The objectives in this study were to investigate dual career transitions experiences and the overall perception of the transition process of university student-athletes in a Swedish dual career program. Twenty-one interviews were conducted with student-athletes between 19-29 years (M=22.14, SD=2.52) at the end of their first study year, based on the holistic developmental model and the athletic career transition model. The interviews were analyzed based on the athletic career transition model (perceived demands, resources, barriers, coping strategies) as well as the overall perception, outcomes and personal meaning of the dual career transition of the first year. The results revealed that the student-athletes experienced simultaneous demands within the dimensions of life, and the biggest perceived demands  were the search of a dual career balance. The most mentioned resource was social support, and the student-athletes experienced the most barriers within the academic dimension. The most common coping strategy was coping with the athletic dimension. The overall perception resulted in perceived benefits, perceived challenges and lessons learned from their first year. The results for this study can be a part of the Swedish dual career research which can provide information in the development of Swedish guidelines on dual careers.

Tidigare år har det forskats mycket kring könslönegapet i Sverige, det har rapporterats om anledningar som att kvinnor är mer benägna att arbeta deltid och vara föräldralediga. Forskning indikerar att könslönegapet blir större efter kvinnor fött barn och blir större ju fler barn en kvinna har. I den här kvantitativa uppsatsen bryter vi ner lönegapet och undersöker vad föräldraskapet har för inverkan på kvinnors lön. Det vi tittar på är om det finns ett motherhood wage penalty på den svenska arbetsmarknaden, alltså om det finns en löneskillnad mellan kvinnor utan barn och mödrar. Detta undersöker vi med hjälp av frågeställningen ”Skiljer sig bruttotimlönen i Sverige mellan kvinnor som inte har några barn jämfört med kvinnor som har ett barn, två barn och tre eller fler barn?”. Vi kommer att kontrollera för variablerna utbildning, sysselsättningsgrad, antal år i samma typ av arbete och antal månader borta från förvärvsarbete. Datamaterialet kommer från Levnadsnivåundersökningen (2010) och urvalet har avgränsats till kvinnor mellan 35-55 år vilket resulterar 497 respondenter. Begreppet the motherhood wage penalty härstammar från humankapitalteorin, vilket är en av teorierna som vi kommer att utgå ifrån samt signaleringsteorin. Båda dessa teorier baseras på att mödrars löner sätts utifrån fördomar och förväntningar. Enligt humankapitalteorin sätts mödrars löner lägre då arbetsgivaren förväntar sig att hon kommer att investerar mindre på arbetsplatsen. Signaleringsteorin säger istället att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor en dag skall komma att bli föräldrar då detta är normen för vårt samhälle. Med denna förväntning så tolkas inte moderskapet och föräldraledigheten som en signal att hon har ett minskat intresse för arbetet och bestraffas därför inte för detta i form av lägre lön. Resultatet i studien visar att mödrar i genomsnitt tjänar mer än kvinnor utan barn och att det positiva sambandet är statistiskt signifikant för mödrar med två barn. Resultatet stödjer inte humankapitalteorin, och endast till viss del signaleringsteorin, då vi utifrån denna skulle förvänta oss ett icke-samband medans resultatet indikerar ett positivt samband, åtminstone mellan att ha två barn och timlön Det väcker frågor kring tidigare forskning och om fördomar kring mödrar i Sverige nu kanske förändrats till det bättre.

På dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast får jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande är att använda sig av kontakter. Dessa underlättar vägen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, råd och referenser som är till hjälp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom olika branscher har nått sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras på sex stycken intervju där respondenterna är jämt könsfördelade, det vill säga att tre av dem är kvinnor och resterande tre är män. Dessa är i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter. Alla intervjupersoner befinner sig förnärvarande på en chefsposition och de har alla erfarenhet av rekrytering.Resultatet i undersökningen visade att det sociala kapitalet har varit till stor hjälp för respondenterna i deras karriärer och för att nå chefspositioner. Det framkom även att utbildning, motivation, och arbetslivserfarenhet är viktiga förutsättningar för att nå en chefstjänst. Respondenternas kontaktnät användes när de själva skulle rekrytera till sina verksamheter. Respondenterna betraktade även deras kontakter som en stödfunktion genom att de hjälper dem i deras arbete med stöd och tips. Slutsatsen i denna studie är att samtliga respondenter lyfter fram det sociala kapitalet som en viktig faktor för att göra en karriär och nå en chefsposition. / <p>Contacts are acknowledged as a useful asset while searching and applying for jobs. A lot of information about job vacancies is being mediated through contacts in the labor market. A common opinion is that jobs and work positions can be attained a lot easier by using contacts than by applying to them formally. The purpose of this paper is to discover how executives have attained their managerial positions. It further aims to shed light on how significant the use of social capital is for attaining managerial positions.</p><p>This paper was conducted with six interviews. The respondents constituted of three men and three women, all active in different types of businesses. Every respondent is currently positioned in a managerial position and they all have experience of recruitment.</p><p>The results indicated that social capital was essential for the respondents’ careers and has been and still is of great assistance in their careers. Further results showed that factors such as education, motivation and working life experience were all reasons to their success in theirs career and for attaining a managerial positions. The respondents used personal contacts when they were recruiting new employees and they all relied on social contacts, especially for support, help, tips and many other things. The conclusion that can be made in this paper is that social capital, and above all social contacts are relevant and essential for the managers’ careers.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

The aim for this bachelor thesis was to form a deeper understanding of librarians‟ occupation and professional identity and therefore we have examined library students‟ and educators‟ view on professional identity, competence and career possibilities. Our take on this was that there seems to be little interest in managerial positions and we asked ourselves why this is and if we could see a change in interest in the librarians to become. As our theoretical framework, we chose Andrew Abbott‟s, &apos;Theory of Profession&apos;. The method chosen was qualitative interviews: two individual interviews with education officers and a focus group interview with students. The conclusions drawn were based upon literature and empirical material gathered from the interviews. The librarian identity and competence is a complex issue and has been much discussed since the early 1960‟s. Both education officers and students have had difficulties trying to express their views on librarian‟s professional identity in words. The students had shared the stereotypical picture of an old lady with glasses and a bun before the start of their education; but later had gladly reconceptualised. Previous research showed a fragmented identity among librarians and difficulties to unite in a distinct competence. Our study showed a similar result among our informants but they also shared a strong core of ideology, humanistic values, and a passion for information. The students may have become generalists in their profession, however, they were ambitious and were not afraid to lead. / Program: Bibliotekarie

Varumärken är idag viktiga för att sticka ut på marknader som kännetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumärken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumärke för att differentiera sig från andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin används personliga varumärken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvända sociala nätverk kan artister kommunicera sina personliga varumärken i en ny kanal.Med sociala nätverk kan man ta del av kända artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nätverk, är idagbristfällig. Bristen på tidigare forskning är en av anledningarna till att vi valde att granskaRihannas, Taylor Swifts och Lady Gagas kommunikation genom det sociala microbloggnätverket,Twitter. Genom att granska deras inlägg på Twitter ville vi finna mönster i deraskommunikation samt avgöra hur kommunikationen skiljer sig beroende av artist.För att granska de tre artisternas inlägg på Twitter genomförde vi en etnografiskinnehållsanalys. Genom att utgå från tidigare litteratur har vi utformat två överkategorier attdela in inläggen i: personlig och karriärsrelaterad kommunikation. Därefter tog vi fram fleraunderkategorier under genomgången av analysmaterialet. Arbetet med att skapa kategorieroch dela upp inlägg gjordes till dess att teoretisk mättnad var uppnådd. Resultatet redovisassedan i form av diagram över kategorierna och uppdelningen, samt i form av en deskriptiv delför varje kategori. I den deskriptiva delen ges exempel på kommunikation som är typisk förkategorin. Resultatet av undersökningen analyserades sedan med hänsyn till tidigare litteraturom varumärken, personal branding och sociala nätverk. Arbetet resulterade i slutsatserrörande hur artisterna kommunicerar sina varumärken på Twitter och hur deraskommunikation skiljer sig. Arbetet ska väcka ett ökat intresse för ämnesområdet personalbranding i sociala nätverk. / Program: Civilekonomprogrammet

Sammanfattning Vad beror det på att vissa anställda erbjuds karriärmöjligheter och andra typer av utvecklingsmöjligheter av sin arbetsgivare på en arbetsplats och andra inte? Att en anställd söker en tjänst internt och besitter en lång erfarenhet eller högre utbildning men en nyligen anställd som nyligen börjat får jobbet, eller att en anställd helt plötsligt inte får stanna kvar på sin arbetsplats utan rimlig förklaring? Dessa händelser är exempel av situationer som uppstår dagligen inom olika organisationer och arbetsplatser, där anställda och arbetsgivare har olika uppfattningar om vilka förväntningar och löften de har gentemot varandra. Syftet med denna studie är att undersöka dessa komplexa förväntningar närmare med utgångspunkt i teoretiska antaganden om så kallade psykologiska kontrakt (även kallad informella och osynliga kontrakt). Dessa kontrakt är motsatsen till formella skriftliga kontrakt där titel, befattning och lön framgår. Psykologiska kontrakt handlar om vilka outtalade löften, åtaganden och förväntningar som finns mellan arbetsgivare och anställd, vad man tror att man är överens om men som forskningen visar att vi oftast inte är. Vad får det för konsekvenser när de psykologiska kontrakten bryts? Psykologiska kontrakt finns i alla relationer, mellan familjemedlemmar, inom vänskapsrelationer, på arbetsplatsen osv. I denna studie fokuserar vi på att undersöka de psykologiska kontrakten ur en arbetstagares synvinkel gällande karriärutveckling och utvecklingsmöjligheter hen upplever sig ha på sin nuvarande, eller hade på en tidigare arbetsgivare. Med hjälp det teoretiska ramverket kring psykologiska kontrakt som utgångspunkt genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom Human Resources (HR). Resultaten visar att flera av respondenterna har haft erfarenheter utav brutna psykologiska kontrakt genom arbetslivet, på både låg och hög nivå. Det visar sig även att våra respondenter har väldigt liknande åsikter om hur deras karriärutveckling leds i första hand personligen av dem själva som högst ansvariga men att det även måste ske med en känsla av trygghet till chefen och dess stöd i en växelverkan. Att chefen håller det hen lovar och att den anställde känner sig rättvis behandlad framhölls av respondenterna som mycket betydelsefullt för deras välbefinnande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevda utmaningar, resurser, barriärer samtcoping-strategier hos svenska bordtennisspelare som kombinerar idrott och utbildning. Fem intervjuer genomfördes med bordtennis-studenter mellan 22–27 år. Intervjuerna var baserade på The Holistic Athletic Career Model och The Athletic Career Transition Model. För analys och bearbetning av insamlad data användes The Athletic Career Transition Model för att beskriva upplevda utmaningar, resurser, barriärer och coping-strategier. The Holistic Athletic Career Model användes för att beskriva olika dimensioner i livet. Resultaten visade att bordtennis-studenterna upplevde utmaningar inom olika livsområden. Den största utmaningen var att söka efter balans i sin dubbla karriär. Bordtennis-studenterna upplevde social support som den största resursen och mest barriärer inom den idrottsliga dimensionen. Den vanligaste coping-strategin var att hantera den akademiska dimensionen. / The objective of this study was to investigate perceived demands, resources, barriers andcoping strategies among Swedish table tennis players who combine sport and education. Five interviews were conducted with table tennis students between 22-27 years. The interviews were based on The Holistic Athletic Career Model and The Athletic Career Transition Model. For analysis and processing of gathering data The Athletic Career Transition Model was used to describe perceived demands, resources, barriers and coping strategies. The Holistic Athletic Career Model was used to describe different dimensions of life. The results revealed that the table tennis students perceived demands within different areas of life. The biggest demand was searching for a balance in their dual career. The table tennis students perceived social support as the biggest resource and most barriers within the athletic dimension. The most common coping strategy was coping with the academic dimension.Keywords:

<p>Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar. De viktigaste inre faktorerna som framkom var att trivas med sitt yrke/arbete, göra det man själv tyckte var roligt, varierande arbetsuppgifter, möjlighet att resa samt hjälpa människor. Pengar och status ansågs av flertalet som oviktiga faktorer. I resultat uppkom även att ungdomarna hade i enlighet med modern karriärutvecklingsteori både individualistiska arbetsvärderingar samt kollektivt inriktade arbetsvärderingar.</p> / <p>Purpose of the study was to elucidate young adult education student´s views on their current careers and future career opportunities. The sample consisted of adolescents aged 20-24 years old studying fulltime at least five courses in one adult education in Stockholm county. The method used was qualitative in the form of semi-structures interviews. The starting point was to provide insight into the individual´s inner world with a focus on the internal factors at play in career-choice process. The results show that young people´s main goal is to race their school grades to get into various technical and vocational educations. The most important single factor that emerged was to be happy with their work, do what you yourself thought was fun, varied tasks, the opportunity to travel and help people. Money and status were consirered</p>

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

<p>Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna. Våra resultat bygger därför på en kvalitativ studie som undersöker hur några stora svenska företags strategier ser ut vid expatriering av par med varsin karriär.</p><p>För att nå dessa resultat har vi genomfört fem stycken fysiska djupintervjuer och en telefonintervju som sedan har analyserats mot tidigare litteratur på området. Den litteratur vi använt härstammar främst från områdena International Human Resource Management och Expatriate Management. Företagen som ingår i studien är alla verksamma inom olika branscher som: Bank, Bygg, Försvar, Vitvaror, Telekom och Fordon.</p><p>Studiens resultat visar bland annat på att företagen är duktiga på att inkludera den medföljande partnern under rekryteringsfasen för att på så sätt minska risken att han/hon inte anpassas till den nya kulturen. Karriärsupport och karriärassistans är några av de saker som företagen gör för att underlätta för den medföljande att få arbete. Dock verkar få utnyttja dessa vilket vi tror beror på att partnern inte vill eller inte kan arbeta. Problem med att få arbetstillstånd och/eller att den medföljande ser chansen att vara hemma med yngre barn kan vara två av anledningarna. Dyster konjunktur och de höga kostnaderna som förknippas med expatriering ökar trycket på företagen att spara in på förmåner eller att sända färre expatrierade i framtiden vilket troligtvis inte ökar antalet expatrierade par med varsin karriär. Sist men inte minst har vi kunnat se att sättet som företagen rekryterar anställda till utlandsuppdrag bidrar till att par med varsin karriär sällan uppmärksammas hos företagen och följaktligen tas liten hänsyn till dessa. Detta tillvägagångssätt tror vi skapar ett stort mörkertal av individer som skulle vara en stor tillgång för företag under en utlandsstationering, men som omedvetet exkluderas från dessa uppdrag på grund av att för lite hänsyn visas hans/hennes partner som också gör karriär.</p>