Bakgrund Av den mat som produceras slängs en tredjedel, vilket är ett globalt slöseri av miljömässiga och ekonomiska resurser. Den svenska regeringens mål är att halvera det nationella matsvinnet till år 2030. Sverige har en lång tradition av att servera skolmat till elever, vilket numera är lagstadgat. Det största matsvinnet kopplat till skolmåltiden är tallrikssvinnet, vilket man sett kan undvikas genom att vidta åtgärder.                                            Syfte Syftet med studien var att åskådliggöra vad som påverkade matsvinnet i skolmatsalen, ur elevens perspektiv.                                                                                                            Metod En kvantitativ enkätstudie genomfördes på elever i årskurs 9 på en högstadieskola i Sverige. Enkäten utformades i Microsoft Forms, med slutna och öppna frågor, främst kopplat till åsikter och attityder. Bearbetning av rådata gjordes i Microsoft Excel, där svaren analyserades och kodades. Resultaten redovisades i form av antal/procent, samt tabeller och figurer.              Resultatet visade att en majoritet av respondenterna uppgav att de åt i skolmatsalen. Den vanligast angivna frekvensen att slänga mat var ibland, och vanligast uppskattade mängd som slängdes var pyttelite. Upplevelsen av maten var att en stor påverkansfaktor gällande matsvinnet, medan matsalsmiljön påverkade i mindre utsträckning. Mer än hälften av respondenterna ansåg att skolan informerar om matsvinn. Vanligast angivna förslaget till minskat matsvinn var att ta mindre mat/ta det man orkar äta upp samt att skolan ska servera godare mat.                                              Slutsats Det mest avgörande orsaken till matsvinn enligt studien var matens bristande kvalitet och smaklighet. Genom ett ökat engagemang från ledningen, samt större utrymme för elevpåverkan och att lyssna på elevernas åsikter, kan ett minskat matsvinn uppnås. Kunskaper om matsvinn ger eleverna större motivation till att bidra med ett hållbart agerande. Hem- och konsumentkunskap som skolämne har en viktig roll i detta arbete. / Background One-third of the food produced is thrown away, which is a global waste of environmental and economic resources. The Swedish government's goal is to cut national food waste by halv in 2030. The largest amount of food waste associated with the school meal is the plate waste, which can be avoided by different actions taken.                                              Objective The purpose of the study was to illustrate what affected food waste in the school dining room, from the student's perspective.                                                            Method A quantitative survey study was conducted on pupils in year 9 at a Swedish compulsory school . The survey was designed in Microsoft Forms, with closed and open questions, mainly linked to opinions. Processing of raw data was done in Microsoft Excel, where the responses were analyzed and coded. The results were finally reported through numbers/percent, as well as tables and figures.            Results showed that a majority of the respondents stated that they ate in the school dining room. The most commonly stated frequency of throwing food was sometimes, and the most commonly estimated amount thrown was tiny. The experience of the food was a major influencing factor regarding food waste, while the interior affected to a lesser extent. More than half of the respondents felt that the school provided information on food waste. The most commonly stated proposal for reduced food waste was to take less food/take what onecan eat and that the school should serve better food.                                                    Conclusion The most crucial factor of food waste was the lack of quality and tastiness. Through increased commitment from the management, as well as greater scope for student influence, a reduced food waste can be achieved. Knowledge about food waste gives students greater motivation to contribute with sustainable behavior. Home and consumer studies as a school subject plays an important role in this work.

No description available.

Bakgrund I det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för grundsärskolan står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa och följa enkla instruktioner och recept. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur lärare i grundsärskolan anser att de arbetar med recept i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Metod I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Resultat Resultatet av vår studie visar att lärarna upplevde att eleverna i grundsärskolan ofta hade svårigheter med att läsa och följa recept. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna när de ska använda recept krävs det att läraren är flexibel och kan anpassa receptet efter elevernas behov. Receptet bör ha tydliga steg för steg instruktioner med bildstöd för att eleverna ska kunna följa receptet. För att underlätta för elevers svårigheter med receptets aritmetik bör man undvika att blanda bråktal och decimaltal i recepten. Lärarna ansåg att det var en fördel att introducera receptet för eleverna teoretiskt. Genom introduktionen upplevde lärarna att eleverna fick en djupare förståelse för receptet. Slutsats Det finns begränsat med läromedel anpassat för elever i grundsärskolan. Detta ger de undervisande lärarna stora utmaningar när det kommer till att skapa och anpassa recept efter alla elevers förutsättningar.

<p>Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå.</p><p>Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:  Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?  Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?  Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall? För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen. Värt att notera är att IDH, som är den manliga motsvarigheten till det kvinnliga HK-ämnet, får hög status i skolan då det ses som ett viktigt hälsoämne. Hälsoaspekten, som har en framträdande roll även i HK-ämnet, uppmärksammas dock inte av deltagarna i studien.

Ämnets kärna är att studera hur muslimska elever kommer i kläm vid undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Samt hur muslimska elever tycker och tänker i frågan om mat och matvanor men också hur jämställdheten ser ut i deras familjer. Uppsatsens främsta syfte är att studera vad muslimska elever anser om undervisningen i hem- och konsumentkunskap, sker undervisningen i deras här och nu? Valet föll på att använda en kvalitativ intervju för att lära känna eleverna bättre och komma dem närmre, vilket också ger ett djup åt uppsatsen. Metoden är vald med baktanken om vad som ger mest insikt i informanternas egna sätt att tänka, lära, agera, uppleva och förstå. Valet föll på att djupintervjua fem muslimska elever, tre pojkar (Henrik, Leo och Max) och två flickor (Sara och Fia). Dessa elever går i årskurs åtta eller nio. Resultatet av undersökningen är att de allra flesta informanterna känner ett mer eller mindre utanförskap i skolans hem- och konsumentkunskap, den verklighet de möter där är inte alls samma som de möter i hemmet.

Bakgrund Agenda 2030 för hållbar utveckling (HU) är den största utmaningen för mänskligheten och Sverige har valt att ha en ledande roll i detta arbete. Undervisning för HU är ett sätt att arbeta för att nå en del av de globala målen och läroplanen för Hem- och Konsumentkunskap (HK) omfattar HU i dimensionerna hälsa, ekonomi och miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka om HK-undervisning hade bidragit till engagemang och handlingskompetens för en HU hos åk 9 elever i Skåne.  Metod Studien genomfördes med en webbenkät där åk 9 elever i åtta skolor i Skåne svarade under vårtermin 2021. Chi-två test genomfördes för att undersöka eventuella könsskillnader med signifikansnivå p&lt;0,05.Resultat I studien deltog 152 elever. Studien visade att nästan hälften av deltagarna ansåg att HK-undervisningen hade ökat deras kunskaper om HU, medan ungefär en tredjedel menade att de saknade verktyg för att kunna agera hållbart. Mer än hälften ville jobba aktivt och påverka sin familj mot hållbarare vanor, däremot upplevde 60% att deras förändringar inte skulle göra någon skillnad. Hela 90% hade försökt påverka familjen mot hållbarare vanor genom en eller flera handlingar. Områdena där deltagarna hade gjort mest förändringar och lyckats bättre att påverka sin familj var sopsortering och matsvinn. Området med lägsta engagemanget var klädkonsumtion. Flickor ville göra mer framtida förändringar i större utsträckning än pojkar (p=0,002). Slutsats Eleverna visade ett engagemang och en vilja att agera hållbart, men även en känsla av maktlöshet. Resultaten tyder även på att HK-undervisning delvis har påverkat eleverna, men att den kan förstärkas. Ökat antal undervisningstimmar, ökat ämnesövergripande arbete och involvering av föräldrar skulle kunna skapa bättre förutsättningar för en hållbarare framtid. / Background Agenda 2030 for sustainable development (SD) is the greatest challenge for humanity and Sweden has chosen to play a leading role concerning this issue. Teaching for SD is a way to achieve some of the global goals and the curriculum for Home Economics (HE) includes SD in the dimensions of health, economy and environment. Objective This study investigated whether HE-teaching has contributed to commitment and “action competence” for SD among 9th grade pupils in the County of Skåne (in southern Sweden).  Method The study was conducted through a web-based survey, answered by pupils in eight schools in Skåne during the spring-semester 2021. Chi-squared test were performed to see possible gender differences with a significance level of p &lt;0.05. Results The number of research participants were 152. The study showed that almost half of the participants felt that HE-teaching had increased their knowledge about SD, but about a third thought that they lacked the tools to act sustainably. More than half wanted to work actively and influence their family towards more sustainable habits, however 60% questioned if their changes could make a difference overall. As many as 90% had tried to influence their family towards more sustainable habits through one or more actions. The areas where the participants had made most changes and managed to influence their family were waste sorting and food waste. The area with the lowest commitment was clothing consumption. Girls wanted to make more future changes to a greater extent than boys (p=0.002). Conclusion The pupils showed commitment and willingness to act sustainably, but they also showed a feeling of powerlessness. The results suggest that HE-teaching has partly affected the pupils, but that it can be strengthened. An increased number of teaching-hours, increased interdisciplinary work and involvement of parents could create better conditions for a more sustainable future.

Background The teaching of Home Economics combines theory and practice. Most knowledge requirements are theoretical, but the subject includes practical cooking. The food is prepared with a purpose, which makes the food an educational tool. The student should be able to make healthy choices and gain knowledge to manage different everyday situations. Learning by doing summarizes pragmatism's view of the integration of theory and practice. In Home Economics, it means knowledge in action. With cooking techniques, students can proactively plan their cooking, read recipes, and solve unexpected challenges to develop their skills by training in authentic situations.Objective The purpose of the study was to investigate how teachers used cooking in Home Economics.Method Qualitative interviews were conducted with eight qualified, active teachers who teach Home Economics years 7–9. These were conducted using a semi-structured question guide. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis.Results Three main categories and eight subcategories were identified. The teacher started from knowledge requirements by prioritizing method cooking, using all food groups and starting from central content of the subject when the teaching was planned. The teacher also started from practical conditions such as time, budget, and the room design. The basic idea of intertwining theory and practice was difficult to achieve due to students' expectations and taste, which meant that teachers' sense of care for students affected the content. The cooking was adapted to students and to give practical students the opportunity to feel good in an otherwise theoretical environment.Conclusion The teaching and cooking opportunity had an educational purpose. However, teachers' ambitions were hampered by practical circumstances, such as time, location, and budget. They also considered student concerns that the food should be tasty.

Hållbar utveckling är ett område som skall ingå i grundskolans samtliga ämnen. De globalamålen i Agenda 2030 visar dock en komplexitet som kan vara svår att integrera i alla ämnen.Denna studie fokuserar på hem- och konsumentkunskapsundervisning i grundskolan. Syftet äratt belysa lärares erfarenheter av att arbeta med detta i sin undervisning. Studien omfattar sexsemistrukturerade intervjuer med lärare i hem- och konsumentkunskap. Centrala tankegångar istudien är baserade på Deweys resonemang om undervisning där meningsskapande, inquiry,demokratiska arbetssätt samt praktik och teori knyts samman till en helhet.Resultatet visar på en bredd i arbetssätt och de sätt ämnet integreras i undervisningen.Sammanfattningsvis visar studien att lärare tenderar undervisa om hållbar utveckling än attskapa ett lärande för hållbar utveckling. Lärarna arbetar främst med aspekterna hälsa, ekonomioch miljö där praktik och teori skapar en helhet. / Sustainable development is an area that must be included in all secondary school subjects.However, the global goals in Agenda 2030 show a complexity that can be difficult to integrateinto all subjects. This study focuses on Home Economics in secondary school. The purpose isto highlight teachers' experiences of working with this in their teaching. The study comprisessix semi-structured interviews with teachers of Home Economics. Central lines of thought inthe study are based on Dewey's reflection about teaching where meaning-making, inquiry,democratic methods as well as practice and theory are linked to form a holistic approach.The result shows a breadth of methods and the way the subject is integrated into teaching. Insummary, the study shows that teachers tend to teach sustainable development rather than createlearning for sustainable development. The teachers mainly work with the aspects of health,economic, and environmental issues where practice and theory form a holistic approach.

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet.