No description available.

The field of urban hydrology is in need of high temporal resolution data series in order to effectively model and analyse existing and future trends in extreme precipitation. When high resolution data sets are, for any number of reasons, not available for a given location, the technique of disaggregation using a random cascade model can be applied. Previous studies have demonstrated the relevance of random cascades in the context of rainfall data disaggregation with temporal resolutions usually down to 1 hour. In this study, an attempt at disaggregation to a resolution of 1 minute was made. Using newly disaggregated rainfall data for different regions in Sweden, the possibility of clustering rain events into separate regional hyetographs was investigated. The random cascade model was calibrated using existing municipal rainfall data with a temporal resolution of 1 minute, in order to disaggregate continuous 15 minutes data series provided by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The disaggregation process was then performed in multiple stochastic realisations, in order to correct the uncertainties inherent to the random cascade model. The disaggregation results were assessed by comparing them with calibration data: two main rainfall parameters, EV and ED, were analysed by determining their behaviours and distribution. The possibility of transfering calibration parameters from one station to another was also assessed in a similar manner, again by studying EV & ED for different scenarios. Finally, hyetographs were clustered, compared and contrasted, in order to ascertain previously theorized differences between regions. This research showed the feasibility of applying a random cascade model to very high temporal resolutions in Sweden, while replicating rainfall characteristics from the calibration data quite well. The analysis of the spatial transferability of calibration parameters yielded inconclusive results, as rainfall characteristics were preserved in some cases but failed in others. Lastly, distinct regional differences in hyetographs were noted, but no clear conclusions could be drawn owing to the delimitations of this study. / Inom småskalig hydrologisk modellering finns det idag ett behov av dataserier med hög tidsupplösning för att effektivt kunna modellera och analysera både aktuella och kommande trender hos extrema regnhändelser. När högupplösta dataserier är otillgängliga vid en önskad mätplats kan disaggregering med hjälp av en slumpmässig kaskadmodell tillämpas. Tidigare forskning har visat att kaskadmodeller är användbara för disaggregering av regndata med en tidsupplösning av 1 timme. I denna studie disaggregerades dataserier med syftet att uppnå en tidsupplösningav av 1 minut. För att kunna analysera eventuella skillnader mellan regioner klustrades även hyetografer med de framtagna dataserierna. Den slumpmässiga kaskadmodellen kalibrerades med befintlig kommunal data med en tidsupplösning på 1 minut, för att sedan kunna disaggregera 15 minuters data från SMHIs databaser. Disaggregeringen genomfördes i ett antal olika stokastiska realisationer för att kunna ta hänsyn till, och korrigera, de inneboende osäkerheterna i den slumpmässiga kaskadmodellen. Disaggregeringsresultaten bedömdes genom en jämförelse med kalibreringsdata: två regnegenskaper, regnvaraktighet (ED) och regnvolym (EV), analyserades för att kunna bestämma derasfördelningar och beteenden. Kalibreringsparametrarnas överförbarhet analyserades också med hjälp av ED & EV för olika scenarier. Slutligen klustrades hyetografer för att fastställa potentiella skillnader mellan regioner. Studien påvisade möjligheten att använda en slumpmässig kaskadmodell till höga tidsupplösningar i Sverige. Modellen lyckades återskapa regnegenskaper från kalibreringsdata vid disaggregeringen. Möjligheten att överföra kalibreringsparametrar från en station till en annan visade sig dock inte vara helt övertygande: regnegenskaper återskapades endast i vissa fall, men inte i samtliga. Slutligen konstaterades regionala skillnader i hyetografer, men tydliga slutsatser kunde inte dras på grund av underliggande begränsningar med studien.

The question if climate change affects the international migration flow from Bangladesh to Sweden has been investigated. Through the usage of the conceptual framework of Black et al (2011), the theory of migration system theory, and the concept of network migration have been presented in an abductive qualitative case study. Semi-structured interviews have been used upon a sample of ten volunteer participants and an in-depth literature review has been done to build credibility towards the findings of this thesis. The data collected provides evidence that there is an indication of climate change affecting the international migration flow, however, due to the scope of this research, there cannot be a clear answer and further research is needed.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte. Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag. Miljöbyggnad har i dagsläget inga specifika kriterier för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, så bedömningen har skett mot de allmänna kriterierna. Vid certifiering med Miljöbyggnad sker en granskning utifrån energi-, inomhusmiljö- och materialrelaterade kriterier. Verktyget mäter alltså inte bara byggnadens hållbarhet i fråga om växthusgasutsläpp utan även i hänseende till hälsan och välbefinnandet hos personerna som vistas i byggnaden. Byggnaden som har utvärderats är Kungliga Tekniska Högskolans studenters kårhus. Den byggnadsminnesförklarades 2012 på grund av sin utpräglade och välbevarade funktionalistiska utformning. Byggd 1930 uppfördes den mitt under en brytningstid när funktionalismen var på intåg i Sverige. I studien har alla kriterier som krävs för en miljöcertifiering gåtts igenom och stämts av mot hur byggnaden ligger till idag. Särskild fokus har lagts på Miljöbyggnads energirelaterade kriterier. För att minska energianvändningen har energieffektiviseringsåtgärder tagits fram som ger en besparing på hundratusentals kronor per år. Energieffektiviseringsåtgärderna består av bättre drift av ventilationen samt byte till effektivare belysning. Energiberäkningsprogrammet DesignBuilder har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärderna samt för att simulera termisk komfort och dagsljusinsläpp. Energikällornas hållbarhet vid olika miljöval på elhandelsavtalet och om det finns möjlighet att installera solskydd för fönstren har också undersökts. Hindret för en certifiering är att byggnaden åtminstone behöver uppfylla myndighetskrav på tillgång till dagsljus. Det finns också osäkerheter som har att göra med om energieffektiviseringsåtgärderna minskar energianvändningen så mycket som krävs för en certifiering. För övrigt finns goda förutsättningar för en miljöcertifiering. / Climate change is widely discussed these days, and the interest in environmental assessment for buildings has increased enormously. For landlords and house-owners, it brings the possibility to prove to their tenants and customers that their buildings are sustainable. A building with an environmental assessment certificate is assured by an independent inspector to fulfill a certain level of sustainability that is specified by standardized criteria. The landlords can subsequently use the certificate for advertising. This study investigated if a listed historic building can be certified according to the Swedish environmental assessment method Miljöbyggnad. The objective was to find cost effective ways to meet those criteria for environmental assessment that are not fulfilled today. Miljöbyggnad has no specific set of criteria for historical buildings today, so the investigation has been performed using the general criteria. For a certification with Miljöbyggnad, an audit from energy, indoor environment and material point of view is performed. Thus, the assessment method does not only measure sustainability regarding greenhouse gas emissions, but also concerning well-being of the occupants of the building. The examined building is the student union house of the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. The building was listed in 2012 due to its pronounced and well preserved functionalistic design. Built 1930, it was raised during the time when the functionalism was introduced in Sweden. In the study, all criteria for the environmental assessment have been evaluated for the current situation of the building. The energy related criteria has been emphasized. In order to decrease the energy use, measures for improving the energy efficiency has been found, that will save several hundred thousand SEK per year. The measures consist of improved operation of the ventilation system and retrofitted lighting for better efficacy. The energy calculation program DesignBuilder has been used to evaluate the energy efficiency measures and to simulate thermal comfort and daylighting. The sustainability of the energy sources for different environmental options for the electricity contract and the possibility of installing shadings for the windows have been investigated as well. The main difficulty for a certification is that the building has to fulfill building codes for daylighting. There are also uncertainties regarding the energy efficiency measures being able to decrease the energy use sufficiently for a certification. Other than that, the prospects are good for a certification.

”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna. Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad. I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan. / Uthållig kommun

The purpose off this case study is to investigate to what extent and with what strategies Växjö municipality works to achieve a reduction in carbon dioxide emissions within the transport sector. Investigating the development of muncipal`s renewable-energy work for car and bus traffic via the establishment of charging infrastructure is a secondary purpose. For collecting data a qualitative method has been used throughout interviews.  The results of this case study shows that Växjö municipality works, through the sustainability program "Sustainability Växjö 2030" to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The program shows the way for the green work to be executed in the municipalities operations, which have the tools required to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The sustainability program "Sustainability Växjö 2030" permeates a long-term mindset that enables Växjö municipality to work towards a green society. "Sustainability Växjö 2030" is thus the municipalities main strategy that makes it possible to conduct green work in practice.  Växjö municipality works in many ways to ensure that charging infrastructure can be implemented in car and bus traffic. That they are prompting the business sector and private community to build charging infrastructure for cars demonstrates this.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utförts isamarbete med byggföretaget K360 i Uppsala. De arbetar medkakling av badrum i renovering och nybyggnation. En fallstudiehar besvarat forskningsfrågan “Hur kan byggföretag i Sverigegenom materialval och arbetssätt i samband med kakling avbadrum, minska sina koldioxidutsläpp och sin användning avfarliga ämnen?”. Materialen avser avjämningsmassa, fästmassa ochkakel. Litteraturstudierna bygger på rapporter och skrifter frånstatliga institutioner, kommuner, företag och tidningsartiklar. Dettycks saknas forskning om avjämning och fästmassa. Litteraturenberör klimatneutral betong, farliga ämnen, avfallshantering ochföretagskultur och visar följande. Cementen i betong ger högakoldioxidutsläpp. I klimatneutral betong har delar av cementenbytts ut mot bl.a. flygaska. Den gör att betongen eller avjämningentorkar långsamt. Cementindustrin forskar på metoder för attminska sina koldioxidutsläpp. En annan studie bygger på en teoriatt normaltorkande avjämning möjliggör klimatneutraltbetongbjälklag då den fungerar som fukt- och alkalispärr. Denempiriska studien beräknas färdig 2021. Farliga ämnen skaminskas och mycket farliga ämnen ska fasas ut. Dessa ärcancerframkallande, hormonstörande, svårnedbrytbara, kraftigtallergiframkallande och förändrande av arvsmassa ellerfortplantning. Försiktighetsprincipen bör tillämpas då det saknasforskning om många ämnens miljöpåverkan i kombination medandra. I cementbaserade fästmassor och avjämningsmassor kan detfinnas plasttillsatser som medför giftiga biocider. Det finnsnaturliga alternativ. Avfall bör i första hand minimeras, sedanåteranvändas, materialåtervinnas, energiutvinnas och sistdeponeras. I K360s miljöpolicy står att de värnar ommedarbetarnas delaktighet. Litteraturen stödjer delaktighet ochyrkesstolthet som drivkraft till ett företags kvalitetsutveckling därmiljö är en del. Beslut ska baseras på fakta som kräverkommunikation men K360 saknar idag forum för miljö- ochklimatfrågor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts medplattsättare och projektledare. Alla intervjuade anser att miljö- ochklimatfrågor är viktigt. Samtliga plattsättare strävar efter attminska spillet genom planering och beräkning av materialåtgång.Detta blir lättare med mer erfarenhet. För att effektivt kunnaanvända kakelplattorna krävs tid för planering och logiskttänkande. Tidsbrist, standarden för att kapa kakelplattor, mått ochutformning av badrummen utgör hinder för att förebygga spill.Möjligheterna för detsamma är att i projekteringsstadiet anpassatidsplan, badrummets mått och kakel. Allt material återvinns närmöjlighet ges. Beställarens krav och pris styr materialvalet. Andrafaktorer är låg vikt och att det fungerar med befintliga material.Plattsättare och projektledare uttrycker tilltro till att materialet ärkontrollerat för farliga ämnen. Överlag saknar de kunskap ommaterialens innehåll och möjligheten att påverka materialvaletupplevs vara litet. En produktjämförelse jämför fästmassornaCentro FK# 1000 som K360 använder mycket och Haga 325 Bio-Platten- und Fliesenkleber. Produkterna är likvärdiga ochcementbaserade. Centros innehåller plasttillsatser medan Hagasbara naturliga tillsatser. Diskussionen tar upp om ett riktatlitteratursökande kan ha lett till att källor missats och att källorfrån företag kan vara vinklat. Hänvisningar från kommunen ochoberoende källor stärker informationen. Vidare diskuteras omtilliten hos informanterna till materialkontrollerna är frånsägandeav ansvar men flera uttalanden pekar på starkt ansvarskännande.Slutsatsen från produktjämförelsen är att ett byte från Centro tillHaga skulle minska potentiellt farliga ämnen. Andra slutsatsersom dras är att det saknas klimatneutral avjämningsmassa påmarknaden men det kan komma att visa sig att normaltorkandeavjämning är att föredra. Företaget saknar idag forum för internkommunikation om miljöfrågor vilket gör att information fastnarhos enskilda individer. Rapporten rekommenderar K360 att avsättaresurser för att uppdatera sig om materialinnehåll ochmiljöutveckling, skapa forum och vägar för intern kunskaps- ocherfarenhetsöverföring, sprida information om material ocharbetssätt till beställare och producenter av material, fortsätta medcementbaserad avjämning och byta mot klimatneutral cement iframtiden.

Denna studies syfte var att undersöka hur intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildningsnivå, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning samt inställning till vaccin korrelerar med tro på konspirationsteorier. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där deltagare besvarade ett frågeformulär som mätte variablerna tro på konspirationsteorier, intuitivt tänkande, analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, tro på pseudovetenskap, utbildning, inställning till klimatforskning och inställning till vaccinforskning. Insamling av data skedde via ett icke slumpmässigt bekvämlighets- samt frivillighetsurval. Deltagarna i studien (N=125) var mellan 18 och 82 år gamla (M=46.28, SD=13.48) och bestod av 75 kvinnor och 48 män samt 2 annan/vill ej uppge. Det genomfördes två analyser där resultatet visade att de två modellerna var signifikanta. Resultatet visade att variabeln tro på pseudovetenskap hade en signifikant positiv korrelation med tro på konspirationsteorier och variabeln inställning till vaccin hade en signifikant negativ korrelation med tro på konspirationsteorier. Intuitivt tänkande visades vara en signifikant prediktor utifrån ett självskatttningsformulär men inte från en mätning genom ett test. Variablerna analytiskt tänkande, kritiskt tänkande, utbildning, inställning till klimatforskning var inte signifikanta prediktorer i respektive modell. Den aktuella studiens resultat visade att en högre tro på pseudovetenskap, en högre tendens till intuitivt tänkande samt en mer negativ inställning till vaccin uppvisade högre tro på konspirationsteorier. / This study's purpose was to examine how intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines correlates with belief in conspiracy theories. The study used a quantitative cross-sectional design where the participants answered a questionnaire that measured the variables intuitive thinking, analytical thinking, critical thinking, belief in pseudoscience, education, approach to science regarding climate and approach to science regarding vaccines. The data was collected through a non-randomized convenience and volunteer sampling. The participants (N=125) were aged 18 to 82 (M=46.28, SD=13.48) whereof 75 were women, 48 were men and 2 chose other/wish to not say. Two analyses were conducted where the result showed that each model was significant. The result showed that the variable belief in pseudoscience had a significant positive correlation with belief in conspiracy theories and the variable approach to vaccine had a significant negative correlation with belief in conspiracy theories. The variable intuitive thinking was shown to be a significant predictor based on a self-assessment measurement but not based on a measurement through a cognitive reflection test. Analytical thinking, education, critical thinking and approach to science regarding climate were not significant predictors in each model. The result showed that a higher level of belief in pseudoscience, a higher tendency to use intuitive thinking and a negative approach to science regarding vaccine correlated with a higher belief in conspiracy theories.

Designing winter cities after the conditions of the winter weather entails unique challenges that require urban planning that is adapted to the specific conditions. One challenge is enabling transportation and accessibility despite heavy snowfall and slippery road surfaces. Understanding these challenges that may arise during the planning and designing of winter cities is crucial for achieving sustainable urban development. As the population increases and climate changes become increasingly unpredictable, winter cities must be planned to optimize land use and create comfortable living spaces. This is essential for preserving important values of nature and cultural values, as well as creating livable environments regardless of the climate. The purpose of this study is to compile and map the challenges of designing winter cities and identify strategies and solutions for sustainable urban planning in cold climates. Through a literature review as a method, a thematization of research and studies in the subject area was compiled and conducted. The thematization resulted in three main themes: Urban design and layout, Operations and maintenance, and Transportation and street space. Thus, the results consist of these themes and associated subheading for each theme. The study shows that winter cities must actively consider multiple aspects, including the need for microclimates, efficient snow clearing, prioritization of soft mobility, and innovative alternatives such as winter trails. Weighing different interests against and considering both practical and aesthetic aspects is crucial in the planning process. The study also highlights the importance of managing conflicts between different modes of transportation and the potential role of winter trails in promoting sustainable mobility. The study suggests exploring alternative solutions for winter trails and how snow management can be made more efficient through further research. This way, urban planners can create sustainable and inviting winter cities for both residents and visitors / Utformningen av vinterstäder efter vinterförhållanden medför unika utmaningar som kräver en stadsplanering som är väl anpassad till de specifika förutsättningarna. En utmaning är att möjliggöra transport och tillgänglighet trots stora snömängder och halt underlag. Förståelsen kring utmaningar som kan uppkomma vid planering och utformning av vinterstäder är avgörande för att uppnå en hållbar stadsutveckling. I takt med att befolkningen ökar och klimatförändringar blir alltmer oförutsägbara måste vinterstäder planeras för effektivisering av markanvändning och behaglig livsmiljö. Detta är viktigt för att bevara värdefulla natur-och kulturvärden, men även för att skapa miljöer som går att bo på oavsett klimat. Syftet med denna studie är att sammanställa och kartlägga utmaningarna med att utforma vinterstäder och identifiera möjliga strategier och lösningar för hållbar stadsplanering i kallt klimat. Genom en litteraturöversikt som metod sammanställdes och utfördes en tematisering av forskning och studier inom ämnesområdet. Tematiseringen mynnade ut i tre huvudteman; Urban design och utformning, Drift och underhåll och Transport och gaturum. Således utgörs resultatet av dessa teman samt tillhörande underrubriker för respektive tema. Studien visar att vinterstäder aktivt måste beakta flera aspekter, bland annat behovet av mikroklimat, effektiv snöröjning, prioritering av mjuk mobilitet samt nytänkande alternativ såsom vinterleder. Att väga olika intressen mot varandra och samtidigt beakta både praktiska och estetiska aspekter är avgörande i planeringsprocessen. Studien framhäver också vikten av att hantera konflikter mellan olika transportmedel samt rollen som vinterleder skulle kunna spela för att främja hållbar mobilitet. Studien föreslår att man utforskar alternativa lösningar för vinterleder samt hur snöhanteringen skulle kunna effektiviseras, detta genom vidare forskning. På så sätt kan stadsplanerare skapa hållbara och inbjudande vinterstäder för både boende och besökare.

Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.