• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • 3
  • Tagged with
  • 22
  • 14
  • 12
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Kan inrikessjöfarten vara en del i att nå Sveriges klimatmål? : -En fallstudie i olika transportsätts miljöpåverkan / Domestic sea transport a part in reaching Sweden’s climate goals? : -A case study in the environmental impact of different modes of transport.

Furehed, Gustav, Lanfelt, Patrik January 2020 (has links)
Arbetet med att minska människans utsläpp av växthusgaser är en fråga som är högaktuell idag. Transportsektorn är den sektor som har näst störst klimatpåverkan inom EU-området. För att minska transportsektorns klimatpåverkan anser EU-kommissionen att en del av det gods som idag går på väg behöver flyttas till tåg eller sjö för att nå EU:s miljömål. Syftet med arbetet var att undersöka skillnaden av växthusgasutsläpp för transport av containrar beroende på transportsätt på sträckan Göteborg till Stockholm. De undersökta transportsätten var lastbil, godståg och containerfartyg. Studien använde en empirisk fallstudie där växthusgasutsläpp beräknades utifrån empiriska bränsleförbruknings data. Fallstudien kompletterades med en intervju från en person med stor erfarenhet av godstransporter på sträckan. Resultatet av undersökningen är att järnvägens miljöverkan är minst, men för tidskänsligt gods är fortfarande vägtransport det effektivaste transportslaget. För att sjöfart ska vara ett miljömässigt alternativ måste anpassningar av fartyg och/eller drift göras. / The work to reduce greenhouse emissions created by humans is a question that is highly relevant today. The transport sector is the second largest emitter of greenhouse gases in the European Union. To reduce the greenhouse emissions from the transport sector the EU commission has said that some of the freight that currently is being transported by road must move to rail or sea transport in order to reach EU environmental targets. The scope of this study is to compare the greenhouse emissions based on fuel consumption from domestic container transport between Gothenburg and Stockholm. The different modes of transports studied were trucks, freight train and container ship. The study was conducted using an empirical case study to calculate the greenhouse gas emissions using empirical fuel consumption data. The case study was supplemented by an interview with a person with great insight in the transport business. The result from the study shows that from an environmental perspective container transport by rail should be used. Transport by road is still the best means of transport for time sensitive cargo. If transport by sea is to be an environmental option, there has to be adjustments on either ships or management or both.
12

Utmaningar, hinder och möjligheter för minskade utsläpp av växthusgaser inom svensk tillverkningsindustri : Fallstudie på ett moderbolag i en tillverkande koncern

Danevad, Agnes, Wik, Camilla January 2020 (has links)
På grund av de ökade utsläppen av växthusgaser, och att forskare angett klimatförändringar som en av de mest kritiska miljöfrågor människan stött på, har frågan kring utsläpp av växthusgaser blivit ett högaktuellt ämne. År 2016 trädde Parisavtalet i kraft med syfte till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar, och hittills har 189 länder skrivit på avtalet. Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet har denna studie på hur företagsledningen arbetar strategiskt med frågor för att minska utsläpp av växthusgaser på ett fallföretag genomförts. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på ett moderbolag i en koncern som arbetar med tillverkning och försäljning. Data samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med totalt sex personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget. Litteraturstudier har också genomförts för att samla in tidigare forskning relaterat till ämnet. Enkäterna och intervjuerna har gett en insyn kring hur fallföretaget arbetar med miljö och hållbarhetsfrågor på företaget och i koncernen. Något som har identifierats som ett hinder för företaget är dess fokus på hög tillväxt, vilket har lett till att miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lågt prioriterade. Det har även till viss del setts som problematiskt av respondenterna att det inte finns en dedikerad person som arbetar aktivt med dessa frågor på företaget. I studien har teori ställts mot resultatet för att kunna se vilka hinder, utmaningar och möjligheter ett företag har när det kommer till att arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det ges en bild av hur Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder kan påverka företag. En visuell modell presenteras som visar sambandet mellan ny miljöreglering, innovation samt information och medvetenhet. Modellen beskriver en pågående process där företag, genom att arbeta med innovation, kan sprida information kring ny teknik och öka medvetenheten om de möjligheter som finns. En spridning av information och ökad medvetenheten kan motivera och underlätta införandet nya miljöregleringar, vilket i sin tur kan främja arbetet med innovation. Det har även tagits fram konkreta förslag på hur företag ska kunna arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser genom ett miljöledningssystem, miljöbedömningar, produktutveckling, innovation och Supply chain management. / Due to the increased emissions of greenhouse gases, and the fact that researchers have identified climate change as one of the most critical environmental issues man has encountered, the subject of greenhouse gas emissions has become highly topical. In 2016, the Paris Agreement came into force with the aim of strengthening global measures against climate change, and so far 189 countries have signed the agreement. Due to climate change and the Paris Agreement, this study on how corporate management works strategically with issues to reduce greenhouse gas emissions on a case company has been conducted. To answer the study's questions, a case study has been conducted at a parent company in a group that works with manufacturing and sales. Data was collected through surveys and telephone interviews with a total of six people in the case company's management group and other key people in and around the company. Literature studies have also been conducted to collect previous research related to the subject. The surveys and interviews have provided an insight into how the case company works with environmental and sustainability issues at the company and in the group. Something that has been identified as an obstacle to the company is its focus on high growth, which has resulted in environmental and sustainability issues getting a low priority. It has also, to some extent, been seen as problematic by the respondents that there is not a dedicated person working actively with these issues at the company. In the study, theory was set against the results to be able to see what obstacles, challenges and opportunities a company has when it comes to working strategically to reduce greenhouse gas emissions. An image has been given of how the Paris Agreement and other climate policy measures can affect companies. A visual model has been presented that shows the connection between new environmental regulation, innovation and information and awareness. The model describes an ongoing process in which companies, by working with innovation, can disseminate information about new technologies and raise awareness of the opportunities that exist. The dissemination of information and increased awareness can motivate and facilitate the introduction of new environmental regulations, which in turn can promote the work on innovation. Concrete proposals have also been made on how companies can work to reduce greenhouse gas emissions through an environmental management system, environmental assessments, product development, innovation and Supply chain management.
13

Interpretations of concepts and implementation of negative emissions technologies (NETs) in long-term climate targets : A cross country comparison / Begreppstolkning och implementering av negativa utsläpp i långsiktiga klimatmål : En jämförelse mellan länder

Gren, Sofia, Sörman, Linnea January 2021 (has links)
Countries' long-term climate targets are described by different concepts who, over time, have become increasingly dependent on negative emissions technologies (NETs) in order for the targets to be reached. This thesis is a cross country comparison, examining similarities and differences in the concepts used by seven countries to express their long-term climate targets, focusing on their plans for implementing NETs. The empirical material was collected from interviews with experts from each country. Concepts in long-term climate targets can have various interpretations and there are uncertainties about what emissions that are covered within the different concepts. NETs are crucial for achieving any type of net-zero target however they are in nascent stages, except for forest management, and there are several factors affecting the possibilities to implement NETs. It is important not to focus too much on NETs to comply with the long-term climate targets, NETs should function as a complement to emissions reduction and target the unavoidable emissions. We recommend that countries clarify what emissions are included within their concept, set out specific targets for NETs and lastly put a great effort into clarifying policy instruments related to NETs. / Ländernas långsiktiga klimatmål beskrivs av olika begrepp som är beroende av negativa utsläppstekniker för att målen ska nås. Denna avhandling är en jämförelse mellan sju länder där ländernas likheter och skillnader undersöks genom deras val av begrepp och även deras planer för att implementera tekniker för att nå negativa utsläpp. Det empiriska materialet samlades in från intervjuer med experter från varje land. Begrepp i de långsiktiga klimatmålen kan ha olika tolkningar och det råder osäkerhet om vilka utsläpp som täcks upp inom de olika begreppen. Negativa utsläppstekniker är avgörande för att uppnå alla typer av netto-nollmål men de befinner sig i väldigt tidiga faser av utveckling, förutom skog som redan finns på plats och det finns flera faktorer som påverkar möjligheterna att implementera negativa utsläppstekniker. Det är viktigt att inte fokusera för mycket på negativa utsläppstekniker för att uppfylla de långsiktiga klimatmålen, de bör fungera som ett komplement till utsläppsminskning och rikta in sig på de oundvikliga utsläppen. Vi rekommenderar att länder klargör vilka utsläpp som ingår i begreppen, fastställer specifika mål för negativa utsläppstekniker och slutligen satsar mycket på att klargöra policyinstrument relaterade till negativa utsläppstekniker.
14

Nedskalning av globala visioner till lokala klimatstrategier : En analys av Oslo kommuns klimatstrategi / Downscaling of global visions to local climate strategies : An analyze of Oslo municipality's climate strategy

Adolfsson, Anna, Johansson, Linnea January 2021 (has links)
Uppsatsens syfte är att analysera hur nedskalning av en global vision till en lokal kontext tar sig uttryck i Oslo kommuns klimatstrategi. Valet av Oslo kommuns klimatstrategi som studieobjekt baserades på Oslos samarbete med UN-Habitat samt utnämnandet av Oslo till Europas miljöhuvudstad 2019 och Norges petroleumverksamhet. Dokumentet Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) har analyserats utifrån begreppen Urbanitet och Hållbar övergång samt innebörden med nedskalning av klimatpolitiken och tre förmedlingsmetoder. Uppsatsen förankras i den tidigare forskningen som behandlar Köpenhamn och Stockholm. För att besvara frågeställningarna; vilka åtgärder presenteras som viktigast för att bli en nollutsläppsstad 2030? Hur beskrivs kopplingarna mellan den lokala klimatstrategin och den globala måluppfyllelsen? Vad finns det för kritiska punkter med strategins åtgärder och lösningar? används en kvalitativ analysmetod där empirin och den vetenskapliga förankringen får lika mycket utrymme. Utifrån den avslutande diskussionen framkommer det i slutsatserna att den största åtgärden i klimatstrategin är CCS-anläggningen på Klemetsrud. Även en fossilfri omställning av transportsektorn samt en minskad energianvändning är av vikt för att Oslo ska lyckas bli en nollutsläppsstad till 2030. Det belyses att den lokala utsläppsredovisningen påverkar den globala måluppfyllelsen. De kritiska punkterna i klimatstrategin som identifierats är; oklarhet gällande biobränslets framtida roll, den diffusa målformuleringen i Indirekta utsläpp samt problematiken med att ta efter åtgärder och lösningar från strategin för andra internationella städer. / The purpose of the thesis is to analyze how downscaling of a global climate vision to a local context is expressed in Oslo Muncipality’s climate strategy. The choice of Oslo municipality's climate strategy as a study object was based on Oslo's collaboration with UN-Habitat, the nomination of Oslo as Europe's environmental capital in 2019 and Norway's petroleum operations. The document Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) has been analyzed on the basis of the concepts of Urbanity and Sustainable Transition, as well as the meaning of downsizing climate policy and three communication methods. The thesis is anchored in the previous research that treats Copenhagen and Stockholm. To answer the questions; which measures are presented as most important to become a zero-emission city in 2030? How are the links between the local climate strategy and global goal fulfillment described? What are the critical points of the strategy's measures and solutions? a qualitative analysis method is used where the empirical data and the scientific foundation are given equal space. Based on the concluding discussion, it appears from the conclusions that the largest measure in the climate strategy is the CCS facility at Klemetsrud. A fossil-free restructuring of the transport sector and a reduction in energy use are also important for Oslo to succeed in becoming a zero-emission city by 2030. It is highlighted that local emission accounting affects global target fulfillment. The critical points in the climate strategy that have been identified are; uncertainty regarding the future role of biofuels, the diffuse goal formulation in Indirect Emissions and the problem of following measures and solutions from the strategy for other international cities.
15

En skyldighet att beakta miljön vid offentlig upphandling / An obligation to consider the enviroment in pulic procurement

Fonseca, Niels January 2022 (has links)
Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.
16

Saken är biff : En granskning av samförstånd och motsättningar vid införandet av en minskad nötköttskonsumtion

Molin, Elvira January 2017 (has links)
Svenskarna är ibland de som konsumenterna konsumerar mest nötkött i världen, de äter 26 kg per person och år. Matkonsumtionen generellt står för en tredjedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser, och g. Globalt sett står djuruppfödningen till köttproduktion för 14,5 % av utsläppen av alla växthusgaser. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas vilket bidrar mer till växthuseffekten jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. För att minska de utsläppen kan antalet nötboskap reduceras. SamtidigtMen, å andra sidan bidrar betande djur till öppna landskap och biologisk mångfald,. och Ddet finns marker som inte lämpar sig för odling ochdär betesdjur kan vara det enda sättet att få avkastning, och hur ., men bBlir dock mängden djur på en bestämd areal för stor tar naturen istället skada. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas som vilket bidrar till ökad växthuseffekt jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. Hur stor miljöpåverkanmycket djuruppfödningen påverkar miljön har varierar emellertid beroende medpå vilka metoder som används i jordbruket. Djurfoder har bland annat identifierats som den största utsläppskällan i produktionssystemet. För att minska miljöpåverkan från jordbruket generellt  och nötköttskonsumtionen speciellt kan ny teknik användas som effektiviserar produktionen. Den framtida utmaningen kommer också att vara handla om att säkra mattillgången för hela världens befolkning. Flertalet studier konkluderar med att en förändring av våra matvanor är ett nödvändigt komplement till andra klimatåtgärder, ändå vidtas inga åtgärder för att minska nötköttskonsumtionen i Sverige.. I den här studien har olika intressenter fått svara på hur de ser på nötköttskonsumtionens påverkan på miljön. De intervjuade var ett urval av politiker och intresseorganisationer. De fick också svara på frågor om hur viktigt de anser det vara att minska konsumtion av nötkött, hur man kan gå till väga för att uppnå det, när och hur stor minskningen bör vara samt hur lång tid det kan ta för att uppnå en förändring.   De tillfrågade erkännervar väl införstådda med att djuruppfödningen påverkar klimatet men lyfte också även andra miljöaspekter lyfts fram. Resultatet visar att viljan var stor att minska klimatpåverkan med hjälp av minskad nötköttskonsumtion. De tillfrågade erkänner att djuruppfödningen påverkar klimatet men även andra miljöaspekter lyfts fram. Många av respondenterna uttalade en oro för att den svenska produktionen skulle drabbas om politiska styrmedel infördes. Gällande storleken på reduktionen av nötköttskonsumtionen rådde relativt stor enighet kring en siffra mellanpå 20 tilloch 50 %. När det kom till hur detta kan uppnås gick dock åsikterna isär. Samtliga respondenter förespråkade informativa styrmedel och fortsatt forskning, några kunde tänka sig ekonomiska styrmedel men ingen var villig att införa administrativa styrmedel. Det står klart att konsumtionen av nötkött har en stor miljöpåverkan och att vi måste minska den för att nå klimatmålen. Med information och fortsatt forskning kan normer brytas och konsumtionsmönster förändras i grunden. Om det behövs kraftigare åtgärder kan ekonomiska styrmedel vara nästa steg. Det finns utrymme för en fortsatt nationell produktion av nötkött samtidigt som konsumtionen minskar. Eftersom alla respondenterna var överens om att en minskning av nötköttskonsumtionen är viktig kan konkreta, nationella mål sättas upp och åtgärder vidtas omgående.Till trots för kunskapen om att nötköttsproduktion är en av de största bidragande faktorerna till utsläpp av växthusgaser globalt och att konsumtion måste minska för att vi skall kunna uppfylla klimatmålen. De flesta av respondenterna var intresserade av att jobba för en minskning av nötköttskonsumtion men visade mindre vilja till mer omfattande åtgärder, vilket kan bero på en oro för att förlora medlemmar eller väljare. Miljö och konsumtion är politiska frågor och risken kan vara större att politikerna mister väljare i generationen miliennials eftersom en förändring mot minskad köttkonsumtion generellt redan är igång bland dem. / About one third out of the greenhouse gases produced by the Swedish households come from food consumption, with Sswedes being among the worlds’ larbiggest consumers of beef; consuming roughly, 26 kg per person and year. Beef consumption accounts for approximately 7 % of the Swedish greenhouse gas emissions which is not negligible. While the consumption of beef has been identified in many previous studies to impact the environment negatively,G grazing animals can contribute to a healthy environment by keeping landscapes open, thereby supporting biodiversity. , and there is land more suitable for grazing than for growing crops. However, if the number of animals is too large it will lead to environmental damage., and ruminants contribute to greenhouse gas emissions by producing methane whilst digesting. The magnitude of the environmental impact from agriculture depends on what methods are used, but the cultivation of feed has been identified as the greatest cause of environmental damage in the production system of livestock. New technology could be used to reduce the environmental impacts from agriculture and the consumption of beef. Food security will be a challenge for the future, with the rising global population and changing conditions for agricultural practices in many areas. Several studies have concluded that adapting our diets is necessary to complement other climate mitigation measures. Yet, not much is done to reduce the beef consumption. Thise study was performed by interviewing different stakeholders regarding their views on beef consumption, where the interviewees respondents were a sample of politicians and relevant organization representatives. They were asked about the importance of reducing beef consumption in order to reach environmental targets, and methods ofor doing so; how great the reduction ought to be, as well as within what time perspective we ought to see changes in consumption. The results showed a willingness to change and reduce the beef consumption due to its environmental impacts. The climate effects from livestock were recognised and other environmental aspects were also highlighted. Most respondents were able to quantifypresent a number of how much they believed meat consumption ought to be reduced, with suggestions ranging from 20 to 50 per cent. Furthermore, all the respondents agreed upon using informational policy instruments and continued scientific work to achieve the suggested aims. A few were additionally in favour of implementing economic policy instruments, but none advised administrative policy instruments as an appropriate measure. It is clearDespite the knowledge that the beef consumption has an extensively negative environmental impact and needs to be addressed, and though most respondents expressed willingness to work for a reduction of the consumption they were still hesitant to introduce any vast measures. This could be due to concerns of losing members or votes. Environmental as well as consuming issues are political matters and the risk of losing votes might be greater if not acting as the young adults, millennials, have already initiated a change toward a more plant based diet.
17

Proactive Decarbonization in Projects - At What Price? : A Qualitative Study of Life-cycle Cost Analysis and Shadow Pricing of Carbon as Decision-making Tools / Proaktiv koldioxidreducering i projekt - till vilket pris? : En kvalitativ studie av livscykelkostnadsanalys och skuggpris på koldioxid som beslutsunderlag

Edorson, Anna January 2023 (has links)
As we move towards a low-carbon economy, environmental sustainability drives corporate performance and strategy to a greater extent than a decade ago. Hence, there is a growing importance among actors with long-term ownership interests to recognize climate-related issues in investment decisions. Meanwhile, the real estate and construction industry account for approximately one fifth of the territorial greenhouse gas emissions in Sweden. In endorsement of national and international climate policies, many companies have developed climate strategies and targets focusing on dramatically reducing their carbon footprint within the next couple of years. However, previous research shows that there are significant challenges to reach these goals, which is also confirmed by a focus group discussion that was carried out as a pre-study for this thesis. A literature review shows that life-cycle cost analysis (LCCA) and shadow pricing of carbon (SPoC), are two tools that can support increased decarbonization and thus reduce negative climate impact from construction corporations. LCCA aims to take into account investments from a life-cycle perspective, which in combination with SPoC can facilitate identification of decisions that are the most beneficial from both an economic and environmental perspective. However, there is currently a research gap on how these tools are used in a Swedish context. Therefore, the aim of this study is to investigate how these tools, as innovative means for more climate oriented decision-making, are used in the Swedish context. By applying a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with ten of the leading companies in the real estate sector, this study complements previous research through more in-depth insights into decision-makers’ attitude towards these tools. The research design is inspired by the Technology Acceptance Model, which is a theoretical framework that suggests a positive attitude towards perceived usefulness and ease of use as fundamental variables for an innovation to be applied in practice. The results of the study show a generally positive attitude among the surveyed companies, both in terms of usefulness and ease of use of these tools. Through the theoretical framework, it is shown that there is a high level of user acceptance within the Swedish real estate sector, which is also confirmed by the current degree of implementation. All surveyed companies use some type of LCCA, with some difference in terminology, while eight out of ten companies use some type of SPoC or intend to implement it within the near future. The study concludes that the use of LCCA and SPoC as support for decision-making in early project stages contribute to achieving corporate climate targets, and constitute support for decision-makers in dialogue with both internal and external stakeholders. In light of this conclusion, there is a probability that this may become a new industry standard, which may affect property valuation principles, rental levels and financing conditions in the longer term. / Under det senaste decenniet har klimatrelaterade frågor blivit en allt mer central del av fastighetsägares investeringsstrategier, där framförallt bolag med långsiktiga ägarintressen inser betydelsen av att bidra till en hållbar utveckling. Samtidigt står fastighets- och byggbranschen för ungefär en femtedel av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. För att stödja nationella och internationella klimatdirektiv har många fastighetsägare tagit fram klimatmål- och strategier som syftar till att kraftigt reducera sitt koldioxidavtryck inom de närmaste åren. Tidigare forskning visar dock att det föreligger betydande utmaningar för att nå dessa mål, vilket även bekräftas av en fokusgruppsdiskussion som genomfördes som en förstudie till denna rapport.  En litteraturgranskning visar att livscykelkostnadsanalys (LCCA) och skuggpris på koldioxid (SPoC) är två verktyg som kan effektivisera koldioxidreducering, för att minska negativ klimatpåverkan från bygg- och fastighetsbolag. LCCA syftar till att ta hänsyn till investeringar ur ett livscykelperspektiv, vilket i kombination med SPoC kan underlätta identifiering av beslut som är fördelaktiga ur både ett ekonomiskt- och klimatperspektiv. Däremot saknas det idag forskning kring hur dessa verktyg används inom den svenska fastighetssektorn. Denna studie syftar därför till att undersöka hur LCCA och SPoC används som beslutsunderlag inom den kommersiella fastighetssektorn, och hur de kan användas för att proaktivt minska klimatavtrycket i projekt. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer med tio av de ledande fastighetsägarna inom sektorn, kompletterar denna studie tidigare forskning genom mer djupgående insikter kring branschens inställning till dessa verktyg. Studien är baserad på en vedertagen modell för användaracceptans, där användbarhet och användarvänlighet är centrala aspekter för att en innovativ modell eller ett nytt verktyg ska tillämpas i praktiken.  Studiens resultat visar på en generellt positiv inställning hos tillfrågade företag, både avseende användbarhet och användarvänlighet av dessa verktyg. Med stöd av studiens teoretiska ramverk visar detta på en hög användaracceptans inom den svenska fastighetssektorn, vilket även bekräftas av nuvarande implementeringsgrad. Samtliga tillfrågade företag använder någon typ av LCCA, med viss skillnad i terminologi, medan åtta av tio företag använder någon typ av SPoC eller avser att införa detta inom en snar framtid. Studien konkluderar även att användningen av LCCA och SPoC som stöd för beslutsfattande i tidiga projektskeden bidrar till att uppnå fastighetsägares klimatmål, och utgör stöd för beslutsfattare i dialog med både interna och externa intressenter. Mot bakgrund av denna slutsats är det sannolikt att detta kan bli en ny branschstandard, vilket kan komma att påverka fastighetsvärderingsprinciper, hyresnivåer samt finansieringsvillkor på sikt.
18

Hållbar väg till klimatmålet / Sustainable road to climate objective

Johansson, Håkan, Norman, Thomas January 2021 (has links)
Samhället står inför stora utmaningar att begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer både globalt och nationellt. Transportsektorns klimatpåverkan är stor och vägtrafikens utsläpp dominerar. Utmaningarna är stora även för att nå annan ekologisk och social hållbarhet, inte minst vad gäller städer.  Forskningen pekar generellt på att strategier för att begränsa klimatpåverkan kan bidra till social och ekologisk hållbarhet både genom minskad klimatpåverkan och genom åtgärderna i sig. Utsläppen från vägtrafiken kan minskas genom ett transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybar energi och framförallt genom en kombination av dessa. De frågor som vi ställer oss här är hur olika vägar att nå klimatmålet för transportsektorn påverkar social och ekologisk hållbarhet men också hur genomförbara dessa vägar är?  För att få svar på detta utgår vi från tre olika scenarier som Trafikverket tagit fram och som alla når klimatmålet för vägtrafiken. Dessa scenarier kombinerar de tre sätten att minska utsläppen på olika vis med olika kombinationer av ekonomiska styrmedel.  Scenarierna beskrivs utförligt och hållbarheten i dessa analyseras med stöd av vetenskaplig litteratur, facklitteratur och svenska rapporter från myndigheter inom området.  Scenariernas genomförbarhet är också viktig. Vi undersöker om det går att genomföra scenarierna tekniskt, politiskt samt tids- och resursmässigt. Empirin hämtar vi genom en enkät och intervjuer med några kommuner och regioner i Sverige.  Resultatet pekar på att ett scenario som bygger på att klimatmålet för transportsektorn nås genom elektrifiering och biodrivmedel sannolikt bidrar negativt till såväl social som ekologisk hållbarhet.  Genom att komplettera ett sådant scenario med skatter på drivmedel och körd sträcka, så att trafikarbetet för personbil och lastbil minskar - kan scenariot bidra till ekologisk hållbarhet. Ett sådant scenario bidrar dock inte till social hållbarhet.  För att bidra till både social hållbarhet och ekologisk hållbarhet behöver styrmedel för att minska biltrafiken i större utsträckning riktas mot staden samtidigt som åtgärder genomförs för att effektivisera och förbättra alternativen till personbilsresor och lastbilstransporter.  Sett ur ett längre perspektiv bör även den väg som har möjligheter att hålla sig inom ekologisk och social hållbarhet också vara den väg som är mest genomförbar. Samtidigt kan konstateras att åtminstone delar av samhället inte slagit in på denna väg. Här behövs sannolikt både bättre kunskap och tydligare styrning för att hamna på rätt väg. En hållbar väg till klimatmålet. / Society faces major challenges in limiting emissions of greenhouse gases (GHG) to sustainable levels both globally and nationally. The GHG emissions from the transport sector is large and road traffic emissions dominate. The challenges are also considerable for achieving other ecological and social sustainability, not least in terms of cities.  Research generally indicates that strategies for limiting climate change can contribute to social and ecological sustainability both through reduced climate change and through the measures themselves. Emissions from road traffic can be reduced through a transport-efficient society (shift and avoid), more energy-efficient vehicles and renewable energy (biofuels and electricity) and, above all, through a combination of these. Our question is how different paths of achieving the climate objective for the transport sector affect social and ecological sustainability, but also how feasible these paths are?  To get an answer to this, we start from three different scenarios that the Swedish Transport Administration has developed, and which all reach the climate objective for the transport sector. These scenarios combine the three ways to reduce emissions in different ways with different combinations of economic policy instruments.  The scenarios are described in detail and their sustainability is analyzed with the support of scientific literature and Swedish reports from authorities in the subject area.  The feasibility of the scenarios is also important. We investigate the possibility to implement the scenarios technically, politically and in terms of time and resources. Empirical data are obtained through a survey and interviews with some municipalities and regions in Sweden.  The results indicate that a scenario reaching the climate objective through electrification and biofuels is likely to make a negative contribution to both social and ecological sustainability.  Supplementing with taxes on fuel and mileage, so that the mileage for cars and trucks is reduced - can contribute to ecological sustainability. However, such a scenario does not contribute to social sustainability.  In order to contribute to both social sustainability and ecological sustainability, policy instruments to reduce car traffic need to be directed towards the city to a larger extent, at the same time as measures are implemented in the society to improve logistics and to make alternatives to car and truck more attractive.  In a longer perspective, a path that has the potential to stay within ecological and social sustainability should also be the path that is most feasible. At the same time, it can be stated that at least parts of society have not taken this path. Here, both better knowledge and policies are probably needed to get on the right path. A sustainable path to the climate goal.
19

Rättvis omställning : En narrativ studie om Norrlands industriomvandling / Just Transition : A narrative study focusing on the Industrial Transformation in Norrland

Renntun, Maja, Nord, Emma January 2022 (has links)
För att stödja regioner och industrier att minska växthusgasutsläppen och nå Europeiska unionens mål om klimatneutralitet till år 2050 har EU tagit fram färdplanen “Den gröna given” och fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO syftar till att minska negativa socioekonomiska konsekvenser som följer av omställningen mot mindre kolintensiva processer i sårbara regioner och industrier. Två av fyra utpekade svenska regioner är Västerbotten och Norrbotten samt deras metall- respektive stålindustri. Studiens syfte är att med en narrativ analys av Västerbottens och Norrbottens territoriella omställningsplaner och semistrukturerade intervjuer undersöka hur tre policynivåer (nationell, regional och kommunal) uttrycker tolkningar av rättvis omställning. Med hjälp av en abduktiv ansats har tidigare studier fungerat som ett stöd för att identifiera rättviseanspråk (processuell, fördelning, erkännande och återställande) samt berättelser i studiens empiriska material. Studiens narrativa analys har belyst vilka aktörer det är som förväntas genomföra arbetet av omställningen och vilket utfall av vinster och förluster som kan följa. Dessutom tyder studiens berättelser att ett gemensamt arbete är viktigt för en rättvis omställning. Likaså framkommer det att den nationella politiska berättelsen präglar hur den regionala och kommunala berättelsen formas, samt vilka rättviseanspråk som dominerar. Studiens slutsatser är bland annat att återställande-rättvisa dominerar i den nationella berättelsen och att ett fokus finns på tekniska lösningar. Den regionala berättelsen använder främst processuell-rättvisa och betonar vikten av politiskt ansvarstagande. Den kommunala berättelsen använder också processuell-rättvisa men även fördelnings-rättvisa genom att uttrycka att medborgare också bör inkluderas i en rättvis omställning. / To support regions and industries in decreasing their greenhouse gas emissions and reaching the European union's goal regarding climate neutrality by 2050, the EU has presented a set of proposals named “The Green Deal” as well as the Just Transition Fund (JTF). JTF aims to limit the negative socioeconomic consequences that a transition towards less carbon intensive processes in vulnerable regions and industries could result in. Two of the four designated Swedish regions are Västerbotten and Norrbotten and their metal- and iron-industry. The study aims to, with a narrative analysis of Västerbotten’s, and Norrbotten’s Territorial Plans and semi-structured interviews, investigate how three policy levels (national, regional and local) express interpretations of Just Transition. With an abductive approach, previous studies have worked as a support in identifying justice claims (procedural, distributional, recognition, restorative) and stories within the empirical material. The study's narrative analysis has elucidated which parties that are expected to contribute to the transition and what wins and losses that the transition could result in. Furthermore, the studies stories highlight that working together is important in reaching a Just Transition. It also becomes clear that the national political story influences the regional and local policy stories, as well as which justice claims that are dominating. The study’s conclusions are, for example, that the spatial and temporal aspects of the story deepen the understanding of justice, and that recognitional justice is the least used justice claim in the study's policy stories.
20

Tillvägagångssätt och implementering av nya arbetsmetoder med hänsyn till Färdplan 2045 för en mer klimatneutral byggproduktion : En fallstudie som genomförts hos en byggentreprenör

David, Georgis January 2024 (has links)
Bygg- och fastighetssektorn stod för 22% av Sveriges totala växthusgasutsläpp år 2021 vilket är en ökning med 1,9 % jämfört med föregående år. Det tydliggör behovet av ett mer hållbart byggande för att uppnå Sveriges klimatmål att uppnå noll nettoutsläpp senast år 2045. Det krävs en branschomställning där traditionella byggmetoder byts ut mot mer klimatneutrala arbetsprocesser, något som är utmanande idag. För att möta utmaningar har Bygg- och anläggningsföretagen antagit en färdplan 2045 som presenterar nio åtgärder för byggsektorn för att uppnå klimatneutralitet. Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssätt och nya arbetsprocesser för en byggentreprenör i enlighet med åtgärderna i Färdplan 2045. För att möjliggöra studien har sex projekt och konsult intervjuats med hjälp av semi-strukturerad intervjuteknik för att få en djupare inblick i projektet. De djupare inblicken kan bidra till en ökad förståelse kring vilka hinder och klimatneutrala åtgärder som en byggentreprenör använder sig av. Resultatet presenteras i tabeller för att skapa en överblick kring återkommande klimateffektiva arbetsprocesser och eventuella hinder som hämmar klimatneutrala byggprojekt i enlighet med Färdplan 2045.Studien har identifierat flera klimatneutrala arbetsprocesser som använts i fallstudierna i olika omfattningar. Anpassning av arbetsprocesser utgör till stor del av beställarkraven och hållbarhetsambitionerna i projektet. Varsamma renoveringar har varit centrala, i synnerhet för kulturminnesmärkta byggnader men även i fallstudier som har höga hållbarhetsambitioner. Mängdningsprocesser har använts för beräkna materialåtgången där ett identifierat hinder är stora säkerhetspåslag som inneburit en suboptimering. Byggvarubedömningen har använts i alla fallstudier som bidragit till en förenklad process att välja material med låg klimatpåverkan. Internt inom byggentreprenörens verksamhet förekommer återbruk internt tillsammans med prefabricering och måttbeställningar för minimering av avfall. Det har genomförts projektering för främja flexibla och demonterbara planlösningar som ökar nyttjandegraden i fastigheten kombinerat med främja framtida återbruk. Det har genomförts omfattande åtgärder för att minimera byggarbetsplatsens klimatpåverkan med hjälp av en intern framtagen mall för resursoptimering. Miljövänlig etablering har genomförts tillsammans med att byggarbetsplatsens hålls elektrifierad och energisnål belysning som är hållbara tillvägagångssätt. Hinder för transportoptimeringar har identifierats med hänsyn till bristande planering och låg prioriteringsgrads om kräver vidare utveckling. Ett återkommande hinder är tids- och resursbrist att arbeta med hållbarhetsfrågor. För att möjliggöra minskad klimatpåverkan i byggprojekt krävs en tidig involvering av byggentreprenören för att skapa enhetliga mål och hållbarhetsambitioner. En tidig integrering bidrar till hållbara processer som sprids genom hela värdekedjan med hjälp av ett tydligt ledarskap och agerande som tar hållbarhet i beaktande.  Hinder har identifierats i form av brist i förståelse och kompetens som berör hållbart byggande. Stora byggnadskomplex byggs idag med korta tidsplaner, något som gör att traditionella byggmetoder används i större utsträckning. Det har bidragit till utvecklingen av byggkompetens hämmats när av traditionella arbetsprocesser används i större utsträckning. För framtida studier rekommenderas att genomföra en identisk studie hos en annan byggentreprenör för att bedöma likheter i arbetsprocesser och hinder som uppstår. Det rekommenderas även att genomföra en identisk studie hos beställare för att framhäva problematik och arbetsprocesser ur ett beställarperspektiv. En likadan studie rekommenderas att genomföras i framtiden hos byggentreprenören för att identifiera nya arbetsprocesser och dess effekter för att bedöma ifall byggentreprenören är i linje med klimatmålen. Det rekommenderas att ta fram standardiserade säkerhetspåslag vid mängdningar för att skapa en balans mellan minskad materialåtgång och undvika produktionsstopp. Slutligen rekommenderas det att undersöka färdplanens nio åtgärder mer ingående. / The Construction- and Real Estate sector was accountable for 22 % of Sweden’s total emissions in 2021, which marks a 1.9 % increase compared to the previous year. This highlights the urgent for a sustainable construction and implement more sustainable building methods to achieve Sweden’s climate goals to achieve net-zero emissions by 2045. To address these challenges, the Construction and Civil Engineering Companies have adopted the Roadmap 2045, which presents nine measures with associated recommendations for achieving climate neutrality in the construction sector.The purpose of this study is to explore new approaches for a construction contractor that is in alignment with the measures outlined in Roadmap 2045. Semi-structured interviews have been held with six project representatives and one external consultant to gain a deeper insight into the climate-neutral measures and obstacles encountered in these projects. These deeper insights can contribute to understanding of climate-neutral measures and obstacles that a construction contractor is facing. The results are presented in tables to provide an overview of climate-efficient methods and obstacles that inhibits climate-neutrality in building projects in line with Roadmap 2045. The study has identified several work methods in various extents that contribute to lower emissions in the building projects. The adaption of work processes is dependent on the client’s sustainability ambitions in the construction project and requirements. Careful renovations have been central, particularly for building that have a high cultural heritage where demolitions are not an option but also in construction projects with high sustainability ambitions. Workprocess have been used to calculate material consumption in the building projects where an identified obstacle is large margins to the calculations which is a sub optimization. Assessments for building materials have been used in the building projects for contributing of an easier process of selecting materials with a low impact on the climate. Reuse of material is common, especially internally withing the contractor’s building projects which minimizes waste where also prefabrication and custom orders also plays a big role. There has been a planning to build demountable and flexible layouts which increase the buildings utilization rate combined with promoting future reuse. Big measurements have been taken to minimize the climate impact at the contractors building site with the help of a template that takes resource optimization into account. Environmentally friendly site has been implemented along with using energy-efficient light and using electrified machinery as sustainable approaches. Transport optimization is an obstacle that have been identified due to poor planning and low priority which requires further development of its working methods. A recurring obstacle is lack of resources and time to work further on the sustainability issues. To be able to reduce climate impact in the construction project, early involvement of the construction contractor is necessary to create the same sustainability ambitions and unified goal. Early integration does contribute to a sustainable approach that spread throughout the value chain with a clear leadership that takes sustainability into account. Obstacles have been identified where a lack of understanding and knowledge that relates to sustainability construction. Large building structures are being built with tight schedules today which promotes traditional construction processes and methods to a greater extent. This is a main reason why development of sustainable competence in constructions is being hindered when traditional processer is used more regularly rather than testing out new sustainable process. For future studies, its recommended to conduct an identical study with another construction contractor to identify similar if the obstacles and work processes are similar. It is also recommended to conduct an identical study with clients to highlight the problem from a client perspective and introducing new sustainable work methods for clients.  A similar study is recommended to conducted in the future at the same construction contractor do identify potential new work methods and processed and identify if the contractor is in line with Sweden climate goals. It is also recommended to develop standardized safety margins for building materials to creating a balance between avoiding production stoppages and reduced material consumption. Lastly, its recommended to examine roadmaps nine measures in more detail.

Page generated in 0.0527 seconds