Is people’s appreciation for their bodies lower when they engage in more appearance comparison online and is this relation differs as a function of age? Previous research shows that body appreciation is important for people’s well-being and frequent appearance comparison is seen to be related to lower well-being. Research also shows age differences in body appreciation and the tendency to engage in comparison with others. There is a lack of studies looking at body appreciation that includes older people and men. Online social comparison has only been measured using narrow definitions of comparative behaviors. The current study aims to assess if lower body appreciation is seen for people who compare themselves more online and if this is moderated by age. An online survey was distributed to Swedish citizens over the age of 16. The survey asked about people’s body appreciation and the different online appearance-comparison behaviors they perform. A moderation analysis was conducted and showed that lower body appreciation is related to higher engagement in appearance comparison online and this relation was stronger for older people. This study expands the knowledge about body appreciation with a sample that is more representative of the Swedish population. It also expands the knowledge of how body appreciation is related to online social comparison. People generally seem to experience lower appreciation for their bodies when they engage in more online appearance comparison and the relationship is stronger for older people. / Är personers uppskattning för deras kropp lägre när de jämför sitt utseende mer med andra online och ifall relation ändras som en funktion av ålder? Tidigare forskning har visat att kroppsuppskattning är viktigt för personers välmående och frekventa jämförelser med andra har visats vara relaterade till ett försämrat välmående. Forskning har också visat att det finns åldersskillnader i både kroppsuppskattning och ens tendens att jämföra sig med andra. Det finns lite forskning som tittar på kroppsuppskattning bland äldre personer och män. Personers utseende-jämförelse online har tidigare enbart blivit mätt med smala mått som tittar på enstaka jämförelsebeteenden. Vår studie siktar på att undersöka om personer har lägre kroppsuppskattning när de jämför sitt utseende med andra oftare online och om den här relationen modereras av ålder. En online-enkät delades ut med frågor gällande kroppsuppskattning och frågor gällande olika typer av jämförelsebeteenden folk kan utföra online. Enkäten delades ut till svenska medborgare över 16 års ålder. En moderationsanalys genomfördes och visade att kroppsuppskattning var lägre bland personer som jämförde sin kropp oftare online och relationen var som starkast för äldre personer. Den här studien tillför mer kunskap om kroppsuppskattning med ett urval som är mer representativt för Sveriges befolkning. Studien tillför mer kunskap kring kopplingen mellan kroppsuppskattning och utseende-jämförelser online. Generellt så uppskattar folk sin kropp mindre när de ofta jämför sitt utseende med andra online och relationen var starkast för äldre personer.

Introduktion   Varje år drabbas ungefär 8000 kvinnor av bröstcancer i Sverige, vilket representerar cirka en fjärdedel av alla fastställda cancerdiagnoser hos kvinnor. Den vanligaste behandlingen av bröstcancer är att avlägsna tumörvävnad i form av mastektomi eller lumpektomi. Denna behandling kan påverka kvinnors upplevda kroppsbild samt psykiska och sexuella hälsa.   Syfte   Syftet med arbetet var att beskriva hur kvinnor upplever sin psykiska och sexuella hälsa, samt kroppsbild efter en mastektomi eller lumpektomi.   Metod  En kvalitativ litteraturöversikt valdes som design. Databasen som användes för att samla in data var PubMed. Tolv kvalitetsgranskade artiklar användes för att svara på arbetets syfte. Artiklarna lästes flertal gånger för att hitta nyckelfynd, likheter och skillnader. Dessa delades sedan in under tre teman vilket presenteras objektivt i resultatet.   Resultat   Resultatet visar att kvinnorna upplevde försämrad psykisk och sexuell hälsa efter att de hade genomgått mastektomi eller lumpektomi. Även deras kroppsbild påverkades negativt. Stress, oro och rädsla var framträdande känslor hos deltagarna. En del kvinnor valde att undvika sociala situationer och gjorde en förändring i sin klädstil. Det framkom att den sexuella lusten och synen på sin egen sexuella attraktion minskade efter operationen. Deltagare beskrev även positiva upplevelser, som en vilja att slåss mot cancern och överleva.  Slutsats   Kvinnor kan ha negativa upplevelser efter en mastektomi eller lumpektomi, men dessa erfarenheter är individuella och kan variera. Genom att ha kunskap om och förståelse för kvinnors upplevelser kan sjuksköterskor bättre bemöta det psykosociala behovet som uppstår i samband med mastektomi eller lumpektomi. / Each year, approximately 8 thousand women are diagnosed with breast cancer in Sweden, which represents approximately one quarter of all cancer diagnoses among women. The most common treatment for breast cancer is to remove tumor in the form of mastectomy or lumpectomy. This treatment can affect women's perceived body image, psychological and sexual health.   Aim  The purpose of the project was to describe how women experience their mental and sexual health, as well as body image after a mastectomy or lumpectomy.  Method  A qualitative literature review was chosen as the design. The database used to collect data was PubMed. Twelve quality-reviewed articles were used to answer the projects aim. The articles were read several times to find key findings, similarities and differences. These were then divided into three themes, which are presented objectively in the results.   Results  The results show that the women experienced a deterioration in mental and sexual health after they had undergone mastectomy or lumpectomy. Their body image was also negatively affected. Stress, anxiety and fear were prominent emotions in the participants. Some women chose to avoid social situations and made a change in their clothing style. It appeared that the sexual desire and the view of their own sexual attraction decreased after the operation. Participants also described positive experiences, like a will to fight the cancer and survive.   Conclusion  Women may have negative experiences after a mastectomy or lumpectomy, but these experiences are individual and can vary. By having knowledge of and understanding of women's experiences, nurses can better respond to the psychosocial needs that arise in connection with mastectomy or lumpectomy.

Syfte Dagens teknik har medfört en explosion av nätbaserade sociala medier där bilder av träning och kroppar är ett tydligt fenomen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kroppsideal skapas och framställs på internet och framförallt sociala medier. Till hjälp användes frågeställningarna: Hur gestaltar manliga fitness-profiler sig själv och sina kroppar på den nätbaserade tjänsten Instagram? Finns det kopplingar mellan dessa profilers kroppsgestaltningar och specifika kroppsideologier? (Rosenmann & Kaplan, 2014) Metod Arbetet utfördes med netnografisk metod i grunden, en metod specifikt fokuserad på kvalitativ forskning av internet. Tre manliga fitnessprofiler samt fem av varje profils bilder valdes utifrån popularitet på Instagram för att granskas och analyseras i relation till kroppsideal. Resultat Bilderna hade gemensamma egenskaper då dessa, ofta i gymmiljö, visade avklädda, extremt muskulösa kroppar med fokus på framsidan av överkroppen. Skilda egenskaper förekom, dock inte i någon signifikant bemärkelse. Kroppsideologin metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten (Rosenmann & Kaplan, 2014) präglade profilerna. Slutsatser Dessa fitnessprofilers framställning av sina kroppar stämde väl överens med dagens rådande muskulära kroppsideal som innefattar en slimmad, muskulös, väldefinierad kropp. Tydliga kopplingar kunde också göras till Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) kroppsideologi; metrosexuella-och konsumentmaskuliniteten. / Objective The advanced technology of today’s society has brought on a heavy uprising of social media where images of training and bodies are a common phenomenon. The aim of this study was to examine how body ideals are created on the internet, with focus on social media. Two questions were used to help with this objective: How do male fitness profiles portrait themselves and their bodies on the net based service Instagram? Do connections exist between these profiles portraits of the body and specific body ideologies? (Rosenmann & Kaplan, 2014). Method The study was carried out with a nethnographic method, a method specifically focused on qualitative research regarding the internet. Three male fitness profiles and five of their images each were selected based on popularity on Instagram to be examined and analyzed in relation to body ideal. Results The images had similar attributes which included that they, often in a gym environment, showed undressed, extremely muscular bodies with emphasized focus on the upper body. Differences were present in the images but not to any significant extent. The profiles were defined by the body ideology of metrosexuality and consumer masculinity (Rosenmann & Kaplan, 2014). Conclusion The representation of the images of these fitness profiles translate well into the current muscular body ideal that contains a lean, muscular, well defined body. Clear connections could be made to Rosenmann’s och Kaplan’s (2014) body ideology of metrosexuality and consumer masculinity.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två svenska modeföretag, Modefabriken och Klädverket, som båda påstår sig vara kroppspositiva visar detta i praktiken. Studien är genomförd inom ämnet textilt management. Studien är ur ett företagsperspektiv, men har även genererat inblickar från ett konsumentperspektiv. Data har samlats in genom primär- och sekundärdata. Studiens sekundära data har genererat ett teoretiskt ramverk som återfinns inom studier av ett västerländskt smalhetsideal och massmedias påverkan, modeindustrin och storlekar, vardagliga modeller och retuscherade modeller, kroppsideal och kroppspositivism. Studiens primära data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer i butik samt analys av fyra produktkategorier online. Studiens insamlade data har resulterat i en modifierad kommunikationsmodell för att undersöka hur företagen använder sig av provdockor i butik och modeller online för att visa sitt storleksspann. Judith Butlers Queerteori appliceras för att se om företagen har brutit sig loss från smalhetsidealet. Studiens resultat visar att både Modefabriken och Klädverket använder sig av provdockor i två storlekar, en normativ och en över norm. Båda dessa visar plagg med ett storleksspann från den minsta till den största storleken som företagen har. Slutsatsen av studien är att Klädverket visar sin kroppspositiva inställning i större utsträckning än Modefabriken, detta främst genom att använda sig av fler större modeller online, men även större provdockor i butik. Förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie men ur ett konsumentperspektiv. Detta för att komplettera studiens resultat med hur konsumenter uppfattar användandet av större provdockor och modeller. / The purpose of this study is to investigate how two Swedish fashion companies, Modefabriken and Klädverket, who claims to be body positive shows that in practice. The study is conducted within the subject Textile Management. The study is from a corporate perspective but has also generated some insights from a customer perspective. The data has been collected through primary and secondary data. The studies secondary data has generated a theoretical framework which includes a western society ideal of being skinny and the impact of media, the fashion industry and sizes, everyday models and edited models, body ideals and body activism. The primary data of the study has been collected through semi structured interviews, structured observations in store as well as analysis of four different product categories online. The collected data of the study has resulted in a modified communications model to investigate how companies uses mannequins in store and models online to show their range of sizes. Judith Butlers Queer theory is applied to see if companies have broken away from the skinny ideal. The result of the study shows that both Modefabriken and Klädverket use mannequins in two sizes. In their stores and online, they use one normative size and one size above the norm. Both shows garments with a size range from the smallest to the biggest size that the companies offer. The conclusion of the study is that Klädverket shows their body positive approach in greater extent than Modefabriken, mainly by using more plus sized models online but also bigger mannequins in store.

Inledning: Studien ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är flickor i tonåren en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa främst på grund av samhällets påtryckande normer och värderingar kring utseende. Forskning visar att det finns ett samspel mellan den psykiska ohälsan och kroppsmissnöjet och eftersom flickor i tonåren till stor del vistas i skolan är det av stor vikt att utforska hur skolan arbetar med den utsatta gruppen. Syfte: Studiens syfte var att utforska hur idrottslärare uppfattar att de arbetar med temat kroppsbild bland flickor i högstadiet. Detta för att öka förståelsen för möjliga faktorer som kan påverka kroppsbilden bland flickor i tonåren. Metod: För att kunna besvara studiens syfte valdes ett kvalitativt metodval i form av enskilda semistrukturerade intervjuer där totalt 10 deltagare fick representera resultatet. Resultat: Resultatet bygger på idrottslärarnas upplevelser och tankar kring hur de bör arbeta med ämnet kroppsbilder bland flickor. Då det inte finns några riktlinjer inom läroplanen för hur idrottslärare bör arbeta med problematiken behövs därför folkhälsoarbetet inriktas på att undersöka behovet hos målgruppen så idrottslärarens arbetssätt kan utvecklas. Konklusion: På grund av den begränsade forskningen finns det ett behov för att vidare studera kroppsuppbild utifrån en kvalitativ och kvantitativ aspekt för att ge en tydligare bild av idrottslärarens arbetssätt. / Introduction: The study gives an overall picture of how mental illness has become an increasingly common condition among children and young people. Therefore, teenage girls are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental illness, mainly due to society's pressure on norms and values ​​about appearance. Research shows that there is an interaction between mental illness and body dissatisfaction, and since girls in their teens spend a lot of time in school, it is of great importance to explore how the school works with this vulnerable group. The aim: The study’s aim was to explore how PE teachers work with body images among girls in the middle school. This is to increase understanding of possible factors that can affect the body image of girls in adolescence. Method: In order to be able to answer the study's aim, a qualitative choice of method was chosen in the form of individual semi-structured interviews in which a total of 10 participants had to represent the result. Result: The result is based on the PE teachers' experiences and thoughts on how to work with the subject body images among girls. Since there are no guidelines in the curriculum for how PE teachers should work with the problem, the public health work should therefore investigate the need for the volnurable group so that the PE teacher's work methods can be developed. Conclusion: Due to the limited research, there is a need to further study body image based on a qualitative and quantitative aspects to give a clearer picture of the PE teacher's way of working.

Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women and every year 8000 people in Sweden gets diagnosed. Today eight out of ten breast cancer patients survive and the survival rates increase every year. However, breast cancer is still the type of cancer with the highest death rate among women besides lung cancer. During a mastectomy the whole breast is surgically removed. The changes in appearance and body image after mastectomy can lead to psychological, emotional and sexual consequences that may have a change in quality of life among these patients. Aim: The purpose of this study was to explore women’s experiences of body image, quality of life, psychological- and sexual health after mastectomy due to breast cancer as well as to compare these expieriences between women who have and have not undergone breast reconstruction after mastectomy. Method: A literature review based on 18 scientific articles. Searches in Pubmed resulted in thirteen studies of quantitative design and five with qualitative design. Resultat: Four main themes were identified. Depression & Anxiety which described that mastectomized women showed greater symptoms of depression and anxiety compared to women who had undergone breast conserving surgery. In Body Image the women reported a negative change in body image post mastectomy. Sexuality showed that many women experienced that the mastectomy affected their sexual relations and partnerships. Lastly, in the theme Quality of life women declared a decreased self- esteem, emotional stability and social functioning negatively affecting quality of life. Conclusion: The experiences of mastectomy varies and are highly individual. However, many women experiences negative consequences following mastectomy. It is therefore important for nurses and other health workers to be aware of how mastectomy can affect patients in order to give an optimal care and support. / Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år får fler än 8000 en bröstcancerdiagnos i Sverige. Överlevnaden i Sverige är åtta av tio drabbade och antal dödsfall minskar varje år. Trots detta är bröstcancer, efter lungcancer, den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor. Vid mastektomi avlägsnas hela bröstet, vilket leder till en kroppslig förändring. Detta kan påverka kvinnor i olika aspekter såsom den psykiska hälsan, kroppsbild, sexualitet och livskvalitén. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnors upplevelser av kroppsbild, livskvalité, sexuella-och psykiska hälsa efter att ha genomgått en mastektomi samt jämföra upplevelserna av kroppsbild, livskvalité, sexuella-och psykiska hälsa mellan kvinnor som genomgått en mastektomi och kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Databasen PubMed användes för informationssökning. Urvalet resulterade i tretton kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: Huvudteman som presenterades var depression & ångest som visade att kvinnor efter en mastektomi uppvisade en högre grad av depressions-och ångestsymptom än kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion. Kroppsbild redogör att kvinnor hade sämre självbild efter att ha opererat bort bröstet än innan operationen. Sexualitet klargör att kvinnors sexuella- och partnerrelationer påverkades negativt på grund av det förändrade kroppsutseendet. Livskvalité, beskriver att kvinnor hade sämre självförtroende, emotionell stabilitet samt social funktion vilket orsakade en sämre livskvalité Slutsats: Kvinnors erfarenheter och upplevelser efter genomgången mastektomi är högst individuella och varierande. Resultatet i denna studie belyser dock många negativa erfarenheter och välbefinnande. Forskning inom området ger sjuksköterskor och annan vårdpersonal kunskapen om hur psykosocialt och emotionellt lidande pre- och postoperativt kan förebyggas i samband med mastektomi.

Bakgrund: Hysterektomi är ett operativt ingrepp där kvinnans livmoder avlägsnas helt eller delvis. Ingreppet är en av de vanligaste större gynekologiska operationer som genomförs. Hysterektomi tillämpas för att förebygga lidande, lindra symtom och för att bota sjukdom. Den kan även tillämpas akut vid svåra förlossningskomplikationer. Livmodern är oftast förknippat med kvinnlighet, och därför kan kvinnan uppleva behandlingen som stressfull.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av tiden efter en hysterektomi.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: En planerad hysterektomi kan bidra med en ökad livskvalitet i kvinnans liv. Detta grundar sig i bland annat hur stora besvär de led av innan operationen. En akut hysterektomi kan däremot upplevas traumatisk och ge en negativ syn på operationen. En hysterektomi kan leda till en förändrad kroppsbild, då kroppen genomgår stora förändringar under en kort tid. Kvinnan kan också uppleva en emotionell påverkan då en känsla av förlust kan tillkomma. Upplevelserna kan variera beroende på vart kvinnan är i sitt liv. En kvinna som är i fertil ålder och med en önskan om barn kan påverkas mer negativt än en kvinna som känner sig klar med det livsstadiet. Kvinnan har vid en hysterektomi ett stort behov av stöd och har uttryckt behov av information.Slutsats: Beroende på vart kvinnan är i sitt liv så varierar hennes omvårdnadsbehov och hennes upplevelser av hysterektomi. Information och stöd är av stor vikt för att kvinnan ska kunna återhämta sig snabbt efter operationen. Sjuksköterskan uppgift är att tillgodose kvinnans behov för att ge en så bra upplevelse som möjligt av hysterektomin. / Background: Hysterectomy is an operative procedure where parts or the entire uterus removes. The procedure is one of the most common bigger gynecological operations being performed. Hysterectomy is being done to prevent suffering, to relieve symptoms and to cure sickness. It can also performed when severe childbirth-complications happens. A uterus is often associated with femininity, and because of that women can find the procedure stressful.Aim: The aim with this literature review is to shed light to the women’s experience of the time after a hysterectomy.Method: A qualitative literature review, which is based on 10 scientific articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO.Results: A planned hysterectomy can contribute with increased quality of life in the woman’s life. This is based on how severe their symptoms where before the operation. An emergency hysterectomy can however be experienced as traumatic and give a negative view on the procedure. A hysterectomy can give a changed body image, because the body goes through big changes in a short matter of time. The women can also have an emotional impact, because they can experience a feeling of loss. The experiences can be different depending on where the women are in their lives. A woman who’s fertile and has a wish to carry a child can experience the hysterectomy more negative, more than a woman who is done with that stage of life. Women who undergoes a hysterectomy have a need for support and express the need for information.Conclusion: Depending on where the woman is in her life, her needs and experiences vary. Information and support is important for the woman so she can recover fast after the operation. The nurse job is to satisfy the woman’s need to able to give a positive experience.

Övervikt och obesitet ökar världen över vilket leder till att sjuksköterskan regelbundet kommer möta dem som patienter i sitt omvårdnadsarbete. Personer med övervikt och obesitet upplever ofta fördomar från både samhället och sjukvården vilket kan leda till stigmatisering och skuldkänslor. Forskning visar på att den viktnedgångmetod som används av sjukvården inte fungerar för alla och att metabolism påverkades av att öka och minska mycket i vikt. Studiens syfte var att undersöka om Health At Every Size kunde användas som ett alternativt förhållningssätt vid omvårdnad av personer med övervikt och obesitet för att fokusera på vilka små och hållbara livsstilsförändringar patienten är kapabel att utföra istället för att sätta mål som patienten inte kan uppnå. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie som genomfördes med en induktiv ansats. Resultatet identifierade fyra teman, effekter på ätande, effekter på måendet, effekter på kroppen och mötet med vården. HAES-metoden ledde till att personer med övervikt och obesitet fick förbättrad kroppsbild och ökade deras upplevelse av hälsa och gjorde mer hälsosamma val i sin kost och motion. Deltagare gick inte ner i vikt men de gick inte heller upp i vikt. Mer kvalitativ forskning krävdes inom området för att kunna göra en bättre bedömning om personernas uppfattning av HAES-metoden och forskning under längre tid krävdes för att kunna se långsiktiga slutresultat. / Overweight and obesity are on the rise worldwide which means that nurses will regularly encounter larger patients in their caring work. People with overweight or obesity often experience prejudice from both society and medical staff, which can lead to stigmatisation and feelings of guilt. Research shows that the weight loss methods endorsed by medical professionals does not work for everyone and that metabolism rates were effected by radical changes in weight. The aim of the review was to illustrate Health At Every Size (HAES) as an alternative approach when caring for patients with overweight or obesity in order bring focus to all the gradual lifestyle changes that the patient can do rather than setting unrealistic goals.  The method uses was a general literature study with an inductive approach. The result identified four themes, effects on eating, effects on general wellbeing, effects on the body and meeting healthcare. Use of the HAES-model led to that people with overweight and obesity generally had a positive effect on body image, felt a greater sense of wellbeing, developed better eating habits and felt less threatened by physical exercise. The method did not lead to any weight loss but neither did participants gain weight. The majority of articles found used a quantitative approach and more qualitative research is needed on the subject in order to gain a better understanding of patients’ experiences of the approach and the field in all requires more longitudal research in order to better see the long term effects.

This paper uses a quantitative and qualitative approach to analyze whether the Swedishfitness clothing brand I Can I Will’s representation in their online shop corresponds with theirspoken concept of being a brand for everyone who works out regardless if you are training togain strength, change your looks or just because you enjoy it. The quantitative analysisinvestigates the models length compared to height statistics around the world, and theirclothing size relative to social norms about the ideal body. The qualitative analysis is basedon examining visual signs such as eye contact, body language, posture and fitting of clothing.These components are analyzed through a body positivity and gender perspective, usingtheories about representation, body positivism, the ideal body, gender roles, male gaze,advertising and commodities.Findings suggest that there is a lack of representation of different bodies in I Can I Will’sonline shop. The male models are exclusively tall and muscular and the female models aremostly thin or slim. The few times female representation of a larger size occurred, the modelsstill had the, according to society, ideal body. In the visual analysis, there was nothing thatcould be perceived as norm breaking as all of them are following the social structured genderroles. To summarize, the clothing companies representation does not correspond with itsspoken concept of addressing everybody who wants to train regardless of their looks, it seemslike they only like to address tall and already well-trained men and mostly slim women with abody shape where breasts and hips are wider than their waist.