Trends have shown an increasing interest of moving out of the city to live near the nature. Since the beginning of the industralization in the 19th century the population have decreased in rural areas. The ongoing pandemic has forced several humans to work from their homes. As humans have been spending more time in their homes new values have been discovered which hasn’t been recognized before. Teleworking is giving humans the opportunity to move further away from their offices, out to the countryside. The Swedish countryside consists in majority of villas which may only suit a certain type of people. To attract a variation of population in rural areas a solution could be building alternative residences. In this study an investigation has been made according to what kind of residences students finds attractive. Results have shown the majority of the students would wish to have open, common areas and live nearby service and nature. Further the students would prefer an assorted residential area containing residences in different colours and shapes. Using the results from the investigation a proposal was designed.

No description available.

Today there is a wish from building entrepreneurs to be able to have other activities than traditional commercial areas on the street level in the residential housing while keeping the open store front windows facade. Another challenge today in development of cities are partially to maintain a socially sustainable city. A mix of housing,commercial, entertainment, and services make the area become more attractive to both men and women, entrepreneurship and civil society. By mixing the use there is a possibility to reduce segregation and strengthen a city’s capacity to build unity; social development. Live-work units can meet both these demands. The purpose of this master thesis is to illustrate how so called live-work units could be organized in a block in an urban environment. Live-work units are a new phenomenon in Sweden and, therefore, this study partially focuses on describing this type of living and its special requirements. A methodology is proposed for identifying if a location is suitable for live-work units and for what type of units; furthermore, parameters and regulations affecting the usage of live-work units are described and a method for design is proposed.

A 1980’s office block is threatened with demolition, leaving space for high-end housing in a local suburban area to Stockholm. Through presenting decision-makers with a choice and demanding action, I suggest a new future for this unwanted architecture.  The 32.000 sq m building is turned into 300 temporary rental apartments, following a strong structural logic to keep investment low. The found structure is used as a tool for contrasting the mainstream housing development of today, caring for urban diversity, ecology and coexistence.  The thesis project investigates if and how the repurposing of structures not meant for residential use into apartments can be a tool to challenge accelerating segregation. I present a design proposal for the 300 flats and additional functions, and discuss if the qualities of the spaces achieved can have any effect on diversity in the area and the norms of conventional building and the idea of the home. Tentatively, I suggest that the use of existing buildings conceived to be out of date and on the bottom of their market value development, can be a method to make the city more diverse. The role and resources of the architect student make this option possible. / Ett kontorskomplex från 1980-talet är rivningshotat för att lämna plats åt exklusiva bostadsrätter i en närförort till Stockholm. Genom att föreslå en ny framtid för den arkitektur som nu är ouppskattad, erbjuda beslutsfattarna ett reellt alternativ och kräva politisk handling. De 32 000 kvadratmetrarna kontorshus byggs om till 300 tillfälliga hyreslägenheter. Genom att följa byggnadens starka strukturella logik hålls kostnaderna låga. Den befintliga strukturen används som för att skapa lägenheter som kontrasterar mot den förhärskande konformiteten i bostadsbyggandet, och för att värna om urban mångfald, miljö och samlevnad. Examensarbetet undersöker om och hur omnyttjande av byggnader som inte är avsedda för boende till lägenheter kan vara ett verktyg mot den ökande segregationen. Mitt gestaltningsförslag för de 300 lägenheterna med omgivande funktioner utgör bakgrund till en diskussion om vilken effekt det byggda kan ha på diversitet i området och på normerna om konventionellt bostadsbyggande och idén om det goda hemmet. En försiktig slutsats är att byggnader med ett upplevt och marknadsmässigt lågt värde kan vara kärnan i en metod för att göra staden mindre segregerad, även inom dagens ekonomisk-politiska system. Den roll och de resurser en arkitektstudent har är ett sätt att möjliggöra sådana alternativa förslag.

Introduction (and purpose)- We as humans and as engineers need to build in a sustainable manner for the families of today while considering the coming generations.A new type of collective housing is hence needed in Jönköping that could ensure building in a more social sustainable way. The purpose of this study is to help in understanding which aspects people prefer in a collective house and further on illustrate the floorplans of a collective house based on the survey’s results. Method – Literature study was used to acquire all relevant knowledge about social sustainability and collective housing. A quantitative survey was then used to study the housing conditions of different families and the relationships they have with their neighbours. Results – Respondents that were interested in social sustainability as a concept and collective housing as a way of living answered the web-based questionnaire. Living in a good location, in a safe area and having good relationships with neighbours were the most important aspects in a household. The economical- and social factors ranked as the most important driving factors that would make families consider moving into a collective house. Approximately half of the respondents had no relationship with their neighbours and just greeted them when they ran into each other, while a large number of respondents believed that a stronger relationship could be formed with their neighbours if they had a place in the building to share a hobby with them. An illustration of a multi-family collective housing will be presented which was a combination of people’s opinion, literature, and cases. Analysis – Many respondents prioritized living close by to schools, work, or city. This is because a person’s surroundings can affect their feeling of safety in an area, thus helping them form social networks with those sharing those same surroundings. This inturn, helps prolong a households age which creates a stable and safe environment for the residents. The entrance point of the building is usually its main entrance, however due to the respondents answers the street around the building marks the beginning of the journey from the surrounding site and throughout the building. Discussion – The high response that the questionnaire gathered was a result of the respondent’s interest in social sustainability or collective housing. Respondents belonged to different age groups which ensured a high reliability. A higher reliability could have been ensured if it was for example shared with people who are already living in collective housing as they would have a clearer idea on what it is like to live in one,and their experiences could have been fruitful to the thesis. One’s psychological health is known to be enhanced through the interaction that the people can have in their buildings shared premises. Choosing a location for the illustration of the house would have changed the buildings architectural form, gave different window placement, other entrances, amongst others. The methods chosen for this study was however reliable as they created a clear path for the authors to guide in illustrating the building so that a person could visualise the respondents answers instead of just reading them. / Introduktion (och syfte) – Vi som människor och ingenjörer behöver bygga på ett hållbart sätt för dagens familjer, med hänsyn till kommande generationer. En ny typ av kollektivhus behövs därför i Jönköping, som säkerställer att man bygger på ett socialt hållbart sätt. Syftet med denna studie är att hjälpa till att förstå vilka aspekter gemeneman föredrar i ett kollektivhus, och illustrera detta genom planskisser baserade på insamlade enkätsvar. Metod – För att erhålla relevant kunskap om social hållbarhet och kollektivt boende användes litteraturstudier. En kvantitativ undersökning användes för att studera respondenternas bostadssituation och deras relationer med sina grannar. Resultat – Respondenterna som hade ett intresse i social hållbarhet som ett koncept, och kollektivboende som ett sätt att leva, besvarade den webbaserade enkäten. Att kunna bo i ett tryggt område, med ett bra läge och ha goda relationer till ens grannar var de viktigaste aspekterna i ett hushåll. Ekonomiska och sociala faktorer räknades som de mest viktiga faktorerna som driver familjer att kunna tänka sig flytta in till ett kollektivhus. Cirka hälften av respondenterna hade inga relationer alls med sina grannar och hälsade bara när de stötte på varandra. Stor andel av respondenterna trodde att en starkare relation kunde skapas med grannarna om det fanns en yta i byggnaden där de kunde dela en hobby tillsammans. En illustration av ett flerfamiljskollektivhus presenteras, vilket grundas på resultat av enkätsvar, litteratur och analys av enskilda fall. Analys – Många respondenter prioriterade att bo nära skolan, arbetet eller centralt. Detta kan bero på att ens omgivning påverkar känslan av trygghet, och man får en starkare relation till de vars omgivning man delar. Det kan i sin tur, förlänga livslängden för ett hushåll och på så sätt skapa en stabil och säker miljö för de boende. Ingången på en byggnad är vanligtvis dess huvudentré, men på grund av respondenternas svar valde vi gatan runt byggnaden för att markera början på resan från den omgivande platsen och genom hela byggnaden. Diskussion – Den höga svarsfrekvensen i frågeformuläret berodde på respondenternas intresse för social hållbarhet eller kollektiva bostäder. Respondenterna tillhörde olika åldersgrupper, vilket garanterade en hög reliabilitet. En ännu högre reliabilitet kunde ha säkerställts om den till exempel delades med personer som redan bor i kollektivabostäder, eftersom de skulle ha en tydligare uppfattning om hur det är att leva i ett, ochderas erfarenheter kunde ha varit fruktbara för avhandlingen. Det är känt att ens psykologiska hälsan förbättras genom den interaktion som människorna kan ha i de gemensamma lokalerna i sina byggnader. Att välja en plats för illustrationen av huset skulle ha förändrat byggnadens arkitektoniska form, olika fönsterplaceringar, olika ingångar intill byggnaden, bland annat. Metoderna som valts för denna studie var dock tillförlitliga eftersom de skapade en tydlig väg för författarna att följa när de illustrerade byggnaden så att en person kunde visualisera respondenternas svar i stället för att bara läsa om dem.

This thesis uses multilinear regression analysis to identify the variables and the magnitude of the variables affecting the housing market in Vasastan, a district of Stockholm, Sweden. We then make an attempt to generalize the results to the entire Stockholm area, and reason around why certain factors may be important drivers of price. The factors identified to affect the prices are the number of rooms, living area, floor number, fee and age of the building. Some results we find are intuitive while others are less so. Some of the factors in our regression model can be changed without a massive change in construction price, which means there is a real world application of our thesis to increase the value of newly built apartments. / Denna uppsats använder multipel regressionsanalys för att identifiera variablerna som påverkar bostadsmarknaden i Vasastan, ett område i Stockholm, Sverige, samt magnituden på dessa variabler. Därefter gör vi ett försök att generalisera resultaten för hela Stockholmsområdet, och resonerar kring varför somliga faktorer kan vara viktiga för att driva priser. Faktorerna som visas påverka priserna är antalet rum, boyta, våning, avgift och fastighetens ålder. Vissa av resultaten anser vi är intuitiva, medan andra inte bedöms vara det. Vissa av faktorerna i vår regressionsmodell kan ändras utan att drastiskt påverka byggpriset på fastigheten, vilket innebär att det finns en verklig applikation i vår uppsats för att öka värdet på nybyggda lägenheter.

Housing is an important role in society as people spend large parts of their lives there. A home is a place that must contain all essential living functions but also be constantly adapted to new needs that arise. This has led to, that Sweden since industrialization in the 1850s, has gone through several different changes that have affected housing design. This has resulted in that residential architecture today is being categorized as different eras. In many cases, it is not an individual event that has driven this change, but rather a series of events that have gained great significance in interaction. With constant societal changes and changing lifestyles that, for example, the outbreak of Covid-19 has brought, demands are also placed on homes to follow societal developments and adapt to these new needs. The purpose of the study is to gain a deeper insight into the connection between housing design and human life needs to be able to understand how housing design can be adapted to major societal changes that create new needs. To achieve the purpose and answer the research questions, a literature study was conducted on the characteristic eras of housing design from 1850 until today. In addition to the literature study, four interviews were also conducted with different architects who have solid experience in housing design to create a deeper understanding of the connection between living needs and housing architecture. The study's more important conclusions are that human living needs have always been the driving force to create a change in the living environment. The changes that have taken place over the years have aimed to improve the housing situation for society as a whole and constantly improve something that has been shown to be deficient in previous housing design. However, the results have been variable as some parts of the living environment have improved while others have been poorly designed. It is based on the fact that too much focus has been on solving a specific problem, which has led to the whole aspect of the living environment has been forgotten. The study has also found that the societal change that Covid-19 brought has led to an increase in time spent at home as well as working from home. This has persisted even after the pandemic to a greater extent than before, which has resulted in that the demand for a workplace at home has increased. As a result, qualities such as envelopment and seclusion have also become more important in parallel with social surfaces and proximity to nature. This is the result of people spending more time at home today, which has created new needs for both functions and qualities.

The purpose of this work has been to investigate how housing can be designed to be more sustainable and to design a sustainable collective housing based on the information obtained through this work. The concept of sustainability in this report has been divided into two main aspects: ecological and social sustainability. Based on literature studies, our own surveys as well as observations of other collective housing projects and sketch work, a housing has been designed that meets some of our predetermined goals. These goals mainly revolve around the design being: sustainable based on certain chosen aspects, practical to live in, and appealing to people by offering some comfort and respecting the residents’ need for privacy. The literature study includes information about collective housing, the history of collective housing in Sweden, existing implementations of collective housing, surveys, and requirements in BBR (Boverkets byggnadsregler). Subsequently, observations of other collective housing projects have been made to serve as a starting point of the design. The method includes the approach used to achieve the results. This includes the survey and the sketch work that led to the final design. The survey was sent out to and answered by one hundred people and the data received from the seventeen questions have served as a basis for the design of this project. The suggestions for functions that were received by the respondents have been of particular importance to inspire the choice of functions in the final design. Among other things, these led to the choice to include an outdoor gym. Two prototypes of collective housing were profiled during the sketch work, which were then abandoned in the process of designing something that better lived up to the goals of the project. The final design resulted in a building divided in three floors that includes six collective apartments with additional common rooms that are shared between the apartments. The site plan shows two of the designed collective housing buildings sharing a courtyard. In addition to the fact that it has been possible to establish that collective housing has certain implicit positive advantages, certain specific attributes which make a collective more sustainable. The basic benefits of collective housing include that it can reduce social isolation and bring benefits for the environment by reducing our collective consumption and use of space. Specific design choices that have proved to be more sustainable and have been included in this design are: Minimized living space per person and a high number of shared spaces, as well as features in the accommodation that encourage sharing. In order for the accommodation to also take into account people's preferences, the bathrooms have for example been made private. Some compromises have been made in the design of the accommodation in order to appeal to more people, who can hopefully become more open to this form of housing. / Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur boenden kan utformas för att bli mer hållbara, samt baserat därpå gestalta ett hållbart kollektivboende. Begreppet hållbarhet i denna rapport har delats in i två huvudaspekter: ekologisk och social hållbarhet. Utifrån litteraturstudier, egna enkätundersökningar, observationer av andra befintliga kollektiv och skissarbete, har ett boende gestaltats som uppfyller några av våra förutbestämda mål. Dessa mål är att boendet ska utformas för att bli mer hållbart utifrån de valda aspekterna och praktiskt att bo i, samt tilltalande för människor genom att erbjuda viss bekvämlighet och respektera de boendes behov av privatliv. I litteraturstudien omfattar information om kollektivbostäder, kollektivhusens historia i Sverige, existerande implementeringar av kollektiv och enkätundersökningar samt krav i BBR. Därefter har observationer av andra kollektivhus gjorts. Dessa har sedan fungerat som en utgångspunkt för gestaltningen i detta projekt. Vår metod innefattar en egen enkätundersökning samt det skissarbete som ledde till den slutgiltiga gestaltningen. Enkäten har skickats ut till och besvarats av 100 personer. Svaren vi erhöll på de 17 frågorna har fungerat som underlag för resonemang bakom våra beslut i gestaltningsarbetet. De egna förslagen på rum som respondenterna angivit har varit av särskild betydelse som inspiration för valen av rum i bostaden. Bland annat så medförde de valet att inkludera ett utegym. Två prototyper av kollektiv profilerades under skissarbetet vilka senare övergavs för att komma fram till något som bättre levde upp till målen med arbetet. Det slutliga resultatet gav ett kollektivboende i tre våningar som omfattar sex kollektivlägenheter med ytterligare gemensamma rum som delas mellan kollektivlägenheterna i byggnaden. Situationsplanen visar två av det gestaltade kollektivboenden på en delad innergård. Förutom att ha kunnat fastställa att den kollektiva boendeformen har vissa grundläggande positiva fördelar har vi kunnat bestämma vissa specifika attribut som gör ett kollektiv mer hållbart. De grundläggande fördelarna med kollektivt boende innefattar att boendeformen skapar relationer och minskar den sociala isoleringen i samhället och att den ger fördelar för miljön genom att minska människors konsumtion och ytanvändning. Specifika fördelar som har visat sig vara hållbara och som har inkluderats i denna gestaltning innefattar: Minimerad boyta per person och högt antal delade utrymmen samt funktioner i boendet som uppmuntrar till delande. För att boendet även ska ta hänsyn till människors preferenser så har till badrummen exempelvis gjorts privata. Vissa kompromisser har gjorts i boendets gestaltning för att tilltala fler människor, som förhoppningsvis kan bli mer öppna till boendeformen.

Som del av Miljonprogrammet uppfördes under 1960–70-taleten del bostadsområden med anpassbara bostäder byggda med byggsystemet Skarne66. Detta innebar att flyttbara väggelement möjliggjorde förändring av bostädernas planlösningar. Denna inbyggda möjlighet till förändring skapar idag ett dilemma för kulturvårdens bevarandepraktiker som traditionellt sätt ägnat sig åt att bevara ett originalskick. Studiens syfte är därav att undersöka vilka tankar som låg till grund för uppförandet av 1960–70-talets anpassbara bostäder. Och arbetet ämnar besvara frågeställningen om dagens bevarandepraktiker står i motsättning till 1960–70- talens arkitekturteorier? Metoderna som tillämpas för att ta reda på detta är litteraturstudier, intervjuer samt en fallstudie av bostadsområdet Västra Orminge i Nacka. Resultaten visar att tongivande tankar vid uppförandet var rationalisering, funktionalitet och boendeinflytande. Anpassbarheten visade sig utnyttjas främst vid förändring i familjekonstellationer, och funktionen att montera ner väggelement finns kvar och brukas i viss utsträckning än idag. Utifrån tankarna bakom uppförandet diskuteras hur ett bevarande av de anpassbara bostäderna bör utföras. För att utröna detta analyseras hur Dean Sullys förklaringsmodell gällande materialfokuserat, värdefokuserat respektive människofokuserat förhållningssätt står i relation till bevarande av anpassbara bostäder. Slutsatser som dras är att ett traditionellt materialfokuserat förhållningssätt till bevarande inte är kompatibelt med 1960–70-talets anpassbara bostäder. Ett förslag som grundas i det undersökta materialet är att ett ”funktionalistiskt förhållningssätt” skulle vara ett alternativ för denna typ av bostäder. / As a part of the Swedish Million Programme during the 1960-70s some residential areas were constructed with movable inner walls using a construction system called Skarne 66. In other words, they built flexible housing. The built-in function of change brings a dilemma to the conservation/cultural heritage field who ́s priorities for a long time has been to conserve objects in their original state. The purpose of this study is therefore to examine which thoughts laid the foundation to the 1960-70s flexible housing. The study aims to answer the question if today’s conservation practices stand in opposition to the 1960-70s architectural theories. The methods used to answer this question is literature study, interviews and a case study of the residential area called Västra Orminge in Nacka. The results show that influential theories during the time period was rationalization, functionality and residential influence. The flexibility was shown to mainly be used when family constellations changed. The function to dismantle the movable walls is still functional and used to some extent to this day. Then there is a discussion about how flexible housing should be conserved, with the influential theories from the 1960-70s as a backdrop. To find out how it should be done Dean Sully ́s explanatory model about materials-based, values-based, and peoples-based approach to conservation stands in relation to conservation of flexible housing. Conclusions drawn from this is that the more traditional approach to conservation, material-based, is not compatible with the flexible housing of the 1960-70s. A suggestion based on the examined literature is that a “functionalistic approach” could be an option when dealing with flexible housing.