Dabbour, P & Lindgren, E. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.    Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp med bristande praktiska, sociala och kognitiva funktioner som kan försvåra mötet i vården. Samtidigt finns det en större risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av somatiska och psykiska sjukdomar, vilket också ökar omvårdnadsbehovet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att sammanställa kvalitativa vetenskapliga studier. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Databassökningarna gjordes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2014). Studierna kommer från olika länder och är från 2000–2021. Alla valda studier har varit på engelska. Åtta studier har varit av hög kvalitet samt två studier av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman Utmaningar med att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning, Behovet av att hitta möjligheter i vården samt Att lära känna personen med intellektuell funktionsnedsättning som svarade på syftet med tillhörande åtta subteman: Avvikelser från individens vardagliga beteende, att kunna hantera utmaningarna, påverkan på sjuksköterskan, behovet av att arbeta i team, behovet av kunskap och utbildning, behovet av att samarbeta med familjen, att bygga en relation och kommunikation och bemötande. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos sjuksköterskor när det kommer till vården av personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna ge en bra omvårdnad behöver sjuksköterskan se personen bakom diagnosen och använda sig av strategier som fungerar för den enskilda individen. / Dabbour P & Lindgren E. Nurses experience of caring for people with intellectual disability. A qualitative literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2021.       Background: People with intellectual disabilities are a growing group of patients with a lack of practical, social and cognitive functions that can make it difficult to meet in care. At the same time, there is a greater risk that people with intellectual disabilities will suffer from somatic and mental illnesses, and the need for care must also increase. Aim: The aim of the work was to shed light on the nurse's experience of caring for people with intellectual disabilities by compiling qualitative scientific articles. Method: The literature study is based on ten scientific articles with a qualitative study design. The database search was done in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The review was based on SBU's quality review template (2014). The articles come from different countries and are from 20002021. All selected articles have been in English. Eight articles have been of high quality and two articles of medium quality. Results: The results revealed three themes: Challenges in caring for people with intellectual disabilities, The need to find opportunities in care and Getting to know the person with intellectual disability that answered the purpose of the associated eight subcategories: Deviations from the individual's everyday behavior, being able to handle the challenges, impact on the nurse, the need to work in teams, the need for knowledge and education, the need to work with the family, building a relationship and communication and treatment. Conclusion: There is a knowledge gap among nurses when it comes to the care of people with intellectual disabilities. In order to be able to provide good care, the nurse must see the person behind the label and use strategies that work for the individual.

Bakgrund: Vägen mot rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning (ID) har varit lång. Ännu idag krävs fortsatta ansträngningar då personer med ID har avsevärt sämre hälsa och medellivslängden är minst 20 år kortare. Detta är undvikbart och ojämlikt samt en överträdelse mot lagar och förordningar. Ett paradigmskifte krävs för att undanröja hinder för tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för personer med ID. Syfte: Syftet var att undersöka hur jämlikhet och tillgänglighet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar synliggörs i hälso-och sjukvårdsregioners styrdokument. Metod: Dokumentgranskning med innehållsanalys av kombinerad typ, såväl kvalitativ som kvantitativ. Resultat: Många regioner berör i sina styrdokument flera aspekter av tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för personer med ID. Dock är det enbart i få dokument som åtgärder, uppföljningar och mätbara mål konkretiseras. Flera regioner nämner mänskliga rättigheter och kopplar även ihop detta med begreppet Känsla Av Sammanhang (KASAM). Konklusion: Rätt utformade och konkreta styrdokument, tillsammans med organisatoriska anpassningar verkar ge goda förutsättningar för såväl synliggörande av målgruppen samt implementering av åtgärder för att gynna tillgänglighet och jämlikhet. / Background: The efforts towards equality for persons with intellectual disabilities(ID) has been under way for a long time. Still today, continuous efforts are needed when persons with ID suffer from significantly worse health and with a life expectancy at least twenty years shorter than the rest of the population. The situation is avoidable and unequal as well as a violation against laws and regulations. A paradigm shift is needed to remove obstacles for accessable and equal healthcare for persons with ID. Aim: The aim of the study was to examine how equality and accessibility for persons with intellectual disablities is made visible in municipal health care policy documents. Method: Document analysis with mixed method content analysis, qualitative and quantitative. Results: Policy documents in several municipal healthcare reflect on several aspects of accessible and equal healthcare for persons with ID. However, only a few of them mention concrete measures, follow-ups and measurable goals. Several regions mention human rights and relate it to the concept of sence of coherence (SOC). Conclusion: Adequately formulated and concrete policy documents, combined with organizational adaptations seem to facilitate visibility for persons with ID andfurthermore the implementation of measures to promote accessibility and equality.

Bakgrund: Att sexualitet anses vara ett känsligt ämne kan ha sin grund i historiens påverkansaspekter till var vi befinner oss idag. Personers med intellektuella funktionsnedsättningar position i samhället har utvecklats från segregering till en del av samhället. Därav är det en utsatt grupp av samhället parallellt med ett tabubelagt område. Den svenska utvecklingen inom sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och dess tillgodoseende är trots alla framsteg inte på samma nivå som den danska.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur professionella som arbetar inom LSS - verksamheter uppfattar sina förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Metod: För att kunna besvara studiens syfte har sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med professionella från olika LSS-verksamheter. En tematisk analys utfördes för att kunna organisera empirin och få en mer djupgående förståelse för den. Teorin om sociala representationer har använts för att analysera och förstå resultatet av studien.Resultat och analys: Resultatet av studien visade att professionella anser att de har bristande förutsättningar till att främja sexuella rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De bristande förutsättningarna grundar sig i bland annat okunskap, inaktuell information, personliga värderingar och bristfällig kommunikation vilket påverkar det gemensamma arbetssättet samt en frågeställning om vem som bär ansvaret. Diskussion: Professionella inom LSS-verksamheter behöver förutsättningar för att kunna främja de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta kan erhållas genom utbildning och kommunikation kring sexualitet för att skapa ett gemensamt arbetssätt, tydligare riktlinjer och acceptans för ämnet. Konfusionen om vem som ska ha ansvaret för utvecklingen kring området påverkar de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. / Background: That sexuality is considered to be a sensitive subject may have its basis in history’s influence points to where we are today. People with intellectual disabilities position in society have evolved from segregation to a part of the society. Hence, it is a vulnerable group of the society in parallel with a taboo area. Swedish development in the area of sexual rights for persons with intellectual disabilities and its visibility is not at the same level as the Danish one.Aim: The purpose of this study is to illustrate how professionals working in LSS-organizations perceive their preconditions for encouraging sexual rights for persons with intellectual disabilities.Method: To answer the purpose of the study, six semi-structured interviews were conducted with professionals from different LSS-organizations. A thematic analysis was executed in order to organize the empiricism and gain a deeper understanding of it. The theory of social representations has been used to analyze and understand the results of the study.Results and analysis: The results of the study showed that professionals believe that they have inadequate conditions to encourage the sexual rights of persons with intellectual disabilities. The lack of conditions is based on, among other things, ignorance, outdated information, personal values and inadequate communication which affects the common way of working and a question about who is responsible.Discussion: Professionals in LSS-organizations need preconditions to be able to encourage the sexual rights of people with intellectual disabilities. This can be achieved through education and communication about sexuality to create a common way of working, clearer guidelines and acceptance of the subject. The confusion about who should be responsible for the development around the area affects the sexual rights for people with intellectual disabilities.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personalen på en gymnasiesärskola om hur digitala hjälpmedel, så som surfplattor och Widgit Go, möjliggör kommunikation för elever med intellektuella funktionsnedsättningar och hur personalen i gymnasiesärskolan arbetar med dessa digitala hjälpmedel för att eleverna ska kunna kommunicera och samspela med andra. För att kunna analysera empiriska data i studien har en kvalitativ ansats tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i den här studie upplever att surfplatta och Widgit Go applikationen ger möjlighet till ökad kommunikation och samspel för dessa elever, om verktygen används på ett rätt sätt. Eleverna kan kommunicera och samspela med varandra genom att modulera och visa saker till varandra på sina surfplattor. De professionellas kompetens av digitala teknik har en betydande roll för elevernas utveckling av sitt språk och ordförråd, då de behöver lära och stödja eleverna vid användningen av digitala verktygen. Endast en deltagare visade sig ha utbildning och stora erfarenheter inom surfplatta och widgit Go. / The purpose of this study is to investigate experiences of staff at a high school for students with disabilities, about how digital aids such as tablet and Widgit Go, enable communication for students with intellectual disabilities, and how the staff in the school work with these digital aids to enable students to communicate and interact with others. To be able to analyze the empirical data in the study, a qualitative method has been applied, with the help of semi-structured interviews. The result shows that the participants in this study feel that the tablet and Widgit go application provides opportunities for increased communication and interaction for these students if the tools are used in the right way. The students can communicate and interact with each other by modulating the tablet for each other and displaying things to each other on their tablets. The professional skills of digital technology have a significant role for the students development of their language, as they need to teach and support the students in the use of digital tools. Only one participant was found to have education and extensive experience with tablet and Widgit Go.

Språket beskrivs i grundsärskolans kursplan i ämnet svenska som människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen utifrån grundsärskolans kursplaner har ibland kritiserats för att inte ge förutsättningar för språkutveckling i meningsfulla sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa hur undervisningen utifrån grundsärskolans kursplaner kan utformas så att den ger eleverna möjlighet att, i enlighet med kursplanen i svenska, utveckla sin förmåga att läsa, förstå och reflektera över olika texter. Detta genom att undersöka hur pedagoger som undervisar elever utifrån grundsärskolans kursplaner arbetar med elevers läsförståelse samt belysa hur pedagoger ser att undervisningen i läsförståelse kan utvecklas. Elever som undervisas utifrån grundsärskolans kursplaner finns både i grundsärskolans klasser och integrerade i grundskolans klasser. Studien omfattade undervisning i både grundsärskola och grundskola vilket gav möjlighet att jämföra förutsättningarna för eleverna i de båda grupperna. Undersökningen bestod dels av sex kvalitativa intervjuer och dels av en kvantitativ enkät som besvarades av pedagoger som undervisar utifrån grundsärskolans kursplaner i grundsärskola respektive grundskola. Resultaten visade att det i undervisningen, både i grundsärskolans och i grundskolans klasser, förekommer goda exempel på hur elevers läsförståelse kan utvecklas. I båda dessa sammanhang framkom också en medvetenhet hos pedagogerna om att undervisningen kan utvecklas, till exempel genom strukturerad läsförståelseundervisning i grupp. Flera pedagoger upplevde det dock som en svårighet att genomföra sådan undervisning i praktiken. Även analysen, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt tidigare forskning belyste möjligheten att utveckla läsförståelse i interaktion med andra i meningsfulla sammanhang. Det framkom inga tydliga skillnader mellan undervisningen i grundsärskolan och grundskolan, däremot visade studien att det förekommer stora variationer i undervisningen vad gäller förekomsten av olika aktiviteter som utvecklar läsförståelse. Detta kan innebära att elever som undervisas utifrån grundsärskolans kursplaner inte alltid får den undervisning de har rätt till.

Alla människor har rätt till en fungerande kommunikation. Det är med hjälp av kommunikationen människan skapar tänkande, relationer och utveckling. Utan en fungerande kommunikation minskar möjligheterna till fullt deltagande i sitt liv och sin omvärld. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är oftare utsatt för problematik inom just kommunikationsområdet då de många gånger inte kommunicerar på samma sätt som personer utan intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever har dessutom större kognitiva svårigheter som medför att inlärning och utveckling är begränsad. Det finns risker med att elever med intellektuell funktionsnedsättning inte får möjlighet till den kommunikation och kommunikationsutveckling de har rätt till. Det kan påverka den kognitiva utveckling och deras möjlighet att påverka sina egna liv.  Följande studie har inriktat sig mot gymnasiesärskolan och enligt läroplanen Gysär 13 ska alla elever ges de förutsättningar som krävs för att kunna utveckla och bibehålla en fungerande kommunikation. För att uppnå studiens syfte har åtta lärare på gymnasiesärskolan intervjuats i syfte att ta reda på hur de arbetar med kommunikation, kommunikationshjälpmedel och vad de anser främjar en god kommunikationsutveckling för att eleverna ska kunna bli aktiva deltagare och medskapare av sina egna liv. Dessutom undersöks vilka implikationer kommunikation eller bristen på kommunikation kan få för den enskilde eleven. Studien visar bland annat det finns ett brett användande av kommunikativa hjälpmedel bland elever och lärare på gymnasiesärskolan. Detta till trots upplever lärarna att det finns behov av utveckling inom området. Många elever ges inte de möjligheter de har rätt till på grund av brist på kunskap och samsyn hos personalen och organisationen i stort. Respondenterna lyfter vikten av tydliga kartläggningar och utbildning av personalen som framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet.

I skolans verksamhet ska alla elever få tillgång till undervisning och kunskap utifrån sina förutsättningar och behov. När eleven har en intellektuell funktionsnedsättning krävs en anpassad miljö och ett anpassat material vare sig eleven går i särskola eller som integrerad elev i grundskoleklass. Intresset från vår sida var att belysa hur matematikundervisningen i skolan har upplevts av elever med en intellektuell funktionsnedsättning. En rådgivande etisk granskning av projektet gjordes innan studien kunde påbörjas. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och samtal med fem unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och några av deras vårdnadshavare. En intervjuguide med korta och tydliga frågor där uppföljning kunde ske utformades. Intervjusvaren tematiserades och analyserades utifrån två skilda perspektiv. Det kunde utläsas en skillnad i upplevelser beroende på om eleven gått merparten av tiden i särskola eller i grundskola, där särskolans elever och vårdnadshavare var mer tillfreds. Vissa elever uttryckte en önskan om att prestera mer i matematiken som inte hade tillgodosetts. Andra elever uttryckte en önskan om att få slippa matematik helt och hållet. Endast en av informanterna visste med säkerhet att åtgärdsprogram hade funnits. Det syntes också en skillnad i hur undervisningen var upplagd där grundskolan var upplagd mer utefter gruppens behov och särskolan utgick mer utifrån elevens behov. Det framkom dessutom skillnader i vilken utsträckning skolan och pedagogerna hade förmågan, eller var villiga, att möta elever och vårdnadshavare för att skapa förutsättningar till kunskap och delaktighet i en gemenskap.

Kritik har riktats mot att grundsärskolan har ett för stort omsorgsfokus i förhållande till kunskapsutveckling i undervisningen. Tidigare forskning har belyst en kunskapslucka i hur undervisningen utformas i grundsärskolan inriktning ämnesområden. Studiens syfte var därför att bidra med kunskap hur lärare upplever att de skapade möjligheter för lärande i förhållande till kunskaps och omsorgsuppdraget. Upplevelser från åtta lärare har belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda en tematisk innehållsanalys identifierades tre teman utifrån lärarnas upplevelser: lärande, kommunikation och delaktighet var betydande delar för att möjliggöra lärsituationer. Studiens resultat visade att kunskapsuppdraget inte gick att särskilja från omsorgsuppdraget då de förutsätter varandra. Det handlade om lärarens syn på kunskap och förmågan: att ta vara på kunskapsutvecklingen i omsorgen och omsorgen i kunskapsutvecklingen. Det visade även vikten av samverkan inom arbetslaget. Avslutningsvis diskuterades förhållandet mellan elevens lärande och delaktighet, relationer, kommunikation och vikten av samverkan i förhållande till kunskaps- och omsorgsuppdraget. Intressant vidare forskning kan vara att undersöka hur lärare inom grundsärskolans ämnesområden konstruerar gemensamma lärsituationer där hänsyn tas både gentemot individens såväl som gruppens behov. Där forskaren använder en datainsamlingsmetod bestående av både intervjuer och observationer.

Ett av människans grundläggande behov är rörelse och fysisk aktivitet. Stillasittandet ökar generellt i samhället och personer med intellektuell funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i stort. I läroplanerna för Sveriges samtliga skolformer framgår det att daglig rörelse och fysisk aktivitet ska förekomma i skolan. Hur arbetet med daglig fysisk aktivitet ser ut i särskolan är underforskat. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur arbetet med rörelse och fysisk aktivitet ser ut i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans nationella program. Upplevelser och erfarenheter från tre undervisande speciallärare på grundsärskolan och två på gymnasiesärskolan har belysts. En tematisk innehållsanalys visar att synen på att rörelse och fysiskaktivitet är viktigt är gemensam hos de speciallärare som intervjuats samtidigt som hur arbetet bedrivs skiljer sig. Faktorer som möjliggör arbetet med daglig rörelse och fysisk aktivitet, hur rörelse i undervisningen kan bli naturligt i alla åldrar, vikten av socialt stöd och samverkan diskuteras. Vidare forskning behövs för att få en grundligare helhetsbild av arbetet med daglig rörelse och fysisk aktivitet genom att ta reda på lärares, resurspersoners, ledningens syn från olika grund- och gymnasiesärskolor.

Tidigare forskning och utredningar har visat att det finns en brist på producerat läromedel för elever i grundsärskolan. Studiens syfte var att utröna vilka material som används i grundsärskolan samt vilka utmaningar och önskemål lärarna har gällande läromedel. Genom en hermeneutisk metodansats genomförs inom ramen för detta arbete kvalitativa intervjuer för att utröna fem lärares erfarenhet av läromedel i grundsärskolan. Genom att använda en tematisk innehållsanalys identifierades totalt tre teman i lärarnas erfarenheter: tillgång, anpassningar och kompetensbrist. Resultatet visade att lärarna ofta tillverkade eget material samt att de ägnade mycket tid åt att leta lämpliga läromedel. Vidare visade det sig att även de läromedel som påstods vara anpassade för grundsärskola i hög grad behövde anpassas för att vara möjliga att använda för elevgruppen. Vidare gav resultatet indikationer på att bristen på läromedel kan ha negativa konsekvenser både för lärarnas arbete samt för elevernas kunskapsutveckling. Avslutningsvis diskuteras hur denna brist kan förstås utifrån forskning och litteratur samt huruvida tillgången på läromedel bör anses vara en likvärdighetsfråga.