Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att: Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar. Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad. Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt. För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik. / In this qualitative interview study PE-teachers perceptions of outdoor teaching in schools in the North-West region of Götaland, in Sweden, were examined. The following key issues were examined; attitudes and experiences, frameworks, as well as didactic approach, which prevails in outdoor education, and the aim was to investigate outdoor education related to these factors. The study reveals, among other things, that: The teachers have similar attitudes and experiences for outdoor recreation. Their vision seems to have been marked by experiences in later ages. The teachers are relatively satisfied with the constitutional, organizational and physical frameworks of today, but that those frames are factors that affect outdoor teaching. The teachers try to prioritize the field of outdoor activities to a greater extent than in the past, but they have slightly different didactical approaches. In order to investigate these issues, qualitative and semi-structured interviews were used as a method for data collection. Five different teachers at five different schools, in North-West of Götaland, has been interviewed. The study was anchored in three theoretical frameworks; habitus theory, frame factor theory and didactics.

Fysisk aktivitet är en betydelsefull faktor för människors psykiska och fysiska hälsa. I dagens samhälle har stillasittandet ökat och den fysiska aktiviteten minskat. Mer än 85% av barnen i Sverige går i förskolan vilket gör förskolan till en betydande plats för barn att vara fysiskt aktiva på. Vad händer om förskolan inte är en arena som främjar fysisk aktivitet? Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter och arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ ansats där datainsamlingen sker genom en webbaserad enkät som besvaras av 54 förskollärare. Studiens huvudresultat visar att förskollärarna har goda erfarenheter av fysisk aktivitet. Det är vanligast att vuxenstyrd fysisk aktivitet genomförs 2-3 gånger i veckan. Det framkommer i resultatet att förskolans fysiska miljö och organisatoriska faktorer som personaltäthet och tid är betydelsefulla faktorer som påverkar förskollärares arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Trots förskollärarnas goda erfarenheter av fysisk aktivitet lyfts pedagogers kunskap och engagemang fram som en faktor som påverkar barns möjligheter till fysisk aktivitet. I resultatet presenteras även tydliga samband mellan förskollärares erfarenheter och variabler som mängden vuxenstyrd fysisk aktivitet, förskolans inomhusmiljö och tid. För att öka barns fysiska aktivitetsnivå i förskolan är pedagoger i behov av att stärka sina kunskaper kring fysisk aktivitet, samt i högre utsträckning vara engagerade i arbetet med barns fysiska aktivitet i förskolan. Även förskolors inomhusmiljö behöver utvecklas och anpassas för att förskollärare ska kunna genomföra ett arbete som främjar fysisk aktivitet. / Physical activity, preschool, preschool teacher, childrens health, environment, frame factor theory

Syftet med uppsatsen var att studera huruvida det går att sätta rättssäkra betyg på elever i idrott och hälsa under distansundervisning. Enkätundersökning var metoden för att besvara frågeställningen. 100 lärare deltog i undersökningen och besvarade tolv frågor om ämnets planering och bedömning i idrott och hälsa. Resultatet visade att 84 % av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande eller delvis utmanande att planera lektioner för elever på distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Resterande (16 %) ansåg det lätt eller delvis lätt att planera undervisning på distans. Gällande att bedöma elever under distansundervisning ansåg 87 % av de svarande att det är utmanande eller delvis utmanande att planera undervisning på distans. Resterande (13 %) ansåg det vara delvis lätt, men inga lärare ansåg det vara lätt. Resultatet visade på att det är en bred fördelning gällande de undervisningsmetoder lärare använde under distansundervisningen. Lärare använder kommunikation via videosamtal med eller utan kamera, mailkorrespondens eller kontakt via andra plattformar. Eleverna arbetar med “deadlines” och en del får disponera tiden fritt utifrån att de utför de uppgifter som de är tilldelade. Flera lärare svarade att de inte kan garantera att eleverna själva gör vad som förväntas av dem samt att det är ett problem. I slutsatsen kom vi fram till att det inte går att garantera rättssäkerhet vid betygsättning av distansundervisning i idrott och hälsa. Resultatet som presenteras visade att en majoritet av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande att både planera, genomföra samt bedöma idrott- och hälsaundervisningen. Det var för oss ett tecken på att rättssäkerheten vid betygssättningen bör ifrågasättas. För framtida studier presenterade vi flera förslag på vad vi ansåg vara relevant att studera vidare om.

Syftet med denna studie är att belysa hur gymnasielärare i samhällskunskap använder formativ bedömning, hur detta påverkas av interna och externa faktorer samt vilka förutsättningar att ge formativ bedömning som respondenterna beskriver som specifika för samhällskunskap. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och ramfaktorteorin utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Ett resultat av studien är att samtliga respondenter använder formativ bedömning och anpassar densamma utifrån varje elevs behov. Ett annat resultat är att respondenterna menar att externa faktorer har en större påverkan på deras formativa bedömning än interna faktorer. Ytterliggare ett resultat är att hälften av respondenterna anser att det finns specifika förutsättningar att använda formativ bedömning i samhällskunskap jämfört med historia, svenska och matematik. / The purpose of this study is to highlight how social studies teachers in the Swedish upper secondary school uses formative assessment, how this is affected by internal and external factors and which conditions to give formative assessment the respondents describes as specific for social studies. The result of the study is based on semistructured interviews with six social studies teachers in the upper secondary school. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis and the frame factor theory constituted the studies theoretical starting point. One result of this study is that all respondents uses formative assessment and adjusts the same based on the specific needs of every pupil. Another result is that the respondents consider external factors as having a larger impact on their formative assessment than internal factors. A further result is that half of the respondents think that there are specific conditions for using formative assessment in social studies compared to history, swedish, and mathematics.

Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur blivande förskollärare ser på fysisk aktivitet i förskolan och om det finns yttre ramfaktorer som påverkar för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Det handlar om yttre ramfaktorer såsom styrdokument, tid för planering, pedagogers kompetens och förhållningssätt, barngruppens storlek, lokaler, miljöer samt materiella resurser. Dessa ramfaktorer utgår från ramfaktorteorin som också varit den teoretiska grunden för vår studie. 14 blivande förskollärare fördelat på tre grupper deltog i studien, där fokusgrupper användes som metod för att få kunskaper om vilka uppfattningar de blivande förskollärarna har om fysisk aktivitet och vilka yttre ramfaktorer som kan påverka inom området. Utifrån ljudinspelning vid fokusgruppsintervjuerna samt transkribering av materialet som sedan analyserades utifrån IPA- metoden, kunde ett resultat urskönjas.Resultatet visar att de blivande förskollärarna upplever att de finns påverkande ramfaktorer för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggöras i förskolan. Läroplanen och tiden för planering av fysisk aktivitet är svårpåverkade ramfaktorer. Att barngruppens storlek, pedagogers kompetens och förskolans olika miljöer är ramfaktorer som påverkar möjliggörandet av fysisk aktivitet framkommer också. Samtidigt ser de blivande förskollärarna möjligheterna i att kunna påverka dessa ramfaktorer för att kunna möjliggöra för fysisk aktivitet i större utsträckning. Därmed visar resultatet att hur förskollärare väljer att förhålla sig till de yttre ramfaktorerna, påverkar för vilken fysisk aktivitet som sker i förskolan. Vår studie visar att blivande förskollärare har en positiv syn i att se möjligheterna i de yttre ramfaktorerna vilket bidrar till att barn i större utsträckning får vara fysiskt aktiva. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how prospective preschool teachers view physical activity in preschool and whether there are external framework factors that affect which physical activity is made possible. These are external framework factors such as curriculum, time for planning, educators' skills and attitudes, the size of the children's group, premises, environments and material resources. These framework factors are based on the framework factor theory, which has also been the theoretical basis for our study. 14 prospective preschool teachers divided into three groups participated in the study. Focus groups were used as a method to gain knowledge about what perceptions the prospective preschool teachers have about physical activity and which external framework factors can influence the area. Based on audio recording at the focus group interviews and transcription of the material, which was then analyzed based on the IPA method, a result could be discerned. The results show that the prospective preschool teachers feel that there are influencing framework factors for what physical activity can be made possible in the preschool. The curriculum and the time for planning physical activity are difficult factors to influence. It also appears that the size of the group of children, the competence of educators and the different environments of the preschool are framework factors that affect the enabling of physical activity. At the same time, the prospective preschool teachers see the possibilities in being able to influence these framework factors in order to be able to enable physical activity to a greater extent. Thus, the results show that how preschool teachers choose to relate to the external framework factors, affects for which physical activity takes place in the preschool. Our study shows that prospective preschool teachers have a positive view in seeing the possibilities in the external framework factors, which contributes to children being physically active to a greater extent.

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial. / The purpose of this research in social studies didactics is to examine what teachers in social studies perceive as the most important influencing factors for the transformation from social studies as school subject to social studies as classroom teaching, based on didactic questions as; What?, How? and Why?, and how this is perceived has changed over a period of about twenty years or more. The study is based on the hermeneutic-phenomenological life-world approach, where phenomenological description and hermeneutic interpretation are central. The empirical data consist of interviews with ten teachers in social studies with extensive professional experience in lower secondary school, upper secondary school or adult education. The result is thematically based on inspiration from frame factor theory in four dimensions of influencing factors, which are; The personal dimension, The didactic dimension, The governing dimension and The societal dimension. Each of these dimensions is divided into a number of variations. The dimensions are designed on the principle of the personally close to the societal distanced. In addition to these dimensions, an aspect of these is added. It is The pupil aspect, whose content pupils as influencing factor. The teachers in the study never talk about pupils and their influence on the teaching without connection to any of the four dimensions. Conclusions drawn in the study is that the ten teachers all have very different stories about what they perceive as the most important influencing factors. Some places the greatest emphasis on their personal background or personal interests. Others focus more on didactic ideas, on policy documents or on the economical and organizational framework. The study also shows that all the teachers have one or two dominant dimensions as most visible, that also affects the way they talk about the other dimensions. The teachers’ stories also show that they perceive that the teaching and what impact this change appreciably over time. The study’s most important contribution is perhaps that it exemplifies theoretical perspectives, for an example highlighting that the frame factor theoretical scaffolding must be adapted to the specific study and its issues and research materials.

The aim of this thesis is to describe and review the visual art teaching profession from a wider cultural perspective. This can lead to a better understanding of how teachers in 2000s Sweden manage change and relate to their task. This is a starting point for the formation of question areas that are of concern: the importance of their own specific interests in various visual art media for the development of their professional knowledge; what conditions different types of schools provide for the development of the subject and the strategies visual art teachers (in the study) use to develop their teaching on the theme of contemporary art. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective. Analysis combine cultural semiotic and frame factor models. Institutional art theory focuses on art’s audience and the art institutions which are central to contemporary art manifestations. The thesis is based on two case studies conducted by three separate teacher-training days at Bildmuseet in Umeå. 14 Visual Art teachers from four different types of schools: compulsory school, years 7-9, upper secondary school, folk high school and volountary art school (Swe. kulturskola) participated in the study. The investigations has generated data produced through interviews, observation, self-reports and images. Contemporary Art is involved in society's constant change and mix of new medias. The changes concernes the visual art educational field. The opportunities different school contexts provides for education, has an impact on how knowledge is transformed. Conformity, solid structures, formes of assessment and low legitimacy shape resistance. Teaching in visual art is highly based on teachers' own choices. A fragmented knowledge-culture with focus on manual or digital mediations leads to different knowledge-selection. This study highlights resistances that affect applying contemporary art on its own terms. Contemporary art’s starting points and new perspectives represent other paradigms than traditional art classifications. This sigifies tension between the artworld and the educational field. To reducie the tension, a dialogue and interaction between the fields on equal terms is recommended. The study identifies a lack of procedures and resources for formal continuing professional development. There is a need of developing the collective body of knowledge, covering both the theoretical and practical knowledge in the visual art teacher culture.

Syftet är att undersöka pedagogers uppfattning av krishanteringen i förskolan under covid-19 pandemin genom en analys av den psykosociala arbetsmiljön. Mätmetoden skapades av QPSNordic och diskuteras utifrån ett ramfaktorsteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna för studien lyder: Hur skattar pedagogerna sin psykosociala arbetsmiljö under denna krishantering? Vilka åtgärder upplever pedagogerna de behöver i den psykosociala arbetsmiljön för att lyckas med krishanteringen, och på vilken teoretisk begreppsnivå är det aktuellt? Finns det skillnader i pedagogers upplevelse av covid-19 pandemi krishantering i förskolan med hänsyn till tidigare forskning om detta fenomen i andra länder? Begreppen arbetsnivå, social- och organisationsnivå samt individnivå i ramfaktorteorin diskuterades med resultatet att pedagogernas psykosociala arbetsmiljö har påverkats mest i den grad av kontroll pedagoger upplever att de har över sitt arbete. Arbetsnivån var negativ, social- och organisationsnivån var positiv och individnivån hade ingen korrelation med den upplevda krishanteringen. Flera tog upp den förändring förskolan har genomgått på grund av pandemin och att de förändrade förutsättningarna innebär att den pedagogiska verksamheten har fått göra restriktioner på plats jämfört med internationellt som stängde ner verksamheterna eller utförde det distans. / The purpose is to investigate educators' perception of crisis management in preschool during the Covid-19 pandemic through an analysis of the psychosocial work environment. The measurement method was created by QPSNordic and is discussed from a frame factor factor theoretical perspective. The questions for the study are: How do educators evaluate their psychosocial work environment during this crisis management? What measures do the educators experience they need in the psychosocial work environment to succeed in crisis management, and at what theoretical level of concept is it relevant? Are there differences in educators' experience of Covid-19 pandemic crisis management in preschool with regard to previous research on this phenomenon in other countries? The concepts of work level, social and organizational level and individual level in the frame factor factor theory were discussed with the result that the educators' psychosocial work environment had mostly been affected to the degree of control educators felt they had over their work. The work level was negative, the social and organizational level was positive, and the individual level had no correlation with the perceived crisis management. Several mentioned the change the preschool had undergone due to the pandemic and that the changed conditions meant that the educational activities have had to make restrictions in place compared to internationally, which closed the activities or performed it remotely.

Aim and research questions The purpose of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in grades 7-9 use ball games in education in relation to the curriculum. The study also aims to investigate teachers' description of how their assessment of students in connection with ball games relates to the knowledge requirements. Below we present our specific question formulation. In what way do PE teachers work with ball games in relation the curriculum for grades 7-9? How do PE teachers motivate the use of ball games in education connected to the curriculum? How do PE teachers describe their assessment of students’ ability in relation to ball games as content and the curriculums’ knowledge requirements? Method The data collection was done through semi-structured interviews. Six legitimate PE teachers in grades 7-9 were interviewed. All the interviewed teachers worked in different suburbs to Stockholm. The selection was made through a structured selection with the help of the Facebook groups “Idrottslärare” and “Sveriges idrottslärare” but also through snowball selection. The theories that have been helpful in understanding and interpreting the results are curriculum theory and frame factor theory. Results All interviewed teachers work with ball games as a tool to develop students’ complex movements and cooperative ability. A couple of teachers said that ball games can also be applied to parts of the curriculum such as health, sports injuries and more. The PE teachers motivate ball games as a method for developing student’s complex movements. Most of the teachers describe that it is difficult to know where the boundary between different grades when it comes to assessment and that it is also difficult to justify why the students has received a specific grade. Conclusion The study shows that the curriculum in PE for grades 7-9 is perceived as relatively interpretable on the transformation and realisation arena. This gives teachers choices when it comes to the choice of teaching content and implementation. Based on the curriculum theory it is possible to ascertain that all interviewed teachers interpret ball games in the curriculum and think that ball games are an important part of teaching. The reason why the PE teachers think that ball games are considered to have a place in PE may be because they are influenced by society and sports culture. Based on the pedagogical framework system, the teachers must have a great knowledge about how the assessment should be realized in reality and to avoid different interpretations of the grading steps, teachers work and discuss together to make the assessment fair. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 använder bollspel i undervisningen i förhållande till ämnets kursplan. Studien syftar också till att undersöka lärares beskrivning av hur deras bedömning av eleverna i samband med bollspel relaterar till kunskapskraven. Nedan presenteras studiens specifika frågeställningar. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med bollspel i relation till kursplanen för årskurs 7–9? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa användandet av bollspel i undervisningen kopplat till kursplanen? Hur beskriver lärare i idrott och hälsa att deras bedömning av elevernas förmåga går till i relation till bollspel som innehåll och kursplanens kunskapskrav? Metod Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 intervjuades. Alla intervjuade lärare arbetade i olika förorter till Stockholm. Urvalet skedde genom ett strukturerat urval med hjälp av Facebookgrupperna ”Idrottslärare” och ”Sveriges idrottslärare” men även genom snöbollsurval. Teorierna som funnits till hjälp för att förstå och tolka resultatet är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat Samtliga intervjuade lärare arbetar med bollspel som ett verktyg för att utveckla elevernas komplexa rörelser och samarbetsförmåga. Ett par lärare menade att bollspel går att applicera även på delar i kursplanen såsom hälsa, idrottsskador med mera. Lärarna i idrott och hälsa motiverar bollspel som en metod för att utveckla elevernas komplexa rörelser. En majoritet av lärarna menar att det är svårt att veta var gränsen mellan olika betygssteg går, och att det även är svårt att motivera varför eleven har fått ett specifikt betyg. Slutsats Studien visar att kursplanen i idrott och hälsa för årskurs 7–9 uppfattas relativt tolkningsbar på transformerings- och realiseringsarenan. Detta ger lärare valmöjligheter när det kommer till val av undervisningsinnehåll och genomförande. Med utgångspunkt i läroplansteorin går det att konstatera att alla intervjuade lärare tolkar in bollspel i kursplanen och anser att bollspel är en viktig del i undervisningen. Anledningen till att bollspel anses ha en plats i undervisningen kan bero på att de är influerade av samhället och idrottskulturen. Kopplat till det pedagogiska ramsystemet krävs en stor kunskap gällande hur bedömning ska gå till och för att undvika olika tolkningar av betygsstegen arbetar och diskuterar kollegor tillsammans för att bedömningen ska bli rättvis.