No description available.

Studiens syfte är att undersöka låg- och mellanstadielärares uppfattningar avseende faktorer som de anser kan främja elevers intresse för matematik. Vidare ämnar studien belysa hur lärare ser på specialpedagogens roll och samverkan i det arbetet. Lärarens stöd i matematikundervisning är oerhört viktigt för att bibehålla elevers intresse menar Jakobsson och Nilsson (2012). Utifrån det påståendet valdes ett relationellt perspektiv ut, för denna studie. Studien har en kvalitativ metodansats, där semistrukturerade intervjuer med 10 låg- och mellanstadielärare från fyra kommuner i Sverige, genomfördes. Då svenska elevers resultat i matematik sjunker alltmer (Skolverket, 2022a; Skolverket, 2022b) och särskilt stöd för elever ofta sätts in så sent som i årskurs 9 (Skolverket 2022c; Wallström, 2022) är det angeläget att undersöka hur lärare ser på dilemmat, och hur specialpedagoger kan bidra till detta viktiga arbete. Studiens viktigaste resultat visar att en varierad undervisning i matematik är kritisk för att få elever intresserade av ämnet. Vidare synliggjorde resultatet att det behövs goda relationer mellan lärare och elever. Med relationen som utgångspunkt kan lärare individanpassa innehåll, metod och uppgifter utifrån varje elevs kunskap och förmåga. Alla informanter uttryckte ett behov av mer stöd från specialpedagogen på skolan, både i klassen och i samtal. Detta då deras nuvarande organisation gällande specialpedagogik inte fungerar väl. Slutsatsen från studien är att det relationella arbetet är en grundpelare som behöver fungera om lärare ska kunna skapa ett intresse för den matematiska undervisningen. Vidare visar resultatet att specialpedagogens yrkesroll behöver tydliggöras i praktiken. / The purpose of the study is to examine primary and middle school teachers' perceptions regarding factors that they believe can promote students' interest in mathematics. Furthermore, the study aims to shed light on how teachers view the special education teacher's role and collaboration in that work. According to Jakobsson and Nilsson (2012), the teacher's support in mathematics is extremely important to maintain the students' interest. Based on that statement, a relational perspective was selected for this study. The study has a qualitative methodological approach, where semi-structured interviews with 10 primary and middle school teachers from four municipalities in Sweden were conducted. As Swedish students' results in mathematics are increasingly decreasing (Skolverket, 2022a; Skolverket, 2022b) and special support for students is often introduced as late as in year 9 (Skolverket 2022c; Wallström, 2022), it is urgent to investigate teachers standpoint regarding this dilemma, and how they believe that special educators can contribute to this important work. The study's most important results show that varied teaching in mathematics is critical in getting students interested in the subject. Furthermore, the results highlighted the need for good relationships between teachers and students. With the relationship as a foundation, teachers can individually adapt content, method and tasks based on each student's knowledge and ability. All informants expressed a need for more support from the special education teacher at school, both in class and in a deeper dialogue between teachers and the special education teacher. This is because their current organization regarding special education isn't really as high functioning as they would like. The conclusion from the study is that relational work is an important foundation that needs to be in place if teachers are to be able to create an interest in mathematics. Furthermore, the results show that the special education teacher's professional role (in Sweden) needs to be clarified in practice.

Miljöbegreppet har i modern omvårdnadsforskning fått en allt bredare och djupare dimensiondär människan i sin miljö betraktas ur ett holistiskt perspektiv. Personcentrerad vård är ettarbetssätt där man utgår från patienten som person som inte kan reduceras till enbart sinsjukdom. Att som vårdgivare vara medveten om den fysiska miljön, personers handlingar ochhur den organisatoriska filosofin är uppbyggd skapar en större möjlighet att kunna arbetapersoncentrerat. Personcentrering är det som patienten upplever, medan personcentrerad vårdär arbetssättet som genererar patientens upplevelse av personcentrering. Personcentreratklimat är den miljö där personcentrerad vård sker. De förhållanden som formas mellanpatienten, vårdpersonal, närstående och teknik liksom miljöns atmosfär, omgivning ochomvärld, är avgörande för om patienten kommer att uppleva miljön som vårdande eller ickevårdande. Syftet med studien var att undersöka och beskriva förekomst av personcentrerad vård blandpersoner som vårdats i en högteknologisk vårdmiljö i samband med hjärtkirurgi ochhjärtsvikt. Metoden var en icke-experimentell tvärsnittsstudie som genomfördes inom högteknologiskahjärtsjukvård. Datainsamlingen utfördes med hjälp av två patientrapporterade mått: BeingTaken Seriously Questionnaire - Patient version (BTSQ-P) och Person-Centered ClimateQuestionnaire - Patient version (PCQ-P). Resultatet visade att patienterna upplevde att vården var personcentrerad utifrån att bli tagenpå allvar och att den innefattade ett personcentrerat klimat. Regressionsanalysen visade att ettsäkert klimat är den viktigaste komponenten för känslan av att bli tagen på allvar. Slutsatsen var att högteknologisk hjärtsjukvård inte enbart genererar goda medicinska resultatutan också kan bidra till personcentrerad vård. Vidare drar vi lärdom av studiens resultat medkunskapen om att ett säkert klimat är den viktigaste faktorn inom det personcentreradeklimatet, för patientens upplevelse av personcentrering. / In modern nursing research, the concept of the environment has acquired an ever broader anddeeper dimension where people in their environment are viewed from a holistic perspective.Person-centered care is a way of working that is based on the patient as a person who cannotbe reduced to his or her illness alone. As a caregiver, being aware of the physicalenvironment, people's actions and how the organizational philosophy is structured creates agreater opportunity to be able to work person-centered. Person-centeredness is what thepatient experiences, while person-centered care is the way of working that generates thepatient's experience of person-centeredness. Person-centered climate is the environment inwhich person-centered care takes place. The relationships that are formed between the patient,care staff, relatives and technology, as well as the environment's atmosphere, surroundingsand settings, are decisive for whether the patient will experience the environment as caring oruncaring. The aim of the study was to investigate the prevalence of person-centered care amongstpeople who have been cared for in a high-tech care environment in connection with heartsurgery and heart failure. The method was a non-experimental cross-sectional study conducted in high-tech cardiaccare. Data collection was performed using two patient-reported measures: Being TakenSeriously Questionnaire - Patient version (BTSQ-P) and Person-Centered ClimateQuestionnaire - Patient version (PCQ-P). The results showed that the patients felt that the care was person-centered based on beingtaken seriously and that it included a person-centered climate. The regression analysis showedthat a safe climate is the most important component for the feeling of being taken seriously. The conclusion was that high-tech cardiac care not only generates good medical results butcan also contribute to person-centered care. Furthermore, we learn from the study results withthe knowledge that a safe climate is the most important factor in the person-centered climate,for the patient's experience of person-centering.

Ice rinks are the largest energy consumers in terms of public buildings due to their simultaneous need of cooling, heating, ventilation, and lighting for different parts of the building which means that these facilities also have a lot of potential for energy saving. Due to the size of the cooling unit in an ice rink the refrigerant charge can become quite high, which potentially has a big impact on the environment. CO2 refrigeration units could cover all these challenges that are linked to ice rink operation. CO2 as a refrigerant has a very low impact on the environment and at the same time it could provide enough energy to cover the heating demands of an ice rink. CO2-based systems should operate in trans-critical mode which affects the performance of the refrigeration system, but by using the released heat that otherwise would be rejected to the ambience the total energy consumption becomes lower. The process of heat recovery is therefore vital for an efficient system. The refrigeration unit can produce enough energy to cover all the heating demands of an ice rink, but only when the heat recovery is controlled properly. The energy recovery method is very important, but it should also be tailored in order to cover all demands. This is because all the subsystems, i.e. demands, have different temperature and load requirements. The energy could be recovered in one or two stages from the refrigeration system. However, hardware is not enough in order to achieve proper operation, the system should also operate in the best conditions (discharge pressure and subcooling) in order to be efficient. The more proper operation, the less energy consumption.  This energy recovery method could also be used as subcooling in climates where the ambient temperature is very high, making CO2 a very efficient solution. Regular refrigerants are still often used in warm countries despite their high environmental impact. A refrigeration system using natural refrigerants and more specific CO2 does not have constraints, however. The only limitation is the wrong operation. / Isrinkar är de största energikonsumenterna när det gäller offentliga byggnader på grund av deras ständiga behov av nedkylning, uppvärmning, ventilation och belysning. Detta innebär också att anläggningarna har en stor potential att effektivisera sin energibesparing. Isrinkar konsumerar stora mängder kylmedel på grund av deras storlekar, vilket potentiellt har en stor negativ inverkan på miljön. CO2 kylenheter skulle kunna klara av alla dessa utmaningar som är kopplade till isrinkens drift. Att använda CO2 som en kylarvätska har en ytterst liten inverkan på miljön och kan dessutom bidra med tillräckligt mycket energi för att täcka uppvärmningsbehovet för en isrink. CO2 baserade system bör köras i ett transkritiskt läge vilket påverkar kylsystemets prestanda, men genom att återanvända den utsläppta värmen som annars skulle gå förlorad till omgivningen så blir den totala energiförbrukningen lägre. Värmeåtervinningsprocessen  är därför avgörande för ett effektivt energisystem. Kylaggregatet kan producera tillräckligt med energi för att täcka alla värmebehov för en isrink, men endast när värmeåtervinningen behärskas ordentligt. Energiåtervinningsmetoden är också väldigt viktig, men den bör skräddarsys för att täcka alla krav. Detta beror på att alla delsystem, dvs krav, har olika temperatur- och belastningskrav. Energin kan återvinnas i ett eller två stadier från kylsystemet. Tyvärr så räcker dock inte hårdvaran till för att uppnå en önskad drift, men systemet bör även fungera under de bästa förutsättningarna (utloppstryck och underkylning) för att vara effektiv. Ju bättre drift, desto mindre är energiförbrukningen. Denna energiåtervinningsmetod kan också användas som underkylning i varma klimat vilket gör CO2 till en mycket effektiv lösning. Vanliga typer av kylmedel används fortfarande ofta i varma länder trots att deras negativa miljöpåverkan. Ett kylsystem med ett naturligt kylmedel som till exempel koldioxid har emellertid inga begränsningar. Den enda begränsningen är den felaktiga hanteringen av driften.

Denna studie har syftat till att utveckla en förståelse för hur estetiska lärprocesser kan påverka elevers upplevelse av och förhållande till frågor som berör den ekologiska krisen, där en klass gymnasieelever har fått genomföra individuella konstnärliga projekt utifrån en egen vald ingång till det övergripande temat “miljöfrågor”. De har utfört gestaltningar i olika material, bland annat genom skulptur i lera, sömnad med återvunna kläder och målning med akrylfärg, och de färdiga verken har sedan visats upp dels på gymnasieskolan men även på Konstfacks Vårutställning 2022. Studien har intresserat sig för vad som kan ske i “mötet” mellan miljöfrågor och bildämnet, och hur de specifika egenskaper som bildundervisning har att erbjuda kan bidra till en fördjupad relation till någon aspekt av den ekologiska krisen. Dessa specifika egenskaper beskrivs med hjälp av begrepp hämtade från Gert Biesta, som menar på att bildundervisningen erbjuder tre olika “kanaler” för att vara i dialog med världen: nämligen huvudets, hjärtats och handens arbete. Dessa begrepp används för att beskriva hur eleverna, såväl kroppsligt som sinnligt, hamnar i ett kännande för världen och en vilja att befinna sig i den som (vuxet) subjekt. Deras känslor gentemot Jorden beskrivs även utifrån begreppet Earth emotions, som myntats av Glenn Albrecht. För att få syn på elevernas upplevelser har data samlats in i form av ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats, samt fältanteckningar. Frågeställningarna som har undersökts är: Vad framträder i de deltagande elevernas utsagor om deras upplevelser av att bearbeta sina tankar och känslor kring den ekologiska krisen genom estetiska lärprocesser inom bildämnet? och Hur uppger de att bearbetningen bidrar till deras förståelse för och upplevelse av de miljöproblem vi står inför? Den tematiska analysen som genomfördes på det insamlade materialet visade bland annat på hur de estetiska lärprocesserna erbjöd möjligheter att knyta an till Earth emotions och miljöproblem som annars var svåra att relatera till eller att orka tänka på, och hur elevernas ökade engagemang för sina valda områden ledde till att de ville skapa förändring, dels av sin egen livsstil men också påverka andra. Resultaten visar på vilken roll bildpedagogik kan ha i förhållande till miljöfrågor, med fokus på hur det kan erbjuda eleverna en kontext för att bearbeta sina personliga känslor och tankar kring miljön och sin plats i världen.

This study aims to investigate and analyse the knowledge gap between the Swedish high school and geography syllabus, on one hand, and scientific research on the other. This study is emphasizing on the need for a future-oriented approach in the Swedish curriculum, which is needed to address future challenges. In this study the focus is directed towards climate and environmental education, where sustainable development is a key component of the current geography syllabus, in contrast of scientific research where climate emergency and the geological epoch Anthropocene makes the current knowledge. Utilizing discourse analysis to examine factors such as the underlying values, roles, and power of actors in the shaping process of educational documents, such as the policy and educational documents. The study is conducted in two sub-studies which will be conducted separately and later being compared to each other. The results of the two sub-studies revealed an existing knowledge gap and revealed the influence of politics and science on values, shaping attitudes by education. By applying Lindes (2021) curriculum codes, the analysis indicates a prevalence of the political code in the current curriculum, while Spratt´s (2022) scientific research aligns with the scientific-rational code.  The conclusion drawn from this study is that an updated curriculum is essential to transform attitudes towards climate and environmental issues. The discourse analysis of the current curriculum emphasizes the prioritization of values over current knowledge, which has contributed to the planetary crisis that science has identified as a climate emergency.

The aim of this study is to explore how the concept of sin, guilt and responsibility can be used in the contemporary discourse of the climate catastrophe. In a comparative textual study on Sallie McFague’s A New Climate for Theology and Richard Bauckham’s Bible and Ecology these concepts are analyzed. The conclusion is that McFague and Bauckham both uses “responsibility” frequently, but neither “sin” or “guilt” are well used in there works. Yet, when they reflect on “sin”, both of them abandons the (in the western theology classical) Augustine theology on sin. McFague when she argues that “evil” is a perversion of good rather than a consequence of an external reality, Bauckham when he claims that the fall of sin is an ongoing process rather than a momentary event.   Hannah Arendt and Alistair McFadyen are used as an interpretative and theoretical background to the conclusions of McFague and Bauckham in the discussion that follows the comparative textual study. Arendt and McFadyen reflects on sin, guilt and responsibility with the Holocaust as context. In the discussion, their thoughts on the Holocaust are essayed to apply on the contemporary climate catastrophe. Hannah Arendt talks about “collective responsibility” and “personal guilt”, concepts that in the discussion part, when applied on the climate catastrophe and in a better way fits the contemporary situation, inverts to “collective guilt” and “personal responsibility”. The talk of collective guilt tangent the Augustine teaching of original sin where sin is a common heritage from the fall of sin. McFadyen uses original sin to explain the mechanism of the German people during the Holocaust which in many ways are similar to the processes of the climate catastrophe of today.    In the discussion of this study, original sin is used as a model to better understand the fact that people cannot escape guilt in the contemporary situation and to comprehend why people act as they do. The study intends accordingly to in a constructive way contribute with new perspectives on sin, guild and responsibility to the ecological theology of today.

Syftet med denna uppsats är att genom ett möte mellan befrielseteologi, ekoteologi och ekologi bidra till ett teologiskt tänkande och en möjlig attitydförändring inför det klimathot och den förändring som mänskligheten måste genomföra för sin biologiska överlevnads skull. Uppsatsen diskuterar befrielseteologi och förvaltarskap och svarar på frågor om människans uppgift och ansvar, vem människan är i förhållande till skapelsen, vem den förtryckte är idag samt vem som har mandat att föra skapelsens talan.

Syftet med studien är att undersöka hur oro för klimatet påverkar konsumenters köpintentioner av återvunna kläder. På grund av pågående klimatförändringar måste populationen ändra sitt konsumtionsbeteende mot en mer miljömässigt hållbar strategi. Återvunna kläder ger ett mindre avtryck på klimatet eftersom det krävs mindre energi att producera och genererar mindre avfall. Tidigare forskning visar att män och kvinnor har olika köpintentioner när det kommer till miljömässigt hållbara kläder. Med utgångspunkt från tidigare forskningsfynd kommer denna studie även att undersöka om kön är en faktor som påverkar till vilken grad respondenterna oroar sig över klimatet. En kvantitativ datainsamlingsmetod används genom en webbenkät. Resultaten från en korrelations- och regressionsanalys visar att oro för klimatet påverkar köpintentionen av återvunna kläder. Resultatet visar även att kön bär en betydande roll i hur oroade respondenterna är över klimatet. Denna studie bekräftar teorin om planerat beteende och forskningen visar hur beteendemässiga övertygelser påverkar intentioner och därmed beteenden. / The purpose of this study is to investigate how environmental concerns affect consumers' purchase intentions of recycled clothing. Because of ongoing climate change, the population must change their consumption behavior towards a more sustainable approach. Recycled clothing has a smaller impact on the environment since less energy is needed in the production and it gives less waste. Previous research shows that men and women have different purchase intentions when it comes to sustainable clothing. Because of findings from previous research, this study will examine if gender is a factor that affects environmental concerns. A quantitative collection method is applied through an online survey. The result from a correlation- and regression analysis shows that environmental concern affects purchase intentions of recycled clothing. Findings from the study also included that gender plays a role in how concerned the respondents were for the environment. The study validates the theory of planned behavior model and the research displays how behavioral beliefs affect intentions and therefore behaviors.

This master thesis examines how buildings should be designed in the future, in terms of facades and cooling systems, in order to achieve desired indoor temperatures. The basis of the thesis is the expected increase in outside temperature, due to climate change, and the fact that several hundred people died in 2018, as a result of the heat wave that was in Sweden that year. To examine future indoor temperatures, a model of an apartment building in southern Stockholm was created in the software IDA Indoor Climate and Energy, IDA ICE, as well as future climate files for the same geographic position. The climate files were based on future climate scenarios and local data, in order to be as realistic as possible. The model of the building was simulated during the summer months, beginning of June to end of August, with the focus of receiving the indoor temperatures for year 2030 and 2060. For the year 2060 a sensitivity analysis was made in order to see how a change in building design, to analyze how it may affect the indoor temperatures.The results indicates that the indoor temperatures will continue to increase, as a result of the climate change, and that building design played a small role in lowering the indoor temperatures when it comes to changes in facades, but a bigger role for cooling systems. Peaks of 33°C for the year 2060 was lowered to 25°C when cooling systems where implemented, while changes in facades only lowered the peaks to 32°C.The conclusion for this master thesis is therefore that when it comes to buildings in the future, cooling systems should be considered, as well as changes in the facades, in order to achieve desired indoor temperature. Solar film on the windows and awnings can be used to reduce the indoor temperature, but the balance between daylight admission and heat transmission is important to consider. Rotation of the building and the presence of shading objects, such as balconies and surrounding buildings, also affect the indoor temperature in apartment buildings and should therefore be considered in new construction.