Syftet med följande studie har varit att bidra med kunskap om hur samverkan och utbytet av kunskaper, erfarenheter och information vid övergången mellan förskola och förskoleklass enligt lärare i dessa skolformer kan bidra till kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling. Syftet med studien har även varit att synliggöra hur och i vilka avseenden förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass använder sig av överlämningsdokumentation och bedömning vid övergången. Studien utgår från en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer deltar totalt sex informanter i studien. Insamlade data har analyserats med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp såsom övergångens yttre villkor, lärares inre logik och den dolda läroplanen. Vidare har kontinuitetsbegreppet analyserats i olika dimensioner, det vill säga, undervisningskontinuitet, social kontinuitet samt fysisk- och kulturell kontinuitet. Respektive kontinuitet kunde också beskrivas som diskontinuitet. Resultatet visar att det finns samverkansstrategier som i varierande grad möjliggör kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling mellan förskola och förskoleklass. Överlämningsdokumentet på gruppnivå tolkas bidra till att delar av förskolans utbildning får möjlighet att beskrivas för läraren i förskoleklass. Att det går förhållandevis lång tid mellan tidsperioden då överlämningsdokumentation skrivs, fram tills att barn börjar i förskoleklass framkommer som en avgörande faktor för att inte beskriva enskilda barn detaljerat. Barn befinner sig ständigt i utvecklingsfaser, vilket påverkar informanternas sätt att se på barns lärande och utveckling i övergångens sammanhang. Studien visar också att det sker ett starkt avståndstagande från att det i något avseende förekommer bedömning av enskilda barn under övergången. Samtidigt visar förskollärare och lärare sig medvetna om att kriterier för bedömning inte alltid är lätta att tolka. Avslutningsvis tyder resultatet på att det på en nationell nivå behövs öka möjligheter för samsyn mellan skolformer. Det behöver finnas en eftersträvan av att fler samverkansformer förekommer under läsåret än just vid övergångar för att öka förutsättningarna för kontinuitet och progression mellan skolformer.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s. Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher’s job is that of a lone worker. The purpose of this paper is to study how the role of the teacher has been defined in the Swedish curricula of 1962, 1980, 1994 and 2011. Of particular interest is if the teacher role is expected to be solitary or collaborative and if this has changed from the 1960s to the current curriculum of 2011. The theoretical framework consists of the frame factor theory and systemic/role theory. The curricula have been studied using a word search method, identifying sentences with the words teacher or teachers. These sentences have then been coded in different categories depending on what instructional words have used together with the word teacher/teachers. In the analysis, specific interest has been addressed to autonomous (solitary) or homonymous (collaborative) role expectations. The study shows that the teacher role has changed from one curriculum to the other. The state control of the teacher varies through the use of different instructional words. The state control has increased and is strongest in the most recent curriculum of 2011. The study also reveals the fact that Swedish curriculums never have been used to stress to collaborative aspects of being a teacher but rather to stress solitary role expectations. / Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning. Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare? Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa. Rollteori/systemteori ger de teoretiska begreppen och är utgångspunkten för analysen. Studien har en kvalitativ ansats men en viss kvantitativ bearbetning av data förekommer. Ett urval av data har gjorts från läroplanerna LGR 62, LGR 80, Lpo 94 samt LGR 11. Vid urvalet har selektiv kodning använts med utgångspunkt i kärnkategorin läraren/lärarna. Nästa kategorisering har varit vilka instruktionsord som kopplas samman med kärnkategorin. I analysmomentet har särskilt intresse riktats mot autonoma rollförväntningar (individuella roller) eller homonoma rollförväntningar (samarbetsroller). Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Statens styrning har förändrats genom användandet av olika slags instruktionsord. Vad man väljer att styra hårdare har varierat. Den senaste läroplanen LGR 11 innehåller också den starkaste styrningen genom ett konsekvent användande av instruktionen läraren ska. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.