Bakgrund: Hållbarhetsrapporten har utvecklats i snabb takt under de senaste åren och börjar få en allt större plats i företagens rapportering. Hållbarhetsrapporten blev reglerad i svensk lag år 2017, men innehållet i rapporten är till stor del frivillig och flexibel. Detta har lett till att rapporten kan utformas på flera olika sätt, med hjälp av olika ramverk som skapats för att underlätta upprättandet. Även med hjälp av ramverk är hållbarhetsrapporten komplex och svår att upprätta. Företag kan ta hjälp av redovisningskonsulter, men även dessa ställs inför utmaningar vid upprättandet. Uppsatsen fördjupar sig i de utmaningar som redovisningskonsulterna ställs inför vid upprättandet och undersöker även vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en förståelse för de utmaningar som redovisningskonsulter upplever vid upprättandet av hållbarhetsrapporter och vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Metod: Uppsatsen genomförs med hjälp av en kvalitativ fallstudie och utgår ifrån en deduktiv ansats. I uppsatsen används de två traditionella teorierna, intressentteorin och den institutionella teorin. Det empiriska materialet har samlats in via nio stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med redovisningskonsulter från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Slutsats: Det går att konstatera att det är mycket som sker kring hållbarhetsrapportering för tillfället, vilket är utmanande för redovisningskonsulterna. Det som framkommit genom uppsatsen är att tre av fyra utmaningar som tidigare forskning identifierat fortfarande är aktuella för redovisningskonsulter. Dessa är utbildning, kunskap och lagar. Utöver detta har uppsatsen bidragit med två nya utmaningar för redovisningskonsulter, kunskap hos företag och ambitionsnivå hos kunder. Dessutom har det konstaterats att valet av ramverk påverkas av den imiterande isomorfismen. Uppsatsen har inte kunnat bestyrka att intressenter påverkar redovisningskonsulter varken när det gäller upprättandet av hållbarhetsrapporterna eller valet av ramverk. / Background: The sustainability report has developed rapidly in recent years and has taken a more important place in companies' reporting. The sustainability report was regulated in Swedish law in 2017, but the content is largely volentary and flexible. This has led to the report being designed in different ways, with the help of different frameworks that have been created to support the preparation of the report. Even with the help of the frameworks the sustainability report is still complex and difficult to prepare. Accountants can help companies to prepare the reports, but even the accountants are faced with challenges in preparation of the report. This essay gains an understanding of the challenges that accountants are faced with during the preparation of the report. It also explores what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of the challenges accountants experience in the preparation of sustainability reports and what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Method: The essay is carried out with the help of a qualitative case study and is based on a deductive approach. The two traditional theories, stakeholder theory and institutional theory, are used in the essay. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews. The interviews were held with accountants who work at one of the five biggest accounting firms in Sweden. The material was analyzed through a thematic analysis.  Conclusion: It can be stated that there is a lot happening with sustainability reporting at the moment, which is a challenge for the accountants. The result from the essay shows that three out of four challenges identified in previous research are still current for accountants. These are education, knowledge and laws. In addition to this, the essay has contributed two new challenges for accountants, companies' knowledge and customers' level of ambition. Further,  it has been found that the choice of framework is influenced by the mimetic isomorphism. The essay has not been able to confirm that stakeholders affect the accountants either when it comes to the preparation of the sustainability reports or the choice of framework.

Denna uppsats jämför årsredovisningar från ett svenskt och bulgariskt börsnoterat bolag och undersöker om det finns några skillnader och likheter knutna till upprättandet av dem. Primärt ligger fokus på hur redovisningsprinciperna har förändrats och hur dessa implementerats av företagen. Uppsatsen har som syfte att besvara frågeställningen som handlar om likheter och skillnader i årsredovisningar mellan börsnoterade bolag som upprättar sina årsredovisningar i enlighet med IFRS. Uppsatsen har använt en metod som utgår från dokumentgranskning i enlighet med CONI-modellen. De två företagen som använts i uppsatsen är verksamma inom byggvarubranschen. Data består av årsredovisningar från Toplivo AB samt Byggmax AB för åren 2011, 2016 samt 2021.  Likheterna i årsredovisningarna går att förklaras med hjälp av den tvingande och normativa isomorfismen samt formella enforcementmekanismer inom EU. Skillnaderna kan inte förklaras utifrån målkonflikter inom finansiell rapportering, nationsspecifika miljöer, eller informella enforcementmekanismer. Inga bevis går heller att identifiera om att tolkningen och presentationen av IFRS standarder är annorlunda. Skillnaden i att Toplivo inte upplyser om goodwill går att förklaras med att det inte finns några sådana poster eftersom de under åren hunnit skrivas av i sin helhet. / This essay compares annual reports from a Swedish and a Bulgarian listed company and examines whether there are any differences and similarities linked to their preparation. The objective is primarily on how the accounting principles have changed and how these have been implemented by the companies. The purpose of this essay is to answer the question that deals with similarities and differences in annual reports between listed companies that prepare their annual reports in accordance with IFRS. The study has used a method based on document analysis in accordance with the CONI-model. The two companies used in this essay are active in the hardware supply chain. The data consists of annual reports from Toplivo AB and Byggmax AB for the years 2011, 2016 and 2021.  The similarities in the annual reports can be explained by the mandatory and normative isomorphism and by formal enforcementmechanisms within the EU. The differences cannot be explained based on the goal conflicts within financial reporting, nation-specific environments, or informal enforcementmechanisms. Nor can any evidence be identified stating the differences of interpretation and presentation of IFRS standards between the companies. The difference in that Toplivo does not disclose goodwill can be explained by the fact that there are no such items because they have been written off in their entirety over the years.

The construction industry has long been and still is a male-dominated sector. Today, the construction industry faces challenges in meeting its recruitment needs, while female workers have been historically excluded from the industry. Outdated norms within both internal organizational structures and external societal perceptions create obstacles to the recruitment of women. This study has explored how companies in the construction industry are working to recruit more women into the sector and how they are addressing workplace culture. It is not just about hiring a woman; for a woman to thrive in the male-dominated industry, companies must work with the company's values. This study includes individual respondents in various HR roles who can provide insights into how different companies in the construction industry approach recruitment and value-driven work from a gender perspective. The results indicate changes in the industry's culture in the recent years has been important, but it is still crucial to work with values to make employers attractive from a female perspective. Furthermore, there are difficulties in recruiting women with the right professional competence, making it important to proactively engage more women in the industry. / Byggbranschen har länge varit en mansdominerad bransch. Byggbranschen har idag svårt att möta sina rekryteringsbehov samtidigt som den kvinnliga arbetaren har exkluderats från branschen historiskt. Förlegade normer om branschen både internt i organisationerna och externt i samhället försvårar rekryteringen av kvinnor. Denna studie har undersökt hur företag inom byggbranschen arbetar för att rekrytera fler kvinnor till branschen samt hur de arbetar med kulturen på arbetsplatserna. Det handlar inte endast om att anställa en kvinna, utan även att företagen måste jobba med sina värderingar för att kvinnan ska trivas i den mansdominerade branschen. I studien består respondenterna av personer i olika HR-roller som kan ge svar på hur olika företag inom byggbranschen arbetar med rekrytering och värdestyrt arbete ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att upplevelsen av förändringen av kulturen i branschen de senaste åren har varit betydelsefull men att det fortfarande är viktigt att arbeta värdestyrt för att göra arbetsgivarna attraktiva ur ett kvinnligt perspektiv. Vidare finns det svårigheter att rekrytera kvinnor med rätt yrkeskompetens vilket gör det viktigt att arbeta proaktivt för att få fler kvinnor intresserade av branschen.

The purpose of the essay is to study why and how the Swedish Transport Administration has applied quality management and service design. This study applies the institutional theory and theory behind New Public Management. Total Quality Management and service design are used as study objects. A qualitative method with an abductive approach has been used. The authors use primary and secondary data, which have been collected through semi-structured interviews and (final) reports from the Swedish Transport Administration. According to the employees and (final) reports, The Swedish Transport administration was motivated to apply quality management due to faults in the facilities, and service design due to lack of railway descriptions. The Swedish Transport Administration's quality management work takes place, among other things, through the four-step principle, the project model and ISO standards when working on railways. The Swedish Transport Administration works with service design from an outside and in perspective, to understand its customers and to create successful outcomes in the organization. This is done by, among other things, introducing service maps and creating value for customers. / Syftet med uppsatsen är att studera varför och hur Trafikverket har tillämpat kvalitetsstyrningsarbete samt tjänstedesignarbete. Denna studie tillämpar den institutionella teorin och teorin bakom New Public Management. Total Quality Management och tjänstedesign används som studieobjekt. En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts. Författarna använder sig av primär-och sekundärdata, vilka har samlats in genom semistrukturerade intervjuer samt (slut)rapporter från Trafikverket. Enligt de anställda och (slut)rapporterna, motiverades Trafikverket till att tillämpa kvalitetsstyrning på grund av fel i anläggningarna och tjänstedesign på grund av bristande järnvägsbeskrivningar. Trafikverkets kvalitetsstyrningarbete sker bland annat genom fyrstegsprincipen, projektmodellen och ISO standarder vid arbete på järnväg. Trafikverket arbetar med tjänstedesign utifrån ett utifrån- och in perspektiv, för att förstå sina kunder och skapa framgångsrika utfall i organisationen. Detta genom att bland annat införa tjänstekartor och skapa värde för kund.

År 2010 infördes gränsvärden för revisionsplikt vilket gjorde revisionen frivillig för små företag. Sedan införandet av frivillig revision har allt fler svenska små företag valt bort revision, de huvudsakliga orsakerna är kostnaden, tiden det tar från företagsledningen och den upplevda bristen på nytta. Trots denna trend väljer vissa företag fortsatt revision. Syftet med studien är att förklara vilka svenska små aktiebolag som frivilligt väljer revision. Den huvudsakliga forskningsmetoden är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studien har ett eklektiskt angreppssätt med utgångspunkt i agentteori, signalteori och institutionell teori. En tvärsnittsdesign och sekundärdata i form avårsredovisningar används. Även en kvalitativ forskningsmetod med induktiva inslag används. Analysen visar att de företag som väljer revision har en högre omsättning, större styrelse, högre skuldsättningsgrad, sämre ROA samt är äldre. Vidare väljer företag som är verksamma inom byggverksamhet och fastighetsverksamhet i större utsträckning revision jämfört med verksamhet inom ekonomi, vetenskap och teknik. Den kompletterande analysen skildrar att även ledningens syn på kostnad och nytta påverkar valet om revision. / In 2010 threshold levels came into force making auditing voluntary for small companies. An increasing number of companies have opted out of audit, since the abolition of the audit obligation for small companies. The main reasons are that it is costly, timeconsuming and the costs outweigh the benefits. Despite this trend some companies still choose to be audited. The purpose of this study is to explain which Swedish small limited companies that choose voluntary audit.  This study is mainly based on a quantitative and deductive approach. Based on an eclectic theoretical approach using agency theory, signaling theory and institutional theory. A cross-sectional design has been used for secondary data from financialstatements. This study is also based on a qualitative and inductive approach. The analysis indicates that companies with higher turnover, larger board, higher debt ratio, inferior ROA and are older choose auditing. Furthermore, companies that are within construction and real estate industry choose audit to a greater extent compared to companies within economics, science, and technology. The supplementary analysis depicts that management's view of cost in relation to benefit can influence the choice of audit.

Inflytandet från internationella standardsättare har lett till att nationella redovisningsregelverk till stor del utformats efter internationella redovisningsstandarder. Sedan år 2014 är större onoterade svenska företag därför skyldiga att upprätta finansiella rapporter i enlighet med K3- eller K4-regelverket, som fastställts av Bokföringsnämnden. Det frivilliga valet mellan redovisningsregelverk kan leda till minskad jämförbarhet i finansiella rapporter, vilket påverkar investerares och intressenters beslutsfattande. Denna problematik påverkas ytterligare av resultatmanipulering, där företagsledningen manipulerar finansiella rapporter för att gynna sina egna intressen. Tidigare forskning tyder på både positiva och negativa samband mellan implementering av IFRS och resultatmanipulering. Denna studie analyserar sambandet mellan tillämpade redovisningsstandarder (K-regelverk) och resultatmanipulering i större onoterade svenska företag, för att belysa hur valet av regelverk påverkar ledningens opportunistiska incitament för resultatmanipulering. Med hjälp av en regressionsmodell analyseras sambandet med olika variabler förknippade med resultatmanipulering genom hypotesprövning. Sambanden analyseras sedan utifrån Institutionell teori, Agentteori och Positiv redovisningsteori. Resultaten visar att tillämpat K4-regelverk och revisioner utförda av big four byråer har signifikanta negativa samband med resultatmanipulering, vilket indikerar att striktare redovisningsstandarder minskar opportunistiska incitament för finansiell rapportering. Företagsstorlek, skuldsättning, forsknings- och utvecklingsutgifter samt goodwill visar positiva signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket tyder på att större och mer skuldfinansierade företag, såväl som de som investerar i immateriella tillgångar, är mer benägna att manipulera det redovisade resultatet. Studien drar slutsatsen att frivilligt antagande av K4-regelverket (frivilligt IFRS-antagande) inte ökar incitamenten för resultatmanipulering jämfört med K3-regelverket, i motsats till resultat från tidigare studier utförda i andra länder. Detta indikerar att institutionella och kulturella faktorer kan påverka effektiviteten hos redovisningsstandarder för att minska resultatmanipulering. Sammantaget ger studien bevis för att specifika redovisningsstandarder och företagsegenskaper har signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket bidrar till förståelsen av redovisningspraxis i svenska onoterade företag. / The influence of international standard setters has led to national accounting regulations being mainly modeled after international accounting standards. Since 2014, larger unlisted Swedish companies have been required to prepare financial reports in accordance with the K3 or K4 accounting regulations, as established by the Swedish Accounting Standards Board. The voluntary choice between accounting regulations can lead to reduced comparability in financial reports, affecting decision-making by investors and stakeholders. This issue is further affected by earnings management, where company management manipulates financial reports to benefit their own interests. Previous research suggests both positive and negative relationships between IFRS implementation and earnings management. This study investigates the relationship between applied accounting standards (K-regulations) and earnings management in large unlisted Swedish companies, to highlight how the choice of regulation affects management's opportunistic incentives for earnings management. Using a regression model, the significance of various variables associated with earnings management is assessed through hypothesis testing. The relationships are then analyzed based on Institutional theory, Agency theory and Positive Accounting Theory. The study’s results show that the applied accounting standard (K4) and big four audits have a significant negative relationship with earnings management, indicating stricter accounting practices reduce opportunistic incentives for financial reporting. Firm size, leverage, research and development expenditures and goodwill show positive significant relationships with earnings management, suggesting larger and more leveraged firms, as well as those investing in intangible assets, are more prone to manipulate earnings. The study concludes that voluntary adoption of the K4 standard (voluntary IFRS adoption), does not increase earnings management incentives compared to the K3 standard, contrasting with previous findings from studies conducted in other countries. This indicates that institutional and cultural factors may influence the effectiveness of accounting standards in mitigating earnings management. Overall, the study provides evidence that specific accounting standards and firm characteristics significantly impact the extent of earnings management, contributing to the understanding of accounting practices in Swedish unlisted firms.

The study aims to create an understanding of golf clubs' gender equality work, thechoice of gender equality efforts and to see how this change can become financiallysustainable. Historically, both society and sport have consisted of structures and normsthat have subordinated women. As society has begun to question these structures, golfhas taken a clearer stance on gender equality by providing an education program toclubs. Traditional norms still influence golf today, as there is a perception that golf is asport for rich and older men, which discourages women from participating. The studysample consists of seven golf clubs selected by Annica Lundström from the SwedishGolf Association (SGF) due to her strong relationships and knowledge of the researchtopic. These golf clubs have all done the Vision 50/50 club development program andhave also been certified. The collection of data was carried out through semi-structuredinterviews with various representatives from each club, the material was supplementedby reviewing the clubs' annual reports, membership statistics and their websites. Thedata were then analyzed using a theoretical framework consisting of institutional theoryto understand internal and external pressures. Feminist theory was also used to explaingendered structures and norms within organizations. In addition, resource dependencytheory was applied to understand the resource challenges facing the golf clubs.Theresults indicate that many golf clubs have implemented measures to better integratewomen. This has been done by addressing the club's course, cultural attitudes andrepresentation. The number of female board representatives has increased. However thenumber of female members has decreased in most clubs, in some cases significantly. / Studien syftar till att skapa förståelse för golfklubbars jämställdhetsarbete, valet avjämställdhetsinsatser samt att se hur detta förändringsarbete kan bli ekonomiskt hållbart.Historiskt sett har samhället och idrotten bestått av strukturer och normer som harunderordnat kvinnor. I takt med att samhället börjat ifrågasätta dessa strukturer hargolfen tagit en allt tydligare ställning till jämställdhet genom att tillhandahålla ettutbildningsprogram till klubbar. Traditionella normer präglar golfen än idag då det finnsen uppfattning om att golf är en rikemanssport, gubbsport och detta kan hejda kvinnorfrån golf. Studiens urval består av 7 golfklubbar som valts ut av Annica Lundström påSGF eftersom hon har en god relation och kunskapsbas om forskningsämnet. Dessagolfklubbar har alla genomgått klubbutvecklingsprogrammet vision 50/50 och dessutomblivit diplomerade. Insamlingen av datan genomfördes genom semistruktureradeintervjuer med olika representanter från varje klubb, materialet kompletterades genomatt granska klubbarnas årsrapporter, medlemsstatistik och information via deraswebbsidor. Datan har sedan analyserats av det teoretiska ramverket bestående avinstitutionell teori för att förstå interna och externa påtryckningar. En annan teori varfeministisk teori för att förklara könsbaserade strukturer och normer inomorganisationer. Utöver detta har tillämpningen av resursberoende förekommit för attförstå golfklubbarnas resursutmaningar. Resultatet tyder på att många golfklubbar hartillhandahållit insatser för att integrera kvinnor. Detta har gjorts genom attuppmärksamma klubbens bana, kulturella attityder och representation. Antalet kvinnligastyrelserepresentanter har ökat och antalet kvinnliga medlemmar sjunkit. Majoriteten avgolfklubbar har minskat antalet kvinnliga medlemmar, vissa har dessutom gjort detmarkant.

Titel: Harmonisering av global hållbarhetsredovisning - vilka möjligheter och hinder finns det? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Emma Magnfält och Martina Bäckstedt Handledare: Asif M. Huq Datum: 2024 – Maj  Syfte: Studiens syfte är att undersöka möjligheter och hinder för harmonisering av global hållbarhetsredovisning med utgångspunkt i intressenters remissvar till IFRS General Requirements for Disclosure of Sustainability-related Financial Information (IFRS S1). Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats tillämpats, som innefattar en innehållsanalys av 39 remissvar avseende feedback på första utkastet av IFRS S1. En jämförelseanalys av utkastet och den utfärdade standarden IFRS S1 har utförts. Resultat och slutsats: Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader i de åsikter intressenter har på utkastet till IFRS S1. Skillnader mellan geografiska områden kan hänföras till institutionella faktorer vilka bottnar i tvingande isomorfism och länders olika utvecklingsgrad, medan skillnader mellan intressentgrupper hänförs till normativ isomorfism. Likheter hänvisas till tendenser av normativ isomorfism. Det visade sig även att ISSB kategoriserar intressenter och till viss del tillgodoser intressenternas behov. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ett aktuellt perspektiv över förutsättningarna för harmonisering av global hållbarhetsredovisning. Bidrag ges även i form av teoretiska insikter i hur såväl tvingande som normativ isomorfism påverkar möjligheterna till harmonisering av global hållbarhetsredovisning. Studien möjliggör ett bredare perspektiv av ISSB:s standardsättarprocess. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan undersöka intressentgruppers synpunkter mer djupgående än vad denna studie fick möjlighet att göra, samt undersöka utfallet av den globala hållbarhetsredovisningen som efterföljer den utfärdade IFRS S1.  Nyckelord: Harmonisering, hållbarhetsredovisning, intressentteorin, institutionell teori, isomorfism, country-of-origin effekt / Title: Harmonization of global sustainability reporting - what are the opportunities and obstacles? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emma Magnfält and Martina Bäckstedt Supervisor: Asif M. Huq Date: 2024 – May  Aim: The purpose of the study is to investigate opportunities and obstacles for harmonizing global sustainability reporting based on stakeholders' comment letters to IFRS General Requirements for Disclosure of Sustainability-related Financial Information (IFRS S1). Method: In this study, a qualitative method with an abductive research approach has been applied, which includes a content analysis of 39 comment letters regarding feedback on the first draft of IFRS S1. A comparative analysis of the draft versus the issued standard IFRS S1 has been made. Results and conclusions: The results of the study showed similarities and differences in the feedback stakeholders left for the draft of IFRS S1. Differences of opinions in geographical areas stems from institutional factors created by coercive isomorphism and countries' different developmental stages. Differences between stakeholder groups relate to tendencies of normative isomorphism. Similarities of opinions also depend on normative isomorphism. The study also revealed that ISSB categorizes stakeholder groups and accommodates stakeholder needs to a certain degree. Contribution of the thesis: The study contributes with an updated perspective of harmonizing global sustainability reporting. Theoretical contributions are given through the insights in how coercive and normative isomorphism affects the possibilities for harmonizing global sustainability reporting. The study brings insights into ISSB's standard-setting process. Suggestions for future research: Future research can examine the views of stakeholder groups in more depth than this study was able to, as well as investigate the outcome of global sustainability reporting that follows the issued IFRS S1. Key words: Harmonization, sustainability reporting, stakeholder theory, institutional theory, isomorphism, country-of-origin effect

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

Denna studie behandlar begreppet mångfald på arbetsplatsen i en svensk kontext. Begreppet har diskuterats i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det råder fortfarande en förvirring kring vad mångfald på arbetsplatsen innebär och vilken påverkan det har på enskilda organisationer. Vidare förknippas begreppet i Sverige med en hög grad av statlig inblandning, som på senare år fokuserats på att påverka organisationer i riktning mot en multikulturell modell. Dock hävdas att det finns liten erfarenhet i av den multikulturella modellen i den svenska praktiken. De företag som arbetar med mångfald gör det ofta inte integrativt, utan mer av ekonomiska skäl för att lättare kunna söka externt kapital.Syftet med studien är att utreda vilka perspektiv av mångfald som finns i olika svenska organisationer och hur dessa skiljer sig från, eller liknar, den multikulturella modell som förespråkas av samhällsdiskursen. Med hjälp av institutionell teori som referensram diskuteras sedan resultatet för att kunna förklara varför eventuella diskrepanser i diskursen kring mångfald på arbetsplatsen mellan olika nivåer i samhället uppstår. Kvalitativ analys av diskurser över flera nivåer av samhället genomförs utifrån en tvärsnittsdesign med urval av offentliga dokument såsom hemsidor, policydokument hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar hos relevanta institutionella arrangemang i ett makroperspektiv, de allra största svenska företagen och ett slumpvis genererat urval av stora svenska företag i ett mikroperspektiv. Totalt analyseras 70 företag och sex institutionella arrangemang. Vi arbetar utifrån en abduktiv ansats där analysen inledningsvis görs med hjälp av en referensram kring mångfaldsperspektiv som senare utvecklas vid adderandet av institutionell teori och i ljuset av våra resultat.Vi finner att tre perspektiv på mångfald; förstärka homogenitet, det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet kan sägas vara institutionaliserade i den svenska kontexten med en stark fokusering på könsdimensionen av mångfald. Accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet kan vi inte säga är institutionaliserade i den svenska kontexten. Istället kan de sägas vara på modet. De institutionella arrangemang som vi kan koppla till den svenska staten påverkar svenska organisationer genom tvingande institutionellt tryck till att anamma de institutionaliserande perspektiven. Det finns även en ambition till att regeringen skall agera förebild för mångfaldsarbete genom företag med statligt ägande. Dock sträcker sig texter från dessa institutionella arrangemang inte längre än till det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet. Istället finner vi de flesta uttrycken för accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet, där vi även återfinner den multikulturella modellen, framför allt i diskursen som utgörs av texter hos de största svenska företagen. Studien bidrar, genom adderandet av institutionell teori, till en ny, mer pluralistisk syn på mångfaldsperspektiv än vad tidigare litteratur har illustrerat. / This study is addressing the concept of workplace diversity in the Swedish context. The concept has been discussed in Sweden since the late 1990´s, but still there are confusions about what workplace diversity really is, and what impact it has on particular organizations. Further, the concept is in the Swedish context associated with a high degree of governmental involvement which, as of late, has been focused on influencing organizations toward a multicultural model. However, some argue that there is little experience of a multicultural model in the Swedish practice. Those companies that work with diversity do so mostly out of economic reasons, in search of external capital and not in an integrative way.The purpose of this study is to investigate which perspectives on diversity there are in different Swedish organizations and how these can resemble, or differ from, the multicultural model that is advocated by the societal discourse. By means of institutional theory as a reference, the results are then discussed to explain why possible discrepancies in the discourse around workplace diversity between different levels of society may arise. Qualitative analysis of discourses throughout several levels of society is conducted with a cross-sectional design with a sample of public documents such as websites, policy documents, sustainability reports and annual accounts from relevant institutional arrangements in a macro-perspective, and in a micro-perspective; from the largest Swedish companies and a random sample of large, Swedish companies. A total of 70 companies and six institutional arrangements are analyzed. We have an abductive approach, where the analysis is initially conducted by means of a frame of reference around perspectives on diversity, which is further developed with the addition of institutional theory in light of our findings.We find that three perspectives on diversity; reinforcing homogeneity, the color-blind perspective and the fairness perspective can be said to be institutionalized in the Swedish context, with a strong focus on the gender dimension of diversity. The perspectives of access and integration-learning cannot be said to be institutionalized in the Swedish context, but can instead be seen as fashionable. The institutional arrangements we can associate with the Swedish government influence Swedish organizations by means of coercive institutional pressure to adapt to the institutionalized perspectives. There is also an ambition to act as a role model concerning diversity management through companies owned by the State. However, the texts we analyze deriving from these institutional arrangements stretch no further than to the color-blind perspective and the fairness perspective. Instead, we find the most expressions for the access perspective and the integration-learning perspective, where we also find the multicultural model, in the discourse consisting of texts deriving from the largest Swedish companies. The study contributes, by the addition of institutional theory, to a more pluralistic way of describing the perspectives on diversity, than illustrated by previous literature.The thesis is written in Swedish.