This study examines the intricate dynamics of online anonymity in the context of Fishbrain, a platform for fishing enthusiasts. By conducting semi-structured interviews with ten Fishbrain users, I scrutinized the experiences and understanding of online anonymity through a deductive thematic analysis approach. This research was further underpinned by a comprehensive platform analysis. Using Eklund et al.'s framework [15], I studied six themes that encompass both macro and micro-regulating structures that govern online anonymity. The research findings highlight the pivotal role of these structures, revealing that users frequently balance the advantages of disclosing personal information against potential risks. This study accentuates the need to consider a spectrum of factors—commercial, legal, and technological structures, alongside the factual, social group, and physical facets of anonymity—when investigating online anonymity. This research expands the existing body of knowledge on online anonymity and provides valuable insights for platforms like Fishbrain to better address their users' concerns and customize their features and policies effectively.

Syftet med studien är att öka kunskapen om barn förmåga i olika åldrar att använda Green Screen. Studien undersöker barns förmåga till kritiskt förhållningssätt under en aktivitet där det digitala lärverktyget Green Screen används.Våra erfarenheter kring förskolors användande av Green Screen skiljer sig åt och därför ville vi undersöka området. Vi genomförde en deltagande observation som filmades i två aktiviteter med Green Screen, en med tvååringar och en med fyraåringar. Undersökningen gjordes på en förskola i medelstor kommun i Sverige. Insamlade data analyserades multimodalt med tematisk analysmetod utifrån Jean Piagets utvecklingsteori, lekteori och jämviktsteori. Resultatet visar att barn i två- respektive fyraårsåldern agerar olika i aktivitet med Green Screen. Tvååringarna upptäcker tekniken mer kroppsligt medan fyraåringarna använde tekniken som ett verktyg i leken vilket kunde antyda att fyraåringarnas kritiska förhållningssätt var mer utvecklat. Det finns begränsat med forskning inom Green Screen i förskolan, därför anser vi att den här studien kan bidra med att ämnet uppmärksammas så att vidare studier kan göras. / The aim of the study is to increase knowledge about childrens ability in different ages to use Green Screen. The study examines children's ability to take a critical approach during an activity where the digital learning tool Green Screen is used. Our experiences of preschools' use of Green Screen differ and therefore we wanted to investigate the area. We conducted a participant observation that was filmed in two activities with Green Screen, one with two-year-olds and one with four-year-olds. The study was conducted at a preschool in a medium-sized municipality in Sweden. The collected data were analyzed multimodally using the thematic analysis method based on Jean Piaget's theory of cognitive development, play and equilibrium. The results show that children aged two and four respectively act differently in activity with Green Screen. The two-year-olds discover the technology physically while the four-year-olds used the technology as a tool in play, which could suggest that the four-year-olds’ critical approach was more developed. There is limited research on Green Screen in preschool, therefore we believe that this study can contribute to the subject being noticed so that further studies can be done.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.

Worldwide, the need for effective humanitarian aid is growing, and continuous aid such as commodity distribution plays a major role in ensuring sustained wellbeing. In literature, information and communication technology (ICT) has been recognized and suggested to enhance the performance and achieve higher social impact of humanitarian supply chains. Nevertheless, so far there has been little research on implementation practices and difficulties that can arise in the specific context. In pursuit of seizing the full benefits of ICT in humanitarian setting, there is an interest to further study ICT adoption among humanitarian practitioners, above all those in the most decentralized parts of the chain, which are more likely to be overlooked. This thesis aims to investigate what challenges arise when implementing an ICT trackability solution in local units of humanitarian supply chains. In this context, the concept of trackability was introduced to refer to monitoring of the downstream flow of a commodity until its intended beneficiary. Based on a thorough literature review at the intersection of Humanitarian Logistics, Supply Chain Visibility and ICT Adoption research, a substantiated theoretical context was built. Further, a case study on Colombian childcare centers, which serve as local service units of a national Food Aid Program aimed at early childhood, allowed for deep-going insights on the work of educators and the dynamics of such local humanitarian entities. Analysis of the empirical findings demonstrated the presence of numerous, both facilitating and inhibiting, ICT adoption antecedents. Five main challenges were identified: high workload, lack of technological skills, staff’s impact-oriented motivation in contrast to the tool’s broader efficiency goal, trackabilitiy’s monitoring nature as a threat to staff’s aspired autonomy, and deficient infrastructure. The study shows that these challenges can be interpreted as misalignments between the nature of attributes intrinsic to the humanitarian organization and that of the technological tool itself which is often shaped by commercial principles. The identified frictions could either be associated to a difference in operational reality or to diverging strategic goals, which mirror the overall discrepancies between commercial and humanitarian supply chains described in literature. The conclusion was drawn that the elucidated divide or incompatibility asks for bridging efforts in order to overcome implementation difficulties and seize the promising advantages of ICT in humanitarian setting. According to the findings, this should be done by enabling local practitioners rather than monitoring these. / Globalt ökar behovet av effektivt humanitärt bistånd, och kontinuerligt stöd såsom råvarudistribution spelar en viktig roll för att säkerställa ett fortsatt välbefinnande. I litteraturen har informations- och kommunikationsteknik (IKT) erkänts och föreslagits förbättra prestationen och höja den sociala påverkan hos humanitära försörjningskedjor. Å andra sidan, finns det hittills ringa forskning på praktisk implementering och utmaningar som kan uppstå i det givna sammanhanget. I strävan att ta vara på samtliga fördelar som IKT kan ha i humanitärt sammanhang finns det intresse att ytterligare studera införande och användning av IKT bland humanitära praktiker, främst i de mest decentraliserade delarna av kedjan, då dessa är mer sannolika att förbises. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka utmaningar som uppstår vid implementering av en IKT lösning för spårbarhet i lokala enheter av humanitära försörjningskedjor. Baserat på en grundlig litteraturöversikt vid skärningspunkten för forskning kring humanitär logistik, försörjningskedjor och IKTs införande och användning skapades ett teoretiskt ramverk. Vidare har en fallstudie av colombianska daghem, som utgör de lokala serviceenheter av ett nationellt program för livsmedelsbistånd riktad till tidig barndom, bidragit till djupgående insikter i praktikernas arbete och dynamiken i sådana lokala humanitära enheter. Analysen av det empiriska materialet påvisade många, både underlättande och inhiberande, faktorer för IKT införande och användning. Fem huvudsakliga utmaningar identifierades: hög arbetsbelastning, brist på tekniska färdigheter, personalens motivation baserad i direkt social påverkan i kontrast till IKT lösningens bredare effektivitetsmål, kopplingen mellan spårbarhet och övervakning som ett hot för autonomi, samt bristande infrastruktur. Studien visar att dessa kan tolkas som motsättningar mellan attribut hos den humanitära organisationen och attribut för det tekniska verktyget som oftast är format utifrån kommersiella principer. De identifierade friktionerna kan antingen vara kopplade till en skillnad i operativ verklighet eller i divergerande strategiska mål, vilket speglar de övergripande skillnaderna mellan kommersiella och humanitära försörjningskedjor som beskrivs i litteraturen. Slutsatsen drogs att den uppenbara klyftan eller oförenligheten manar till överbryggande ansträngningar för att övervinna de implementeringssvårigheter som uppstår och för att ta vara på IKT’s lovade fördelar i humanitär miljö. Enligt resultaten bör detta göras med fokus på att stödja lokala utövare istället för att övervaka dessa.

Sociala plattformar är på många sätt integrerat i människors liv. Sedan uppkomsten av de mest vanligt förekommande sociala plattformarna har sättet på vilket människor framställer sig själv genom dessa förändrats. Från att ha delat filterlösa vardagsbilder, har en stark kultur präglad av yta och perfektion kommit att karaktärisera innehållet på dessa plattformar. Denna kultur har dock visat sig påverka människor negativt, i form av ökad psykisk ohälsa och utseendefixering. Som en reaktion på detta efterfrågas därför mer transparens kring innehållet som publiceras. Utifrån denna bakgrund har denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur människor framställer sig själva på plattformar där syftet är att skildra en autentisk verklighet. En fallstudie på den sociala plattformen BeReal har därför genomförts. Frågeställningen som studien ämnat att besvara är: Hur konstruerar människor sin identitet med hjälp av teknik vars uttalade syfte är att möjliggöra en autentisk framställning av jaget? För att besvara frågan har nio deltagare fått i uppgift att föra dagbok kring sitt användande av BeReal. Därefter har en uppföljande intervju gjorts med varje enskild deltagare. Empirin har analyserats utifrån Jean Baudrillards (1981) teoretiska ramverk Logic of Signification och även Social Network Affordances formulerade av Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). Resultaten visar att användare lyfter fram önskvärda aktiviteter med syfte att framställa sig på ett visst sätt. Dessa aktiviteter står ofta högt i rang utifrån en kulturell och samhällelig kontext, vilket synliggörs genom Logic of Signification. Social Network Affordances synliggör på vilket sätt tekniken begränsar och möjliggör för användare att nyttja plattformen. Genom detta framkommer därför hur användare ibland kringgår de tekniska aspekterna med syfte att konstruera sig på ett önskvärt sätt. Därför mynnar resultatet ut i en diskussion kring att det tycks svårt att undkomma den polerade bild som präglar många sociala plattformar. En förklaring till detta kan vara att igenkänning i andra, snarare än autenticitet, är vad som ger bäst positivt utfall för identitetskonstruktionen. Ytterligare ett fynd, som går under namnet autenticitetsparadoxen, synliggör hur en autentisk framställning i vissa fall kan bidra till att människor mår ännu sämre. Detta grundar sig i att den ständiga jämförelsen med andra påverkar synen av jaget. / Social platforms are in many ways integrated into people's everyday lives. Since the emergence of the most common social platforms, the way in which people present themselves online has changed. From sharing unfiltered everyday images, a strong culture characterized by surface and perfection has come to influence the content of these platforms. However, this culture has shown to affect people negatively in the form of mental illness and an increased appearance fixation. As a response to this, more transparency is requested regarding the content of these platforms. Based on this background, this essay has investigated how people present themselves on platforms with the purpose to portray an authentic reality. A case study on the platform BeReal has therefore been carried out. The question that the study has intended to answer is: How do people construct their identity through technology whose stated purpose is to enable an authentic representation of the self? To answer the question, nine participants have been given the task of keeping a diary about their use of BeReal. A follow-up interview was then conducted with each participant. The empirical work has been analyzed based on Jean Baudrillard's (1981) theoretical framework Logic of Signification and also Social Network Affordances formulated by Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). The results show that users highlight desirable activities with the aim of portraying themselves in a certain way. These activities are often highly ranked based on a cultural and societal context, which is made visible through the Logic of Signification. Social Network Affordances sheds light on the way in which technology limits and enables users to use the platform. This shows how users sometimes bypass the technical aspects with the aim of constructing themselves in a desirable way. Therefore, a discussion has been held about how it seems difficult to escape the polished image that characterizes many social platforms. An explanation for this could be that recognition in others, rather than authenticity, is what gives the best positive outcome for identity construction. Another finding, the authenticity paradox, highlights how an authentic presentation in some cases contributes to even more negative feelings. This is based on the fact that the constant comparison with others affects the view of the self.

I takt med teknologins utveckling växer även klyftan mellan visuellt innehåll och synskadade användare, då visualitet är den primära källan för informationsdesign. Denna artikel har som ändamål att undersöka hur en designer kan anpassa sin design och designprocess för att öka inkluderingen och minska kunskapsluckan. Artikelns litteratursamling berör ämnen som visual search, färgblindhet i samband med kontraster och andra indikatorer, formgivning och dess principer, detta skapade en bred grund för undersökningen och dess ändamål. Utöver informationssamling genomfördes intervjuer med Synskadades Riksförbund samt Unga med Synnedsättning Syd, för att skapa förståelse kring synnedsatta och deras behov. Resultaten baserades på relevant litteratur, information från metoder som intervjuer och användbarhetstest och ackumulerades i en tillgänglighetsmall gestaltad i en grafisk profil och webbplats för ett mock-up företag. / As technology advances, the gap between visual content and visually impaired users also grows, as visuality is the primary source of information design. This article aims to explore how a designer can adapt their design and design process to increase inclusivity and reduce the knowledge gap. The literature review of this article covers topics such as visual search, color blindness in relation to contrasts and other indicators, design and its principles, which created a broad foundation for the investigation and its purpose. In addition to information gathering, interviews were conducted with the Synskadades Riksförbund and Unga med Synnedsättning Syd, to gain an understanding of the visually impaired and their needs. The results were based on relevant literature, information from methods such as interviews and usability tests, and were accumulated in an accessibility template designed in a graphic identity and website for a mock-up company.

This paper critically examines users' perceptions of privacy and security in web applications,emphasizing interface design. Drawing on both quantitative and qualitative data grounded inCPM and PMT theories, our research addresses Internet users' concerns regarding onlineprivacy and security. Employing triangulation analysis on survey responses and web-basedobservations, our findings reveal a strong association between users' trust in web applicationsand their visual elements. By providing visual examples of current design practices in oursurvey, we discover some important aspects of effective interface designs. Utilizing IUIPCtheory, we identify how web application interfaces influence users' privacy management,impacting their trust and usage decisions. Notably, some users are subtly prompted to grantpermissions or share personal information through deliberate exclusion of options in thedesign of certain web applications. The approach of this study encourages a criticalperspective on privacy and integrity issues in online settings.

In Sweden, where a decentralized healthcare system is applied, all patients are registered at a primary healthcare center. To access most of the publicly funded specialized care clinics, patients need to be referred by a general physician at the primary healthcare center. However, long waiting times and queues to access specialized care clinics in Sweden, has been a serious problem and concern for decades. Addressing this issue is important for improving patients’ transition to specialized care and the functionality of the Swedish healthcare system. The aim of this thesis is to explore the Swedish healthcare system to analyze the transition of patients to specialized care clinics and identify the reasons for long waiting times and queues. This was done by analyzing the Swedish healthcare system and develop a serious game prototype which models the process of access to specialized care within the Swedish healthcare system. The prototype was used to understand the delay that happens in patients’ transition and access process to specialized care services.  A system analysis including a literature review is conducted to gain an understanding of the Swedish healthcare system and gather data to be used in the designed prototype. The outcome of the system analysis is a visual representation of the Swedish healthcare system including laws and stakeholders. A game frame is developed from the system analysis. Maps, tables, and a flow-diagram are developed to visualize patients’ access to specialized care. All of this was used to design the game prototype. The final prototype is developed through an iterative process, where several prototypes are designed and tested through game sessions with experts. The prototypes are evaluated after each game session. Finally, learning and findings gained from the prototypes design and the game sessions are documented. This includes reasons for long waiting times for a first visit at a specialized care clinic such as the structure of the Swedish healthcare system, mainly that the PHC is the foundation of the system. Staff shortages, and the need for a referral to access most of the specialized clinics are also discussed and stated along with other reasons. / I Sverige tillämpas decentraliserat sjukvårdssystem där alla patienter registeras vid en vårdscentral. För att få tillgång till de flesta offentligt finansierade specialistvårdsmottagningar remitteras patienterna av en allmänläkare vid vårdscentralen. Dock har långa väntetider och köer till specialiserad sjukvård varit ett allvarligt problem och bekymmer i Sverige i årtionden. Att hantera denna fråga är avgörande för att förbättra patienternas övergång till specialiserad vård och för att den svenska sjukvården ska fungera smidigt. Målet med detta projekt är att utforska det svenska sjukvårdssystemet för att analysera patientövergångar till specialistvårdsmottagningar och identifiera orsakerna till de långa väntetiderna och köerna. Detta uppnåddes genom att analysera det svenska sjukvårdssystemet och utveckla en prototyp av ett seröst simuleringssspel som simulerarr processen att få tillgång till specialiserad vård inom det svenska sjukvårdssystemet. Prototypen användes för att förstå förseningar som uppstår under patientövergångar och tillgång till specialvårdtjänster. En systemanalys inklusive en litteraturöversikt genomförs för att få en djupare förståelse för det svenska sjukvårdssystemet och samla in data som kommer att användas i den utformade prototypen. Resultatet av systemanalysen är en visuell representation av det svenska sjukvårdssystemet, inklusive juridiska lagar och berörda parter. Genom systemanalys utvecklas ett spelramverk. Kartor, tabeller och ett flödesschema utvecklas för att visuellt framställa patienternas tillgång till specialiserad vård. Allt detta användes sedan för att designa spelprototypen. Den slutliga prototypen utvecklas genom en iterativ process, där flera prototyper designas och testas genom spel sessioner med experter. Prototyperna utvärderas och dokumenteras efter varje spel-sessioner. Slutligen dokumenteras de lärdomar och resultat som erhållits från prototyputformningen och spel-sessionerna. Detta inkluderar orsaker till långa väntetider för ett första besök på en specialiserad vårdmottagning såsom strukturen i den svenska sjukvården, främst att PHC är grunden i systemet. Personalbrist och behovet av remiss för att komma åt de flesta specialiserade klinikerna diskuteras också och anges tillsammans med andra skäl.

Recent research has persistently emphasized that education is broken and that the solutions lie with technological resources in educational institutions and teaching methods (Teräs et al., 2020), which has generated a techno-solutionism approach of Edtech companies (Mirrlees & Alvi, 2019). The outbreak of COVID-19 exposed significant challenges and limitations when adapting education to the digital environment highlighting a need for a deeper understanding of the integration of technology with education. While some scholars focus on technological artefacts as an object of study at the intersection between neuroscience and technology (Healy, 1998), others focus on the importance of pedagogy and the challenges of researching pedagogy in a context of rapidly increasing technological advancement (Hellstén & Reid, 2008).Through investigating Brazilian teachers’ experiences and challenges of integrating technology within higher education before and during the pandemic, the study contributes to furthering understanding of the intersection between pedagogy and technology. The application of an exploratory sequential mixed-methods design contextualizes the teachers’ voices and enables contrast with the existing literature in international contexts. The study’s findings suggest that most of the teachers included technology in their classes to some extent. The teachers’ personal preferences and course discipline, however, can influence how they would incorporate technological resources in higher education. Moreover, the university’s policies and support structures also influence teachers’ decisions and motivations regarding technology integration. The study recontextualized the growing discussion in global research surrounding education and technology by using prominent scholars in the field to form a foundation through which to understand if similar issues may also appear in the Brazilian context. The main differences in the findings of this research set the case of Brazil apart in that the teachers noticed that the course discipline can be a factor in deciding whether or not to use technological resources in their classes at Brazilian institutions. The discussion about the course discipline did not appear in the international literature review focusing on technology-enhanced learning and teachers’ attitudes toward technology integrations. Moreover, this research facilitated the creation of the Inverted Mirror instrument, which was developed during the literature review process to create a visualization of comparisons. The Inverted Mirror instrument is used here to compare and visualize what is unseen or hidden during the comparison of teacher experiences in order to explain what occurs when technology is used in the classroom.

Lower-limb exoskeletons are an emerging technology to provide walking assistance to people who have a spinal cord injury (SCI). Until now, exoskeletons have primarily been used in a clinical setting for a range of applications in rehabilitation, and there is potential for exoskeletons to be used by people with SCI at home. Daily walking with an exoskeleton contributes significantly to physical and mental health of the user, but previous work has concluded that further development is required before exoskeletons are broadly adopted for this purpose. ABLE Human Motion is currently working to create a lightweight and intuitive exoskeleton for home use. To understand how this exoskeleton must be designed differently from clinical rehabilitation exoskeletons, it is necessary to understand the user requirements of the device in depth. This thesis explored: 1) what methodology is appropriate for evaluating home use exoskeletons, 2) what users want to use a personal exoskeleton for, and 3) what design changes distinguish an exoskeleton for home use instead of rehabilitation. This was done using a combination of literature review, hazard analysis, user observations (n=7), user interviews (n=7), and physiotherapist interviews (n=3) to derive a detailed set of user requirements and product specifications for a personal exoskeleton for home use. Interviews were conducted face-to-face and analyzed using thematic analysis. Results of the study show that users primarily want to use a personal exoskeleton for daily exercise and wellness activities, in outdoor environments, and around the theme of “like-everyone-else”. Therapists added an additional theme of user trust in the device. These insights have been translated into a set of prioritized user requirements and product specifications for a lower-limb exoskeleton for walking assistance after SCI, which can be used in the future design and development of such a device. Future work will be to develop testing setups to further explore the product specifications, and to conduct observation studies of the exoskeleton being used in a home-like environment. / Exoskelett för de nedre extremiteterna är en framväxande teknik för att ge gångassistans till personer som har en ryggmärgsskada. Hittills har exoskelett främst använts i en klinisk miljö för en rad tillämpningar inom rehabilitering, men det finns potential för exoskelett att användas av personer med ryggmärgsskada för personligt bruk i hemmet. För att förstå hur personliga exoskelett måste utformas annorlunda än kliniska exoskelett är det nödvändigt att på djupet förstå användarens krav på enheten. Detta projekt använde en kombination av litteraturgranskning, riskanalys, användarobservationer, användarintervjuer och fysioterapeutintervjuer för att härleda en detaljerad uppsättning användarkrav och produktspecifikationer för ett personligt exoskelett för hemmabruk. Intervjuer analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten av studien visar att användarna i första hand vill använda ett personligt exoskelett för dagliga tränings- och hälsoaktiviteter, i utomhusmiljöer och på temat ”som alla andra”. Andra viktiga teman för framtida utveckling var kring användarnas förtroende för enheten och bibehållande av motivation för daglig träning. Dessa teman har översatts till en uppsättning prioriterade användarkrav och produktspecifikationer för ett nedre extremitetsskelett för gångassistans efter en ryggmärgsskada som kan användas i framtida design och utveckling av en sådan enhet.