Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för olika former av psykisk ohälsa har presenterats som ett alternativ till traditionell samtalsbehandling baserat på forskning från det senaste decenniet. Trots klinisk relevans och flera fördelar för patienter och behandlare går implementeringen långsamt i flera europeiska länder. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att implementera IKBT i sina verksamheter. Intervjuer genomfördes med åtta behandlare hos en svensk offentlig vårdgivare, varefter en tematisk analys gjordes. Fyra huvudteman arbetades fram: En ny metod, En ny roll, Premisser och Lärande. Behandlarna har en övergripande samstämmighet och förståelse kring IKBT och dess användning, vilket är en viktig aspekt av implementeringen. Behandlarna beskriver dock också att kollegor som inte arbetar med behandling, men har en roll i implementeringen, ibland har bristande kunskap och negativa fördomar som förhindrar arbetet. Vidare berättar behandlarna att organiserat samarbete mellan aktiva behandlare bortprioriteras i den kliniska vardagen. Resultaten från analysen diskuteras med utgångspunkt i Normalization Process Theory. Vidare forskning kan utforska upplevelsen hos IKBT-utbildade behandlare som inte börjat arbeta med IKBT och hos icke-behandlande kollegor på arbetsplatser där metoden implementeras. / Internet-based Cognitive Behavioral Therapy (ICBT) for different kinds of mental health issues has been presented as an alternative to traditional face-to-face treatment based on research from the last decade. Despite clinical relevance and several advantages for both patients and therapists the implementation of the method is progressing slowly in many European countries. The purpose of this study was to examine therapists’ experiences of implementing ICBT in their everyday work. Interviews were conducted with eight therapists in a Swedish public health care setting, after which a thematic analysis was made. Four main themes were defined: A new method, A new role, Premises and Learning. The therapists have an overarching mutual comprehension of ICBT and its use, which is an important aspect of the implementation. The therapists explained that colleagues that don't work with ICBT, but still have a role in the implementation, sometimes lack knowledge and have negative preconceptions which obstruct the work. Furthermore, therapists talked about organized collaboration between active therapists not being prioritized in the everyday clinical work. Results from the analysis are discussed by applying Normalization Process Theory to the findings. Further research could examine the experiences of ICBT-trained therapists who have not yet started working with ICBT and of colleagues who do not work with treatment in workplaces where ICBT is being implemented.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) är en effektiv och snabbt växnade behandlingsform, som fortfarande är relativt lite beforskad. Syftet med studien var att undersöka hur internetterapeuters kommunikation med klienter kan se ut, med data från en behandlingsstudie för unga med depression. Meddelanden från fem behandlingar med gott utfall analyserades med tematisk analys (TA). Studien fokuserade på terapeutbeteendena uppmuntra och bekräfta, samt hur terapeuter använder personligt tilltal. Analysen resulterade i sammanlagt tolv teman. Diskussionen visar hur temana skapar ett övergripande mönster där behandlingen beskrivs som ett hårt arbete, vilket kräver en stark klient, som förväntas bli motiverad av terapeuten. Fynden diskuteras också utifrån behandligens teoretiska grund, tidigare forskning kring terapeutbeteenden samt det faktum att behandligen ges över internet. / EaRly internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA)

Depression är ett psykiatriskt tillstånd som påför individen lidande och kräver samhällsekonomiska resurser. Med grund i depressionens höga prevalens är en effektiv behandling eftersträvansvärt. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) har visats vara effektiv vid depression. Vetskap om vilka behandlingsfaktorer som predicerar behandlingsutfallet möjliggör att optimera behandlingen. Syfte med föreliggande studie var att undersöka om emotionell attityd till behandlingen och förståelse för behandlingens innehåll predicerar behandlingsutfallet i iKBT för depression och vilken som har starkast prediktionsvärde. Totalt 91 patienters arkiverade internetbehandlingar kodades med studiens framtagna kodningsmanual. Resultaten från två multipla regressionsanalyser visar att emotionell attityd till behandlingen signifikant predicerar 20,6% av behandlingsutfallet och att förståelse för behandlingens innehåll predicerar 3,9% men inte signifikant. Emotionell attityd till behandlingen utgör den starkaste prediktorn för behandlingsutfallet men inte en signifikant starkare prediktor. I praktiken innebär resultaten att patientens emotionella attityd till behandlingen kan användas som ett varningstecken gällande behandlingsutfallet. Framtida forskning behövs för att säkerställa konstrukten och för att vidareutveckla kodningsmanualen. / Depression is a psychiatric condition that causes the individual suffering and requires socio-economic resources. Due to high prevalence of depression, effective treatment is desirable. Internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) has been shown to be effective for depression. Knowledge of which treatment factors that predict treatment outcome makes it possible to optimize the treatment. The purpose of the present study was to investigate whether emotional attitude towards the treatment and understanding of the treatment content predicts the treatment outcome in ICBT for depression and which has the strongest predictive value. A total of 91 patients’ archived internet-based treatments were coded with the developed coding manual in the present study. The results from two multiple regression analyzes show that emotional attitude towards the treatment significantly predicts 20,6% of the treatment outcome and that understanding of the treatment content predicts 3,9% but not significantly. Emotional attitude towards the treatment constitutes the strongest predictor of the treatment outcome, but not a significantly stronger predictor. In practice the results imply that the patient's emotional attitude towards the treatment can be used as a warning sign regarding the treatment outcome. Future research is needed to ensure the constructs and to further develop the coding manual.

Depression förekommer under 10% av alla graviditeter och medför risker för både den gravida och barnet. Syfte: Studien IKBT för gravida med depression syftar till att bekräfta tidigare studiers resultat av IKBT-behandling samt utvärdera olika besöksmodaliteter, telefonsamtal, videosamtal eller fysiskt besök, för bedömningssamtalet.  Metod: 26 gravida (graviditetsvecka 8–30 vid antagning) med samtidig egentlig depression randomiserades till antingen eget val av besöksmodalitet eller randomiserades till en viss besöksmodalitet för sitt bedömningssamtal. Efteråt tillfrågades deltagarna om sina upplevelser av bedömningssamtalet avseende innehåll, modalitet samt hur Covid-19 pandemin påverkade deras inställning. Resultat: Det förelåg ingen statistisk signifikant skillnad mellan hur de tre besöksmodalitetsgrupperna eller mellan de som fick välja gentemot de som blev tilldelade en besöksmodalitet upplevde bedömningssamtalet. Kvalitativa data pekar mot att deltagarna hade föredragit fysiskt besök men uppskattade andra möjligheter med anledning av Covid-19 pandemin. Slutsats: Deltagarna var generellt lika nöjda med sitt bedömningssamtal oavsett besöksmodalitet och om de själva hade fått välja besöksmodalitet eller ej. Att erbjuda olika besöksmodaliteter ökar tillgängligheten och möjliggör behandling med IKBT för gravida med depression från hela landet. För att validera resultatet krävs vidare forskning med större antal deltagare. / Depression is present during 10% of all pregnancies and leads to risk for both the pregnant and the baby. Objective: The study ICBT towards pregnant with depression aims to confirm earlier studies results of ICBT-treatment and to evaluate different visiting modalities, telephone call, video call or face to face meeting, of the assessment interview.  Method: 26 pregnant women (gestational week 8–30 at intake) currently suffering from major depressive disorder randomized to either free choice of visiting modality or randomized to a certain visiting modality of the assessment interview. Afterwards the participants were asked about their experience of the assessment interview regarding content, modality and how the Covid-19 pandemic affected their attitude. Results: There was no statistically significant difference between how the three visiting modality groups or between the ones who got to choose opposite the ones who was assigned a visiting modality regarding the experience of the assessment interview. Qualitative data indicates that the participants would have preferred a face to face meeting but appreciated other possibilities due to the Covid-19 pandemic. Conclusion: The participants was in general equally satisfied with their assessment interview regardless visiting modality or if they got to choose their visiting modality or not. To offer different visiting modalities increases the availability and enables treatment with ICBT towards pregnant with depression throughout the country. These results need to be replicated in larger trials to validate.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har visats vara en effektiv behandlingsmetod vid depression. Att patienter får stöd av ett behandlingsteam i stället för av en specifik behandlare skulle kunna öka tillgången till IKBT-behandling. Den terapeutiska alliansen har visat på ett robust samband med behandlingsutfall, såsom depressionssymtom, i IKBT. Denna studie syftar till att öka kunskapen om alliansens roll i IKBT, i förhållande till följsamhet och depressionssymtom. Detta undersöktes med en faktoriell design (2x2x2) i en IKBT-behandling för vuxna (N = 176), med stöd av teamet eller specifik behandlare och självskräddarsydd KBT eller unified protocol (UP). Alliansskattningar förändrades inte mellan behandlingens mättillfällen och var lägre för deltagare med stöd av teamet om de samtidigt fick UP (grupp A), jämfört med självskräddarsydd KBT (grupp C). Allians predicerade följsamhet (antal slutförda behandlingsmoduler) oberoende av grupptillhörighet. Samband påvisades mellan tidig alliansoch depressionssymtom för grupp A och stickprovet i sin helhet. Allians predicerade förändring i depressionssymtom för grupp A och stickprovet i sin helhet, dock med signifikant starkare effekt vid behandling med UP jämfört med självskräddarsydd KBT. Det råder dock stor osäkerhet gällande samband med behandlingsutfall. Denna studie belyser vikten av att etablera god allians tidigt för att främja följsamhet under IKBT-behandling för vuxna. / INES-studien

Antalet sjukskrivningar till följd av stressrelaterade sjukdomar har ökat kraftigt för vårdpersonal. Därtill saknas det evidens för internetbaserade interventioner mot stressrelaterad ohälsa för vårdpersonal. Syftet var att undersöka och utvärdera en internetbaserad kognitiv beteendeterapi-intervention (iKBT) avseende graden av samvetsstress, arbetsrelaterad stress samt självmedkänsla hos vårdpersonal. Enkäter bestående av Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) och Self-Compassion Scale (SCS) besvarades av deltagarna (N = 8), samtliga var kvinnor mellan 27 – 53 år. Resultaten analyserades med PEM och RCI på individnivå och T-test på gruppnivå. RCI-analysen visade begränsade resultat för SCQ, blandade resultat för COPSOQ II och övervägande positiva resultat för SCS. Analysen på gruppnivå visade en signifikant minskning i Sömnbesvär (p = .032) och Self-Judgment (p = .021) samt signifikant ökning i Self-Kindness (p = .016). Studien behöver replikeras i framtida studier med ett större antal deltagare och en studiedesign som är metodologiskt robust. / The amount of sick leave due to stress-related illnesses has increased significantly for healthcare staff. In addition, there is a lack of evidence for internet-based interventions for stress-related illness for healthcare staff. The aim was to examine and evaluate an internet-based Cognitive Behavioral Therapy (iCBT) intervention regarding the degree of stress of conscience, work-related stress and self-compassion among healthcare staff. Questionnaires consisting of Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) and Self-Compassion Scale (SCS) were answered by the participants (N = 8), all were women between 27 - 53 years. The results were analyzed with PEM and RCI at the individual level and T-tests at group level. The RCI analysis showed limited results for SCQ, mixed results for COPSOQ II and predominantly positive results for SCS. The analysis at group level showed a significant decrease in Sleep Disorders (p = .032) and Self-Judgment (p = .021) as well as a significant increase in Self-Kindness (p = .016). The study needs to be replicated in future studies with a larger number of participants and a study design that is more methodologically robust.

Insomni och depression är psykiatriska åkommor som idag drabbar många människor. Forskning har visat att det råder en stor samsjuklighet mellan diagnoserna där många drabbade lider av samtidig insomni och depression vilket utgör en stor belastning för den enskilde individen. Patienter rapporterar ofta en negativ påverkan på kognitiva funktioner, bland annat minnessvårigheter och problem med koncentration och uppmärksamhet. Inom forskningen råder det i dagsläget en osäkerhet kring vilka kognitiva nedsättningar som karakteriserar personer med dessa diagnoser och på vilka sätt de skiljer sig åt. Det finns också ett behov av att undersöka vilken roll kognitiv förmåga spelar för människors möjlighet att tillgodogöra sig psykologisk behandling. I föreliggande studie var syftet att undersöka dessa båda områden. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan personer med insomni, personer med depression och personer med det komorbida tillståndet avseende kognitiva funktioner, när det mättes genom test av uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiva funktioner. Däremot framkom vissa samband mellan arbetsminne och förbättring av upplevda sömnbesvär, liksom mellan förmåga till bibehållen uppmärksamhet och förbättring av depressionssymtom. Vidare forskning med större och jämnare urvalsgrupper behövs för att undersöka stabiliteten i dessa fynd.

Antenatal depression (depression under graviditeten) drabbar 10–20% av gravida och innebär risker för både den gravida och barnet. Forskning visar att internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) tycks vara effektivt jämfört med sedvanlig mödravård. Uppsatsen var en sambands- och prediktionsstudie som genomfördes inom den randomiserade DANA-studien för IKBT vid antenatal depression. En inomgruppsdesign med upprepade mätningar tillämpades där 40 kvinnor med antenatal depression deltog. Syftet var att undersöka (a) patientnöjdhet med bedömningssamtalet i relation till behandlingsföljsamhet, avhopp och minskning av depressionssymtom under IKBTbehandlingen, samt (b) jämföra förändring i depressionssymtom mot två tidigare studier. Resultatet visade att en högre patientnöjdhet med bedömningssamtalet signifikant predicerade en mindre minskning av depressionssymtom mellan screening och förmätning. Inga signifikanta samband hittades mellan patientnöjdhet med bedömningssamtalet och behandlingsföljsamhet eller avhopp. Slutsatser bör dras med stor försiktighet utifrån metodologiska begränsningar. Resultatet visade även att depressionssymtom jämfört med förmätningen signifikant minskade från andra veckomätningen i behandlingen till och med eftermätningen vecka tio. Detta bekräftade tidigare studiers resultat. Framtida randomiserade prövningar kan ge underlag till utvecklingen av bedömningssamtal och IKBT mot antenatal depression. / Antenatal depression (depression during pregnancy) affects 10–20% of pregnant women and involves risks for both the pregnant woman and the child. Research shows that internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) seems to be effective compared to conventional maternity care. The thesis was a correlational predictive study that was conducted within the randomized DANAstudy for ICBT during antenatal depression. An in-group design with repeated measurements was applied in which 40 women with antenatal depression participated. The purpose was to examine (a) patient-satisfaction with the assessment interview in relation to adherence, dropouts and remissionof depressive symptoms during ICBT treatment, and (b) compare changes in depressive symptoms against two previous studies. The result showed that a higher patient-satisfaction with the assessment interview significantly predicted a lesser reduction of depressive symptoms between screening and pre-measurement. No significant correlations were found between patient-satisfaction with the assessment interview and treatment adherence or dropouts. Conclusions should be drawn with great caution based on methodological limitations. The result also showed that depressive symptoms compared with the pre-measurement decreased significantly from the second weekly measurement in the treatment until the post-measurement week ten. This confirmed the results of previous studies. Future randomized trials may provide a basis for the development of assessment interviews and ICBT for antenatal depression.

Det råder frågetecken om hur följsamhet till behandlingens metoder inom internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för depression påverkar symtomreduktion. Syfte: undersöka sambandet mellan följsamhet till behandlingsmetoder inom IKBT och symtomreduktion, för depressionspatienter. Frågeställning: föreligger samband mellan följsamhet till behandlingens metoder och symtomreduktion. Metod: deltagarna var 90 patienter, vilka behandlats för depression vid Internetpsykiatrin i Stockholm. Antal moduler deltagarna genomfört registrerades, och mängd och kvalité utförande hemuppgifter skattades enligt en behandlingsspecifik följsamhetsskala. Symtomreduktion mättes genom förändring i depressionsnivå, från förmätning till eftermätning. Resultat: samband påvisades mellan antal genomförda moduler och symtomreduktion, men inte mellan mängd och kvalité utförande hemuppgifter och symtomreduktion. Mängd och kvalité tillförde ingen ytterligare förklaring av variansen för symtomreduktion än antal genomförda moduler. Slutsats: det förefaller viktigare att patienter kommer framåt i behandlingen, än hur behandlingsmetoderna utförs. / There are questions about how adherence to treatment methods in Internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) for depression affects symptom reduction. Purpose: explore the relationship between adherence to treatment methods within internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) and symptom reduction, for depressed patients. Research question: is there a relationship between adherence to treatment methods and symptom reduction. Method: the participants were 90 patients treated for depression at the Internetpsykiatri in Stockholm. The number of modules completed was registered, the amount and quality of homework was estimated by a treatment-specific adherence scale. Symptom reduction was measured by changes in level of depression, from pre-measurement to post-measurement. Results: correlation was demonstrated between number of completed modules and symptom reduction, but not between amount and quality of homework and symptom reduction. Amount and quality did not add more explanation of the variance in symptom reduction than the number of completed modules. Conclusions: it is more important that patients advance in the treatment, than how the treatment methods are performed.

Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan depressionssymtom och svårigheter i partnerrelationer. Forskning visar att deltagare efter parterapi har en ökad grad av relationsnöjdhet och en lägre grad av depressionssymtom. Uppsatsen genomfördes inom DANA-projektet (IKBT vid antenatal depression) och syftet var att analysera hur relationsnöjdhet hänger ihop med behandlingsutfall, följsamhet i behandling samt vilja att arbeta med relationer i behandling. Syftet var även att analysera vilka sociodemografiska och kliniska faktorer hos gravida med depression som har ett samband med relationsnöjdhet. I resultatet framkom inget signifikant samband mellan relationsnöjdhet och behandlingsutfall, följsamhet eller val att arbeta med relationer i behandlingen. I resultatet framkom ett signifikant samband mellan högre relationsnöjdhet och högre ekonomi, högre relationsnöjdhet och högre graviditetsönskan, samt högre relationsnöjdhet och lägre grad av depressionssymtom. För att kunna dra säkrare slutsatser över hur relationsnöjdhet och större fokus på relationer påverkar behandlingsutfall vid depressionsbehandling, behövs fortsatt forskning. Fortsatt forskning behövs även för att undersöka bakomliggande faktorer och hur dessa påverkar paret och deras mående. / Previous research shows a connection between symptoms of depression and difficulties in partner-relations. It also shows that the participants relationship satisfaction increased after couples-therapy and that their symptoms of depression decreased. This thesis was conducted in the DANA-project (ICBT during antenatal depression) and the intention was to examine the effect of relationship satisfaction on treatment outcome, adherence, and motivation to work with relationships in treatment. The intention was also to analyze the connection between relationship satisfaction and sociodemographic and clinical factors during pregnancy. The result presented no significant connection between relationship satisfaction and treatment outcome, adherence, or motivation to work with relationships in treatment. Furthermore, the result presented a significant connection between higher relationship satisfaction and higher economic status, higher relationship satisfaction and higher pregnancy desire and higher relationship satisfaction and lower symptoms of depression. Further research is needed to examine how more focus on relations in treatment and relationship satisfaction effects treatment outcome. Further research is also needed to examine underlying factors and how these effect the couple and their well-being.