Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna.Vi valde att förverkliga Facebook’s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp.Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket. / In our thesis we wanted to examine whether it was possible to realize a virtual function from the social network Facebook, and see if the initial purpose of the function would have the same result in the physical reality like as in the virtual world. Thus, we wanted to take anexisting Facebook feature and create a physical interpretation of it. We chose to create the Like button because we felt that the small function has a significant impact on and to the social network, but also because it’s increasingly being used in real situations such as for marketing purposes. Based on this, we created two physical prototypes, a lo-fi mockup version and a hi-fi prototype.The results showed that it was possible to create a physical form of a virtual Facebook function and the initial purpose was the same even in the physical world. However, the prototypes did not achieve the same results in the physical reality because it didn’t affect people's social behavior in the same way as in the social network.

ABSTRAKT(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera.Victoria Pettersson & Paulina Ekelund BookExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpKonst, kultur och kommunikation (K3)Området för Kultur och samhälleMalmö högskolaHandledare: Ulrika SjöbergExaminator: Bo ReimerVårterminen 2013Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum.I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi. Studien visade att användningen av sociala medier ökat på grund av den digitala mobilitetens utveckling. Man socialiserar på ett annat sätt och idag umgås man både kring och igenom sociala medier då de har blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga rutiner.

Allt eftersom undervisningsmaterialet utökas med nytt och reviderat material behöver lärarna hjälpa sina studenter att bli motiverade till att lära sig materialet. Genom att använda interaktiva verktyg blir undervisningen mer intressant och gör det enklare att visa komplext material i undervisningen. JavaScript är det mest använda programmeringsspråket på internet och användas för att skapa dynamiska webbsidor. Animationer är en sekvens av bilder som får ett objekt att röra på sig. Denna studies resultat visar på att AnimeJS är det JavaScriptsbibliotek med minst signifikanta skillnader i datan som har utvunnits från mätningar. Studien visar även att JavaScriptsbiblioteken blir påverkade av vilken webbläsare som används, både för att hålla sin fördefinierade animationslängd och för webbläsaren att exekvera animationens funktionen snabbare.

Det här är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra huruvida bild och designpraktiker kan skapa förutsättningar för mellanrumskunskaper som undersöker, leker och plockar upp meningar i ett icke-vetande. Syftet är också att synliggöra elevernas uppfattning av hur bild- och design praktiker skulle kunna vara demokratiserande som arbetsmetod för kunskapande. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur synliggörs och värderas bild- och designämnet genom praktiskt skapande i kursen estetisk kommunikation av elever? På vilka sätt kan bild- och designpraktiker verka demokratiserande i elevernas egen uppfattning?Det empiriska materialet består utav lermonument och tillhörande dokumentationer genom “minnesanteckningar” som eleverna utfört genom att fotografera och reflektera kring några korta frågor som rör deras praktiska arbete. Empirin utgörs också utav två stycken gruppintervjuer med eleverna. Materialet är analyserat med hjälp utav kvalitativa och visuella metoder för att sortera och förstå materialet. Materialet förstås ur ett A/r/tografiskt perspektiv samt teoretiska begrepp som rör frågeställningarna som formuleras genom kunskapsfilosofi, socialsemiotik och estetiska lärprocesser. Bakgrunden till studien är det begränsade utbudet av bildämneskurser på landets gymnasieskolor och ett intresse att undersöka elevernas uppfattning om vad de tror att det har för användning av bildämnet. Jag intresserar mig för hur eleverna reflekterar kring bild- och designpraktiker under tiden de arbetar praktiskt. I analysen kommer jag fram till flera tematiker som elevernas värderingar kring bild- och designpraktikerna kan sorteras under. De teman som jag kommer fram till är elevernas värderingar av det visuella, elevernas värderingar av de praktiska samt samarbete och elevernas värderingar av den konceptuella idén. I studien framkommer det även att eleverna skapar mening och kunskapande genom det praktiska arbetet där minnesanteckningarna fungerar som instrument för deras reflektioner och formuleringar. Eleverna reflekterar och formulerar demokratiska aspekter, slutligen framkommer intressanta begrepp som eleverna använder när de formulerar sina praktiska arbeten så som känslor och konst som är en del utav ett värdefullt resultat.Arbetet har kommunicerats genom en uppsats och som en gestaltande del på Konstfacks vårutställning.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag</p>

<p>When the Internet was established in the early 1990`s the daily press got a new market to act on. Contacts with readers was strengthened through the internet and as the years went by interactivity became increasingly important – both for editorial and audience. One of the most common and most accessible forms of interaction is polls. This paper has examined within what contexts the newspapers are using polls – in other words in what values of news criteria’s do the articles connected to a vote belong to. The premise of this thesis has been the existence of interaction of newspapers and the valuation of news. The study has taken the form of a quantitative content analysis in which three types of newspapers, evening newspaper, morning paper and provincial press, have been studied on the web for one week. The study showed that the articles that the newspapers created polls about deal with the criteria nearness and celebrities. The result can also be summarized as a process in which an event first goes through the process of news valuation. If it then includes aspects of nearness, celebrities or politics and is designed as a topic of opinion, the probability is that it most likely includes a poll. This process can be known as the valutation of polls which is different from the valuation of news. Another important conclusion of the paper was that the evening newspapers use polls more frequently than other newspapers.</p> / <p>När Internet etablerades i början av 1990-talet fick dagspressen en ny marknad att agera på. Kontakten med läsarna stärktes och genom åren har interaktivitet blivit allt viktigare – både för redaktion och för publik. En av de vanligaste och mest lättillgängliga interaktionsformerna är omröstningar. Denna uppsats har undersökt inom vilka sammanhang som dagspressen använder sig av omröstningar – det vill säga vilka nyhetsvärderingskriterier som de anslutande artiklarna till en omröstning faller inom. Utgångspunkterna för uppsatsen har varit interaktionens existens hos dagspressen samt nyhetsvärdering. Undersökningen har skett i form av en kvantitativ innehållsanalys där tre olika typer av dagstidningar, kvälls-, morgon och landsortspress, har studerats på Internet under en vecka. Studien visade att de artiklar som dagspressen främst skapar omröstningar kring behandlar kriterierna närhet och kändisar. Resultatet kan också sammanfattas som en process där en händelse först går igenom nyhetsvärderingen. Om det sedan innefattar aspekterna närhet, kändisar eller politik och är utformat som ett åsiktsämne är sannolikheten störst att det också finns en anslutande omröstning. Denna konstaterade process benämns som omröstningsvärdering vilket skiljer sig från vanlig nyhetsvärdering. En annan viktig slutsats utifrån uppsatsen är att kvällstidningar är flitigare användare av omröstningar än morgonpress och landsortspress.</p>

Uppsatsen behandlar vårdföretaget Carema Cares två bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget år 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för på bloggarna utifrån kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier.

Syftet med denna rapport är att få mer kunskap om hur digitala läromedel kan främja elevers kunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar två delar. Den första delen består i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda för matematikundervisning. Detta verktyg baseras på tidigare analysverktyg, litteratur samt egna erfarenheter. Den andra delen består i att analysera tre olika programvaror med hjälp av verktyget för att se hur det fungerar samt se på vilka sätt programvarorna främjar matematikundervisningen. Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen är mycket olika och att alla har sina egna styrkor för att underlätta matematikundervisningen. Alla program har självklart även svagheter vilka främst består i att de inte tillräckligt tagit tillvara på de möjligheter det digitala mediet ger programmen.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag

When the Internet was established in the early 1990`s the daily press got a new market to act on. Contacts with readers was strengthened through the internet and as the years went by interactivity became increasingly important – both for editorial and audience. One of the most common and most accessible forms of interaction is polls. This paper has examined within what contexts the newspapers are using polls – in other words in what values of news criteria’s do the articles connected to a vote belong to. The premise of this thesis has been the existence of interaction of newspapers and the valuation of news. The study has taken the form of a quantitative content analysis in which three types of newspapers, evening newspaper, morning paper and provincial press, have been studied on the web for one week. The study showed that the articles that the newspapers created polls about deal with the criteria nearness and celebrities. The result can also be summarized as a process in which an event first goes through the process of news valuation. If it then includes aspects of nearness, celebrities or politics and is designed as a topic of opinion, the probability is that it most likely includes a poll. This process can be known as the valutation of polls which is different from the valuation of news. Another important conclusion of the paper was that the evening newspapers use polls more frequently than other newspapers. / När Internet etablerades i början av 1990-talet fick dagspressen en ny marknad att agera på. Kontakten med läsarna stärktes och genom åren har interaktivitet blivit allt viktigare – både för redaktion och för publik. En av de vanligaste och mest lättillgängliga interaktionsformerna är omröstningar. Denna uppsats har undersökt inom vilka sammanhang som dagspressen använder sig av omröstningar – det vill säga vilka nyhetsvärderingskriterier som de anslutande artiklarna till en omröstning faller inom. Utgångspunkterna för uppsatsen har varit interaktionens existens hos dagspressen samt nyhetsvärdering. Undersökningen har skett i form av en kvantitativ innehållsanalys där tre olika typer av dagstidningar, kvälls-, morgon och landsortspress, har studerats på Internet under en vecka. Studien visade att de artiklar som dagspressen främst skapar omröstningar kring behandlar kriterierna närhet och kändisar. Resultatet kan också sammanfattas som en process där en händelse först går igenom nyhetsvärderingen. Om det sedan innefattar aspekterna närhet, kändisar eller politik och är utformat som ett åsiktsämne är sannolikheten störst att det också finns en anslutande omröstning. Denna konstaterade process benämns som omröstningsvärdering vilket skiljer sig från vanlig nyhetsvärdering. En annan viktig slutsats utifrån uppsatsen är att kvällstidningar är flitigare användare av omröstningar än morgonpress och landsortspress.