I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet

Depression är en växande folkhälsosjukdom och anses vara den globalt ledande orsaken till funktionsnedsättning. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för depression har visat sig vara en effektiv behandling. Behandlingsformatet kan tillhandahållas på varierande sätt, exempelvis utifrån vem som väljer behandlingsprogram och grad av behandlarstöd. Lägre grad av stöd är exempelvis mindre resurskrävande och kan därmed bidra till en ökning av tillgången på psykologisk behandling. Samtidigt kräver det ett mer kognitivt och beteendemässigt engagemang av patienten. Till följd av detta är det intressant att undersöka för vilka patienter som en friare behandlingsform är mest fördelaktigt. I den aktuella studien undersöks således två oberoende behandlingsvariabler, typ av individualiserat behandlingsprogram och typ av stöd. Dessa undersöks med en faktoriell design (2x2) på en IKBT-behandling för vuxna (N = 172) med depression. Syftet med studien är att undersöka huruvida grad av self-efficacy och behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan korrelerar med depressiva symtom samt om initial grad av self-efficacy och behandlingsförväntan/utfallsförväntan kan predicera den eventuella symtomförändring som uppnåtts efter behandlingens slut. Med syftet att generera kunskap om vilka som drar nytta av ett friare, och mer kostnadseffektivt, behandlingsformat undersöks dessutom om grad av self-efficacy korrelerar med behandlingsutfall specifikt för deltagare i behandlingsgruppen med egenvalda moduler och stöd vid behov. Huruvida skillnader mellan behandlingsgrupperna föreligger undersöktes även vad gällande förändring i upplevd self-efficacy. Sammanfattningsvis visar resultatet att grad av self-efficacy ökar (d = 0.46) under behandlingen och att förändringen i self-efficacy korrelerar med förändringen i depressiva symtom. Ett samband mellan behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan och behandlingsutfall påvisades dessutom. Initial grad av upplevd self-efficacy predicerar inte behandlingsutfallet totalt, men högre grad av upplevd self-efficacy vid ett friare behandlingsformat visades ha ett samband med lägre förändring i depressionssymtom (ηp2= .030). Denna studie belyser därmed vikten av att ta hänsyn till både self-efficacy och behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan vid IKBT-behandling för depression, vilka båda visats ha ett samband med behandlingsutfallet.

Psykiska besvär har visat sig påverkas av och/eller öka i samband med ökade klimatförändringar, varvid ett ökat behov av psykologisk behandling uppdagats. Aktuell forskning i ämnet är dock bristfällig och i dagsläget finns ingen evidensbaserad metod vid psykiska besvär kopplat till klimatförändringarna. Mot denna bakgrund var syftet med föreliggande studie att undersöka huruvida skräddarsydd IKBT kan vara hjälpsamt för personer med psykiska symtom och besvär som uppstått eller försämrats i samband med klimatförändringar och dess konsekvenser. Således skapades en randomiserad kontrollerad design, där deltagarna (N = 60) randomiserades till en av två grupper. Antingen till behandlingsgrupp där de fick åtta veckors IKBT, eller till kontrollgrupp iform av väntelista. Resultatet påvisade en signifikant förbättring i form av lägre självskattade grad av symtom i behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen, avseende de primära utfallsmåtten relaterat till depressionssymtom (d = 1.25), stressymtom (d = 1.12) samt generaliserad ångest (d =.56). Detta visades även för de sekundära utfallsmåtten avseende sömnsvårigheter (d = .85) och depressionssymtom (d = .85). En signifikant högre självskattad livskvalitet påvisades hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen (d = 1.12). Denna studie indikerar att skräddarsydd IKBT kan vara effektivt vid upplevda psykiska besvär relaterat till klimatförändringarna. Dock är resultaten preliminära och behöver replikeras samt följas upp i större studier innan säkra slutsatser kan dras kring IKBTs effekt vid klimatrelaterad psykisk ohälsa.

I nyligen utgivna rapporter finns det indikationer på att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat samt att många ungdomar idag upplever en låg självkänsla. Att ha en låg självkänsla har visat sig vara en riskfaktor för utveckling av andra psykiska problem men trots detta är forskningen kring behandling av låg självkänsla hos ungdomar bristfällig och det finns i dagsläget heller ingen etablerad metod. Således är det motiverat att utforma och studera behandlingar specifikt riktade mot låg självkänsla. Forskningsprojektet SIA utformade och testade därför en helt ny internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) som kom att ligga till grund för denna studie. Då det fanns en stor variation i psykiskt mående hos ungdomarna som sökte sig till en behandling för låg självkänsla blev uppsatsens syfte att kartlägga psykiatrisk belastning inom gruppen samt undersöka huruvida graden av psykiatrisk belastning kunde predicera behandlingsutfall. Ett nytt index, psykiatriskt svårighetsindex (PSI), bestående av sex indikatorer togs fram och användes för att gradera och mäta psykiatrisk belastning hos respektive deltagare. I ett första steg genomgick indexet statistiska analyser för att undersöka dess psykometriska egenskaper samt hur fördelningen såg ut. I nästa steg undersöktes samband mellan PSI och eftermätnings- respektive förändringsvärden samt om PSI predicerade behandlingsutfall. Resultatet visade att PSI med fördel kunde användas i vidare statistiska analyser vilka i sin tur visade på samband mellan PSI och eftermätningsvärden på depressions- och ångestmått men att PSI inte kunde predicera behandlingsutfall. Detta indikerar alltså att psykiatrisk belastning har ett samband med kvarvarande symptombörda efter behandling men att huruvida psykiatrisk belastning predicerar förbättring inte går att fastslå då stickprovet i studien var väldigt litet - men resultaten pekar på att det inte gör det. Vidare forskning behövs därför för att undersöka och avgöra vilken påverkan psykiatrisk belastning har på behandlingsutfall.

Syftet med föreliggande studie var att vidareutveckla en behandlingsspecifik följsamhetsskala för paniksyndrom vid internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Studiens frågeställningar var 1) uppnår skalan tillräcklig interbedömarreliabilitet, 2) finns det ett samband mellan skalan och det tidigare använda följsamhetsmåttet antalet genomförda moduler, och 3) finns det ett samband mellan skalan och behandlingsutfallet. Interbedömarreliabiliteten mellan två bedömare testades genom två omgångar samskattning. 80 deltagare som behandlades med IKBT för paniksyndrom vid enheten för internetpsykiatri i Stockholm skattades sedan enligt den behandlingsspecifika följsamhetsskalan. Även antalet moduler deltagarna genomförde registrerades. Resultaten visade att skalan sammantaget hade en god interbedömarreliabilitet. Vidare korrelerade följsamhetsskalan positivt med både antalet genomförda moduler och behandlingsutfallet. Slutsats: Skattningsskalan vidareutvecklad i föreliggande studie visade indikationer på att vara ett tillförlitligt och användbart instrument för att mäta följsamheten till IKBT vid paniksyndrom. / The purpose of this study was to further develop a treatment-specific rating scale for adherence to internet-based cognitive behavioural therapy (ICBT) for panic disorder. The research questions for this study were 1) does the rating scale show satisfying inter-rater reliability, 2) is there an association between the rating scale and the commonly used measurement of adherence, module completion, and 3) is there an association between the rating scale and treatment outcome. The inter-rater reliability between two raters was assessed twice. 80 participants treated with ICBT for panic disorder at Internetpsykiatrin (the unit for internet-based cognitive behavioural therapy in Stockholm) were then assessed using the treatment-specific rating scale for adherence. Module completion was also registered. Results show that the rating scale had an overall satisfying inter-rater reliability. Furthermore, the rating scale correlated positively with both module completion and treatment outcome. Conclusion: The rating scale further developed in the present study showed indications of being a reliable and useful instrument for measuring adherence to ICBT for panic disorder.

Genom en randomiserad kontrollerad design undersöktes om ett fem veckors deltagande i ett KBT-baserat, väglett och internetadministrerat återhämtningsträningsprogram kan förändra återhämtningserfarenheter, upplevd stress och/eller livskvalitet hos arbetande individer med begynnande till lindrig stress. Totalt inkluderades 69 deltagare, vilka randomiserades till antingen interventionsgrupp (n=35) eller väntelista (n=34). Genom en ANCOVA analyserades skillnader gällande värden på REQ (samt index för psykologisk distans, avslappning, bemästring och kontroll) efter fem veckors deltagande i träningsprogrammet respektive väntelistan med kontroll för värden vid förmätning. Samma analys utfördes för skattade värden på DASS-7 samt BBQ. Resultaten visade signifikant högre värden för den aktiva interventionsgruppen gällande både återhämtningserfarenheter samt upplevd livskvalitet. Därtill påvisades signifikant lägre grad av upplevd stress hos interventionsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med stora effektstorlekar för REQ (d=1.05) index för psykologisk distans (d=0.85), avslappning (d=0.89), bemästring (d=1.01) samt DASS- 7 (d=0.80). Måttliga effektstorlekar påvisades för indexet kontroll (d=0.54) samt för BBQ (d=0.57). Studien ger ett unikt bidrag till att bredda kunskapen om vilka interventioner som kan vara verksamma för ökad återhämtning. Resultaten indikerar att deltagande i programmet kan premieras för individer med begynnande till lindrig stressproblematik och att detta potentiellt kan inverka på de negativa effekter som uppstår av långvarig stress utan adekvat återhämtning. Studien motiverar vidare forskning kring fördjupad utvärdering av återhämtningsträningsprogrammet, samt undersökning av relationen mellan en individs återhämtning och välmående.

Background: One of society's most pressing social challenges is the state of people's psychological health. Healthcare institutions have adopted e-health due to the noticeable rise in psychological health issues and growing societal reliance on digital technologies. Internet based Cognitive behavioural therapy (iCBT) is essential for those with psychological health issues. Since 2012, the Department of Swedish Municipalities and Regions (SKR) has coordinated the 1177 healthcare programme, a digitisation initiative. By 2025, the Swedish Government hopes to be a global leader in digitising social services and health care. This ehealth system must promote the welfare and good health, which are founded on the idea of equality between individuals. It must increase patient engagement and confidence while bridging the gap between patient needs and what the healthcare system can supply.  Aim: To describe the access to e-health within Swedish healthcare programs for psychological health problems.  Method: Summative qualitative content analysis of data from websites regarding access to e-health services or iCBT in the Swedish local authorities and regions through an inductive approach.  Findings: The results show that e-health services and resources are unequally distributed among local authorities and regions in Sweden.  Conclusion: Results of the study show that unequal e-health service and resource distribution might result in stigmatization and a decline in patient's willingness to seek care. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de stora samhällsutmaningarna idag. Hälso- och sjukvården har implementerat e-hälsa på grund av den märkbara ökningen av psykiska hälsoproblem och samhällets växande beroende av digital teknik. Internet baserad kognitiv beteende terapi (iKBT) som levereras online är viktig för dem med psykiska hälsoproblem. Sedan 2012 har Sveriges kommuner och regioner (SKR) samordnat digital vårdprogram 1177. Svenska regeringen syftar till att vara världsledande inom digitalisering av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta e-hälsosystem måste främja välfärden och den goda hälsan, som bygger på idén om jämlikhet mellan individer. Det måste öka patienternas engagemang och förtroende samtidigt som den måste överbrygga klyftan mellan patienternas behov och vad hälso- och sjukvården kan tillhandahålla. Syfte: Att beskriva tillgången till e-hälsa i svenska vårdprogram för psykisk ohälsa. Metod: Summativ kvalitativ innehållsanalys av data från webbplatser om tillgänglighet till e-hälsa tjänster eller iKBT i de svenska kommuner och regioner genom en induktiv ansats. Resultat: Resultaten visar att tillhandahållandet av e-hälsa tjänster och resurser är ojämnt fördelat mellan olika kommuner och regioner i Sverige. Konklusion: Studie visar att ojämn fördelning av e-hälsa tjänster och resurser kan orsaka stigmatisering och minskad motivation bland de patienter som tänker söka vård och hjälp.

Insomni och depression är två  psykiatriska tillstånd med hög prevalens. Prevalensen för insomni är ca 11% hos den svenska befolkningen och motsvarande siffror för depression är ca 5-8%. Komorbiditet mellan dessa två tillstånd är vanligt förekommande. Dessa två tillstånd är ofta teoretiskt sammankopplade med de två kognitiva processerna oro och ruminering. En behandlingsmetod som visat sig vara effektiv mot respektive tillstånd är kognitiv beteendeterapi (KBT). I föreliggande studie har internetbaserad KBT (iKBT) där båda tillstånden behandlas simultant studerats. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka skillnaden i utfall mellan en behandlingsmetod och en kontrollbehandling samt dess långtidseffekter. Totalt inkluderades 124 deltagare som randomiserades till antingen kombinationsbehandling mot komorbid insomni och depression (n=63), eller kontrollbehandling mot depression med desensibilisering som placebo mot insomni (n=61). Resultatet visar att behandlingsgruppen har en statistiskt signifikant större sänkning av insomnisymtom mellan före- och eftermätning jämfört med kontrollbehandling. Statistiskt signifikanta samband förekom gällande förändring i insomnisymtom, depressionssymtom, oro och ruminering mellan två mättillfällen. Förändring i oro mellan före- och eftermätning kunde predicera utfall i förändringsvärde för insomnisymtom mellan föremätning och FU36. Förändring i oro mellan före- och eftermätning kunde predicera nivå av depressionssymtom vid FU36. Studiens resultat stärker hypotesen att insomni är ett tillstånd som kräver specifik behandling och att det finns ett samband mellan insomni och depression samt de kognitiva processerna oro och ruminering men att detta samband bör undersökas ytterligare. / Insomnia and depression are two psychiatric conditions with high prevalence in the general population. Insomnia occurs among around 11% of the Swedish population and the equivalence for depression is around 5-8%. These conditions frequently appear comorbidly. There has found to be a theoretical link between these two conditions and the cognitive processes labeled anxious worry and rumination. One treatment method which has shown itself to be effective in treating these respective conditions is cognitive behavioral therapy (CBT). In the present study, internet-delivered CBT aiming to treat both conditions simultaneously have been studied with the purpose of evaluating two different methods and the long term effects of these methods. A total of 124 participants were included and randomized to either a combined treatment for insomnia or depression (n=63) or a control treatment consisting of treatment for depression and desensibilisation as placebo for insomnia (n=61). The results of the present study indicates a statistically significant effect on symptoms of insomnia between pre- and post measurements depending on treatment group. There was a statistically significant correlation between change in all the four domains, depression, insomnia, rumination and anxious worry between two separate measurements. A change in anxious worry between pre and post measurements was also found to predict the level of change in insomnia symptoms between pre and 36 month follow-up measurements. Change in anxious worry between pre and post measurements could also predict the level of depression observed at the measurement at the 36 month follow-up. The findings in this study corroborates the hypotheses that insomnia is a condition which require a specific treatment and that there is a relation between insomnia and depression and the cognitive processes anxious worry and rumination but that this relation needs to be further examined. / ClinicalTrials.gov Identifier: NCT01663844 New Clinical Applications for Internet-based Cognitive Behavior Therapy for Insomnia and Depression

Tvångssyndrom består av obsessioner och kompulsioner och drabbar cirka två procent av befolkningen. Efter avslutad behandling är det många patienter som återfaller. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida tilläggsbehandling administrerad sex månader efter initial internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) minskar risken för återfall och ökar andelen patienter som uppnår remission, vilket inte tidigare prövats. 97 deltagare, som redan erhållit internetadministrerad KBT, randomiserades till att ingå i behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Tilläggsbehandlingen bestod av tre veckor internetadministrerad KBT med fokus på att fasa ut behandlarens funktion till deltagarens närmaste omgivning. Resultaten visade att deltagarna i behandlingsgruppen hade en signifikant minskad risk att återfalla jämfört med kontrollgruppen. En tendens till ökad andel deltagare i remission i behandlingsgruppen erhölls också. Slutsatsen är att internetadministrerad tilläggsbehandling vid tvångssyndrom är en meningsfull intervention med återfallsprevention som syfte. Framtida forskning bör göra åtskillnad mellan återfallsprevention och ytterligare minskad symtombörda som syfte med tilläggsbehandling.

Internetbaserad KBT är en behandlingsform som har visat god effekt vid insomni. Vården av personer med insomni skulle dock kunna förbättras av mer kunskap om faktorer som påverkar utfall på lång sikt. Föreliggande studie hade en explorativ ansats och syftet var att identifiera faktorer som kunde predicera behandlingsutfall vid 36-månadersuppföljning (FU36). Därutöver ämnade studien undersöka hur väl data insamlad innan behandlingen kunde predicera behandlingsutfall vid FU36 i jämförelse med data insamlad både innan och efter behandling. Behandlingsutfall definierades som förändring av insomnisymtom och grad av insomnisymtom vid FU36. Totalt inkluderades 203 deltagare från två olika behandlingsstudier, vilka genomgått 9–12 veckors insomnibehandling med eller utan kombinerad depressionsbehandling. Initiala korrelationer undersökte samband mellan prediktorer och utfallsmått, därefter genomfördes regressionsanalyser med de prediktorer som visade signifikanta samband. Resultaten påvisade att det var möjligt att predicera förändring och grad av insomnisymtom vid FU36. Prediktorer från data insamlad innan och efter behandling kunde predicera behandlingsutfall bäst och förklarade 33% av den totala variansen gällande förändring av insomnisymtom tre år efter avslutad behandling. Allvarligare grad av insomni vid behandlingsstart, förändring av insomnisymtom under behandlingen, hög ålder och missnöje vid utvärderingen kunde predicera insomnisymtom tre år efter avslutad behandling. Kliniskt kan detta innebära att patienter som riskerar sämre behandlingseffekt på lång sikt kan få bättre stöd. / Internet-based CBT is a treatment-form that has proved to be effective against insomnia. Treatment of patients with insomnia could benefit from more knowledge about factors that affect long-term outcomes. The present study had an explorative design and the aim was to identify factors that could predict treatment outcomes at 36-month-follow-up (FU36). The study also made a comparison of predictive power regarding treatment outcomes between data gathered before treatment and data gathered both before and after treatment. Treatment outcomes were defined as change in insomnia symtoms and degree of insomnia symtoms at FU36. In total 203 participants were included from two different treatment studies, whom had received 9-12 weeks of insomnia treatment with or without combined treatment for depression. Initial correlations explored relationships between predictors and outcome measures, thereafter multiple regression analyses were done with the predictors that showed significant relationships. The results showed that it was possible to predict change and degree of insomnia symtoms at FU36. Predictors taken from data gathered before and after treatment had the most predictive power and explained 33% of the total variance of the change of insomnia symtoms at FU36. More insomnia symtoms at the beginning of treatment, change of insomnia symtoms during treatment, high age and a dissatisfaction of treatment were factors that were able to predict insomnia symtoms at FU36. / ClinicalTrials.gov Identifier: NCT01663844 New Clinical Applications for Internet-based Cognitive Behavior Therapy for Insomnia and Depression