Energy management concerns were raised in France after the oil crisis in the 1970s. From then, the local actors developed policies to better control the energy production and consumption on the territories. Climate considerations and the need to limit greenhouse gases (GHG) emissions were then added to these energy issues in the early 2000s. The Climate Plans first appeared in France in 2004, in the National Climate Plan. This regulatory document outlined the desire to apply national and European energy and climate objectives at the territorial level. This initiative laid the foundations for the principle of territorial climate-air-energy planning, which became statutory in 2015 for Public Establishment of Intercommunal Cooperation with over 50,000 inhabitants. A regulatory framework has defined the ins and outs of this planning exercise, but the first results have shown that not all local authorities have fully taken up these planning issues, due to a lack of internal competence, means and method to answer the formal exercise. Tot heir credit, the regulatory objectives imposed by the National Low Carbon Strategy were quickly judged to be out of touch and disconnected from local reality, particularly for industrial territories. More recently, a growing number of local authorities have chosen to flesh out their territorial strategy by drawing up an Energy Master Plan, a roadmap that outlines a comprehensive and integrated approach to managing energy resources. Based on a case study of the Urban Community of Dunkirk, this thesis investigates how local authorities have taken up these energy and climate planning challenges, the difficulties they face, and how the Plan Climat-Air-Energie Territoriaux (Local Climate Air Energy Plan) could become essential monitoring tools for the low-carbon transition of territories if they were equipped with real decision-support tools. The case of the Urban Community of Dunkirk is emblematic. Responsible for 4% of France's GHG emissions due to its port and industrial activities, the urban area has committed itself to implementing accelerated decarbonisation. An exploratory study is carried out based on a comparative analysis of the 2022 revised climate plan of the Urban Community of Dunkirk and the Energy Master Plan developed by the Greater Lyon Metropolis in 2019, as well as a series of interviews with the departments and researchers specialising in environmental and territorial planning. On the one hand, results identified approximations in the calculations of emissions reduction, and in particular on the formulation of the working and calculation hypotheses for energy and carbon trends by 2050 in the revised climate plan of the Urban Community of Dunkirk. They led to a lack of clarity in the presentation of the territorial strategy defined by the community. On the other hand, results showed that the Energy Master Plan of Grand Lyon allows to build a more robust action plan, whose strength lies in integrating economic, temporal, technical and governance issues. However, a number of limitations have been identified, related to the cumbersome nature of implementing integrated tools for local authorities and the rapid obsolescence of the energy diagnoses carried out on territories resulting from a difficult updating process. Finally, results showed that the decision-support tools that will be developed must meet the technical needs of fine-tuned modelling of territories, the practical needs of coordinating actions over time and measuring their impact, and the cross-sectoral needs of organising governance between all the players involved. / Energifrågorna aktualiserades i Frankrike efter oljekrisen på 1970-talet. Därefter utvecklade de lokala aktörerna strategier för att hantera energiförbrukningen på sina territorier. Klimathänsyn och behovet av att begränsa utsläppen av växthusgaser lades sedan till dessa energifrågor i början av 2000-talet. Klimatplanerna dök först upp i Frankrike 2004, i den nationella klimatplanen. I detta lagstiftningsdokument beskrevs önskan att tillämpa nationella och europeiska energi- och klimatmål på territoriell nivå. Detta initiativ lade grunden till principen om lokal klimat-, luft- och energiplanering, som 2015 blev lagstadgad för offentliga inrättningar för interkommunalt samarbete med över 50 000 invånare. Ett regelverk har definierat hur denna planering ska gå till, men de första resultaten har visat att inte alla lokala myndigheter har tagit sig an dessa planeringsfrågor fullt ut, på grund av brist på intern kompetens, medel och metoder för att svara på den formella uppgiften. De lagstadgade mål som infördes genom den nationella strategin för låga koldioxidutsläpp bedömdes snabbt vara verklighetsfrämmande och inte kopplade till den lokala verkligheten, särskilt för industriområden. På senare tid har ett växande antal lokala myndigheter valt att konkretisera sin territoriella strategi genom att utarbeta en energiplan, en färdplan som beskriver en omfattande och integrerad strategi för att hantera energiresurser. Med utgångspunkt i en fallstudie av stadsregionen Dunkerque undersöker denna avhandling hur lokala myndigheter har tagit sig av dessa utmaningar inom energi- och klimatplanering, vilka svårigheter de möter och hur den lokala klimat- och energiplanen (Plan Climat-Air-Energie Territoriaux) skulle kunna bli viktiga övervakningsverktyg för den koldioxidsnåla omställningen av territorier om de utrustades med verkliga beslutsstödsverktyg. Fallet med den urbana gemenskapen i Dunkerque är emblematiskt. Stadsområdet står för 4% av Frankrikes utsläpp av växthusgaser på grund av sin hamn- och industriverksamhet, och har åtagit sig att genomföra en snabbare utfasning av fossila bränslen. En explorativ studie genomförs baserad på en jämförande analys av den reviderade klimatplanen 2022 för Dunkerque och Energy Master Plan som utvecklades av Greater Lyon Metropolis 2019, samt en serie intervjuer med avdelningar och forskare som är specialiserade på miljö- och territoriell planering. Å ena sidan identifierar resultaten approximationer i beräkningarna av utsläppsminskningar, och i synnerhet i formuleringen av arbets- och beräkningshypoteser för energi- och koldioxidtrender fram till 2050 i den reviderade klimatplanen för Dunkerques stadsgemenskap. De leder till en brist på tydlighet i presentationen av den territoriella strategi som fastställts av kommunen. Å andra sidan visar resultaten att Grand Lyons energimasterplan gör det möjligt att bygga en mer robust handlingsplan, vars styrka ligger i att integrera ekonomiska, tidsmässiga, tekniska och styrningsfrågor. Vi har dock identifierat ett antal begränsningar som rör den besvärliga implementeringen av integrerade verktyg för lokala myndigheter och den snabba föråldringen av de energidiagnoser som utförts på territorier till följd av en svår uppdateringsprocess. Slutligen visade sig att det behövs utveckla beslutsverktyg som måste uppfylla de tekniska behoven av finjusterad modellering av territorier, de praktiska behoven av att samordna åtgärder över tid och mäta deras effekter, samt de sektorsövergripande behoven av att organisera styrning mellan alla aktörer som är involverade.

Akademiska Hus håller tillsammans med Luleå tekniska universitet på att utveckla ett nytt kvarter på universitetsområdet i Luleå idag. Det nya kvarteret som går under arbetsnamnet Deltakvarteret befinner sig fortfarande i ett tidigt skede i byggprocessen och det finns därmed ingen färdig utformning av kvarteret och den kommande byggnaden idag. I dagsläget finns endast ett flertal skissförslag på hur kvarteret skulle kunna utformas. Syftet med det här examensarbetet var därmed att undersöka hur ett entréområde kan gestaltas samt att ta fram specifika riktlinjer för hur Deltakvarterets nya huvudentré kan utformas. För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte utfördes en litteraturstudie samt en platsanalys av den plats där den nya huvudentrén till Deltakvarteret ska placeras. Litteraturstudien hade tre olika perspektiv: entréns betydelse genom tiderna, vilka regelverk som styr utformningen av entréer i Sverige idag samt hur det nordiska klimatet i Sverige påverkar utformningen. Platsanalysen utfördes utifrån Jan Gehls analysmetod 12 kvalitetskriterier vilken bygger på en checklista för att bedöma hur välfungerande och inbjudande det offentliga rummet är. Syftet med platsanalysen var att undersöka de styrkor och svagheter som det blivande entréområdet har idag för att ta fram riktlinjer som kan stärka eventuella svagheter. Litteraturstudien visade på att entréer till byggnader har varit av stor betydelse genom tiderna då den bland annat har fungerat som ett sätt att visa på den status och makt som byggnadens invånare har i samhället. Däremot har dess utseende varierat efter de rådande arkitektoniska stilarna samt byggnadsteknikerna. Litteraturstudien visade även att det finns ett antal regelverk att förhålla sig till vid nybyggnation av en entré i Sverige idag, där framför allt Boverkets föreskrifter och allmänna råd är tillämpningsbara på entréer. Dock är de krav som ställs i BBR inte alltid tillräckliga och det kan därmed krävas ytterligare anpassningar för att uppnå en bra tillgänglighet. I nordiska klimat krävs det att utformningen av både entréer och byggnader i sin helhet tar hänsyn till klimatet för att undvika de negativa aspekter som vinterklimatet annars kan medföra. Tre viktiga aspekter som identifierats var att hålla de varma temperaturerna inomhus och de kalla utomhus, skapa skydd mot kalla vintervindar samt att släppa in vintersolen i byggnaden. Gehl-analysen visade på att den studerade ytan till största del uppnådde en acceptabel nivå för de tolv kvalitetskriterierna enligt metoden, men att vissa åtgärder fortfarande krävs för att uppnå ett lyckat stadsrum. De åtgärder som krävdes var bland annat att skapa mer skydd mot obehagliga sinnesupplevelser samt att skapa fler möjligheter att stå och sitta ned i stadsrummet.  Studiens bidrag är att sammanfatta och lyfta de aspekter som är viktiga att ha i åtanke när en ny huvudentré till en offentlig byggnad utformas i Sverige idag, där såväl styrande regelverk för entréns utformning och de anpassningar som krävs för det nordiska klimatet som entréns betydelse för en byggnad inkluderas. Studien har även bidragit till att ta fram riktlinjer som Deltakvarteret kan förhålla sig till vid utformningen av dess nya huvudentré. / Akademiska Hus, together with Luleå University of Technology, is currently developing a new block on the university campus in Luleå. The new block, which goes by the working name the Delta Block, is still at an early stage in the construction process and thus there is no finished design of the block and the upcoming building today. At present, there are only several sketch proposals on how the block could be designed. The purpose of this thesis was to investigate how an entrance area could be designed and to develop specific guidelines for how the Delta Block's new main entrance could be designed. To answer the research questions and fulfil the purpose of the study, a literature study was performed as well as a site analysis of the place where the new main entrance to the Delta Block will be located. The literature study had three different perspectives: the importance of the entrance through the ages, the regulations that govern the design of entrances in Sweden today, and how the Nordic climate in Sweden affects the design. The site analysis was performed based on Jan Gehl's analysis method 12 quality criteria, which is based on a checklist to assess how well-functioning and inviting the public space is. The purpose of the site analysis was to examine the strengths and weaknesses that the future entrance area has today in order to develop guidelines that can strengthen any weaknesses. The literature study showed that entrances to buildings have been of great importance through the ages as it has, among other things, served as a way to show the status and power that the building's inhabitants have in society. However, its appearance has varied according to the prevailing architectural styles as well as the building techniques. The literature study also showed that there are a number of regulations to comply with when building an entrance in Sweden today, where above all the National Board of Housing, Building and Planning's regulations and general guidelines are applicable to entrances. However, the requirements set in the BBR are not always sufficient and further adjustments may be required to achieve good accessibility. In the Nordic climate, it is required that the design of both entrances and buildings takes the climate into account in order to avoid the negative aspects that the winter climate may otherwise entail. Three important aspects identified were keeping the warm temperatures indoors and the cold outdoors, creating protection against cold winter winds and to let the winter sun into the building. The Gehl analysis showed that the studied area largely achieved an acceptable level for the twelve quality criteria according to the method, but that certain measures are still required to achieve a successful urban space. The measures required included creating more protection against unpleasant sensory experiences and creating more opportunities to stand and sit down in the urban space. The study's contribution is to summarize and highlight the aspects that are important to keep in mind when designing a new main entrance to a public building in Sweden today, where both governing regulations for the design of the entrance and the adaptations required for the Nordic climate and the entrance's significance for a building are included. The study has also helped to develop guidelines that the Delta Block can use when designing its new main entrance.

Aeolian dust that gets deposited builds up loess sequences that cover 10% of the Earth's continents. Such sequences can be several metres thick with material deposited over thousands of years, and therefore act like archives of past climates. The glacial and interglacial cycles during the late Quaternary affects the loess deposition and the dust in the atmosphere, which has an impact on the global climate. Loess material is deposited during colder and drier periods. Paleosols have often been developed in the loess sequences, reflecting a warmer and wetter climate with decreased dust deposition. By sampling loess from different depths of the sequence and analysing different properties of the material, a reconstruction of past environment and climate can be done. Two commonly used methods are magnetic susceptibility analysis and grain size analysis and differences in the result can show differences in the climate and environment at the time the material was deposited. The late Quaternary climate was influenced by changes in the North Atlantic, and loess in the area is important to study to get a better understanding of the climate at the time it was deposited. In this project, loess material from a 10 metres thick sequence at the Romont site, Belgium has been analysed with grain size and magnetic susceptibility measurements to reconstruct past climate. The results show differences in the magnetic enhancement and the grain size as a gradual decrease in the magnetic enhancement, indicating a colder climate as confirmed by an increase in the U-ratio. This is followed by the abrupt onset of the warm Holocene period, matching the marine isotope record at the approximate same time period. The magnetic susceptibility data identifies the Rocourt tephra layer and also shows evidence of erosion of material between the Kincamp soil and the Nagelbeek Tongue Horizon. / Fint sandmaterial som transporteras med vinden kallas för stoft, när det sedan avsätts på marken bygger det upp så kallade för löss-sekvenser. En löss-sekvens kan vara flera meter tjock och uppbyggd under tusentals år, vilket innebär att materialet på olika djup reflekterar hur klimatet var då det avsattes. Klimatet under senkvartär tid reflekterar istider och mellanistider, vilket påverkar mängden stoft i atmosfären och avsättningen av materialet. Materialet har främst avsatts under kalla och torra perioder. Avsättningen minskade under varma och blöta perioder, vilket var optimalt för så kallade  paleosoler att bildas genom vittring. Genom att ta prover från olika djup i en löss-sekvens och analysera dem är det möjligt att tolka tidigare förändringar i klimatet. Två vanliga analysmetoder är att mäta materialets magnetiska mottaglighet och kornstorleken på materialet. Klimatet under senkvartär tid (130 - 12 tusen år sedan) påverkades av norra Atlanten. Det är därför av stor vikt att analysera prover från platser i närheten, för att bättre förstå hur klimatet varierat då materialet avsattes. I det här projektet har material från en 10 meter tjock löss-sekvens i Romont, Belgien analyserats. Resultatet visar variationer i kornstorlek och magnetisk mottaglighet. Ett vulkaniskt lager som kallas Rocourt identifierades, följt av en gradvis minskning av den magnetiska mottagligheten som visar på ett gradvis kallare klimat fram till början på den varma Holocen-perioden som vi befinner oss i nu. Resultatet visar också bevis för erosion mellan två enheter i sekvensen.

En undersökning av hur statliga utredningar inom krisberedskap, internationellt och regionalt utvecklingsarbete samt miljö och klimat använt sig av begreppet resiliens över tid. Undersökningen utgår från amerikansk och brittisk kritisk forskning om hur resiliens är ett otydligt begrepp, något som även noterats i Sverige. En kvantitativ-kvalitativ metod anläggs för att få både bredd och förståelse. Undersökningen finner att problemet med otydlighet även finns i Sverige, åtminstonte gällande SOU:er, även om det inte är på samma skala. Otydligheten undersöks genom tre analysaxlar gällande hur resiliens förstås ur ett maktperspektiv (dvs. grad av mänsklig kontroll), ur ett disciplinärt perspektiv samt ur ett perspektiv som mål i sig självt eller en process mot större mål. Undersökningen påtalar att svenska utredare använder resiliens relativt lite men bör sluta använda resiliens som det görs. Undersökningen ger stöd till den resilienskritiska forskningen men visar att den svenska forskningen kan ha överskattat problemet.

This study aims to establish an understanding about the climate organization ‘Återställ Våtmarkerna’ by identifying motives and considerations that influence the choices made surrounding their protest actions. The study analysed the expressed motivations of actors like the founders to establish motive frameworks. The study showed that the primary motives for the organizations choices is to both bring attention to the issue of the Swedish wetlands through acts of civil disobedience, while also using direct protest actions to achieve short-term goals where the government perceived to be too slow to act. Out of the two most frequent forms of protest, civil disobedience and direct action, civil obedience is observed to be the preferred method of protest. While the organisation frequently advocates for democratic reforms to increase citizen participation and implement institutions of direct democracy, the study shows that central actors within the organization rarely mentions democracy as a stated primary goal of protest actions.

Concrete manufacturers claim that using substitute like blast furnace slag, fly ash and silica reduces the climate impact when used as a substitute for cement. Reducing climate emissions is an important topic for companies that currently produce concrete to achieve a sustainable society. The results have been collected by conducting interviews withexperts and sending out a questionnaire survey to concrete companies as well as some assessment through possible calculations that are linked to the survey results. The purpose of the survey is to find out the different substitutes used in Sweden and which substitutes may be conceivable for the future and to assess the development work for these different substitutes. The study shall provide relevant information about these different substitutes and show what effects are brought to the climate when the substitutes are used. The aim of the study is to increase understanding of current and future concrete and how these various substitutes can be useful in the future in the manufacture of concrete. Blast furnace slag, fly ash and silica are three different substitutes used as substitutes for cement. The most common substitute that is available and useful in Sweden is blast furnace slag, which means less climate impact. Conclusions drawn by the study are that these various substitutes contribute to reduced climate impact when used with cement and that substitutes are a temporary solution, meanwhile the real problem is to find new products as alternatives to limestone in cement production.

Passenger  cars  account  for  a  large  share  of  Sweden’s  total  greenhouse  gas emissions  and  contribute  to  increased  climate  impact. In  a  climate  policy framework previously adopted by the government, it was determined that Sweden will  have  no  net  emissions  of  greenhouse  gases  into  the  atmosphere  by 2045. An  important  area  of  action  to  achieve  the  environmental  quality objectives  is the  transition  from  internal  combustion  engine  cars  to  electric cars  as  these have  very  low  emissions  or  no  emissions  at  all. Despite the electric  car’s many  advantages,  there  are  several  barriers  to  enabling  the transition  to  a fossil independent passenger car fleet.   This thesis aims to describe barriers to a  national  large­scale  electrification  of  passenger  cars  from an  industrial  and governmental  point  of  view.   Through  semi­structured  expert interviews  from the  public  and  private  sector  followed  by  thematic  analysis, several  themes were generated from the interview data. The results from the qualitative study indicate  that  there  are  a  total  of  six barriers  to  achieve one million  electric  cars by  2030: lack  of  charging infrastructure, unbalanced political  instruments, uncertain technological development, high  purchase price,   dissemination of incorrect information and electric car export, which can be complied as three main barriers:  lack of charging infrastructure, unbalanced political instruments and dissemination of incorrect information. / Personbilar står för en stor del av Sveriges totala växthusgasutsläpp och bidrar till ökad  klimatpåverkan. I  ett  klimatpolitiskt  ramverk  som  tidigare  antogs av regeringen  så  fastställdes  det  att  Sverige  inte  ska  ha  några  nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2045.  Ett viktigt åtgärdsområde för att uppnå de miljökvalitativa målen är omställningen från förbränningsmotorbilar till eldrivna bilar  då  dessa  har  mycket  låga  utsläpp  eller  inga  utsläpp  alls. Trots elbilens många  fördelar  så  finns  det  flertalet  hinder  för  att  möjliggöra omställningen till   en   fossiloberoende   personbilsflotta. Den   här  rapporten  syftar   till   att beskriva hinder för en nationell storskalig elektrifiering av personbilar från ett industriellt  och  statligt  perspektiv.   Genom semistrukturerade  expertintervjuer från  offentlig  och  privat  sektor  följt  av tematisk  analys  så  har  flera  teman genererats från intervjudatan. Resultatet från den kvalitativa studien indikerar att det sammantaget finns sex hinder för att uppnå en miljon elbilar år 2030: brist på laddinfrastruktur, obalanserade politiska styrmedel, osäker teknisk utveckling, högt  inköpspris, spridning  av  inkorrekt information  och  elbilsexport,  som  kan sammanställas som  tre  huvudsakliga barriärer: brist  på  laddinfrastruktur, obalanserade politiska styrmedel och spridning av inkorrekt information.

Sustainable development is arguably a core element and a desirable objective for the institutions of a society to reach for. Upper secondary schools of Sweden are not an exception. Among the many subjects that the upper secondary school provides, civics education is arguably the most relevant one in relation to the matter of sustainable development. How does civic education portray the matter of sustainability, both regarding quantity and quality? What can the production of the subjects' purpose, key content and grades affiliation with sustainable development tell us about the society it´s been framed in? This essay attempts to provide some answers to those questions, by scrutinizing the three different subjects and courses of civics education from 1994 to the upcoming subject of 2025. The democratic, patriarchal and scientifically rational perspectives of society and education, formed by Tomas Englund, constitute the theoretical framework of the essay. The method used is qualitative text analysis, where categorization will help to identify content related to sustainable development in the subjects and courses. The study's result shows that all subjects could be classified as democratic, and that the subjects of 2011 and 2025 provide more and diversified content related to sustainable development than 1994, which indicates a progression. Also, the subjects of 2011 and 2025 could be classified, beyond democratic, as patriarch and scientific rationale, which makes a notable difference between the subjects.

This is a study conducted on behalf of the pharmaceutical company Cytiva in Uppsala via STUNS Energi by students at Uppsala university. The goal for Cytiva is to reduce their carbon dioxide footprint and the purpose of this study is to evaluate the possibilities of reducing their carbon dioxide emissions from the heating and cooling of their facilities, mainly office buildings. The office buildings used for the study are the older A-buildings and the more modern D1 building. The main issue used in formulating the method for this study was “How does Cytivas CO2-emission behave in regards to their indoor temperature regulation?” A separate issue using the results from the first mentioned issue is to provide an answer to “How does Cytivas CO2-emission behave in the future?” and with this help Cytiva plan ahead for the future. A data study was conducted and was supplemented by a literature study. The data was provided by Cytiva and their partners for temperatures in the buildings, outdoor temperatures, and their heat energy consumption. Key figures for the CO2-emission could be used to calculate the emissions from the heating and cooling of the buildings. In the end a linear behavior between the outdoor temperature difference and their heat energy consumption was proven and a linear model was created in order to predict changes in their CO2-emission from altering the indoor temperature. Also a difference between the efficiency in the buildings was proven, where the D1 building would be considered superior to the A- buildings. / Denna studie utfördes på uppdrag och efterfrågan av Cytiva via STUNS Energi av studenter på Uppsala universitet. Syftet var att analysera och kvantifiera hur regleringen av inomhustemperaturen i Cytivas kontorslokaler påverkar koldioxidemissionen. Kontorslokalerna som undersöktes är belägna i Uppsala och är två äldre hus, A1 och A2 samt ett nyare hus, D1. Huvudmålet med studien var att informera Cytiva om deras koldioxidutsläpp till följd av deras temperaturreglering inomhus. Den primära frågeställningen som besvarades med hjälp av studien är “Hur ser Cytivas koldioxidutsläpp ut från inomhustemperaturreglering?”. Ett ytterligare mål med studien var att hitta en generell modell som kan appliceras för att simulera framtidens koldioxidutsläpp. Modellen kunde vidare ge svar på studiens andra frågeställning som lyder “Hur ser Cytivas koldioxidutsläpp ut vid modellering för framtiden?”. Studien genomfördes genom datahantering, tolkning av data samt med hjälp av en förstudie. Den behandlade data bestod av utomhus-, inomhus- och tilluftstemperaturer samt energiförbrukningen för husen. Den första frågeställningen besvarades med hjälp av att ett samband togs fram mellan energiförbrukningen och skillnaden mellan utomhus- och inomhustemperaturen korrigerad med en konstant. Energiförbrukningen kunde sedan konverteras till koldioxidutsläpp med hjälp av ett nyckeltal för fjärrvärme. Till exempel var Cytivas totala koldioxidutsläpp 189 ton från fjärruppvärmningen i hus D1 under hela 2021. För A-husen användes samma metod som för D1 förutom att inomhustemperaturen ersattes av tilluftstemperaturen på grund av saknad data. A-husens koldioxidutsläpp till följd av fjärruppvärmning under hela 2021 var 158 ton. Den andra frågeställningen besvarades genom att modellen som konstruerades för den första frågeställningen användes. Studien resulterade i en skillnad mellan byggnaderna och att det finns ett tydligt samband mellan fjärrvärmeförbrukningen och utomhustemperaturen. Byggnaderna skiljer sig från varandra men ungefär samma slutsats kan dras. Eftersom utomhustemperaturen kommer öka till följd av den globala uppvärmningen kommer värmeförbrukningen minska medan kylning av lokalerna kommer öka för att uppnå en komfortabel inomhustemperatur. I framtiden kommer alltså koldioxidutsläppen från Cytivas inomhustemperaturreglering minska i jämförelse med hur det ser ut i dagsläget. Om inomhustemperaturen höjs i D1 med en grad kan utsläppen öka med upp till 16 % och en sänkning med en grad kan leda till minskade utsläpp med upp till 15 %.

När byggnader projekteras används klimatfiler från 1981-2010 för att dimensionera konstruktionen och energisystemet. Detta leder till att byggnader dimensioneras för ett klimat som varit och inte ett framtida klimat. SMHI har tagit fram olika klimatscenarier för framtiden som beskriver möjliga utvecklingar klimatet kan ta beroende på fortsatt utsläpp av växthusgaser. Dessa scenarier kallas för RCP (Representative Concentration Pathways). I denna studie används två olika klimatscenarier, RCP4,5 och RCP8,5. Siffran i namnet står för den strålningsdriving som förväntas uppnås år 2100. I RCP4,5 kommer medelårstemperaturen öka med 3 °C fram till år 2100 jämfört med referensperioden 1961-1990.  För samma tidsperiod sker en ökning på 5 °C enligt RCP8,5.  Ett flerbostadshus certifierad enligt Miljöbyggnad 2.2 nivå silver placerat i Vallentuna i Stockholms län används i denna studie som referensbyggnad. Byggnaden simuleras i programmet IDA ICE där den utsätts för RCP4,5 och RCP8,5. Resultatet visar att byggnaden inte skulle klara av kraven för Miljöbyggnad 2.2 gällande termiskt klimat sommar i något av de två klimatscenarierna. De operativa temperaturerna blir för höga i byggnaden utan att tillsätta komfortkyla.  Byggnaden ändras för att se vilka faktorer som kan förbättra resultatet gällande det termiska klimatet. Resultatet visar att värmelagringsförmåga hos byggmaterial och solavskärmning har störst påverkan på det termiska klimatet.  I studien gjordes flertal olika kombinationer av byggnadsutformningar. Enbart kombinationen av en tung stomme av betong tillsammans med fönster med lägre g-värde klarar kraven för Miljöbyggnad 2.2 i RCP4,5 och RCP8,5 utan komfortkyla. Kombinationen får lägst energianvändning i RCP8,5 av de olika kombinationerna som testats i studien.  En kombination av tung stomme av KL-trä med lågt U-värde, fönster med lägre g-värde och komfortkyla får lägst energianvändning i grundklimatet och RCP4,5 av de olika kombinationerna som testats i studien trots användningen av komfortkyla.  Frågan om vilket alternativ som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv är svårt att svara på. Det finns många aspekter som behöver tas i hänsyn till som byggnadens totala klimatavtryck både i tillverkning och användning. Oavsett val av konstruktion är det viktigt att projektera för att komfortkyla och solavskärmning skall kunna appliceras när ett varmare klimat råder. / When buildings are designed climate files from 1981 to 2010 are used to construct the building and its energy system. This leads to building being designed to a climate that has been and not to a future warmer climate that will come. SMHI has developed different climate scenarios for the future that describe different paths the climate can take depending on continued emissions of greenhouse gas. This climate scenarios are called RCP (Representative Concentration Pathways) In this study two of the climate scenarios, RCP4,5 and RCP8,5 are used. The number in the name stands for the radiation forcing that is expected in the year 2100.  In RCP4,5 the mean average air temperature will increase with 3 °C until year 2100 compared to the reference period 1961-1990. In the same time period RCP8,5 will increase with 5 °C.  An apartment building certified according to Miljöbyggnad 2.2 level silver placed in Vallentuna, Stockholms län is used as a reference building. The building is simulated through the simulation software program IDA ICE where it´s exposed to RCP4,5 and RCP8,5. The results demonstrate that the reference building would not meet Miljöbyggnad 2.2 requirement in the indicator about thermal comfort during summer. The operative temperature in the building is too high unless comfort cooling is used.  The design of the building changes to see what factors can improve the results regarding the thermal comfort. The results demonstrate that thermal conductivity and solar shading has the greatest impact on thermal comfort.  In this study several combinations of different building designs were made. Only the combination of a concrete frame with windows with low g-value met the requirement of Miljöbyggnad 2.2 regarding the thermal comfort during summer without using comfort cooling in RCP4,5 and RCP8,5. The combination had the lowest energy demand in RCP8,5 of all the combinations tested in the study.  A combination of cross laminated wood frame with low U-value, windows with low g-value and comfort cooling had the lowest energy demand in the original climate file and RCP4,5 despite the use of comfort cooling.  The questing about which building construction is the best from a sustainable perspective is difficult to answer. To answer that question the building´s total climate footprint in both production and use must be calculated. Regardless of the choice of building construction it is important to have in mind when designing a building that comfort cooling and solar shading should be easily applied when a warmer climate will prevail.