had a significantly lower proportion of food waste than the school in Malmö. The main differences were not about the work in the school cafeteria, instead it came down to the overall behaviour about how the work on food waste should be dealt with. Municipalities and cities can contribute to school and school kitchen's reduced food waste by clearly signalling that the issue is high on the agenda. In this way, there is an opportunity to spread a culture and commitment to the task. In Gothenburg, food waste is measured daily and evaluated and followed up on a monthly basis. This has made the kitchen staff experience the food waste work as an integral and natural part in the daily work. In Malmö, more responsibility is placed on the individual employees in the kitchen.To pupils, food can be so much more than just food. In particular for adolescents food can play an important role in building their identity. We have researched how students, kitchen staff and teachers can influence each other's behaviour towards food in school kitchens. What distinguished the school with the lowest food waste from the others was the communication of the kitchen staff with the students about the food at the actual serving.

Researchers, environmentalists, social justice activists and policy makers have long discussed the inherent environmental and social problems prevalent in food systems. This thesis explores ways in which foodsharing can be interpreted as a movement towards a future set of economic relationships that values environmental limits and the right of individuals to access food. Contributing to a growing body of literature, I argue that foodsharing demonstrates the ability for people to organize using alternative digital tools for collection and distribution of readily abundant resources without the need for significant government or business intervention, producing a type of commons relationship.  The aim of the thesis is to explore what foodsharing, as a process of commoning, can teach us about alternative forms of economic and social exchanges. If alternative economic organizations are important for a just transition, social scientists need to go beyond arguments for their relevance to study their actual strengths, weaknesses, and opportunities to support them. Drawing on theories of commons, prefigurative politics and just transitions, this thesis looks at an alternative economy organization which succeeds despite working against the status quo, to show where the social system around it is not designed to support it and asks what it might need to reach further.  This is explored through the qualitative case study of a well-established foodsharing organization in a medium size city on the West coast of Sweden. Research questions focused on the political ideas used by the organization, the ways in which it was organized, and the reasons for and resolution of conflict. Through interviews, observations, and online research the case is elaborated upon and analyzed to reveal the unique dynamics of the studied organization. These include very specific rules for collecting and distributing food that aim to maintain transparency, solidarity, and fairness. The foodsharing organization displays some characteristics of a food commons and in other instances characteristics of a gift economy. The main contribution is a closer look at the resulting interpersonal and organizational dynamics of one alternative economy organization in order to illuminate some challenges of organizing and maintaining similar ventures in the future. If alternative economic organizations have social benefit, then they will need to be supported in the ways in which are appropriate to their form and politics. / Forskare, miljövetare, aktivister och politiker har länge pratat om de inneboende miljö- och social problem som präglar matsystemet. Denna avhandling utforskar om hur så kallad “foodsharing”, matdelning, kan tolkas som en rörelse mot framtidiga ekonomiska förhållanden som  värdesätter ekologiska gränser och individers grundläggande rätt till mat. Som ett bidrag till ett växande forskningsfält, menar jag att matdelning visar på människors förmåga  att använda digitala verktyg för att samla och distribuera överflödiga resurser utan behov av offentlig eller marknadsinvolvering, vilket skapar en typ av allmänning mellan människor.  Syftet med avhandlingen är att utforska vad matdelning, som en typ av allmänning, kan lära oss om alternativa former av ekonomiska och sociala utbyten. Om demokratiska ekonomiska verksamhet är viktigt för en rättvis omställning, så behöver samhällsvetenskapen gå bortom att argumentera för dess relevans, till att i stället studera deras styrker, svagheter, och faktiska behov. Med utgångspunkt i teorier kring allmänningar, prefigurativ politik, och rättvis omställning, tittar denna avhandling närmare på en alternativ ekonomisk organisation som lyckas även om den arbetar emot status quo, för att förstå och beskriva hur samhällssystemet inte är utformat för att stötta dem och vad de behöver för att nå längre.  Detta utforskas genom en kvalitativ fallstudie av en väl etablerad matdelningsorganisation i en medelstor stad på Sveriges västkust. Forskningsfrågorna fokuserade på den politiska idéer i organisationen, hur den organiserades, och grunderna för och metoder för att minska konflikt. Genom intervjuer, observationer, och webbaserad forskning, belyses och analyseras fallet för att visa de unika dynamikerna som präglar denna organisation. Dessa inkluderar regler för insamlingen och distributionen av mat med fokus på att upprätthålla transparens, solidaritet och rättvisa. Organisationen visar både på egenskaper av en matallmänning och av en gåvoekonomi. Det huvudsakliga bidraget är en närmare förståelse av de resulterande mellanmänskliga och organisatoriska dynamikerna i en icke-monetär organisation som arbetar utifrån principer av ömsesidighet och belyser några av utmaningarna med att organisera och upprätthålla denna typ av initiativ i framtiden. Om ömsesidiga organisationer ska skapa ett socialt värde, så behövs de stödjas på sätt som är lämpliga i relation till deras form och politik. / <p>QC 20240513</p>

Denna uppsats syftar att utröna om indikationer på produktion av animalprodukter kan observeras i det osteologiska materialet från fastigheten Snauvalds 1:2, Västergarn, Gotland. Dessa produktioner kan vara kött-, mejeri- eller ullproduktion. Undersökningen ämnar även ge en inblick i den dåtida ekonomin genom handeln med animalprodukter. I den osteologiska analysen används ålders- och könsbedömningar samt artidentifiering för att skapa en bild av fördelningen i materialet. Resultaten från analysen har sedan tolkats ur ett ekonomiskt perspektiv för att dra slutsatser kring handeln med och betydelsen av animalprodukter. Resultaten visade att nötkreaturen sannolikt har använts för både mejeri- och köttproduktion. Fåren har troligtvis främst använts för produktion av ull, men även kött. Svinen har enbart fötts upp för sitt kött. Utöver detta dras slutsatsen att varupengar sannolikt varit en viktig del av ekonomin på platsen. Slutligen konstateras det att denna typ av undersökningar ger en unik inblick i det dåtida vardagslivet genom kosthållning och sysselsättning. / This thesis aims to deduce whether indications of the production of animal products can be observed in the osteological material from the property Snauvalds 1:2, Västergarn, Gotland. These productions can consist of meat-, dairy- or wool production. It also aims to provide an insight into ancient economy through the trade in animal products. In the osteological analysis age and sex assessment as well as species identification are used to establish a pattern of distribution. The results from the analysis have then been interpreted from an economic perspective to draw conclusions about the trade in and importance of animal products. The results showed that the cattle have likely been used for both dairy and meat production. The sheep were probably mainly used to produce wool, but also meat. The pigs were raised solely for their meat. In addition to this, it’s concluded that commodity money likely was an important part of the economy at the site. Lastly, it’s stated that this type of research provides a unique insight into everyday life through dietary choices and occupation.

The objective of this thesis is to identify changes in the area of food banks in the Czech Republic which were made after the amendment to the Act on Food and Tobacco Products had entered into effect.The practical part includes a survey performed at the level of 14 food banks which are members of the Czech Federation of Food Banks. In the next section of the practical part, changes effected in the Food Bank of the South Bohemian Region after the amendment entered into effect were identified. Main changes and measures which had to be adopted are explained for the food redistribu-tion process.

Alors que nous faisons face à une crise biologique majeure, acteurs institutionnel et ONGs exhortent les entreprises à s’engager pour enrayer cette érosion écologique. L’objectif de la thèse est d’analyser, évaluer et faire évoluer la contribution potentielle des entreprises à la conservation de la biodiversité dans le cadre de leur responsabilité sociétale (RSE).Un cadre d’analyse est développé pour évaluer la prise en charge par une entreprise de ses responsabilités écologiques en termes de moyens – les initiatives RSE a priori favorables à la biodiversité mises en œuvre – et de résultats – la compatibilité des activités de l’entreprise avec la conservation de la biodiversité. Après avoir caractérisé les initiatives RSE à partir de l’étude d’engagements d’entreprises endossés comme contributions à la Stratégie nationale pour la biodiversité, une méthode est proposée pour détecter si les activités d’une entreprise sont écologiquement non-durables. Le postulat est que le respect des capacités de charge des écosystèmes est un prérequis à la conservation effective de la biodiversité. Cette méthode, adaptée de l’évaluation environnementale absolue de la durabilité, est appliquée, dans le cadre de deux projets de recherche-intervention, au portfolio alimentaire du Groupe Casino et au cycle de vie de deux installations de stockage de déchets dangereux de SARP Industries. Des orientations stratégiques visant à éviter-réduire-compenser les pressions non durables sont proposées. Soulignant l’importance de renforcer la prise en charge des pressions étendues, cette thèse ouvre plus largement des perspectives pour les secteurs d’activité et les politiques publiques. / As we are experiencing a major biological crisis, institutional actors and NGOs are calling on businesses to engage efforts aiming at halting biodiversity loss. The objective of the thesis is to analyze and evaluate the potential contribution of corporate social responsibility (CSR) to biodiversity conservation.A framework is developed to analyze to which extent a company takes in charge its ecological responsibilities. After characterizing CSR initiatives based on the case study of business commitments to contribute to the French National Biodiversity Strategy, a method is proposed to test whether business activities exert unsustainable pressures on ecosystems. It is assumed that compatibility with ecosystems’ carrying capacities is a prerequisite for effective biodiversity conservation. This method, adapted from the “absolute environmental sustainability assessment” (AESA) approach, is applied in the context of research-intervention projects to the food portfolio of the mass-market retailer Groupe Casino and to the life cycle of two facilities of SARP Industrie specialized in the disposal and storage of hazardous waste. The comparison of the company’s environmental footprints with the ecological constraints is used to draw a comprehensive strategy based on the mitigation hierarchy. As our results highlight the opportunity to strengthen the management of extended pressures through CSR, possible implications for sectors and public policies are discussed.

Denna studie undersöker för- och nackdelar med textilier gjorda av bananavfall applicerat inom modebranschen. Studien granskas ur ett miljöperspektiv med ett fokus utifrån mål 12: Hållbarkonsumtion och produktion från de Globala målen. De Globala målen är en del avhandlingsplanen Agenda 2030 som är uppsatt av United Nation Development Program, där det eftersträvas att fram till och med år 2030 ha uppnått en mer hållbar värld. Vidare kommer bananfiberns egenskaper att granskas ur ett teoretiskt perspektiv för att se om detta är ett lämpligt val inom modebranschen. Studien ger också en inblick i hur modebranschen i Sverige förhåller sig till textilt material av bananavfall. Studien utgör en viktig del för att sprida kunskap om bananfiberns för- och nackdelar medmöjligheter att ge bättre förutsättningar till modeindustrin att kunna använda en hållbar fiber. Studiens resultat visar att det finns möjligheter för att detta ska kunna uppnås i framtiden sett ur ett hållbarhetsperspektiv, samt utifrån bananfiberns egenskaper. / This thesis examines the advantages and disadvantages regarding textiles made out of bananawaste within the fashion industry. An environmental perspective is applied based on goal 12:Responsible consumption and production from the Sustainable Development Goals (SDGs).SDGs is a part of the 2030 Agenda set by United Nation Development Programs, which aims tocreate a better world by 2030. Furthermore, the characteristics of the banana fiber and itsadequacy for the fashion industry will be theoretically examined. An aspect regarding thematerial from the fashion industries point of view will also be processed. Only swedishcompanies are included in the thesis.The thesis constitutes an important part for disseminate knowledge regarding the advantages anddisadvantages of the banana fiber. This with an expectation to provide better conditions withinthe fashion industry using a more sustainable fiber. Based on the results of the thesis, theopportunities to achieve this in the future are significant, due to the fact that both an sustainableperspective and the characteristics of the banana fiber shows a positive outcome. Furthermore,the thesis indicates a split result regarding the fashion companies point of view in the matter.

Trotz seiner hohen Stellung auf der politischen Tagesordnung wurde das massive Wegwerfen von Essen, das insbesondere in den reichen Ländern dokumentiert ist, in Studien über städtischen Metabolismus bisher wenig beachtet. Ziel dieser interdisziplinären Dissertation ist es, eine Methode zur Mengenbestimmung des städtischen Lebensmittelmetabolismus zu entwickeln und verschiedene Faktoren zu untersuchen, die das Wegwerfen von Essen beeinflussen. In der Dissertation wird zuerst der städtische Lebensmittelmetabolismus beschrieben und mengenmäßig bestimmt. Dieser quantitative Teil stützt sich auf eine Fallstudie über die französische Hauptstadt Paris und die umliegenden Gebiete innerhalb der Île-de-France Region im Jahr 2014. Die Ergebnisse zeigen, wie groß der Strom der Lebensmittelabfälle ist. 19% und 22% der Menge an Lebensmitteln, ohne Getränke, zur Versorgung der essenden Bevölkerung in Paris Petite Couronne und Île-de-France sind Lebensmittelabfälle. . Ein Teil dieser Abfälle, nämlich der aus weggeworfenem Essen, könnte vermieden werden, wenn Essen anders gehandhabt würde. Das Verständnis des städtischen Metabolismus wird bereichert, wenn er eingebettet in kulturelle Praktiken und soziale Institutionen betrachtet wird. Der Literaturüberblick zeigt, dass das Wegwerfen von Essen zu Hause und außer Haus nicht alleine eine Folge individueller Handlungen ist, sondern von Praktiken unter dem Einfluss gesellschaftlicher Prozesse. Im Gegensatz dazu berücksichtigt Politik weder die systemischen Züge des städtischen Lebensmittelmetabolismus, noch die Verknüpfung zwischen Essen und Abfall und auch nicht die zahlreichen Faktoren, die das Wegwerfen von Essen bedingen oder fördern. Forschungsbedarf besteht darin zu untersuchen, wie Gesellschaften der Einladung weniger Essen wegzuwerfen gegenüberstehen, wenn der Konsumkontext von Überversorgung und vermeintlichem Überfluss geprägt ist und das Wegwerfen von Essen weitestgehend unsichtbar bleibt. / Although it is a priority on the political agenda, the massive generation of food waste reported for high-income societies has been largely neglected in urban metabolism research. The aim of this interdisciplinary PhD thesis is to develop a method to quantitatively analyse urban societies’ food metabolism and its determinants with respect to food waste. The thesis’ main focus is on characterizing and quantifying the urban food metabolism. This quantitative part looks at case studies of the French capital Paris and its neighbouring areas of the Île-de-France region, in the year 2014. The results show that the urban food metabolism of Paris and its region is characterized by significant levels of food waste. 19% and 22% of food, excluding drink, ended up uneaten and turned to food waste in the food supply of the eating population in Paris Petite Couronne and Île-de-France, respectively. Moreover, little food waste was collected separately from other waste and recycled. Part of this food waste could be avoided, as it initially was food that could have been saved and used for human consumption, had it been handled differently. The urban metabolism becomes more legible when it is recognized as embedded in cultural practices and social institutions, another focus in this thesis. At the consumption stage, the literature review demonstrates that food waste is not only the result of individual action, but of practices shaped by broader societal processes. Inappropriately, current food waste reduction policies consider neither the systemic characteristics of the urban food metabolism, nor the interconnectedness between food and waste, nor yet the multiple determinants of food waste origin. Avenues for research include inquiry into how societies respond to the opportunity to reduce food waste, when the context is one of oversupply and perceived abundance of food, and a still largely invisible phenomenon of food waste. / Le métabolisme urbain désigne l’ensemble des flux d’énergie et de matières mis en jeu par le fonctionnement d’une ville ; il constitue une déclinaison localisée du métabolisme social. La quantification et l’analyse de ces flux sont cruciales pour la définition de politiques qui visent à réduire la consommation de ressources et la production des déchets. Malgré sa mise à l’agenda politique, la génération massive des pertes, gaspillages et déchets alimentaires, documentée en particulier dans les pays des Nords, n’a été analysée qu’à la marge dans les recherches sur le métabolisme urbain. L’objectif de cette thèse interdisciplinaire est de développer une méthode de quantification du métabolisme alimentaire urbain et d’analyser ses déterminants en lien avec les pertes, gaspillages et déchets alimentaires. La thèse aborde en premier lieu la caractérisation et la quantification du métabolisme alimentaire urbain. Cette partie quantitative s’appuie sur une étude de cas de la capitale française, Paris, et des territoires adjacents de la région Île-de-France, en 2014. Elle repose sur le développement d’un outil de quantification hybride associant analyse de flux de matière (AFM) et analyse du système alimentaire, sur la définition de la population qui mange (inférieure en taille à la population résidente), et sur la compilation de plusieurs jeux de données, dont certains n’avaient pas été mobilisés à ce jour. Les résultats montrent l’importance du flux de déchets alimentaires. Une part de 19% et 22% des denrées alimentaires, hors boissons, qui approvisionnent la population qui mange à Paris Petite Couronne, d’une part, et en Île-de-France, d’autre part, n’est pas consommée et devient un déchet ; une faible partie est par ailleurs collectée séparément pour être recyclée. L’étape de la consommation seule, à domicile et hors foyer, y contribue de façon significative. Une partie de ces déchets alimentaires pourrait être évitée par la réduction des pertes et gaspillages et une meilleure gestion de la nourriture. Le métabolisme urbain devient plus lisible lorsqu’on reconnait qu’il est intégré dans des pratiques culturelles et des institutions sociales, deuxième aspect abordé dans la thèse. La revue de la littérature montre qu’au stade de la consommation, les pertes et gaspillages ne sont pas seulement le résultat d’actions individuelles, mais de pratiques sous influence de processus sociaux plus larges, comme des changements de styles de vie et de normes de consommation dans des sociétés à revenu élevé. A l’opposé, les politiques de réduction des pertes et gaspillages ne tiennent compte ni des caractéristiques systémiques du métabolisme alimentaire urbain, ni de l’interconnexion entre nourriture et déchets, ni même des multiples déterminants à l’origine des pertes et gaspillages. Des pistes de recherche consistent à explorer la question de savoir comment les sociétés répondent à l’opportunité de réduire les pertes et gaspillages, lorsque le contexte est celui d’un sur-approvisionnement, d’une supposée abondance et d’un phénomène des pertes et gaspillages largement invisible. Les études culturelles peuvent aider à comprendre comment les sociétés font évoluer leurs pratiques culturelles et leurs institutions à l’égard de la réduction des pertes et gaspillages dans un contexte de transition socio-écologique.

Ghana as a rapidly growing and urbanizing middle-income country is facing a number of challenges, including (1) implementing a sanitary, environmental-friendly, and economically-sound waste management system; (2) increasing its agricultural productivity in a sustainable way to meet the growing domestic food demand; and (3) providing livelihood opportunities in both rural and urban areas. Using the black soldier fly (BSF), a particularly beneficial insect, to locally and cost-effectively valorise abundant, high-impacting, and nutrient rich organic waste streams, such as food waste (FW) and faecal sludge (FS), into affordable and sustainable farming inputs like organic fertilizer and animal feed products, could tackle all these challenges at the same time. Therefore, this study aimed at (1) providing a comprehensive overview of BSF technology; (2) investigating the technical feasibility of valorising food waste and faecal sludge using a low-tech BSF bioconversion system; and (3) assessing the economic viability of such system in the Ghanaian context. First, through an extensive literature review and field visits of BSF units, the different dimensions of the BSF technology were discussed, BSF waste treatment method was compared to other options for organic waste valorisation, case studies of implementation were documented, the status of the research was highlighted, and research gaps were identified. In a second step, a 10-week field work consisting of establishing a BSF colony and recording rearing performance in the one hand, and running two waste treatment trials using a low-tech BSF system on the other hand, enabled demonstrating the technical feasibility of co-digesting FW and FS with the BSF, as well as artificially rearing the BSF in Ghana using a low-tech system. However, further research is needed to characterize the bioconversion products, determine the optimal FW/FS ratio, and optimize the rearing performance of the system. Finally, a costbenefit analysis was conducted to compare three scenarios: (1) co-composting FW and FS into fertilizer; (2) co-digesting FW and FS with BSF into only animal feed; and (3) co-digesting FW and FS with BSF into both animal feed and fertilizer. By building financial models for each scenario and performing a sensitivity analysis, it was established that, in the Ghanaian context, scenario (3) was the most likely to be viable, as well as the most profitable, followed by scenario (1).  On the other hand, scenario (2) was associated with a much lower likelihood to be viable. Eventually, the choice of the optimal valorisation option for FW and FS should consider the local context and priorities. / Ghana, ett snabbväxande medelinkomstland med kraftig urbanisering, står inför ett antal utmaningar, bland annat att (1) införa ett sanitärt, miljövänligt och ekonomiskt avfallshanteringssystem; (2) öka sin jordbruksproduktivitet för att möta den växande inhemska efterfrågan på livsmedel på ett hållbart sätt, och (3) erbjuda möjligheter till försörjning både på landsbygden och i städerna. Genom att använda den svarta soldatflugan (SSF), en särskilt fördelaktig insekt, för att lokalt omvandla rikligt förekommande och näringsrika organiska avfallsströmmar, såsom matavfall (MA) och fekalslam (FS) till prisvärda och hållbara jordbruksinsatsvaror, såsom organiskt gödselmedel och djurfoder, skulle man på ett kostnadseffektivt sätt kunna ta itu med alla dessa utmaningar samtidigt. Därför syftade denna studie till (1) att ge en övergripande översikt över SSF-teknik; (2) undersöka den tekniska möjligheten att skapa värdefulla produkter av matavfall och fekalslam med hjälp av ett biotekniskt system med lågteknologisk SSF i Ghana; och (3) bedöma det ekonomiska systemets bärkraft. Först, baserat på en omfattande litteraturstudie och fältbesök, diskuterades SSF-teknikens olika dimensioner, jämfördes SSF-avfallshanteringsmetoden med andra alternativ för organiska avfallsvalorisationer, dokumenterades fallstudier, redovisades forskningsläget och identifierades kunskapsluckor. I ett andra steg genomfördes ett 10 veckors fältarbete som bestod dels av att etablera en SSF-koloni och dokumentera uppfödningsprestanda, dels att göra två avfallsbehandlingsförsök med hjälp av ett SSF-system med lågteknologi. Därigenom visades att det är tekniskt möjligt att sambehandla MA och FS med SSF, liksom att föda upp SSF i Ghana med hjälp av ett lågteknologiskt system. Det behövs dock ytterligare forskning för att karakterisera slutprodukterna, bestämma det optimala MA/FS-förhållandet och optimera systemets uppfödningsprestanda. Slutligen genomfördes en kostnadsnyttoanalys för att jämföra tre scenarier: (1) kompostering av MA och FS till gödselmedel; (2) sambehandling av MA och FS med SSF till endast djurfoder; och (3) sambehandling av MA och FS med SSF till både djurfoder och gödningsmedel. Genom att bygga modeller för varje scenario och genomföra en känslighetsanalys fastställdes att för Ghana var scenario (3) mest sannolikt livskraftigt, liksom det mest lönsamma, följt av scenario (1). Scenario (2) förknippat med en mycket lägre sannolikhet att vara genomförbart. Till sist bör valet av det optimala behandlingsalternativet för MA och FS ta hänsyn till lokala förhållanden. / Le Ghana, pays en voie de développement connaissant une forte croissance et urbanisation, est confronté à un certain nombre de défis, parmi lesquels (1) la mise en place d’un système de gestion des déchets performant du point de vue sanitaire, environnemental, et économique ; (2) l’augmentation durable de sa productivité agricole afin de répondre à la demande alimentaire croissante dans le pays ; et (3) la création d’opportunités économiques pour ses populations rurales et urbaines. Utiliser la mouche soldat noire (MSN), un insecte particulièrement bénéfique, pour valoriser localement et à moindre coût des déchets organiques abondants, riches en nutriments, et responsables d’importants dommages sanitaires et environnementaux, tels que les déchets alimentaires (DA) et boues de vidange (BV), en intrants agricoles écologiques et bon marché, comme des produits alimentaires pour animaux ou de l’engrais organique, contribuerait à relever tous ces défis à la fois. Ainsi, cette étude visait à (1) réaliser un état de l’art de la technologie liée à la MSN ; (2) étudier la faisabilité technique de valoriser les DA et BV à l’aide d’un system à faible technologie reposant sur la MSN ; (2) analyser la viabilité économique d’un tel system dans le contexte Ghanéen.  Dans un premier temps, un examen approfondi de la littérature scientifique et des visites d’unités de recyclage utilisant la MSN ont permis d’analyser les différentes dimensions de cette technologie, de la comparer à d’autres options de valorisation pour les déchets organiques, de présenter des études de cas, de donner un aperçu de l’état actuel de la recherche, ainsi que de d’identifier les principales lacunes et besoins en matière de recherche. Dans un second temps, dans le cadre d’une étude de terrain réalisée sur une période de dix semaines, un système d’élevage en captivité de MSN a été mis en place et son efficacité analysée, tandis qu’en parallèle deux séries d’expériences de traitement des déchets ont été réalisées. Ces différentes activités ont permis de démontrer que le co-traitement des DA et BA, ainsi que l’élevage en captivité de la MSN à l’aide d’un system low-tech est techniquement réalisable dans le contexte Ghanéen. Toutefois, des recherches supplémentaires sont nécessaires afin d’analyses les propriétés des produits de valorisation, d’établir le ratio DA/BV optimal, et d’optimiser les performances d’élevage. Enfin, une analyse coûts-bénéfices a été réalisée afin de comparer trois scenarios : (1) co-compostage des DA et BV afin de produire de l’engrais ; (2) co-traitement des DA et BV à l’aide de la MSN débouchant sur la production d’aliments pour animaux ; et (3) co-traitement des DA et BV à l’aide de la MSN pour produire à la fois des aliments pour animaux et de l’engrais. La construction de modèles financiers et la réalisation d’une analyse de sensibilité ont permis de démontrer que dans le contexte Ghanéen, le scenario (3) présentait la plus grande probabilité d’être viable et était le plus rentable, suivi par le scenario (1). En revanche, la probabilité que le scenario (2) soit viable s’est révélée beaucoup plus faible. Ultimement, la sélection de la meilleure méthode de valorisation devrait tenir compte du contexte et des priorités locaux.

Terracotta vessels are about understanding how we can store food by using a new product solution and how we could use less energy and waste less food in doing so. This project is an attempt to minimise the energy usage in our homes but also to gain greater understanding about the food we choose to bring into our homes and what we can do to avoid throwing it away.