Idén till mitt examensarbete började växa fram förra året när jag studerade ett utbytesår i den amerikanska västkuststaden Seattle. Staden växer och förtätas just nu i en rask takt och de flesta nya byggnader uppförs i en komplex kontext av befintliga byggnader och relationer. De flesta tilläggen skapar idag stora kontraster i stadsbilden. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforska hur man för en befintlig byggnad från dåtid till nutid och att skapa en meningsfull dialog mellan gammalt och nytt. Jag har sett det befintliga som en källa till inspiration och kunskap och mitt förslag består av tillägg som både förstärker de rumsliga kvalitéerna i det befintliga och förlänga atmosfären in i det nya. / The idea for my thesis began to emerge last year when I was studying as an exchange student in the US, in west coast city Seattle. The city is currently growing and densifying in a rapid pace and most of the new buildings are being built in existing environments. The vast majority is creating big contrasts in the city environment. The aim of my thesis project has been to carry an existing building from the past into the present and to create a meaningful dialogue between old and new. I have seen the existing as a source of inspiration and knowledge, and my proposal consists of interventions that aim to both strengthen the spatial qualities of the existing, and to extend the atmosphere into my proposed extension. My work also aims to add new ways of experiencing the existing building, to create a new, stronger ensemble of spaces.

Läroplanen för historia på gymnasiet är omfattande vilket medför att ett stoffurval måste göras. Urval av detaljstoff ställer stora krav på läraren. Det räcker inte att läraren förhåller sig till det centrala innehållet, utan stringens är nödvändigt för att reducera stoffet till något som är hanterbart för elever. Strategier för urval av detaljstoff är inte något som uttryckligen lyfts i lärarutbildningen på ex. Malmö universitet, därför finns skäl att anta att urvalsprocessen kan vara problematisk för lärarstudenter, mindre erfarna och även erfarna lärare. Vidare kan en etablerad urvalsstrategi underlätta i en lärares arbetsintensiva vardag. Kunskap om hur detaljstoff kan väljas ut är relevant för nyexaminerade historielärare, mindre erfarna lärare, lärarutbildare och såväl som erfarna lärare. Genom semistrukturerade intervjuer med tre erfarna och två mindre erfarna lärare är syftet att undersöka om det finns förutsättningar att använda konceptet historical context som grund för en urvalsstrategi av detaljstoff i historieundervisningen. Informanterna svarar på frågor kring deras tillvägagångssätt för urval av detaljstoff samt hur de använder detaljstoff i sin undervisning. Materialet analyserades i förhållande till ett pedagogiskt verktyg för historical context och observationsinstrumentet FAT-HC. Analysen visade att detaljstoffurval är ett viktigt moment för informanterna men att urvalet är en relativt individuell process med vissa gemensamma nämnare. I lärarnas utsagor om deras undervisning återkom de till de tre ingående referensramarna i historical context: kronologisk och geogrask referensram i kombination med sociala referensramar. I och med detta finner studien att de tre referensramarna bör gå att använda som en ”checklista” för urval av detaljstoff som ett sätt för lärare att bli mer konsekventa, tydliga och effektiva i sina urval av detaljstoff.

Vi genomför en litteraturstudie där vi studerar och analyserar publikationer inom maskininlärning i kombination med algoritmisk handel. I denna studie undersöker vi vilka typer av data samt vilka maskininlärningstekniker som kunnat visas vara tillämpningsbara vid system för algoritmisk handel. Till vår litteraturstudie använder vi oss av publikationer som är peer-reviewed från trovärdiga databaser. Resultatet visar att det huvudsakligen finns tre typer av data som är av betydelse för algoritmisk handel. Dessa är historisk prisdata, tekniska indikatorer samt den typ av data som ingår i fundamental analys. Historisk prisdata tycks ofta användas som bas för att sedan bearbetas om till andra typer av data. Det vanligaste exemplet på detta är tekniska indikatorer som ofta förekommer som datakälla i system för algoritmisk handel.Vi finner även ett antal maskininlärningstekniker som av tidigare publikationer demonstreras vara tillämpningsbara för algoritmisk handel. Publikationer påvisar att en maskininlärningsteknik kallad SVM (support vector machine) kan tillämpas på tekniska indikatorer och även analys av nyhetsrubriker. Vi påträffar även publikationer som demonstrerar tillämpningen av två typer av neurala nätverk, klassifikationsnätverk samt regressionsnätverk. Dessa nyttjas för att generera trade signals i ett algoritmiskt handelssystem. I vår studie hittar vi också en tillämpning av evolutionär maskininlärning som används för att approximera en lösning på det optimala orderexekveringsproblemet.Vi diskuterar även ett ekonomiskt incitament som missgynnar akademisk öppenhet och publikation av nya upptäckter inom området. Detta existerar på grund av att fördelaktiga resultat kan vara finansiellt gynnsamma att undanhålla. / We conduct a literature review in which we study and analyze publications in the area of machine learning in combination with algorithmic trading. In this study we investigate what types of data and which machine learning techniques that are shown to be applicable to systems used for algorithmic trading. For our literature review we use peer-reviewed publications from trustworthy databases. The result shows that we find mainly three types of data that are relevant for algorithmic trading. These are financial data quotes, technical indicators and the types of data that is relevant for fundamental analysis. Financial data quotes often seem to be used as a basis for later processing into other types of data. The most common example of this is technical indicators that are frequently used as a source of data in systems for algorithmic trading.We also find a number of machine learning techniques that have been demonstrated by previous publications to be applicable for algorithmic trading. Publications show that a machine learning technique called SVM (support vector machine) can be applied on technical indicators as well as for analysis of news headlines. We also find publications that demonstrate the application of two types of neural networks, classification and regression network. These are used in order to generate trade signals in an algorithmic trading system. In our study we also find an application of evolutionary machine learning which is used to approximate an optimal solution to the order execution problem. Moreover, we also discuss a financial incentive that disadvantage academic openness and the publications of new discoveries in the relevant area of research. This financial incentive exists because advantageous results may be financially beneficial to withhold.

A case study of a prehistoric site named Ängesviken, in eastern Jämtland, is presented in this thesis. Ängesviken is situated in a region that traditionally has been understood as peripheral and without a significant history prior to the Late Iron Age or even the mediaeval period. The site appears to have a continuous presence of human activities through a period of 3000 years, manifested through a horizontal stratigraphy. In order to study this site of abstruse character a multidisciplinary approach is used, where archaeology, paleoecology, and spatiality are combined. The conceptual framework of the study is that landscapes are the result of socio-ecological processes over time. To frame the data provided by chosen methods, theoretical frameworks of cultural niche construction theory and landscape patchiness applied, which provide insight of the socio-ecological systems present at Ängesviken during the last 3000 years. During the Iron Age, the site was used for pastoralism, combined with hunting. The archaeological and geographical context of Ängesviken indicate that the site might have been connected with other regions through networks of trade during this period. During the mediaeval period there is a reorganisation of the outlands, leading to a phase of regrowth, but the site could possibly still have been utilised as hunting grounds as there are mediaeval villages in the region. In the early modern period and modern period, the site is once again used for pastoralism. Today, the utilisation of the site has changed towards modern forestry and occasional hunting of elk. The continuous presence at Ängesviken could be explained by the resources the outlands provided. This case study indicates that the far-reaching networks of trade during the Iron Age led to a process of local modification of the ecosystem driven by an external market. This study shows that the anthropogenic modification of the boreal forest's ecosystem has a longer history in eastern Jämtland than traditionally has been thought. The investigation of Ängesviken highlights the importance of researching abstruse and previously uncertain sites from a multidisciplinary approach, as the different datatypes complement each other and results in a deeper knowledge of the site and the socio-ecological systems in a long-term perspective. / Uppsatsen består av en fallstudie av en arkeolgosik lokal vid namn Ängesviken i östra Jämtland. Platsen ligger i ett område som vid första anblick ter sig perifeiellt placerat i utmarkerna till medeltida byar och tidigmoderna fäbodar. Tidigare har en vikingatida byggnad sam en intilligande grav undersökts arkeologiskt. Arkeologiska undersökningar har visat att människor tycks ha använt platsen under en 3000-års period, men hur platsen använts eller påverkats av denna användning har arkeologin inte kunnat påvisa. För att undersöka mänskliga aktiviteter vid Ängesviken under de senaste 3000 åren, samt hur dessa aktiviteter påverkat landskapet, undersöks platsen från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Arkeologi kombineras med paleoekologi och rumslig analys. Det konceptuella ramverket för undersökningen bygger på historisk ekologi där kulturell nische konstruktion kombineras med "landscape patchiness". "Landscape patchiness" har sitt ursprung ur ekologin och lägger fokus på lakala vegetationsstrukturer. De äldsta praktikerna på platsen är ännu inte fullt ut klargjorda men platsens läge i landskapet ter sig som en trolig orsak till de första aktiviteterna. Pollenanalysen visar att området används för djurhållning under järnåldern, en aktivitet som kom att förändra landskapets struktur och platsens ekologi. Järnålderns kulturella nische ter sig multifunktionell där djurhållning har kombinerats med andra nyttjanden av utmarksresurser. Pollenanalysen visar att platsen verkar överges under medeltid för att sedan åter brukas för djurhållning under tidigmodern och modern tid. Undersökningen visar på vikten av tvärvetenskapliga undersökningar av otydliga och tidigare svårtolkade arkeologiska lokaler och sammanhang inom det Skandinaviska inlandet.

I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen. I takt med medievärldens expansion har den tekniska utvecklingen och intresset för tekniska medel ökat i samhället. Filmtekniken har förbättrats, vilket har lett till att spelfilmer framstår som mer autentiska än vad de tidigare har gjort. Vårt intryck är att den historiska spelfilmen som ett hjälpmedel i undervisningen får en allt större plats i den svenska skolan. Få läromedel kan få elever att leva sig in i historiska miljöer och ännu färre kan beröra elever emotionellt som just spelfilmen. En annan fördel med spelfilm i skolan är att eleverna får verktyg så att de kan hantera mediernas bild av världen ur ett källkritiskt perspektiv. / With this essay we want to examine the relation between historical movies and historical conciousness. Our main focus is on how seniors of compulsory school relates to historical movies and how their historical conciousness is effected by the audiovisual funds in teaching of history, in purpose to develope a matrix for teaching involving movies. An additional element of our studie represents a short account of how to practically use movies in shool. In order to do this we have chosen a qualatative method with semistructured interviews. Today, school is challenged by e.g. popular cultur. In a time of an increasing flow of media in society, the interest for technical aid has increased in the society. The technical methods in moviemaking has been improved and has conveyed to movies beeing more authentic than they ever been before. Our impression is that movies based on historical events becomes more inported in school. Few didactical aids enables pupils to embrace the historical enviroment and even fewer can touch pupils’ emotions. Another advantage is that movie gives the pupils tools to create a critical thinking when relating to the medias’ perception of the world.

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag.Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande.Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande.Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande. / The purpose of this work is to discuss historic Hollywood movies in relation to the teaching of history in Swedish Schools today.Hollywood movies are in today’s society a part of the student’s everyday life and historians have increasingly come to discuss how history is used in these movies and how this affects our historic consciousness.Movies can be seen as pedagogical tools, an experience that will lead to an interest and a search for knowledge. What this paper strives to examine is if you can learn anything about the past by watching historic Hollywood movies and in extent if it can serve to develop student’s historic consciousness.Taking its beginning in a project about two movies dealing with the Middle Ages, Robin Hood- Prince of Thieves and A Knight’s tale, this paper discusses basic knowledge, comprehension and historic consciousness.

The subject for this thesis is to examine the portrayal of the local farmer in four different museums in Scania. The purpose is to examine these two questions:1.Which narrative and museal strategies are used in the portrayal of the local farmer by the local history societies?2.How do the actors of the local societies relate to the living conditions and hierarchies of the rural society of Scania?The source material consists of guided tours and text material from the museums. The theoretical fields consists of history culture, use of history, historical narrative, museology and rural science act as our theoretical fields. Peter Aronsson, Anna Eskilsson and Maria Björkroth act as our main theoretical framework.Our research presents two central discourses in the portrayal of the local farmer. The stories that we have identified in our results are those of success, of exhibitionistic value. Stories that carry elements of success and exhibitionistic value are both desirable and displayed. The stories portrayed are also neglecting the gender aspect. They are genderblind.The local history societies of Scania in the year of 2014 could be seen as museal activities focused more on conservation and nostalgia than on activities aimed at new visitors and the challenges of the present day.

Det här examensarbetet undersöker vilka effekter en undervisning med matematikhistorisk prägel har på eleverna, samt vilka faktorer i en sådan undervisning som kan påverka utfallet. När matematikhistoria betraktas som ett verktyg i matematikundervisningen förväntas elever påverkas affektivt och/eller kognitivt. Med synen på matematikhistoria som ett verktyg är två strategier för undervisning lämpliga – historisk upplysning och historiska paket. Med historisk upplysning inkluderas matematikhistoria i matematikundervisningen genom kortare anekdotiska inslag eller problem. Historiska paket är små moduler i undervisningen, som behandlar ett avgränsat ämne inom matematiken, och har en nära koppling tillläroplanen. Analysen genomfördes utifrån en litteraturstudie, och visar att båda strategiernakan påverka eleverna affektivt och kognitivt. Faktorer som kan påverka utfallet är elevernas ålder och förkunskaper, lärarens kompetens, graden av interaktivitet i undervisningen ochdet material som används. / This thesis investigates potential effects on students from including history of mathematics inmathematics education, and what circumstances within such education can influence the outcome. When the history of mathematics is considered a tool in teaching, pupils are expected to be influenced in a cognitive and/or affective way. From this perspective, two strategies are considered appropriate – the illumination approach or historical packages. The illumination approach includes short historical anecdotes or problems, whereas the historical packages are designed to teach an isolated subject within mathematics and are closely connected to the curriculum. The analysis was based on a literature study and shows that both strategies can influence pupils in a cognitive and affective way. Circumstances that influence the outcome are the age and previous knowledge of the pupils, teacher competence, the level of interactivity amongst the pupils and the material used in the teaching.

This project is about commercial history use with educational purpose, focused on film and whether it contributes to students' knowledge or can only be seen as an entertaining break in the regular education. This project focused on two types of films, featured films and documentaries. The work process started with an idea of the theme film and got more focused by searching on different keywords to find academic texts. The purpose of this academic text is mainly to investigate the different sides of film as a pedagogical tool, with focus on history education. What does the research say about what challenges exist in using feature films and documentaries in the classroom, as well as what solutions exist to the challenges? And What does the research say about the areas in which feature films and documentaries can be used to strengthen history teaching? are the two questions this overview answers. The method used for this project was a systematic search of different keywords and the project is based on previous research. The results shows that there are challenging aspects that need to be considered when using film in the classroom, for example watching a film can be time consuming. However there are solutions to the majority of the challenges. Other than that there are advantages with using film as a pedagogical tool in the history classroom since films can be used to develop source criticism, historical consciousness and historical empathy. Even the motivation and engagement increases when the students watch films. This text concludes that films can be beneficial if used in the best possible way.

The armour that was found during the excavations of the mass graves after the battle of Visby in the year 1361, has given great knowledge about the 14th century defensive equipment. Bengt Thordeman's analyses and interpretations of the armour-material have influenced modern research on the subject. The predominant narrative is that the militia from Gotland was ill-equipped, and that the Danish army was far superior. However, the aim of this study is to create a more nuanced picture of how the soldiers in the mass graves were equipped, and to contribute to future research on the largely unstudied commoner-armour of the Nordic countries. The study compares armour-items from the mass graves at site of the so-called Korsbetningen, with other archaeological material, the descriptions of folkvapen in Swedish medieval legal documents, and contemporary artwork. This comparison is made to broaden the perspective and see similarities and differences between the Visby material and other sources.     The thesis results in a better understanding of what types of armour that was used during this battle, showing that the head-area was well protected, that the torso was slightly less prioritized to protect, and that the arms and legs were relatively unprotected.