Bakgrund: Vaccin är en av de främsta framgångarna i medicinhistorien. Vaccinmotstånd klassas som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Motstånd förekommer i hela världen i alla sociala grupper av olika anledningar. Syfte: Beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar som avstår från att vaccinera sina barn enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta BHV-sjuksköterskor i mellansvenska kommuner. Innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera resultatet. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: orsaker till att avstå från vaccination, orsaker till att genomföra vaccination samt erfarenheter från mötet. Respektive huvudkategori baserades på följande subkategorier: tveksamhet, personliga skäl, felaktig information, information baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet; individuell anpassning, bygga relation och tillit, svårt möte samt starkt ställningstagande. Slutsats: BHV-sjuksköterskornas erfarenheter är att mötet med vaccinkritiska föräldrar är svårt. Föräldrarna har ofta tagit del av felaktig information. BHV-sjuksköterskorna försöker med hjälp av personlig anpassning och respekt för föräldrarna förse dem med korrekt information, allt för att bibehålla en god relation. / Background: Vaccines are one of the key successes in the history of medicine. Vaccine hesitancy is ranked as one of the ten biggest threats to global health. Hesitancy occurs throughout the world in all social groups for various reasons. Aim: Describe child health services nurses experiences of meeting parents who refrain from having their children vaccinated. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews were held with eight child health services nurses in communities in mid Sweden. Content analysis with an inductive approach was used to analyze the results. Results: Three main categories were found, reasons for refraining from vaccination, reasons to go through with vaccination and experiences from the meeting. The main categories were based on the following subcategories, doubt, personal reasons, incorrect information, information based on science and proven experience, individual adaptation, building relationship, and trust, difficult meeting, and strong position. Conclusions: The experience of the child health services nurses is that the meeting with vaccine-critical parents is difficult. The parents have often received incorrect information. The child health services nurses, by using individual adaptation, and meeting the parents with respect, try to provide them with correct information, all in order to maintain a good relationship.

Syftet med denna studie är att belysa arbetet med genrebreddning inom sångundervisning på kulturskola och identifiera vilken betydelse sånglärares utbildning och musikaliska bakgrund har för elevers möjligheter att få sjunga olika genrer. Forskningsfrågorna är följande: Vilka möjliga mönster finns mellan lärares undervisning och deras egna genreintresse, musikaliska identitet och utbildning? Hur talar sånglärare på kulturskolan om sitt arbete med genrebreddning? Tidigare forskning om ämnet visar starka kopplingar mellan genre och identitet, samt att undervisningen påverkas av lärarens musikaliska bakgrund. Studien är av kvalitativ art och fyra sånglärare på kulturskolan har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet lyfter två huvudteman: Genre och identitet och Undervisning utifrån genre. Resultatet pekar på samband och skillnader mellan informanternas svar och visar att informanterna själva drar starka kopplingar mellan deras egna genreintressen och den undervisning de erbjuder. De delar åsikten att genrebreddning är givande för undervisningen och att det är viktigt att inte lägga värdering i vilka genrer eller sångsätt som är bra eller dåliga. De har dock olika bild av hur arbetet med genrebreddning kan gå till. I diskussionen lyfts resultatet till en mer generell nivå och kopplas till tidigare forskning om ämnet. Exempel på ämnen som lyfts är möjligheten att undervisa genrefritt, och hur informanternas utbildning påverkat deras undervisning och genreval. / The aim of this study is to enlighten the work with genre breadth in teaching singing at the municipal school of arts and to identify the way the education and musical background of the singing teacher affects pupils’ possibilities to sing a variety of genres. The research questions are: What possible connections are there between the teachers’ instruction and their own interests, identity and education in different genres? How do the singing teachers at the municipal school of arts talk about their work with genre breadth? Previous research about the subject shows strong connections between genre and identity, and that instruction is affected by teachers’ background in music. The study is qualitative and four singing teachers at the municipal school of arts have been interviewed in semi-structured interviews. The interviews have been transcribed and analysed with thematic analysis based on a socio-cultural perspective. The result reveals two main themes: Genre and identity and Instruction based on genre. The result points to connections and differences between the informants' answers and shows that the informants themselves see strong connections between their own interests in genre and the instruction they offer. They share the opinion that genre breadth is rewarding for their interaction and that it is important not to value which genres and singing styles that are good or bad. They do however differentiate their view on how they work with genre breadth.  The discussion lifts the results to a more general level and connect the themes to previous research about the subject. Examples of themes that are illuminated are the possibilities to teach free from genre, and how the informants’ education have affected their instruction and choices in genre.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka musiklärares uppfattningar av hur musik kan användas som ett redskap för att utveckla det svenska språket hos barn och unga i grundskolan, samt vilka samverkande faktorer de uppfattar finns mellan språket och musiken. Intresset är att belysa musikens möjliga användningsområden utöver ordinarie musikundervisning och att diskutera musikämnets förutsättningar i skolan. Tidigare forskning och bakgrundslitteratur belyser dels andra sammanhang där musik har använts för olika syften, såsom i ett terapeutiskt sammanhang genom musikterapi, dels språkets och musikens likheter och samverkande faktorer. Tidigare forskning visar även användningsområden av musik i bland annat förskoleverksamheten samt hur musik kan användas som språkutvecklande redskap genom exempelvis sång, rytmträning och i samspel med andra. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra musiklärare med erfarenhet inom både musikpedagogik och språklig utveckling intervjuas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns många olika sätt att använda sång och musik på för att utveckla flera olika delar av språket, samt att det finns flera samverkande faktorer mellan musik och språk som kan främja språkutvecklingen och verka språkstimulerande. Det framkommer i resultatet att sång och musik kan främja språkutvecklingen genom att användas till att träna på dels betoningar, stavelsesegmentering, språkljud, med mera, samt för att lära in nya ord och begrepp. Resultatet visar även att lustfyllda musikaktiviteter som bygger på samspel och delaktighet kan stimulera och främja språkutvecklingen. Resultatet genomlyses av det sociokulturella perspektivet vilket betonar vikten av lärande och utveckling i en social kontext där gemenskap, samspel och lustfyllda musikaktiviteter kan fungera som språkutvecklande redskap. Avslutningsvis förs en diskussion som kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och bakgrundslitteratur. / The aim of the present study is to investigate music teachers' perceptions of how music can be used as a tool for developing the Swedish language in children and young people in the school environment, as well as what interacting factors they perceive exist between language and music. The interest is to highlight the possible uses of music in addition to regular music education and to discuss the conditions for the subject of music in school. Previous research and background literature shed light on other contexts where music has been used for various purposes, such as in a therapeutic context through music therapy, as well as the similarities and interacting factors of language and music. Previous research also shows how music is used in for example preschool activities, as well as how music can be used as a language development tool through, for example, singing, rhythm training and in interaction with others. The study is a qualitative interview study where four music teachers with experience in both music education and linguistic development are interviewed. The study is based on a socio-cultural perspective. The results show that there are many different ways to use singing and music to develop several different parts of the language, and that there are several interacting factors between music and language that can promote linguistic development and have a stimulating effect on the use of the language. It appears in the results that singing and music can promote language development by being used to practice emphasis, syllable segmentation, language sounds, and more, as well as to learn new words and concepts. The results also show that fun-filled music activities based on interaction and participation can stimulate and promote linguistic development. The socio-cultural perspective emphasizes the importance of learning and development in a social context where fellowship, interaction and fun-filled music activities can serve as language-developing tools. Finally, the discussion connects the results with previous research and background literature.

Trots att vuxenskolan har en stor andel andraspråkselever och kursplanerna betonar kommunikativa färdigheter, uttrycker inte läroplanen tydligt vilket uppdrag lärarna har för elevernas språkutveckling. Studien syftar därför till att belysa hur vuxenutbildningens biologilärare ser på sin yrkesroll i relation till språkutvecklande undervisning, samt vilken betydelse de menar att språket har för att lära sig biologi.Att lära sig biologi på gymnasienivå, kräver inte bara att eleven lär sig ämnesbegrepp, utan även hur språket används i en naturvetenskaplig kontext. Språkutvecklande undervisning har inte bara visat sig effektivisera ämneslärande, utan är en viktig förutsättning för detsamma. Individen och samhället har därför mycket att vinna på om lärarna använder sig av undervisningsstrategier vilka stöttar vuxna elevers språkutveckling. Inga tidigare studier har undersökt yrkeserfarna vuxenlärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning och vilken betydelse de anser att språket har för kunskapsutveckling i biologi.Åtta biologilärare inom vuxenutbildningen medverkade i var sin semi- strukturerad intervju. Intervjutranskripten har kodats, kategoriserats och tematiserats med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) definition. Studien är teoretiskt förankrad i Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten visar att lärarna har goda kunskaper om betydelsen och behovet av att integrera kortare språkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Förutsättningarna för detta är dock begränsade till följd av tidsbrist. Majoriteten av lärarna ser sig främst vara ämneslärare och att eleven redan ska ha tillräckligt goda språkkunskaper när de börjar läsa biologi på gymnasial nivå. En uppfattning som speglar vuxenskolans läroplan (Skolverket, 2012c). I praktiken har dock vuxenutbildningens uppdrag förändrats (Öst, 2014). Lärarna menar därför att det finns ett ökat behov av språkutvecklande aktiviteter inom undervisningens ram hos eleverna.

Syftet för denna uppsats var att öka kunskapen om vilka stödinsatser och strategier pedagoger använder sig av för att möjliggöra lärandet och inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolan. För att undersöka syftet användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare och sju barnskötare deltog. Denna uppsats avgränsades i två delstudier vilka hade utgångspunkt i uppsatsens gemensamma syfte men delstudie A fokuserade på förskollärare och delstudie B fokuserade på barnskötare. Valet av att använda sig av två olika personalkategorier var för att ta reda på om förskollärares och barnskötares utsagor skiljer sig åt.  De båda delstudierna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ljudupptagning och anteckningar för att få ett stort urval av empiri att analysera. I analyserna för studierna användes tematisk analys för att kategorisera förskollärarnas och barnskötarnas svar. Detta genererades i teman som analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet syn på lärande och flera av dess centrala begrepp.  Resultaten för studierna visade att pedagoger i förskolan är eniga om att pedagogernas förhållningssätt har en avgörande faktor för dessa barns utveckling och lärande. Centralt för förskollärarnas utsagor var vikten av att se och lära känna varje enskild individ, dels genom kartläggningar och handlingsplaner dels genom att vara en aktivt medforskande pedagog. Centralt för barnskötarnas utsagor var att anpassa miljön utifrån barnets behov och förmågor. Båda personalkategorierna framhöll att stödinsatser underlättar för dessa barn att kunna få verktyg vilket hjälper dem att kommunicera och knyta nya kontakter. Verktygen kan vara av stor betydelse för det enskilda barnets fortsatta utbildningsgång och förutsättningar för att klara övergången till skolan. I relation till barn i behov av särskilt stöd påverkar organisatoriska faktorer till exempel stora barngrupper och få pedagoger för vilka förutsättningar pedagoger i förskolan har för att kunna ge en likvärdig utbildning.

Discussions about an assumed discrepancy between the content being taught in Library and Information Science (LIS) education and the needs of the labour market has been noted both on an international and a national level. Previous studies have highlighted a lack of pedagogical content in LIS programmes which, as a result, seemingly inadequately prepares students for the many pedagogical aspects of library work. Even so, few studies have explored the relationship between education and working life further in order to understand their unique position and context. Therefore, the aim of this master’s thesis is to contribute to a deeper understanding of the relationship between LIS education and its professional practice. In doing so, it will highlight pedagogical content in LIS education in Sweden and library directors outlook on relevant competencies among teaching university librarians. The empirical data of the study has been collected by studying thecontent of the syllabuses of four different LIS educational programmes in Sweden, as well asconducting qualitative semi-structured interviews with six university library directors. Thematic analysis was administered. A sociocultural perspective has been applied. The results show a presence of pedagogical content in the syllabuseswith a focus on user needs and digitalisation. The library directors describe pedagogical competence integrated with digital and social competence as crucial. The relationship between educational and professional practice is understood and problematised using three themes in the analysis, namely a common subject theoretical ground, a shared language, and a consistent agenda.

The aim for the study is to investigate whether or not personnel with pedagogical and managing responsibilities convey childrens rights in accordance with the documents governing the Swedish preschools and the convention on the rights of the child. The study’s research questions are as follows: according to personnel with pedagogical and managing responsibilities, what opportunities are made possible for children’s rights learning? How does personnel with pedagogical and managing responsibilities look upon their educational responsibility regarding children’s rights learning, and what aspects within the organization can affect this responsibility? A qualitative method is applied and six semi-structured interviews with personnel with pedagogical and managing responsibilities were conducted. Foucault’s perspective on power, in accordance with the interpretation of Axelsson and Qvarsebo (2017) is applied to the study. The theoretical framework will assist to illustrate the asymmetric relationships within the preschool. The result of the study indicates that preschoolteachers lack of knowledge in regard to the convention on the rights of the child affects if and how children are being thought about their rights. The study also concludes that preschoolteachers decisions concerning childrens perception abilities in relation to rights learning are centred around age presumptions. The study further demonstrates the significance of early rights learning situations starting in preschool this to facilitate children’s position as rights carrying citizens within their own right.

No description available.

This study aims to investigate the effect, the social media app TikTok, has on the individual and what position of power the application has in that matter. By being the fastest growing social media app, TikTok offers the user an endless flow of content, personalized for the user by algorithms. In order to understand the impact TikTok has on the individual, several interviews have been conducted to increase understanding of if TikTok has the power to change people’s minds about themselves or topics of any kind. The study also aims to investigate whether the individual is aware of the impact of TikTok’s content or not. Through this, we are investigating if TikTok has the power in today's media society to influence people to think and feel things. The study focuses on talking to the respondents and letting them reflect on their use and the content they consume on TikTok. Based on previous research, we have studied algorithms and self-creation based on social media in order to be able to apply this to our own work. By supporting ourselves against previous research, we can fill a knowledge gap by discussing how social media has an impact on the individual and their awareness of this impact.   The dominant theme that emerged from the majority of the interviews was the awareness of the algorithms control, choosing what content the respondent would see. This included their own interests, but also the different ideals shown on the app and opinions expressed by content creators. What can be shown by the result was that the respondents got affected by different sorts of things. Talking about ideals, only half of the respondents felt affected by the content on TikTok and the other half choosed to ignore content of that kind. But when speaking about opinions and subjects, the respondents were more affected by the creators, talking about politics and trends. This shows that TikTok has a power to influence people on their thoughts, but there is an awareness of this impact which makes it a balanced power where both TikTok and the individual are working to be the ruler.

Denna studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer som metod förmaterialinsamling och en tematisk analys undersöka människors motiv och bakgrundtill att aktivt minska sin konsumtion av sociala medier och traditionella nyhetsmedier,antingen helt och hållet eller i tidsperioder. Samt vilka åtgärder som individen tar till föratt öka sin självkontroll och självreglering. Totalt har 6 personer deltagit i desemistrukturerade intervjuerna, 4 kvinnor och 2 män. Intervjusvaren analyseras utifrånuses-and-gratification som teoretisk utgångspunkt med komplettering från begrepp somsjälvreglering, självkontroll, lågengagemang och mångsyssleri. Resultatet visar på attden övergripande orsaken till att deltagarna aktivt tar ökat avstånd från sociala medieroch specifika typer av medieinnehåll är anledningar som att vilja återfå kontrollen fråndet slentrianmässiga användarbeteendet. Ytterligare visar resultatet på att varfördeltagarna tar avstånd eller försöker att begränsa sin konsumtion av traditionellanyhetsmedier är av orsaker som att det påverkar dom negativt att få för mycket intryckav negativa nyhetshändelser. Åtgärder som deltagarna tagit vid för att reglera sinskärmtid och få en ökad känsla av självkontroll har en gemensam utgångspunkt i attreducera och begränsa.