No description available.

No description available.

Uppsatsen analyserar tre barnböcker med transtema och de attityder som de porträtterar. Syftet med analysen är att undersöka vilken självbild huvudkaraktärerna har samt vilka attityder de möter från sin omvärld innan och efter de kommer ut som transpersoner. Dessutom vill jag ta reda på vilket didaktiskt värde det finns i barnböcker med transtema för undervisning på mellanstadiet. Uppsatsen utgår från genusteori samt queerteori för att uppmärksamma de normer som framkommer i böckerna. Genusteoridefinitionen har lånats från Yvonne Hirdman (1988) medan definitionen för queerteorin tagits från Fanny Ambjörnsson (2006). Analysen visar att alla tre verken porträtterar en stereotypt dålig självbild hos huvudkaraktärerna, samt en rad blandade attityder både innan och efter barnen "kommer ut". Resultatet visar att böckernas didaktiska värde ligger i att diskutera materialet utifrån värdegrundens punkter om att ingen ska diskrimineras utifrån kön.

Omvändelseterapi har blivit alltmer omdiskuterat under de senaste åren. Flera länder har infört ett nationellt förbud mot företeelsen, många andra befinner sig i skrivande stund i processen av att införa ett förbud. En expert inom Förenta Nationer har fördömt förekomsten av omvändelseterapi. Han klassar företeelsen som tortyr och förespråkar internationellt förbud. Omvändelseterapi riktar sig exklusivt mot de personer som identifierar sig som homo-, bi- och/eller transsexuella. Vanligtvis sker omvändelseterapi inom en religiös kontext och har en stark anknytning till hederskultur. Det är flera religiösa samfund i Sverige som utövar omvändelseterapi samt verksamhet i samklang med omvändelseterapi, såsom marknadsföring.   Det finns i skrivande stund inget uttryckligt förbud mot omvändelseterapi i Sverige, även om det finns reglering som agerar i motverkande syfte. Den reglering som är aktuell avseende utövandet av omvändelseterapi är olaga tvång, men effekten regleringen har i praktiken är tvistat. Resterande reglering som angriper verksamhet som tillhör omvändelseterapi saknas. Det finns inget förbud mot marknadsföring eller finansiering för utövandet av omvändelseterapi. Statsstöd utgår till de religiösa samfund som utövar omvändelseterapi och det finns inga rättsliga hinder till skydd för de barn som förs ur landet för att där utsättas för omvändelseterapi.   Det finns mycket som talar för ett uttryckligt förbud mot omvändelseterapi, men det finns de som är av åsikten att ett sådant förbud skulle inskränka på religions- och yttrandefriheten. Såväl religionsfriheten som yttrandefriheten är grundlagsskyddade och utgör grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Det blir därmed en intresseavvägning mellan stridande rättigheter, som alla ska skyddas enligt såväl regeringsformen som europakonventionen.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett transperspektiv förstå hur transpersoners kön och sexualitet förhålls till varandra utifrån kropp, tid och partners. Studiens material består av intervjuer med tre olika transpersoner om deras könsidentitet, sexuella läggning och transerfarenheter. Som teoretiskt ramverk står Judith Butlers Gender Trouble som exempel på queerteori, samt Jay Prossers Second Skins som exempel på transteori. Resultatet av studien är att subjekts identitet och begär står i relation till varandra samt att transpersoners antagna eller aktiva gränsöverskridanden gör att de som subjekt kan erfara denna relation med större tydlighet och över flera kategorier, med kropp, tid och partners som tydligast exempel.

Förskolan skall vara en trygg verksamhet där barns utveckling skall främjas. Arbetet styrs bland annatgenom förskolans läroplan Lpfö-18 (Skolverket, 2018) som tydliggör att förskolans utbildning skaförmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. I arbetet med detta är förskolan skyldig att årligen dokumentera hur arbetet mot kränkande behandling och diskriminering skall genomföras. Lpfö-18 och förskolornas dokumentation skapar således en formell ram som arbetet på förskolan måste förhålla sig till. Samtidigt tyder forskningen på att förskolans arbete med jämställdhet och genuspedagogik utgår från en tanke om att flickor och pojkar är och gör olika (Bodén, 2009: Brunila &amp; Edström, 2013, 2016: Edström, 2014: Eidevald,2009: Älemalm-Hagsér 2010). Syftet med detta arbete var därför att analysera vilka formella ramar som förskolans läroplan samt 20 förskolors lika behandlingsplaner skapar och ger uttryck för om barns kön, könsidentitet och könsuttryck. Arbetet har sin utgångspunkt i Butlers queerteori. Analysarbetet gjordes med hjälp av en kritisk diskursanalys med fokus på lexikala aspekter. Resultatet visade att Lpfö-18 och förskolornas dokumentation uttrycker en två könsnorm samtidigt som de därmed utesluter exempelvis icke binära individer. Samtidigt uttrycks också en individnorm där förskolan skall se till varje barns individuella behov och trygghetskänsla. Dock influeras även denna norm av tvåkönsnormen. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

The aim of this paper is to examine how trans people who embody fictional characters in text-based roleplays online construct gender identity through immersive representations of their understandings of gender as performance. I have conducted semi-structured chat interviews with seven participants and examined the transcripts with a queer phenomenological theoretical framework. I have found that the participants have a deep understanding of the differences between the physical and the digital world and that they use this knowledge to safely explore gender identity and expression within the online roleplay. Furthermore, the participants express how the digital world allows them to experience material bodies that they do not possess in the physical world. This affords them the freedom to explore bodies as expressions of gender identity as well as the opportunity to experience their hopes for the future in the physical world.

Denna kandidatuppsats studerar normbrytande könsuttryck i reklam och hur detta fenomen uppfattas av gruppen transpersoner. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur medieindustrin arbetar med etisk kommunikation med ett specifikt fokus på representation och identitetspolitiska grepp i reklamkampanjer. Detta görs genom att presentera faktorer som skapar positiv respektive negativ respons. Studien har genomförts genom en kvalitativ datainsamling i form av en fokusgruppsintervju samt en bildanalys av fyra utvalda reklamkampanjer/kommunikationsmaterial med normbrytande könsuttryck. Samma material visades och användes som diskussionsunderlag i fokusgruppen. Fokusgruppen bestod av tre personer som identifierade sig som transpersoner på olika sätt. Resultatet visar att respondenterna över lag var positivt inställda till normbrytande könsuttryck i reklam och kommunikationsmaterial eftersom det visar på progression i samhället. Samtidigt uttrycktes en besvikelse över att transpersoners existens behöver poängteras i materialet, vilket befäster utanförskapet och transpersoner som något annorlunda. Positiva reaktioner till materialet skapades när respondenterna upplevde att det kändes genuint och personligt. Omvänt skapades negativa reaktioner när materialet upplevdes icke-genuint eller förlöjligande. Studiens slutsats är således att normbrytande könsuttryck i reklam både kan uppfattas som inkluderande och exploaterande. Studien har kartlagt flera faktorer som kan påverka transpersoners uppfattning, både negativt och positivt, av fenomenet; faktorer som kan användas som underlag för att möjliggöra mer etisk och inkluderande reklam och kommunikation i framtiden.

Denna studie ämnade undersöka hur manliga spelare relaterade till manliga karaktärer med icke-normativa könsuttryck. I tidigare litteratur framgår det att manlig karaktärsdesign är ett outforskat område, men de studier som har gjorts menar att manliga karaktärer ofta upprätthåller de hegemoniska normerna kring manligt utseende och beteende. Senare studier visar på att detta kan vara en nedåtgående trend. Genom en enkät fick respondenter svara på frågor kring sitt tyckande om olika manliga karaktärer. Detta analyserades senare i relation till de hegemoniska normerna. Resultaten pekar på att manliga karaktärer inte nödvändigtvis måste följa könsnormerna i form av stereotypiskt maskulint utseende men att de behöver vara relativt normtillhörande i andra sammanhang och visuellt intressanta för att skapa ett intresse för spelare. Rapporten diskuterar dessa resultat och vad de kan innebära för framtida forskning kring manlig karaktärsdesign.

En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen. Vidare framkom det en avsaknad av konkretisering i förhållande till vad som krävdes kompetensmässigt för att en skola skall kunna jobba förebyggande på ett enhetligt och likvärdigt sätt. En avsaknad av ett normkritiskt perspektiv men även behovet av det, vilket gav sken av att satsningar inom detta område ej är tillräckliga blev studiens slutsats i helhet. / A qualitative study based in the documented amongst LGBT-youth in Sweden, where the school has been pointed out as an arena of impact. This study's purpose have been to investigate how comprehensive upper secondary schools choose to concrete the preemptive duties concerning fundamental values, in relation to sexualitet, gender identity and gender expression. Focus has also been on school welfare officers and their attitudes, norms and experiences concerning these duties. The empirism have consisted of one focus group interview with school welfare officers and a study of relevant literature based in a selection of "equal treatment plans".  Conclusions have been that heterosexual normativity characterizes the work of the elfare officers concerning these matters, and that the preemptive duties are not experienced as a priority. In reference to transgender this can distincly be seen in the fact that the ground of discrimination "transgender identity and/or expression" does not have an extensive protection in the law of discrimination. Further on an absence of concretization has been revealed, concerning the competence required for schools to be able to work preemptive in a unitary and equivalent manner. An absence of a norm critical perspective and the need for it, as well as that the current investments in this area in not enough, has been the final conclusions of this study.