Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar kvinnors möjlighet till karriärutveckling i mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts där kvinnor i ledande positioner samt HR- chefer på respektive företag har intervjuats. Från det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan påverka kvinnors karriärutveckling. Med hjälp av modellen analyserades det empiriska materialet. De slutsatser som studien kom fram till är att de främsta områdena som påverkar är: organisationskulturen, aktiva åtgärder, rekryteringen och individen själv.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter. Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor. Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser. Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen. Resultatet visar på varierande upplevelser av att som kvinna behöva anpassa sig till en mansdominerad miljö. Vidare speglas upplevelser av möten med könsstereotypa uppfattningar och variationer i hur kvinnorna väljer att hantera dessa. Det lyfts fram att synlighet för sin kompetens är avgörande för att göra karriär, men att den synlighet som skapas på grund av att man tillhör det underrepresenterade könet, och därmed får medverka i riktade insatser för kvinnors karriärutveckling kan ha en negativ inverkan. Vidare framträder skilda uppfattningar gällande osynliga barriärer som hindrar kvinnor från att inta ledande och betydande positioner. I ett vidare socialt perspektiv anses mentorskap, nätverk samt hemsituationen ha inverkan på möjligheterna att utvecklas i karriären. Vidare anses en  grundläggande orsak till underrepresentationen av kvinnor i organisationen bero på att män dominerar i antal på tekniska utbildningar, samt att organisationens image grundar sig i en historik inom den militära industrin. Åtgärder för att attrahera kvinnor generellt samt kvinnliga chefer framkommer beröra förändring av företagets image, marknadsföring, annonsering, förmåner samt en ökad medvetenhet och ett systematiskt tillvägagångssätt i rekryteringssituationen.

<p>Attityder gentemot kvinnors i företagsledningar har under de senaste åren haft en positiv förändring. Trots det har människan länge förutsatt att högt positionerade ledare är män. Detta tyder på att kvinnor som strävar efter toppositioner möter hinder som försvårar deras väg upp för karriärstegen. Med detta i åtanke är syftet med denna uppsats att skapa en förståelse för viktiga dimensioner som påverkar kvinnors strävan mot toppositioner.</p><p>Som hermeneutiker var teorin utgångspunkten i vår forskningsansats. Efter genomförda interjuver, som berikade oss med en djupare förståelse inom ämnet, återgick vi och utvecklade teorierna. Vi önskade att värdera attityder bland de intervjuade kvinnorna och valde därför en kvalitativ vetenskaplig forskning. Vi erhöll en djupare förståelse för hur kvinnor når toppositioner, eftersom vår forskningsansats tillät oss att komma nära de studerade kvinnorna. Den empiriska informationen insamlades genom djupgående intervjuer med sex högt positionerade kvinnliga ledare. De utvalda respondenterna är i alfabetisk ordning: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus.</p><p>De främsta teoretiska områdena, bidragande till att kvinnor når toppositioner är; självmedvetenhet, motivation, mentorskap, nätverk samt att ha en balans i livet. Hinder kvinnor möter längs vägen måste också övervägas för att få en helhetsförståelse för fenomenet; hur kvinnor når toppositioner. Den empiriska studien, framtagen via djupgående intervjuer med högt positionerade kvinnliga ledare, analyserades med hjälp av existerande teorier.</p><p>Det är inte en enkel uppgift att förstå faktorerna bakom underrepresentationen av högt positionerade kvinnor i företagsledningarna. Vårt samhälle idag är väl utvecklat och gör det därför svårt att förstå svårigheterna för kvinnor att nå toppositioner. För att skapa en förståelse måste vi kanske se bort från detaljerna och hindren och istället fokusera på kvinnorna som faktiskt har tagit sig den långa vägen till toppen. Detta leder oss till frågan; kvinna, hur kom du så här långt? Resultaten gjorde det möjligt att dra slutsatsen att de största hindren, när kvinnor strävar mot toppositioner, är interna faktorer inom kvinnorna själva. Kvinnorna måste våga tro på sig själva och utnyttja sina kunskaper och erfarenheter. Trots detta är kvinnorna inte isolerade individer. På grund av detta är inte personliga egenskaper tillräckligt för att förklara fenomenet om kvinnors strävan mot toppositioner. Det sker även en stor inverkan på de potentiella kvinnorna genom exempelvis nätverk samt mentorer.</p> / <p>Social attitudes towards women’s role in management have during the last decades had a positive change. However, people have for long assumed that a top executive is a man. This indicates that women striving for top positions often come across barriers that are blocking their attempts to climb the career ladder. With this in mind, the purpose of the thesis was to provide an understanding of important dimensions for women who strive for top positions.</p><p>As hermeneutic researcher, we used theory as a starting point. After the interviews, which enabled us to get deeper into the subject, we were able to move back to the theory again. We wanted to rate attitudes, beliefs and motivations among the interviewed women, and therefore a qualitative research choice was made. We were then able to get a deeper understanding of how women reach top positions, since the method permits us to come close to the research subject. Data was collected through in-depth interviews with six top positioned female leaders. The respondents selected for this study were, in alphabetical order: Amelia Adamo, Eivor Andersson, Gunilla Forsmark-Karlsson, Lena Herrmann, Anitra Steen, and Meg Tivéus.</p><p>The major theoretical areas, which are touched upon, are factors contributing to women’s strive for top positions within organizations. Important topics are self-confidence, motivation, mentoring, networking, and balance in life. Barriers must also be considered as obstacles coming across women’s way to top positions. The empirical data, received through the in-dept interviews with top positioned women, was analyzed with assistance of the theories.</p><p>It is not a simple task to understand the underrepresented part of women on top positions in the business life. The society today is very well developed and it is hard to realize the difficulties for women to get to the top. To understand we might have to look away from the details and barriers and start looking at the how women who actually are in the top made it so far. This guides us to the question; woman, how did you come this far? The findings enabled us to conclude that the major barriers, when striving for top positions, are internal factors within the women themselves and if they want to become top executives. However, the women are not isolated individuals. Therefore, not only the personal characteristics are enough when striving for top positions. There are still huge influences from people around the potential women, like networks and mentors.</p>

<p>Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens.</p><p>Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.</p>

Studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar har blivit ett allt mer aktuellt ämne på senare tid. Ämnet utgör grunden för denna studie, som syftar till att visa små barns egna perspektiv när det gäller deras upplevelse av karriär. Studien består av tio intervjuer med barn i 4-6 års ålder och resultatet visar att barnen har stor medvetenhet när det gäller karriär. Barnen kan berätta om vad ett arbete är, hur man får ett jobb, vilka som arbetar m.m., vilket analyseras utifrån begreppen self-concept, circumscription och images of occupations samt utifrån tidigare forskning. Några slutsatser som dras är att barnen till övervägande del kopplar arbete till föräldrarna, att de inte ser några begränsningar vad gäller könsroller samt att alla barnen anger realistiska yrkesaspirationer. / Career guidance and counselling at younger age has become an increasingly current topic lately. This forms the basis for this study, which aims to show small children‟s perspectives regarding the concept of career. The study consists of ten interviews with children 4-6 years of age, and the results show that the children have a great awareness of the concept of career. The children can describe what a job is, how to get a job, who is working, etc., which are analyzed from the concepts of self-concept, circumscription and images of occupations and based on previous research. Some conclusions drawn are that the children predominantly connects work to the parents, they do not see any limitations in terms of gender roles and all the children seem to have realistic work aspirations.

Genom att intervjua fyra personer som identifierar sig som trans har denna studie undersökt hur upplevelsen av att identifiera sig med en könsidentitet som inte överensstämmer med samhällsnormen påverkat vid valet av vad individen vill jobba med. Med utgångspunkt i queerteori och kvalitativ metod har resultatet visat att deltagarnas möjlighetshorisont influeras av diskriminering, psykisk ohälsa och den påfrestning som uppstår hos individerna av att verka i ett normativt samhälle. För dessa individer blir arbetsplatsens kultur och förståelse för behovet av acceptans och trygghet viktigare än vilken bransch individen söker sig till. Hur synlig individen vill eller orkar vara påverkar också intresset för olika yrken. Studien bekräftar att samhällets utformning begränsar vissa möjligheter till anställning för personer som identifierar sig som trans. / By interviewing four individuals who define themselves as transgender, this study has researched how identifying with a gender that does not conform to the views of normative society effects their choice of vocation. Taking queer theory as a point of departure and using a qualitative interview method the results show that the respondents’ horizon for action is limited by the influence of discrimination, mental health and the strains experiences by simply living in a normative society. Acceptance and feeling safe in the workplace therefore becomes of particular importance, more so than what profession one chooses or the tasks that such a position entails. To what extent the individual wants or has the energy to be visible in their employment affects how appealing a line of work is but society itself also limits the possibilities for certain employment positions due to identifying oneself as transgender.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.

The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ”career”. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees’ statements are based on, can be associated with a wider social context.    The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively. A more traditional definition of career, where the term is described as promotion, is explained to have a negative tone. This traditional definition has in the majority of our interviews been replaced with explanations of career as personal. We can also distinguish that even though not all of our informants describe career as desirable, everyone talks about success in work life as self-fulfilment. The demands from today’s individual work environment appears discursively regardless negatively or positively interpretation of the term career.   Our analysis demonstrates further that all interviewed talks about an increased illness and problems with the balance between work and personal life. It is described to be a problematisation caused by the pursuit of career success, in a work life characterized by flexibility and insecurity.   The results from our study can be derived to recent research regarding a change in work environment. A more flexible and insecure labour market is forcing the individual to take more responsibility and makes success to a personal project. It gives hope of self-fulfilment but also threats of physical and mental illness. / Syftet med vår uppsats har varit att belysa hur en omvandling av arbetslivet kommit att påverka unga individers beskrivning av framgång inom yrkeslivet, vad som numera ofta benämns "karriär". Vår avsikt har varit att analysera hur begreppet karriär konstrueras på diskursiv nivå bland unga vuxna inom yrken som karakteriseras av flexibla arbetsvillkor. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 20-30 år inom mediabranschen. Intervjuerna har analyserats utifrån ett Foucauldianskt diskursanalytiskt perspektiv, ett verktyg för att belysa vilka konkurrerande och dominerande diskurser som våra informanters utsagor bygger på, kopplade till en större social kontext.   Vår studie påvisar att informanterna beskriver karriär på skilda sätt, både ut positiv och negativ bemärkelse. En mer traditionell syn på karriär, d v s i betydelsen avancemang inom organisationen, beskrivs ”klinga negativt” och i majoriteten av våra intervjufall har denna syn på karriär bytts ut mot beskrivningar av karriären som personlig. Trots att inte alla intervjupersoner beskriver karriären som eftersträvansvärd, kan vi urskilja hur samtliga utsagor om framgång inom yrkeslivet innebär någon form av individuellt självförverkligande. Det individualiserade arbetslivets förväntningar framträder diskursivt oavsett negativ eller positiv tolkning av begreppet karriär. I vår analys framkommer även utsagor från samtliga sex intervjupersoner om ökad ohälsa och obalans mellan arbete och fritid. Det är en problematik som beskrivs uppstå i samband med strävan efter karriär eller framgång, inom det flexibla och osäkra yrkeslivets ramar.   Sammantaget kan våra resultat, utifrån våra teoretiska utgångspunkter, härledas till tidigare forskning som påvisar en omvandling av arbetslivet. Ökad osäkerhet och flexibilitet på arbetsmarknaden lägger ett större ansvar på den enskilda individen och gör framgång till ett personligt projekt med såväl hopp om självförverkligande som hot om ohälsa.

Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning. Det läggs också ett stort fokus på hur förstelärarna ska kunna underlätta och  förbättra lärarnas arbetssituation. De vill skapa en bättre arbetssituation för alla lärare, samt skapa en bättre status för läraryrket.