Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemmen på utvalda skolor arbetar med styrd fysisk aktivitet och vilka förutsättningar personalen vi intervjuat har haft för att uppfylla lärandemålen gällande rörelseaktivitet med eleverna. Vi utgick ifrån våra frågeställningar när vi förberedde våra intervjufrågor. Frågeställningarna lyder:  I hur stor utsträckning planeras och genomförs styrd fysisk aktivitet på fritidshemmet och hur kan man skapa rörelseglädje och motivation för eleverna enligt fritidshemslärarna?  Hur ser det ut på de utvalda skolorna när flickor respektive pojkar väljer de styrda fysiska aktiviteterna som erbjuds enligt fritidshemslärarna respektive eleverna?  Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med färdiga, öppna frågor med personal och gruppintervjuer med eleverna som metod. De teoretiska utgångspunkterna i undersökningen består av det didaktiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och genusperspektivet. Dessa perspektiv har använts för att analysera och få en djupare förståelse för hur fritidshemslärare arbetar med och planerar fysisk aktivitet på fritidshemmet samt huruvida de intervjuade fritidshemslärarna kan urskilja några könsmönster i deltagandet bland eleverna.  Resultatet visade att fritidshemslärarna tycker att det är viktigt att vara fysiskt aktiv som barn. Majoriteten av våra informanter erbjöd endast styrd fysisk aktivitet 1–2 gånger i veckan på deras fritidshem, beroende på tillgängligheten till idrottshallen. Två av våra informanter upplevde att det fanns könsmönster inom vissa aktiviteter på deras fritidshem som påverkade deltagandet negativt. Samma informanter uppgav även att de saknade planeringstid för att kunna planera aktiviteter som gynnar alla barn, jämfört med de andra två informanterna som hade betydligt bättre förutsättningar gällande planeringstid. / The aim of this study was to examine how school-age educare centers at selected schools work with controlled physical activity and what premises the staff had to fully achieve the knowledge requirements with the students. Our research questions were therefore the following:  To what extent is controlled physical activity planned and carried out at school-age educare centers and how can the joy of movement and motivation be created for the students according to school-age educare center teachers? How does the division stand between girls and boys in their choice of controlled physical activities according to school-age educare center teachers and students? The survey was conducted through semi-structured interviews with complete, open questions with staff and group interviews with the students as a method. The theoretical starting points in the essay consisted of the didactic perspective, the socio-cultural perspective and a gender perspective. These perspectives were used to analyze and gain a deeper understanding of how school-age educare center teachers work and plan physical activities, as well as whether they could distinguish gender patterns in the participation among the students.   The result showed that school-age educare center teachers find it important to be physically active as a child. Most of our informants only offered controlled physical activity 1-2 times a week at school age-educare centers, depending on the accessibility to the school gym. Two of our informant’s experience gender patterns in certain activities that have a negative impact on the participation among students. The same informants also state that they lack time for planning activities that benefit all children, compared with the other two informants who have significantly better conditions regarding time for planning.

Målet med studien är att undersöka digitaliseringen i fritidshemmets verksamhet ur fritidshemslärarens perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: Vilka möjligheter uppfattar fritidshemslärarna med digitaliseringen i fritidshemmets pedagogiska verksamhet? Samt vilka begränsningar uppfattar fritidshemslärarna med digitaliseringen i fritidshemmets pedagogiska verksamhet?  Studien utgår från en kvalitativ fenomenografisk metodansats där empirin har samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer med fenomenografisk metodansats. Det är totalt nio fritidshemslärare från fyra kommuner i södra Sverige som deltar i studien. Studien har utgått från en fenomenografisk analysmodell där den insamlade empiri som framkommit presenteras utefter följande teman: Variation kring tillgänglighet av digitala verktyg, Elevers skilda förutsättningar av digitala verktyg i hemmet, Fritidshemslärares digitala kompetens, Attityder kring användandet av digitala verktyg, Kollegiala förutsättningar, Kompetensutveckling samt Fritidshemmets verksamhet i relation mot den obligatoriska skolan. Resultatets olika teman bildar tillsammans en helhet utifrån ett fritidshemslärare perspektiv kring digitalisering som fenomen i fritidshemmets verksamhet. Både möjligheter och begränsningar gick att urskilja i resultatets teman och studiens frågeställningar diskuterades därför tillsammans. Möjligheter och begränsningar som framkom utifrån studiens frågeställningar var tillgång till digitala verktyg i fritidshemmets verksamhet, för en likvärdig utbildning, hur fritidshemslärarens egna attityder möjliggör eller begränsar digitaliseringen i fritidshemmets verksamhet, vikten av fritidshemslärarens egen digitala kompetens och kompetensutveckling samt inkludering av fritidshemslärarna i fritidshemmets digitalisering.

Abstract "I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection.   I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normalizes the gender patterns that go against the accepted norms. / Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion.   Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som går emot de vedertagna normerna.

Hur kan fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet tolkas utifrån kvalitativa observationer och intervjuer med teoretiska utgångspunkter som socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv och hermeneutisk tolkning? Undersökningens syfte är att tolka skillnader och likheter i fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet. Frågeställningarna som undersöks är: arbetar fritidshemslärare med språkliga diskurser kring kön och genus? Om så hur? Vad finns det för likheter och skillnader i fritidshemslärares tolkningar om hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster? Går det att utskilja kollektiva eller individuella idéer bakom fritidshemslärares språkliga bemötande av elevers könsmönster? Undersökningen visar att språklig genusmedvetenhet är mångfacetterad och att ett kompensatoriskt synsätt präglar diskursen om genusmedvetet förhållningssätt.  Undersökningen visar också att det finns flera tolkningsmöjligheter för att förstå hur elevers genusuttryck påverkas och hänger ihop med flera faktorer beroende på vilka sociala och kulturella normer som fritidsverksamheten verkar i. / How can after-school teachers' linguistic gender awareness be interpreted based on qualitative observations and interviews with theoretical starting points such as social constructivism, socio-cultural perspective and hermeneutic interpretation? The purpose of the survey is to interpret differences and similarities in after-school teachers' linguistic gender awareness. The questions investigated are: do after-school teachers work with linguistic discourses around sex and gender? If so, how? What are the similarities and differences in after-school teachers' interpretations of how students reproduce and challenge traditional gender patterns? Is it possible to distinguish collective or individual ideas behind after-school teachers' linguistic treatment of students' gender patterns? The survey shows that linguistic gender awareness is multifaceted and that a compensatory approach characterizes the discourse on gender-awareness. The survey also shows that there are several interpretation possibilities to understand how students' gender expression is affected and is connected to several factors depending on the social and cultural norms in which the leisure activities operate.

Ett av fritidshemmets uppdrag enligt styrdokumenten är att inkludera eleverna oavsett kön. Det är vanligt förekommande att elevgruppen delas in baserat på kön och utifrån de normer som lärargruppen har. Det saknas fokus på jämställdhet och genus i lärarnas planering. Essän tar sin utgångspunkt i gestaltningar från vår tidigare erfarenhet där vi har dilemmasituationer baserat på genustolkning och inkludering. Vi frågar oss hur vi som lärare i fritidshem kan påverka inkludering och genus baserat på vår kunskap om läroplanen samt vår förmåga att skapa en jämställd och inkluderande verksamhet.  Syftet med denna essä är att reflektera kring oss själva och personalens svårigheter att inkludera alla elever i aktiviteter på fritidshemmet. Metoden är vetenskaplig essä och observationer. Vi reflekterar kring dilemmat och analyserar det kopplat till genus, normer, jämställdhet, ledarskap, normkritiskt perspektiv och relationell pedagogik. Vi ser att det inom fritidshemmet finns flera utmaningar och att en viktig aspekt i verksamhetsutvecklingen är en god kunskap om läroplanen, engagerad skolledning samt en personalstyrka som vågar utmana och reflektera kring hur verksamheten är uppbyggd avseende på könsroller, inkludering, jämställdhet och elevernas delaktighet. Ett fritidshem där dessa aspekter utvärderas och löpande finns med i verksamheten har goda förutsättningar för att skapa en inkluderande verksamhet. / One of the tasks of the leisure-time center according to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time center 2022 is to include every student regardless of gender. It is common for students to be divided based on their gender and based on the norms that the teachers have. There is a lack of focus on equality and gender in the teachers' planning. The essay takes its starting point in representations from our previous experience where we have dilemma situations based on gender interpretation and inclusion. We ask ourselves how we as teachers in leisure centers can influence inclusion and gender based on our knowledge of the curriculum and our ability to create an equal and inclusive activity. The purpose of this essay is to reflect on all staff's difficulties in including all students in activities during leisure-time. The method is a scientific essay and observations. We reflect on the dilemma and analyze it linked to gender, norms, equality, leadership, norm-critical perspective and relational pedagogy. We see that within the leisure center there are several challenges and that an important aspect in the development of operations is a good knowledge of the curriculum, committed school management and a staff that dares to challenge and reflect on how the operation is structured about gender roles, inclusion, equality and student participation. A leisure center where these aspects are evaluated and are continuously included in the operation have good conditions for creating an inclusive operation.

Studien undersöker fritidshemslärares didaktiska arbete och samverkan med ämneslärare,samt rektorns roll i samverkan. Detta tema uppstod efter att vi deltagit i praktik och fåttobservera fritidshemslärarna i deras verksamhet. Tidigare forskning som används visar hurfritidshemslärare använder didaktiska arbetssätt för att planera och genomföraundervisningen. Den visar även att samverkan med ämneslärare spelar en roll i det didaktiskaarbetet på fritidsverksamheten, samt att rektorn har en betydande roll i samverkan. För attanalysera det empiriska materialet har sju begrepp använts, vilka alla har en koppling till detsociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra olikafritidshemslärare som arbetar på olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberadessedan för att kunna bearbetas. Resultaten visar att fritidshemslärare planerar aktiviteter medtydliga syften, anpassar undervisningen efter elevernas behov och ser samverkan somavgörande för att uppnå detta. Trots utmaningar som tidsbrist och kommunikation, harrespondenterna en positiv syn på samverkan. De ser även rektorn som en trygghetspunkt trotseventuella brister. Resultaten och analysen jämförs därefter med den tidigare forskningen föratt ge en helhetsbild av forskningsområdet. Avslutningsvis diskuteras framtidaforskningsvägar, där en möjlig väg är att inkludera observationer i intervjuerna för att få endjupare förståelse för det didaktiska arbetet i praktiken. Därefter reflekterar vi över hur dennastudies resultat och diskussion har bidragit till professionsutveckling för lärare till fritidshem. / The study examines the didactic work of leisure-time educators and their collaboration with subject teachers, as well as the role of the principal in this collaboration. This theme emerged after our participation in practice and observation of leisure-time educators in their activities. Previous research utilized illustrates how leisure-time educators employ didactic approaches to plan and conduct teaching. It also demonstrates that collaboration with subject teachers plays a role in the didactic work of leisure-time activities, and that the principal has a significant role in this collaboration. To analyze the empirical material, seven concepts related to the sociocultural perspective have been employed. The empirical material consists of interviews with four different leisure-time educators working in different schools. The interviews were recorded and transcribed for analysis. The results indicate that leisure-time educators plan activities with clear objectives, adapt teaching to students' needs, and view collaboration as crucial for achieving this. Despite challenges such as time constraints and communication issues, respondents have a positive view of collaboration. They also perceive the principal as a point of security despite potential shortcomings. The results and analysis are then compared with previous research to provide a comprehensive overview of the research area. Finally, future research directions are discussed, with one potential avenue being the inclusion of observations in interviews to gain a deeper understanding of the didactic work in practice. Subsequently, we reflect on how the results and discussion of this study have contributed to the professional development of leisure-time educators.

Syftet med vår essä är att undersöka hur fritidshemslärarens roll påverkas av digitaliseringen inom skolan. Vi undersöker hur vi kan främja digitalisering samtidigt som vi fullgör vår pedagogiska uppgift och behåller en god relation till kollegor. Vi undersöker också förutsättningarna för den förändrade kravbilden som digitaliseringen innebär. I vår essä har vi använt oss av etiska perspektiv som metod för att undersöka vad som kan anses vara vår plikt som fritidshemslärare i förhållande till digitalisering, pedagogiskt uppdrag och kollegor. Vi använder oss av bröderna Dreyfus kunskapsteoretiska perspektiv för att bidra till förståelsen av reaktionerna som våra kollegor har inför digitaliseringen. Etiska teorier om plikt och dygd samt kunskapsteoretiska begrepp som praktisk kunskap är centrala i vår essä. Vi har i vår essä kommit fram till hur främjandet av digitaliseringen och användandet av digitala verktyg hänger ihop med förutsättningarna. Det pedagogiska uppdraget och digitaliseringen går att fullfölja utan att något av områdena behöver prioriteras bort. Det går i hög utsträckning att integrera dessa i fritidshemmets aktiviteter och verksamhet. Det går även att främja digitaliseringen och bibehålla en god relation till våra kollegor. / The purpose of our essay is to investigate how the role of the after-school center teacher is affected by digitalisation within the school. We investigate how we can promote digitalisation while fulfilling our pedagogical task and maintaining a good relationship with colleagues. We are also examining the conditions for the changed picture of requirements that digitalisation entails. In our essay, we have used ethical perspectives as a method to investigate what can be considered our duty as after-school programme teachers in relation to digitalisation, pedagogical assignments and colleagues. We use the Dreyfus brothers' epistemological perspective to contribute to the understanding of the reactions that our colleagues have before digitalisation. Ethical theories of duty and virtue as well as epistemological concepts such as practical knowledge are central to our essay. In our essay, we have come to the conclusion that the promotion of digitalisation and the use of digital tools are related to the conditions. The pedagogical mission and digitalisation can be completed without any of the areas having to be prioritized away. It is to a large extent possible to integrate these into the after-school center's activities and activities. It is also possible to promote digitalisation and maintain a good relationship with our colleagues.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om fritidshemslärares uppfattningar kring användandet av digitala lärresurser i fritidshemmet och hur de använder digitala lärresurser för att motivera elevernas lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi intervjuat sex utbildade fritidshemslärare på två skolor belägna i södra Sverige. De berättade om sina uppfattningar av digitala lärresurser samt hur de används för att motivera elevernas lärande. Vi har använt oss av två fenomenologiskt inriktade begrepp, erfarenhet och riktadhet, samt SAMR-modellen för att analysera resultatet i vår undersökning. I resultatet framkommer det att fritidshemslärarna eftersträvar en vidare digital kompetens. Det framkommer också att majoriteten förespråkar att digitala lärresurser ska användas mer på fritidshemmet. Resultatet visar även att det skiljer sig i både utförande och planering hur digitala lärresurser används för att bidra till elevers motivation att lära vidare. Diskussionen belyser i linje med tidigare forskning att användningen av digitala lärresurser kan begränsas utifrån fritidshemslärarnas digitala kompetenser. Studien visar att digitala lärresurser sällan används i ett pedagogiskt syfte och därför kan ett kritiskt förhållningssätt bli svårt att utveckla hos eleverna. / The purpose of this study is to contribute knowledge about after-school teachers 'perceptions about the use of digital learning resources in the after-school center and how they use digital learning resources to motivate students' learning. To get answers to our research questions, we interviewed six trained after-school teachers at two schools located in southern Sweden. They talked about their perceptions of digital learning resources and how they are used to motivate students' learning. We have used two phenomenologically oriented concepts, experience and focus, as well as the SAMR model to analyze the results of our study. The results show that after-school center teachers strive for further digital competence. It also appears that the majority advocates that digital learning resources should be used more in the after-school center. The results also show that it differs in both design and planning how digital learning resources are used to contribute to students' motivation to learn further. The discussion highlights in line with previous research that the use of digital learning resources can be limited based on the digital skills of after-school teachers. The study shows that digital learning resources are rarely used for a pedagogical purpose and therefore a critical approach can be difficult to develop in students.

Syftet med den här studien är att få svar på hur digitala verktyg används på fritidshemmet, hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med digitala verktyg för språkutveckling. Vi har använt en kvalitativ studie och som analysverktyg har vi använt Puenteduras (2013) SAMR-modell. I studien har vi intervjuat nio behöriga fritidshemslärare på två olika fritidshem i sydöstra Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg för elevers språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att det finns behov av kompetensutveckling hos fritidshemslärare angående digitala verktyg och hur de kan användas på fritidshem för språkutveckling. Fritidshemmen i undersökningen arbetar olika och i olika utsträckning med digitala verktyg beroende på vilka som arbetar där. Fritidshemslärare ser både för och nackdelar med digitala verktyg på fritidshemmen. / The purpose of this study is to get answers to how digital tools are used in the after-school center, how after-school center teachers view digitalisation within the after-school center and what challenges and opportunities they see with digital tools for language development. We have used a qualitative study and as an analysis tool we have used Puentedura's (2013) SAMR model. In the study, we interviewed nine qualified after-school teachers at two different after-school centers in south-eastern Sweden. Previous research shows that there are both advantages and disadvantages to using digital tools for students' language development. The results of the survey show that there is a need for competence development among after-school center teachers regarding digital tools and how they can be used at after-school centers for language development. The leisure centers in the survey work differently and to different extents with digital tools depending on who works there. Leisure home teachers see both the pros and cons of digital tools in after-school centers.

The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. / Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning.