Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att utifrån ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hälsoeffekter framställs av läkare och i kvällspress. Detta har skett med hjälp av en textundersökning, där värderingar och föreställningar bearbetats utifrån en aktörscentrerad analys, som fått sin utgångspunkt i följande frågeställningar: – Hur framträder aktörernas syn på alkoholens nyttighet för hälsan? – Hur framträder aktörernas syn på gränsen mellan skadlig och måttlig mängd alkohol? – Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna? Metod Vår metod bestod av en textundersökning, där insamlad empiri består av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna består av två allmänläkare och en alkoholläkare. Metoden bygger på idéanalys och resultaten från intervjuer och våra utvalda artiklar har bearbetats med hjälp av ett eget utformat analysschema. Resultat Artiklarnas definition på måttlig mängd alkohol sträcker sig mellan allt från ett till fyra glas om dagen. De sjukdomar som alkohol tycks ha en positiv påverkan på är bl.a. hjärt- och kärlsjukdom, hjärnskador, Diabetes typ II och demens/Alzheimers. Att dricka alkohol i måttliga mängder rekommenderas både till kvinnor som vill bli gravida, samt män och kvinnor i medelåldern och ända upp till 81 år. Typ av alkohol som nämns varierar mellan artiklarna, vissa definierar inte alkohol specifikt, medan andra skriver enbart om vin. Några tar upp både, vin, sprit och öl. Den vanligast förekommande typen av alkohol i våra utvalda artiklar är vin. Samtliga läkares inställning till alkohol är främst negativ ur hälsosynpunkt. De negativa och skadliga effekterna överväger de eventuella positiva hälsoeffekter som alkohol kan bidra till. De positiva hälsoeffekter som lyfts fram är påverkan på hjärta och kärl, framförallt arterioskleros, sänkt blodtryck, antioxidanter i rödvin och alkohol ur social synvinkel såsom gemenskap och välbefinnande. Rekommendationer kring måttlig mängd alkohol ska alltid individualiseras och kan inte generaliseras till att gälla majoriteten. Mängden som rekommenderas till ”vanliga personer” utan missbruksproblem eller sjukdomar som tar skada av alkoholen är cirka ett till två glas vin per dag, alternativt en till en och en halv flaska i veckan. Alla läkarna nämner vin som främsta dryck, dock framgår ej om det är rött eller vitt vin. Att generalisera och uttala sig om en rekommendation av alkoholintag som gäller för alla människor är ohållbart. Slutsats Utifrån ett idéanalytiskt perspektiv framträder att såväl media som läkare ansluter till uppfattningen att alkohol i måttliga mängder motsvarande en till två glas vin/dag kan bidra till positiva hälsoeffekter, men överstiger konsumtionen denna nivå överväger snarare de skadliga effekterna. Läkarna framhåller även att det är det av stor vikt att poängtera att råd om alkohol ska ses oerhört individuellt och att det inte är lönt att rekommendera till personer som redan har sunda vanor till alkohol. Expressens råd om mängd överstiger läkarnas rekommenderade mängd med upp till fyra glas vin/dag och anses därför utifrån läkarnas synsätt leda till negativa hälsoeffekter.

Bakgrund: Att använda sig av vårdhund blir allt mer vanligt i dagens vård, framförallt vid rehabilitering av patienter. Hundar har fysiologisk och psykologisk effekt på människor och förskrivning av vårdhund är något all legitimerad vårdpersonal kan göra. Trots de positiva effekterna som vårdhunden ger så finns ett visst motstånd att införa hund i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och effekter hos patienter av att använda vårdhund i sin rehabilitering. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån tio vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Fyra domäner kunde identifieras: vårdhundens fysiska hälsoeffekter, vårdhundens effekter på psykisk hälsa och humör, vårdhundens effekter på kommunikation samt upplevelser av vårdhund. Dessa domäner består av flera kategorier. De flesta artiklar som sammanställdes visade positiva resultat vid användandet av vårdhund medan två studier inte beskrev någon skillnad mellan behandling med vårdhund eller traditionell rehabilitering. Inga studier visade någon negativ effekt eller upplevelse. Diskussion: Patienterna fick bland annat förändrat humör, minskad aggression, de blev mer avslappnade och deras kommunikation ökade generellt, vilket är viktiga aspekter vid införandet av vårdhund i rehabilitering som ett arbetsterapeutiskt verktyg. Vårdhunden kunde få patienterna att byta fokus från det negativa till något positivt när de umgicks med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden kan underlätta i vården på olika sätt, både för personal och patienter. Detta gör att vårdhunden kan vara värdefull vid rehabilitering av patienter i olika kontexter.

För att följa tillståndet och förändringar i Sveriges miljö samordnar Naturvårdsverket en miljöövervakning. Miljöövervakningen organiseras i programområden och ett av dessa programområden är den hälsorelaterade miljöövervakningen. Denna är i sin tur indelad i följande delområden: metaller, organiska ämnen, buller, luftföroreningar-exponering och luftföroreningar-hälsoeffekter. Det här examensarbetet kommer att fokusera på delområdet luftföroreningar-hälsoeffekter. Syftet med det här examensarbetet är att göra en behovsinventering över Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI) och utvärdera om de studier som gjorts ger en bra beskrivning av kopplingen mellan luftföroreningar och hälsoeffekter eller om studierna kan utvecklas för att uppnå en bättre användbarhet. Detta görs genom litteraturstudier och intervjuer av personer som har koppling till området. Utifrån lärdomar och luckor från det material som analyserats har följande förslag på fokusområden att jobba vidare med inom den hälsorelaterade miljöövervakningen luftföroreningar-hälsoeffekter formulerats:  Klimatförändringarnas inverkan på luftföroreningarnas hälsoeffekter, exempelvis: följa vilka effekter inverkan av pollen ger på luftföroreningarnas hälsoeffekter samt mäta och följa vilka hälsoeffekter ozon ger, både på kort och lång sikt. Fortsätta följa hälsoeffekterna av partiklar från slitage av däck och vägbana. Inkludera partikelsammansättning och ursprung vid bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter. Fokusera särskilt på känsliga grupper. Jobba med kommunikation och samarbeten för att bättre nå ut med och göra informationen användbar.

Bakgrund: Risken för fysisk och psykisk ohälsa ökar ju äldre människan blir, där åldrandet medför förändrat beteende, minskad umgängeskrets och ensamhet. Vården står inför stora utmaningar gällande den åldrande generationen där sjuksköterskan ska främja hälsa och arbeta evidensbaserat. Forskning tyder på att djurterapi har positiva hälsoeffekter på äldre personer med kognitiv svikt som ett icke farmakologiskt behandlingsalternativ. Syfte: Syftet är att belysa vilka hälsoeffekter djurterapi kan ha på äldre personer. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg där totalt 9 artiklar inkluderades, varav 8 var av kvantitativ design och en av kvalitativ. De djur som användes var hundar, katter och en kanariefågel, där majoriteten var hundar. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Vid kvalitetsgranskning av artiklarna användes granskningsmall av Friberg. Resultat: Dataanalysen resulterade i 3 huvudkategorier som beskrev äldres livskvalitet, psykiska hälsoeffekter och kognitiv svikt. Signifikant effekt avseende livskvalitet, depression och demens gick att utläsa mellan interventionsgrupperna och kontrollgrupperna där interventionsgruppen erhöll djurterapi och kontrollgrupperna var utan djur. Det gick att se samband mellan djuret och de positiva effekterna av terapin hos de äldre. Slutsatser: Djurterapi kan ha hälsofrämjande effekter på äldre personer och personer med kognitiv nedsättning. Trots att resultatet visade signifikanta skillnader och hälsofrämjande effekt av djurterapi behöver fortsatt forskning bedrivas i större utsträckning, med bredare deltagargruppen. Sjuksköterskan behöver många olika verktyg för att kunna främja hälsa med behandlingsalternativ som inte är farmakologiska där djurterapi kan vara av stor vikt för ökad livskvalitet.

Det är känt att användning av kemiska bekämpningsmedel är förknippat med problem och risker för människors hälsa och miljön på såväl lokal som global nivå. Resultat från svensk miljöövervakning visar att växtskyddsmedel påträffas i vattendrag och grundvatten trots skärpta lagar och åtgärder för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som definierats och fastslagits av Sveriges riksdag. Livsmedelsverkets stickprover på frukt och grönsaker visar att resthalter påträffas i ungefär hälften av proverna, framförallt i frukt och grönt som importeras från utlandet. Med detta som grund är syftet med denna studie att undersöka vilka miljö- och hälsoeffekter som blir följden av användning av insekticider i svensk äppelodling och om det kan finnas fördelar med att istället använda feromoner. Resultatet av studien visar att det finns åtta insekticider godkända mot skadeinsekter i svenska äppelodlingar vars aktiva substanser är acetamiprid, betacyflutrin, fenpyroximat, flonicamid, indoxakarb, paraffinolja, pyretriner och tiakloprid. Av de aktiva substanserna användes totala mängder i storleksordningen >0,1-6 ton verksamt ämne år 2012 sammanslaget för hela trädgårdsodlingen. Befintligt statistiskt underlag är inte tillräckligt detaljerat för att avgöra användningen specifikt i äppelodling. Beräknad spridning av respektive aktiv substans på den totala arealen äppelodling utifrån rekommenderad dos vid ett respektive tre behandlingstillfällen per säsong uppgår till cirka 25-107 000 kilo per hektar. Verkningsmekanismen hos sex av de aktiva substanserna är riktad mot centrala nervsystemet och två mot respirationssystemet. Sex av substanserna är akut toxiska för däggdjur vid förtäring och tre är akut toxiska vid inandning. Skadliga effekter uppvisas framförallt på lever, njure, lunga och sköldkörtel. Riskerna för ekosystem och miljö är störst för pollinerare och vattenlevande organismer vilket i kombination med hälsoeffekterna bör utgöra skäl för att övergå till alternativa metoder såsom feromonförvirring. Av studien framgår att feromoner bidrar till att minska riskerna avsevärt men att möjligheten att gå ifrån insekticidanvändning begränsas av avsaknad av godkända alternativ. I Sverige finns endast en feromonprodukt godkänd mot äpplevecklare (Cydia pomonella). För att öka förutsättningarna att minska riskerna med insekticider behöveriiden rådande EU-lagstiftningen underlätta registreringen av feromoner och andra skonsammare alternativ så att de kan komma ut på marknaden och bli tillgängliga för odlare. / It is widely known that the use of chemical pesticides is associated with problems and risks to human health and the environment at a local and global level. The Swedish environmental monitoring shows that pesticides are found in watercourses as well as groundwater despite stricter laws and actions to achieve the national environmental quality goal “Giftfri Miljö” (Non-toxic Environment). Samples of fruit and vegetables conducted by the Swedish Food Administration (Livsmedelsverket) shows that residues are found in approximately half of the samples, particularly in fruit and vegetables imported from abroad. On this basis, the aim of this study was to investigate the environmental and health impacts caused by the use of insecticides in Swedish apple orchards and if there may be any advantages to pass over to pheromones as an alternative method. The result points out eight insecticides approved against insect pests in Swedish orchards in which the active substances are acetamiprid, betacyfluthrin, fenpyroximate, flonicamid, indoxacarb, paraffin oil, pyrethrins and thiacloprid. Of these active substances was a total amount in the order of> 0.1-6 tons used in 2012 in the entire horticulture. Existing statistical evidence is not sufficiently detailed to determine the use specifically in the apple orchards. The estimated dispearsal of each active ingredient on the total area of Swedish apple orchards based on the recommended dose at one and three treatments per season is approximately 25 to 107 000 kilograms per hectare. The mode of action of six of the active substances is directed to the central nervous system while two of them act against the respiratory system. Six of the substances are acutely toxic to mammals if ingested and three are acutely toxic by inhalation. Harmful effects are primarily presented on the liver, kidney, lung and thyroid. The risks to ecosystems and the environment are greatest for pollinators and aquatic organisms which, combined with health effects should be reason enough to switch to alternative methods such as pheromone mating disruption. This study shows that the use of pheromone mating disruption reduces the risks significantly but the ability to turn from insecticide use to pheromones is limited by lack of approved alternatives. In Sweden there are only one pheromone product approved against the codling moth (Cydia pomonella). In order to enhance the ability to reduce the risks of insecticides the current EU legislation needs to facilitate and promote the registration of pheromones and other low-impact alternatives so that they can enter the market and become available for the growers.

I dagens moderna samhälle finns syntetiska kemikalier i princip överallt. De kan tas upp av människor på olika sätt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vuxna, bland annat eftersom hjärnan, immun- och hormonsystemet inte är färdigutvecklade. Studier har visat höga halter av olika kemikalier i förskolemiljön vilket tros bero på de olika material som ofta förekommer, såsom skumgummi och plast, samt mängden av dessa. Studiens främsta syfte är att göra en uppskattning av exponeringen för bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A i de privata förskolorna inom Östersund kommun, samt ge förslag till förbättringsåtgärder. Metoden omfattar en inventering av förskolorna samt en litteraturstudie som fokuserar på relevant forskning om ämnena i fokus. Data från inventeringen rörande material och produkter kända att innehålla bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A plockades ut och utvärderades. Datan delades in i kategorierna skumgummi, mjukgjord plast, samt äta – produkter i plast. Information om några av de återförsäljare som förskolorna handlat av har samlats in. Utifrån det litteraturstudien och inventeringen visat har förslag till förbättringsåtgärder tagits fram. Resultatet visar att material och produkter kända att innehålla bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A förekom i relativt stor utsträckning på flera av förskolorna. Skillnaderna i mängd material och produkter mellan förskolorna var dock väldigt stora. Möjliga förklaringar är olika pedagogiska inriktningar samt olika grad av medvetenhet om risker med till exempel plast. En jämförelse med en inventering av kommunala förskolor i en annan kommun visar att förskolorna i denna studie generellt sett hade mindre mängd skumgummi, mjukgjord plast i inredning och leksaker, samt muggar och tallrikar i plast. Skillnaden kan eventuellt bero på att privata förskolor inte är bundna att följa kommunens upphandling. Ytterligare studier behövs för att kunna uppskatta vidden av exponering för bromerade flamskyddsmedel, ftalater och bisfenol A i Östersunds privata förskolor, samt för att göra en bedömning av eventuell påverkan på barns hälsa.

Sedan pandemins utbredning (Covid-19) har distansarbetet orsakat stora förändringar inom den organisatoriska strukturen. Med de uppdaterade rekommendationerna har Folkhälsomyndigheten uppmuntrat företag och organisationer att förlänga hemarbetet för de anställda. Detta har resulterat i ökade konsekvenser av de psykosociala och fysiska hälsoeffekterna hos organisationens medlemmar.  I denna studie var syftet att förstå hur anställda inom Uppsala universitet uppfattar och upplever förändringarna i sin arbetssituation sedan distansarbete infördes som ny arbetsform i organisationen. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med de anställda och resultatet av studien lyfter fram både för och nackdelar som tillkommit i och med den nya arbetssituationen. I och med begränsningarna inom människors sociala behov visar studien en bristande motivation och kreativitet hos de intervjuade. Distansarbetet skapar i högre grad gränsdragningssvårigheter mellan privat och arbetsliv. Studien visar dock att distansarbetet har bidragit till ökad effektivitet, produktivitet samt större grad av egenkontroll. Man ser också att olika slag av samtal med arbetsgivaren hade ökat i intensitet under distansarbetet. Studien visar att kontrollmekanismer under distansarbetet handlade snarare om att upprätthålla arbetsmiljörelaterade frågeställningar såsom vägledning och handledning än, övervakning av arbetsprocesser och slutmål. / Since the spread of the pandemic (Covid-19), distance working has caused major changes in the organizational structure of work. With the updated recommendations, the Swedish Public Health Authority (FHM) has encouraged companies and organizations to extend working from home for those employees who can. This has resulted in increased consequences of the psychosocial and physical health effects of the organization's members. In this study, the purpose was to understand how administrative employees at Uppsala University perceive and experience the changes in their work situation since distance working was introduced as a new form of work in the organization. The essay is based on ten qualitative interviews with the employees and the results of the study highlight both advantages and disadvantages that have arisen as a result of the new work situation. Due to the limitations of the social situation, the study shows a lack of motivation and creativity among most of the interviewees. Distance work to a greater extent creates difficulty differentiating between private and working life. However, the study shows that the benefits of distance working has contributed to increased efficiency, productivity and a greater degree of self-control. The end result of the study shows that different types of conversations between the employer and employees have increased in intensity during the distance working situation. The study also shows that control mechanisms during distance working were more about maintaining work environment-related issues such as guiding and supervising rather than monitoring work processes and end goals.

Kardiovaskulär sjukdom är den dominerande folksjukdomen i världen och därför genomgår många personer en kranskärlsröntgen i diagnostiskt syfte. Att utredas för en sjukdom kan leda till både fysiska och psykiska reaktioner hos personer. Både i Hälso- och sjukvårdslagen och i Patientlagen finns ett starkt krav på självbestämmande. För att patienten ska ha möjlighet att utöva självbestämmande och vara delaktig i vården är inflytande och information från vårdpersonal avgörande. Att arbeta personcentrerat ökar personens förmåga att ta till sig information och den ökade delaktigheten kan göra dessa individer mer förberedda både inför sin undersökning och även inför en framtida diagnos. Syftet var att undersöka fysiska och psykiska hälsoeffekter av information och utbildning hos patienter i samband med en planerad kranskärlsröntgen. Metoden var en allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Sökord kombinerades och artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt via manuella sökningar. Femton kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. De kvalitetsbedömdes och sammanställdes i en artikelmatris. Artiklarna analyserades via integrerad analys där likheter och skillnader identifierades. I resultatet framträdde två huvudkategorier: fysiska och psykiska hälsoeffekter. De fysiska hälsoeffekterna fick underkategorierna effekt på patientens vitala parametrar och förändringar i procedurrelaterad smärta. Underkategorierna till de psykiska hälsoeffekterna var effekt på patientens oro/ångest, stress och depression, tolerans och trygghet under kranskärlsröntgen, patientens tillfredsställelse med utbildningen och informationen samt påverkan på patientens följsamhet och livsstil. Slutsatsen var att utbildning och information i olika former medförde positiva hälsoeffekter såsom minskad procedurrelaterad smärta samt ökad tillfredsställelse och trygghet. Även bättre följsamhet till instruktioner och en mer positiv attityd till livsstilsförändringar noterades. När det gällde oro och ångest samt effekt på vitalparametrar sågs olika resultat. Majoriteten av studierna uppvisade minskad oro och ångest av information och utbildning, några visade ingen skillnad och en studie uppvisade förvärrad oro och ångest i samband med kranskärlsröntgen. Gällande effekten på vitalparametrar framkom varierande resultat med minskad eller ingen effekt av utbildningsinterventionerna. / Cardiovascular disease is the predominant public disease in the world. Therefore, many people undergo a coronary angiography for risk assessment. To be screened for a diagnosis can lead cause both physical and psychological stress reactions for the person being screened. Both the Health Care Act and the Patient Act have a strong requirement for bodily autonomy. To facilitate for the patient having bodily autonomy and being involved in care, influence and information from the health care staff are crucial. Person-centered care increases the person's ability to assimilate information and shared decision-making can make these individuals more prepared both for their examination and for a future diagnosis. The aim was to investigate the physical and psychological health effects of information and education to patients scheduled for a coronary angiography. The method was a general literature review with a systematic method. Keywords were combined and article searches were performed in the CINAHL and PubMed databases as well as via manual searches. Fifteen quantitative studies were included in the literature review. They were quality assessed and compiled in an article matrix. The articles were analyzed via integrated analysis where similarities and differences were identified. In the result, two main categories emerged: physical and psychological health effects. The physical health effects had the subcategories effect on the patient's vital parameters and changes in procedure-related pain. The subcategories of the psychological health effects were the effect on the patient's anxiety, stress and depression, tolerance and comfort during the coronary angiography, the patient's satisfaction with the education and information and the impact on the patient's adherence and lifestyle. The conclusion was that the literature review showed a positive effect of education and information in various forms in connection with the coronary angiography, such as reduced procedure-related pain, increased satisfaction and comfort. Better adherence to instructions and a more positive attitude towards lifestyle changes were also noted. Different results were identified with regards to anxiety and the effect on vital parameters. The majority of the studies showed reduced anxiety while a few studies showed no difference and one study indicated increased anxiety. The effect on vital parameters varied between reduced effect or no effect of the education interventions.

Det finns enligt flera forskare fördelar med utomhuspedagogik då detta ger barn olika möjligheter till att uppleva och lära sig med hela kroppen för att genom det förebygga fysisk ohälsa, (Fjortoft 2001, Cooper 2015, Coe 2016, Harper 2017, Kaplan 2001). Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen. En del förskolor har nära till skog och natur, medan andra förskolor inte har det. Eftersom samhället utvecklas genom digitalisering måste förskollärarna bli ännu mer medvetna om vikten av att ge barn upplevelser av olika naturmiljöer, att utmana dem i deras grovmotorik och vara medvetna om att/hur de kan påverka barns hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärarna beskriver barns möjligheter till grovmotorisk utveckling på förskolans gård och i skogen/naturen och hur olika utomhusmiljöer främjar barns hälsa. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där vi har intervjuat fem verksamma förskollärare på två förskolor och har på så sätt fått ta del av deras synsätt och tänkande kring olika utomhusmiljöer och dess hälsoeffekter. Vi vill genom detta skapa en ökad förståelse för hur barns motoriska utveckling påverkas av olika utomhusmiljöer. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna var överens om att barns lek är central för barns utveckling. Resultatet visar även att barns lek i varierande miljöer är betydelsefulla för barns grovmotoriska utveckling och att olika material i varierande miljöer är utvecklande för barns lek. Däremot var några av respondenterna osäkra på om utomhusmiljön är positiv för hälsan och om den ger några hälsoeffekter. Samtliga respondenter såg skog och naturmiljöer som viktiga platser att besöka, men de hade ingen enhetlig samsyn kring vad som är grovmotoriskt utmanande för barn på förskolans gård. I naturområden finns det inga synliga gränser, därför anser förskollärarna att det är viktigt att vara tillräckligt många pedagoger i förhållande till barnantal när de lämnar förskolans gård. Detta är viktigt för att kunna hålla ihop barngruppen på utflykterna.