No description available.

Det här examensarbetet utreder sambandet mellan frukost och studieork/studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers frukostvanor och deras studieork/studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med frukosten påverkas skolprestationen negativt. Drygt 60 % av eleverna äter alltid frukost. 20 % äter oftast frukost, 10 % äter sällan frukost. I min undersökning är det sammanlagt en elev av 68 som aldrig äter frukost. Den vanligaste förekommande frukosten består av : mjukt bröd med smör, ett glas mjölk/ o´boy, ett glas juice samt entallrik fil med flingor.

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som används för barn med koncentrationssvårigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att få en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar från åren 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton år med och utan någon diagnos. Interventionerna bygger på olika teoretiska angreppssätt. Interventionernas effekt mättes med hjälp av olika instrument som till stor del fokuserade på kroppsfunktion. Interventioner som beskrevs var; användning av viktväst, stabilitetsboll och en speciell sittdyna i klassrummet, samt olika strategier, anpassningar av aktivitet, fysisk och social miljö i skolan. Effekten av interventionerna varierade i de olika studierna och det verkade finnas ett samband mellan deltagarnas grad av svårigheter, interventionens utformning och/eller kontexten av interventionen. / The project aimed to describe the current research of school-based occupational therapy interventions for children with attention difficulties. A literature study was conducted to provide a description of existing research and knowledge about interventions for occupational therapists. The literature study was carried out in digital data bases and consisted of eight scientific articles from year 2007 to 2012. The result describes school-based interventions for children who were between five and sixteen years old, with and without any diagnosis. The interventions based on different approaches. The effectiveness of the interventions was measured by different instruments which mostly focused on body functions. The interventions which are described was; weighted vest, stability ball, Disc’o’sit cushion, various strategies and adjustments of the activity, physical and social environment. The effect of the interventions varied in the different studies and there seemed to be a correlation between participants' degree of difficulty, the design and/or the context of interventions.

The purpose of the study is to examine different situations and behaviors for students diagnosed with AD / HD and see if there are times where their diagnosis will be extra visible. This will ultimately see how and where these children may need support in their daily lives, and about the support they receive is relevant to their needs. Questions I intend to examine: Are there situations for students throughout the school day in which ADHD diagnosis becomes extra visible? If so, what situations? How is the diagnosis in these situations? It is estimated that about 3-6 percent of school children have AD/HD. It causes difficulties with concentration as well as impulse and activity control. It's not a given that these students get the right support. This is a qualitative study using observations of two children to investigate whether there are situations where students' AD/HD will be extra visible. The results show that there are times when these behaviors clearly manifests during the school day, but also that there are some occasions when some behavior is not particularly noticeable. Some behaviors became evident during the free time during the day, while others became more visible during the controlled period. The result also shows that the times when behaviors are apparent, differs between the two observed the students. This emphasizes the importance to look to the specific needs of support for each individual.

Syftet med denna uppsats är att studera hur övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap upplevs av informanterna vad gäller hälsa, arbetstrivsel, kommunikation och effektivitet. Följande frågor står i fokus i denna studie: Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras hälsa? Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras arbetstillfredställelse? Upplever informanterna att kommunikationen mellan de anställda påverkas av övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap och hur har i sådana fall det påverkat effektiviteten? Uppsatsen bygger på fem intervjuer, varav samtliga informanter var kvinnor i åldrarna 27-60 år. Författaren fick via ett kriterie- samt snöbollsurval kontakt med samtliga informanter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med olika teman och förslag på frågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant och därefter gjordes en sammanställning av informanternas yttranden om till en text där de centrala yttranden formulerades i syfte att se skillnader och likheter hos informanterna. Resultatet visar att informanterna upplever både positiva och negativa aspekter med att gå från cellkontor till öppet kontorslandskap. Majoritet av informanterna upplever att hälsan påverkas negativt av övergången och att de lättare blir trötta och stressade i kontorslandskap jämfört med i cellkontor. Samtliga informanter upplever att kommunikationen och gemenskapen påverkats positivt av övergången. Samtliga informanter upplever också att koncentrationen påverkas negativ av att jobba i kontorslandskap men huruvida de blir mer effektiva efter övergången råder delade uppfattningar. Trots upplevda nackdelar med förändringen upplever majoriteten av informanterna att de trivs bättre med att arbeta i kontorslandskap jämfört med att arbeta i cellkontor.

<p>I denna studie är syftet att belysa vilka effekter som underhållningsspel kan ha på motivation och koncentration samt även undersöka om spel kan användas för att förbättra den kognitiva prestationen. Konkret ställs frågan vilka förändringar som sker i reaktion, korttidsminne och perception efter att ha spelat Gradius 3 samt vilka orsaker som ligger bakom dessa förändringar. Resultatet pekar entydigt mot att spelandet har en positiv effekt och förbättrar den kognitiva förmågan. Särskilt när det går bra i spelet och man får ett flow kan prestationen maximeras, vilket överensstämmer med Csíkszentmihályis flowteori. Det flow som uppstår i spelet ger en euforisk känsla av tillfredsställelse som stimulerar motivation och koncentration, vilka båda är förutsättningar för bättre prestation. Resultatet ger även stöd för att floweffekten kan överföras till aktiviteter som sker i direkt anslutning till spelandet och kan därför finna seriösa användningsområden inom exempelvis skolan eller för barn med inlärnings- eller koncentrationssvårigheter.</p>

No description available.

I den svenska skolan är elevernas kunskapsinhämtning ofta knutna till klassrumssituationer som kräver elevernas fulla koncentration. Vilka faktorer kan det finnas som påverkar koncentrationen. Vi valde att fokusera på om motorik och fysisk aktivitet kan påverka koncentrationen. Syftet med vårt arbete var att undersöka åtta pedagogers uppfattningar om motorik och fysisk aktivitet har betydelse för eleverna och deras koncentration. Vi valde att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på tre skolor. Resultatet visade att pedagogernas uppfattningar var att det gjorde skillnad för koncentrationen om eleverna hade rört på sig under dagen och om de hade motoriska svårigheter gav motorisk träning bra resultat. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

No description available.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på relationen mellan inlärning och rörelseaktivitet, samt om de anser att barn med behov av särskilt stöd har ett större behov av fysisk aktivitet jämfört med andra barn. Frågeställningar Hur ser lärare idag på sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärningsförmåga? Anser lärarna idag att barn i behov av särskilt stöd har ett större behov av daglig fysisk aktivitet jämfört med barn utan behov av särskilt stöd? Metod För att få svar på frågorna utfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I studien ingick fyra olika lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens frågeställningar samt med stöd av Jean Piagets kognitiva teori. Intervjusvaren transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Lärarna var eniga om svårigheterna med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet utöver den organiserade idrotten som skolorna har. De var även eniga om att fysisk aktivitet och motorikträning har en viktig roll för elevernas fortsatta inlärning och koncentration i skolan. Slutsats Lärarna som deltog i undersökningen hade en mycket generell uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet och barns inlärning. De var alla eniga om att den fysiska aktiviteten var både viktig och givande för elevernas koncentration och inlärning under skoldagen. Lärarna saknade däremot en djupare kunskap av skälet till daglig fysisk aktivitet. / <p>Studiegång Idrott fritidskultur och hälsa för skolår F-6 VT 2012</p>