Result list, result list on the wall, who is the fastest of them all? An essay about equality, justice and ethical consideration. This is an academically researched essay, based on my professional experiences as a leisure time pedagogue. The point of departure of this essay is one particular incident, where I in my professional role, perceived that the school and I did not act in accordance with the equality goals and objectives set up by the school. Exploring topics such as equality, fairness and ethics, this essay questions how the professionals at the school in question handle and relate to these topics. Consulting a number of theories, this essay challenges my very own actions and reflects over the different ways I could have reacted and responded to this situation. In sum, this essay has arrived at the conclusion that there are several different ways in which I could have responded. The significant learning outcome is that I, in my professional role, need to see every student and their individuality, without prejudice and predisposed expectations based on stereotypes from my previous experiences.

I denna uppsats presenteras en studie med tre fokusområden. -Hur tre utbildningsreformer påverkat fritidshemmets undervisning och/eller fritidshemslärarens yrkesprofession. Syftet med studien är att belysa hur yrkesrollen fritidshemslärare förändrats utifrån ett historiskt och politiskt perspektiv genom införandet av tre olika utbildningsreformer. Genom studiens frågeställning undersöks vilket sätt dessa förändringar samt införandet av reformerna kan ha påverkat yrkesrollen. Den metod som används i denna uppsats är en kvalitativ studie i form av intervjuer. I avsnittet tidigare forskning presenteras fyra studier med koppling till kommunaliseringen, läroplansreformen samt yrkesidentitet och nya benämningen ”lärare i fritidshem”. Studiens teoribildning bygger på Guthrie och Koppichs samt Dauns tolkningar av teorier kring utbildningsreformer. I slutresultatet kategoriseras det empiriska materialet under teman som yrkesrollen, status samt samordning. Varje tema analyseras utifrån begrepp som ingår i det teoretiska utgångspunkterna. Utifrån det empiriska materialet går de att se att reformerna haft en viss inverkan på yrkesrollen. Det framkommer också att respondenterna har haft svårigheter att beskriva hur deras yrkesroll har påverkats - vilket också beskrivs i den slutliga diskussionen. / In this essay, a study with three focus areas is presented. -How three educational reforms have affected the after-school centre's teaching and/or the after-school centre teacher's profession. The purpose of the study is to shed light on how the professional role of after-school teachers has changed from a historical and political perspective through the introduction of three different educational reforms. The study's question examines the way in which these changes and the introduction of the reforms may have affected the professional role. The method described in this essay is a qualitative study in the form of interviews. In the section previous research, four studies are presented in connection with communalisation, the curriculum reform and professional identity and the new term "teachers in after-school centres". The study's theory formation is based on Guthrie and Koppich's along with Daun's interpretations of theories about educational reforms. In the end result, the empirical material is categorized under themes such as professional role, status and coordination. Each theme is analyzed on the basis of concepts that are included in the theoretical starting points. Based on the empirical material, it can be seen that the reforms have had a certain impact on the professional role. It also appears that the respondents have had difficulty describing how their professional role has been affected - which is also described in the final discussion.

The purpose of the study is to find out that the leisure time teachers’ interpretation of outgoing students and how they work to prevent it in the after-school program. In addition, it is observed the working methods of leisure time teachers’ and the influence of communication in the dealing of outgoing students. The study is based on three research questions that are relevant to find out the issue. To answer research questions, we have used a qualitative method where data was collected through interviews with four educated leisure time teachers in two schools. The study’s theoretical perspectives are based on the categorial, relational and micro-relations perspective.  The result is analyzed based on the selected theoretical perspective in order to achieve a deeper understanding in the processing of the collected data from interviews.  The result of the study shows that the interviewed leisure time teachers are aware of the afterschool centers mission and their role as the teachers in the after-school programs is to create a meaningful leisure time for all students. In addition, the result shows that outgoing students end up in categories, consciously or unconsciously, because the student’s actions explain based on the expected normality. The leisure time teachers agree that there is a lack of competent stuff, time, and resources to meet the outgoing students in the after-school programs.

No description available.

Denna studie fokuserar på elever med ADHD på fritidshemmen. Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärarna arbetar för att inkludera elever med ADHD på fritidshemmen och vilka utmaningar som fritidshemslärare upplever i sitt dagliga arbete. För att samla in data valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi utförde intervjuerna på två skolor i olika kommuner inom Stockholmsområdet där vi intervjuade tre fritidshemslärare från varsin skola. Vi valde två olika kommuner för att få en inblick i vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med att inkludera elever med ADHD i undervisningen på fritidshemmet. Vid analysen av empirin vi gjort utgick vi från Vygotskijs teori samt de relationella och kategoriska perspektiven inom specialpedagogiken. Resultatet av studien visar att de olika kommunerna använder sig av liknande strategier för att inkludera elever med ADHD på fritidshemmet. De strategier de använder sig av är förberedelser, enskild introduktion, ge eleven en roll i undervisningen och inkludera eleven i planeringen av aktiviteten. Det som skiljer kommunerna åt är att den ena skolan arbetade med laminerat schema med hjälp av bildstöd samt stöd av fritidshemslärarens kroppsspråk. Resultatet av studien visar även på att de intervjuade fritidshemslärarna använder liknande strategier när de stöter på utmaningar med elever med ADHD. De förklarade vikten av att bemöta eleverna lågaffektivt och att låta eleven återhämta sig innan man kan prata om en konflikt som uppstått. / This study focuses on students with ADHD in leisure centers. The purpose of the study is to investigate how leisure educators work to include students with ADHD in leisure centers and the challenges that leisure educators experience in their daily work. To collect data and analyze our research, we chose to use qualitative interviews. We conducted interviews at two schools in the Stockholm area from different municipalities, where we interviewed three leisure educators from each school. We chose two different municipalities to investigate similarities and differences in including students with ADHD in their leisure center teaching. In analyzing the data we collected, we relied on Vygotsky's theory, as well as the relational and categorical perspectives. The results of the study show that the two municipalities use similar strategies to include students with ADHD in leisure centers. The difference between the municipalities was that one school worked with a laminated schedule using picture support, as well as support from the leisure educators body language. The results of the study also show that the interviewed leisure educators use similar strategies when they face challenges with students with ADHD. They explained the importance of meeting the students in a low affective manner and allowing the student to recover before discussing any conflicts that may have arisen.

Detta är en studie om fritidshemslärarnas erfarenheter av att använda digitala verktyg i fritidshemmet. Studien syftar till att utforska fritidshemslärares syn på utmaningar och möjligheter med IKT. Frågeställningarna fokuserar på lärarnas erfarenheter och beskrivningar av användningen av IKT. Vår genomgång av tidigare forskning har visat på både möjligheter och utmaningar med IKT i skolmiljöer. Vi har utgått ur en pedagogisk synvinkel som baseras på en kvalitativ studie utifrån empiriskt material som inhämtats från intervjuer med sex fritidshemslärare om deras upplevelser av möjligheter och utmaningar med att använda digitala verktyg i fritidshemsverksamheten. Vi har även analyserat hur elever och fritidshemslärare lär sig av varandra genom att använda digitala verktyg och vilka konsekvenser det har för fritidshemslärarnas yrkesroll. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs begrepp om proximal utvecklingszon, mediering och artefakter. Dessa teorier hjälper oss att förstå hur barn lär genom interaktion och användning av digitala verktyg som kulturella artefakter. Resultaten visar att digitala verktyg kan bidra till att främja elevernas intresse, kreativitet och kunskap om olika ämnesområden. Fritidshemslärarna upplever både möjliga aspekter av digitalintegration och utmaningar som brist på resurser såsom, otillräckligt antal iPads eller att befintliga enheter är föråldrade och behovet av att hantera skärmtid och integritet. I diskussionsavsnittet behandlas studiens resultat och analys i relation till tidigare forskning för att identifiera jämförelsepunkter och likheter. / This is a study on leisure-time teachers' experiences of using digital tools in leisure-time centers. The study aims to explore leisure-time teachers' views on the challenges and opportunities with ICT. The research questions focus on the teachers' experiences and descriptions of using ICT. Our review of previous research has shown both opportunities and challenges with ICT in the school environments. We have approached this from an educational perspective based on a qualitative study derived from empirical material gathered from interviews with six leisure-time teachers about their experiences of the opportunities and challenges of using digital tools in leisure activities. We have also analyzed how students and leisure-time teachers learn from each other by using digital tools and what consequences this has for the professional role of leisure-time teachers. We have adopted a sociocultural perspective, Vygotsky's concepts of the zone of proximal development, mediation, and artifacts. These theories help us understand how children learn through interaction and the use of digital tools as cultural artifacts. The results show that digital tools can help promote students' interest, creativity, and knowledge of various subject areas. Leisure-time teachers experience both possible aspects of digital integration and challenges such as a lack of resources, such as an insufficient number of iPads or that existing devices are outdated, and the need to manage screen time and privacy. In the discussion section, the study's results and analysis are examined in relation to previous research to identify points of comparison and similarities.

Syftet med detta forskningsinriktade arbete var att belysa hur fritidshemslärare beskriver sin profession, sitt uppdrag och deras status inom skolväsendet. Detta arbete tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade gruppintervjuer där åtta respondenter från två olika skolor deltagit. Forskningens framtagna text utifrån intervjuerna har kategoriserats med hjälp av tematisk analysmodell, för att hitta mönster i respondenternas svar där samtliga framtagna kategorier färgkodats. Kategorierna som framkommit har sedan analyserats mot analysbegreppen social jämförelse och in- och ut-grupper, då tidigare forskning visat på klyftor mellan fritidshemslärare och klasslärare, där en upplevd statusskillnad framhävs som bidragande orsak i kombination med bristande förståelse för varandras uppdrag. Studiens resultat synliggör flera brister, både vad gäller förståelsen för uppdraget, förutsättningar för att arbeta kvalitativt i kombination med en haltande samverkan som styrs av den statusskillnad som vi fått fram i vårt resultat. Resultaten indikerar även på en vision och vädjan om en bredare samverkan över gränserna mellan fritidshemslärare och klasslärare för att höja kvaliteten och arbeta främjande för en förståelse för varandras uppdrag, med en jämlik status mellan professionerna som utgångspunkt. Våra resultat indikerar att de statusskillnader som idag råder, härstammar från en profession som omfattar en otydlighet i uppdraget, där statusen blir signifikant och avgörande, vilket härleder frågan till det organisatoriska ledarskapet inom skolväsendet. I denna studie benämner vid lärare i fritidshem som fritidshemslärare.

I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.

The purpose of my scientific essay is to examine how children with special needs should be included in school and after school center and which preconditions i have as a pedagogue to work with this. During my writing process, I have made my own thoughts and experiences visible by reflecting on them, and put them against other educationalists’ thoughts, discussed with other students and looked back through my own work experiences. The problem of inclusion is too common in our school and it has been interesting to work with what the literature has to say about the subject, and what experiences colleagues and co-students have had. Through the writing process I have examined the notion of inclusion, especially inclusion concerning children with special needs. The pupils behavioral problems affects classmates and me as a pedagogue at the after school center. In my work role in school and at the after school center i face inclusion processes with children with special needs, where my strategies do not work and where my reception does not have any effect. In the inclusionwork at a school, many different knowledge, properties and prerequisites are required in order for the educationalists to make the day bearable for the pupils, which the management has to give them. My conclclusion is that there is not one way to interact with people, the interaction needs to be formed individually. Every now and then I meet pupils where the way throught the school systems is not straight forward. To assist every pupil the teamwork among pedagogues key to reach the goal. / Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka hur elever med särskilda behov ska inkluderas i skolan och på fritidshemmet. Samt vilka förutsättningar har jag som blivande fritidshemslärare i mitt arbete med detta? Under min skrivprocess har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, samtalat med studiekamrater och gått tillbaka till mina yrkeserfarenheter. Dilemmat jag beskriver är ett alltför vanligt exempel i verksamheten. Det har varit intressant att utforska vad som sägs i litteraturen, vad studiekamrater samt vad kollegor haft för upplevelser om inkludering. Genom skrivprocessens gång har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd. Beteendeproblem hos eleven påverkar klasskamrater samt påverkar mig som fritidshemslärare. I min yrkesroll i skolan och på fritidshemmet står jag inför inkluderingsprocesser med barn i behov av särskilt stöd där mina strategier inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. I arbetet med inkludering på en skola, krävs det många olika kunskaper, egenskaper och förutsättningar hos pedagogerna för att få till en bra vistelsetid för eleverna och det måste skolans ledning se till att ge. Jag har kommit fram till att det finns inte enbart finns ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver utformas för varje elev. Då och då möter jag en elev där vägen mot målet inte är så enkel att gå. Men samarbetet och förutsättningarna i arbetslaget är kärnan för att försöka nå målet.

The purpose of this essay is to examine the differences between two schools in Sweden, and how they have chosen to take advantage of / work with their extended school.In this story, I describe what a period can look like at a school in Stockholm and then how it works at a school in Gothenburg. I try to investigate what makes it work, both by reviewing schedule-sacrifices and the actual meaning of the extended school teachers mission , and what it results in in each school.I will also talk to the students in each school and ask them what they think we’re doing when they’re in class, and see if there will be any differences depending on which school. The thesis method is an essay where I will start from my story and support my questions through research in the leisure-centers role in school, leadership, the role of the extended school in workplace and my own reflections. / Denna uppsats undersöker skillnaderna mellan två skolor, en i Göteborg och en i Stockholm, och om hur de har valt att ta till vara på/arbeta med sitt fritidshem. I berättelsen skildrar jag hur en period kan se ut på en skola i Stockholm och sedan hur det fungerar på en skola i Göteborg. Jag försöker att undersöka vad det är som gör att det fungerar, både genom att se över schema-uppoffringar, meningen med fritidshemslärarens uppdrag och vad det resulterar i på respektive skolor. Jag kommer även att prata med eleverna om vad dom anser att vi fritidshemslärare gör för någonting under skoldagen, för att se om dom ser på oss olika, beroende på skola och arbetssätt. Uppsatsens metod är en essä där jag kommer att utgå ifrån min berättelse och stödja mina frågeställningar genom forskning inom fritidshemmets roll i skolan, ledarskap, tolkning av uppdraget, och mina egna reflektioner.