Barnen tillbringar en stor del av sin dag i förskolans lärmiljöer. Pedagogerna som arbetar i förskolan stimulerar barnen och har ansvaret för deras ständiga utveckling inom olika ämnen. Förskolan ska erbjuda en god miljö för barnen. Vi upplever att en god miljö handlar om pedagogernas och rektorns tolkningsförmåga. Hur kan pedagogerna erbjuda varierade miljöer och vem bör ansvara för skapandet och utvecklingen av lärmiljöer? Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas syn på, samt delaktighet i, utformandet av pedagogiska lärmiljöer inomhus. För oss författare är ämnet högst relevant och aktuellt i vår kommande yrkesliv som legitimerade förskollärare. Delstudie 1 genomförs med kvalitativa intervjuer med inslag av tolkande hermeneutisk metod och ger överblick från sex pedagoger som reflekterar över pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Delstudie 2 är en kvalitativ enkätundersökning med inslag av några kvantitativa frågor. Utgångspunkt i studien är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori där vi med hjälp av begreppen: interaktion, proximala utvecklingszon, mediering, informell och formell undervisning, delaktighet analyserar datan. Studiens resultat indikerar att hela arbetslaget bör ansvara för utveckling och skapandet av pedagogiska lärmiljöer i förskolan. Utifrån vår tolkning finns det både möjligheter och hinder som uppstår i arbetet med pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Resultaten visar att hinder kan vara förskolans begränsade planlösningar, pedagogernas tidsbrist och kommunens ekonomi. Möjligheter är bland annat pedagogernas och barns kreativitet i skapandet av lärmiljöer samt hållbar materialanvändning exempelvis naturmaterial och materialet som redan finns i förskolan. Resultaten visar hur pedagogerna deltar i utveckling och skapandet av lärmiljöer. Det lyfts fram i studien hur planering och skapandet av lärmiljöer är ett kontinuerligt arbete som inkluderar bland annat observationer, reflektioner och utformandet när det gäller lärmiljöer i förskolan. Hälften av studiens deltagare upplever att yrkeserfarenhet påverkar engagemang i planeringen av pedagogiska lärmiljöer och andra hälften anser att yrkeserfarenhet inte är kopplat till engagemang. Resultaten exemplifierar hur barnens inflytande och delaktighet i skapandet av pedagogiska lärmiljöer kan se ut.

Syftet med denna studie var att belysa speciallärares erfarenheter av hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas hos elever på lågstadiet. De frågeställningar som har studerats rör hur språklig sårbarhet kan förstås hos elever, framgångsrika undervisningsmetoder samt specialpedagogiska insatser för elever i språklig sårbarhet. Genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare som är verksamma på lågstadiet, har empiriskt material samlats in. Informanternas svar har tematiserats med hjälp av tematisk analys och har jämförts med tidigare undersökningar och teorier gällande perspektiv på språkliga svårigheter. Studiens teoretiska referensram utgår från de tre specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv samt organisation- och systemperspektiv, vilka har legat till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet. Studiens huvudsakliga resultat visar att tidig identifiering och tidiga insatser anses vara av stor betydelse för att motverka sårbarhetens påverkan på lärande och utveckling hos eleven. I resultatanalysen synliggörs relationen mellan elevens förutsättningar och de förutsättningar som finns i lärmiljön, där en anpassad och språkligt tillgänglig lärmiljö antas motverka konsekvenserna av sårbarheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är ett flexibelt arbetssätt av vikt i syfte att ge eleven en så tillgänglig lärmiljö som möjligt. Samverkan mellan olika professioner, såväl i som utanför skolan, framhålls, tillsammans med tillräckliga resurser i form av personal och tid som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja elever i språklig sårbarhet. Slutsatsen som dras av studien är att det är viktigt att se elevens hela situation och alla de delar som den språkliga sårbarheten kan påverka. Anpassningar och insatser bör göras i den fysiska och pedagogiska lärmiljön, såväl som i den sociala lärmiljön, för att minska konsekvenserna av den språkliga sårbarheten i såväl kunskapsutveckling som i den sociala utvecklingen.

The aim of this study is to look into the learning environment and learning conditions of regional library employees. The study has a qualitative and deductive approach. The theoretical position of the study is Fuller and Unwin’s continuum for expansive versus restrictive learning environments, which is drawn upon Lave and Wenger’s theory of situated learning and Engeström’s expansive learning theory. Fuller and Unwin’s conceptual model of expansive and restrictive learning environments is used as a lens to collect and analyse data. Six semi-structured interviews have been conducted with regional library employees at two different library development units. The results, based on the perspective of the regional library employees, show that the learning environment can be seen as both restrictive and expansive. The findings indicate that the learning environment is expansive when it comes to the individual's opportunity to learn and develop within their role and restrictive when it comes to learning that challenges the organisation of work. The findings also indicate that the integration of formal and informal learning is facilitated by the supportive learning climate in a workgroup, by teamwork and cooperation, by group learning through dialogue and by group attendance at formal learning activities. Furthermore, the integration of formal and informal learning seems to be impeded by current standards of best practice and social structures which emphasize learning as transfer. The integration also seems to be impeded by a limited scope of action due to multiple learning environments represented by multiple contexts such as the regional library, the individual public libraries in each region and the municipalities that those public libraries belong to.

Mitt syfte med rapporten är att undersöka hur förskollärare uppfattar värdet avutomhuspedagogik och vilka faktorer som gör (har betydelse för) om undervisningenbedrivs utomhus. I arbetet finns det två frågeställningar som jag vill undersöka i minstudie. Den första är, vilka värden/fördelar ser förskollärare med planerad undervisning iutomhusmiljö och den andra innefattar vilka faktorer som har betydelse förförskollärares val av lärmiljö. Jag har genomfört samtalsintervjuer via telefon ochmetoden som jag använt mig utav i studien är en kvalitativ intervjustudie. Resultatet istudien enligt förskollärarna visar på att utomhuspedagogiskt arbetssätt främjar barnslek, lärande och utveckling samt livskvalitet. Studien visar även att finns ett antalramfaktorer som påverkar förskollärarens val av lärmiljö vid undervisningstillfället

Utomhusmiljön kommer ofta i skymundan och pedagogers fokus hamnar på inomhusmiljönoch dess betydelse för barns lärande och utveckling. Enligt forskningen i föreliggande studieser inte pedagogerna alltid utomhusmiljö som en undervisningsmiljö samt att de intar en passivroll. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka diskurser som pedagoger framhåller när de talar om lärmiljöer utomhus och dess betydelse för barns lärande och utveckling.Frågeställningen är; Vilka diskurser kommer till uttryck i pedagogers beskrivningar omutomhusmiljön? Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och diskurspsykologi, då det som analyseras är det talande språket. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger varav tre stycken arbetar I Ur och Skur förskolor. Med hjälp avanalysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering, retorik, funktion och effekt analyseradesdet inhämtade materialet. Studiens resultat synliggör fyra diskurser: Rörelse i förhållande till lärande, Närmiljön som resurs för lärande, Pedagogens positionering i utomhusmiljön samt Materialets agens och dess betydelse för lärandet. Utomhusmiljön lyfts fram som en positivmiljö för barns lärande och utveckling, särskilt som en miljö för rörelse av hela kroppen där kreativt tänkande frigörs i mötet med naturmaterial. I pedagogers uttalande blir det tydligt att de ser utomhusmiljön i ett vidare perspektiv än enbart förskolegården och närmiljön ses som en viktig och utmanande plats.

Sammanfattning Studiens resultat visar hur viktigt det är med en genomtänkt och planerad lärmiljö utifrån barnens intressen och behov för att främja barns språkutveckling och deras sociala samspel. Att använda sig av kommunikationsverktyg i miljön visar att barnen kan kommunicera med varandra och att det ger förutsättningar för att barnen ska förstå varandra. Studiens resultat visade också på hur betydelsefullt det är att vara en närvarande pedagog i leken för att kunna stötta barnen i deras samspel men också för att utveckla deras språk med hjälp av att benämna korrekta begrepp, samt för att tillgodose barnens behov. Studien visar också på problem som kan uppstå. Svårigheten att kunna vara en närvarande pedagog under dagarna i verksamheten kan vara svårt då barngrupperna är stora och det är svårt som pedagog att finnas för alla barn under en dag. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgår från Vygotskij, men även Piagets konstruktivistiska perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger anser är viktigt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Vi ville också få kunskap om hur förskollärare ansåg att olika faktorer kan påverka barns språkutveckling.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskolans lärmiljöer och om faktorer som tillskrivs möjligheter och begränsningar för förskolans uppdrag i befintliga och nybyggda förskolelokaler. Själva processen och framtagandet av den nybyggda förskolan ingår i undersökningen utifrån förskolepersonalens och skolledningens perspektiv. Med utgångspunkt i en rumslig teori undersöks förskolans lokaler i denna studie utifrån fysiska, föreställda och sociala dimensioner. För att söka svar på studiens frågeställningar genomförs en kvalitativ fallstudie av en förskoleenhet. Förskolornas lärmiljöer och processen kring att flytta från befintliga- till nybyggda lokaler studeras. I studien ingår tre förskolor, en tillfällig modulförskola, en ombyggd förskola och en nybyggd förskola, inom en förskoleenhet. Genom användandet av intervjuer tillsammans med pedagogiska gåturer undersöks både personalens och barnens röster om lärmiljöerna i det studerade fallet. Studiens resultat visar att de fysiska rummens representation påverkade barnens föreställningar om vilka aktiviteter som kunde äga rum. Ett annat resultat utifrån studien är att fysiska- materiella faktorer, flexibilitet och pedagogiska idéer och värderingar framträder som betydelsefulla aspekter vid utformning av lärmiljöer. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att delaktighet och samarbete i flera led är en viktig framgångsfaktor tillsammans med gediget förarbete i processen av att bygga en ny förskola, utveckla lärmiljöer och för att starta upp utbildningens verksamhet i nybyggda lokaler.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur förskollärare beskriver naturhörnan som lärmiljö och dess funktion för barns lärande och barns roll i det. Detta är yrkesrelevant för att få en djupare förståelse för hur olika förskollärare resonerar om barns lärande och den pedagogiska miljön. Undersökningen utgick efter en narrativ analysmetod där fyra förskollärare intervjuades om hur de resonerar kring en lärmiljö i naturvetenskap.Förskollärarnas beskrivningar är präglade av en mängd olika saker såsom deras erfarenheter som verksamma förskollärare, om att bygga lärmiljöer, olika traditioner som verkar vara betydelsefulla när man bygger lärmiljöer i förskolan, om läroplanen, uppdraget men också deras syn på barn och vad barns delaktighet är i dessa sammanhang. I studien användes John Deweys teori om lärande, men framförallt begreppen learning by doing och erfarenheter. Dessa begrepp var användbara i studien i relation till hur förskollärare beskrev uppbyggnaden av en lärmiljö. Studien visade att det är olika faktorer som spelar roll när man utformar en lärmiljö i förskolan, allt ifrån hur förskolans organisation ser ut, vilken pedagogisk inriktning förskolan har samt pedagogens barnsyn och deras perspektiv på lärande. I studien förekom att förskollärare hade skilda meningar gällande hur en lärmiljö ska byggas samt vilken roll barn ska ha i detta. Resultaten visar att förskollärarna beskriver en lärmiljö utifrån sin professionspraxis och erfarenheter. Med praxis menas teorier eller begrepp som används inom yrkesprofessionen. En lärmiljö är enligt förskollärarna en miljö som består av innehåll och struktur, med barnen i fokus i sin utformning. Resultaten visar även att en lärmiljö i naturvetenskap och dess innehåll ska bidra till att väcka barns nyfikenhet och intresse i att lära och utforska, genom upplevelser och lek i en föränderlig lärmiljö. Alla dessa lärandeprocesser går att koppla till Deweys teori och begrepp learning by doing.

Jag har valt att arbeta med vad forskning säger om kooperativt lärande i SO-undervisning. Särskilt har jag intresserat mig av vilka effekter kooperativt lärande har samt om metoden går att applicera på SO-undervisning. Jag har använt mig av vetenskapliga texter så som artiklar publicerade i tidskrifter och rapporter, men även litteratur i form av metodböcker samt styrdokument för grundskolan, i arbetet med att besvara frågeställningen. Texterna har granskats och sammanställts för att belysa de argument det finns för att använda kooperativa lärprocesser i klassrummet. De argument som ligger till det kooperativa lärandets fördel är bland annat att inlärningsresultaten ökar vid samtal och interaktion med andra. Eleverna lär sig att ta individuellt ansvar och lär sig de sociala färdigheter som behövs vid samarbete. Arbetsmetoden har även positiva effekter vid inlärning av matematik och läsning. Det kooperativa lärandet blir främjande för elevernas lärande och utveckling med engagerade lärare som är kunniga i metoden. Det är en metod som har goda effekter på eleverna både på individ- och gruppnivå samt går att applicera på alla skolämnen.

Sammanfattning/AbstractBeata Tarczynska (2018). Att bygga broar mellan olika professioner- en studie om samverkan kring arbete med barn i språklig sårbarhet. Specialpedagogiska programmet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp.SyfteSyftet med mitt arbete är att analysera utifrån systemteori olika professioners syn på samverkan kring barn med språklig sårbarhet och vidare utifrån Vygotskijs sociokulturella teorier kartlägga möjligheter och utmaningar kring samarbete. Ett annat syfte är att ta reda på vilka uppfattningar finns det bland skolpersonalen om språklig sårbarhet.FrågeställningarUndersökningen koncentreras kring följande frågor:Vilka uppfattningar, synsätt, kunskaper och föreställningar som finns det bland olika professioner i skolan om språklig sårbarhet?Vilka förutsättningar ser olika professioner i skolan kring arbete med elever i språklig sårbarhet?Hur upplever olika professioner samverkan mellan klasslärare, fritidshemmet, vårdnadshavare och specialpedagoger/speciallärare i arbetet med elever i språklig sårbarhet?Varför samverkan är problematisk?TeoriDen teoretiska förankringen är sociokulturellt perspektiv byggt kring Vygotskijs teorier om lärande och kommunikation. Denna teori innefattar även en relationell pedagogik både i undervisningssituationer och i samarbete på organisationsnivå. Ett annat perspektiv är systemteoretiskt. Förväntat kunskapsbidragJag avser med min studie att sprida kunskap om hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas i skolan. Min ambition är att belysa vilka utmaningar och möjligheter kan pedagoger möta i det dagliga arbete med elever i språklig sårbarhet samt vilka samarbetsmöjligheter finns det på organisationsnivå. Vidare vill jag betona specialpedagogens roll i arbete med språksårbara elever, lyfta vikten av handledning, fortbildning och anpassning av lärmiljö. Jag hoppas att genom min studie få bidra med förståelse för varför kan det vara problematiskt att samverka mellan olika professioner på en skola. ResultatStudiens resultat pekar på stor diskrepans bland skolpersonalen i uppfattningar om språklig sårbarhet. Det råder en viss osäkerhet i frågan om vad språklig sårbarhet är samt hur arbete med språksårbara elever kan utformas. Många påpekar att det krävs mer kunskap om språkliga svårigheter så som språkstörning i synnerhet i kombination med flerspråkighet eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De flesta av respondenter hänvisar till specifika läs- och skrivsvårigheter och pekar på specialpedagogen som huvudansvarige i arbete kring eleverna med särskilda behov. Det framkommer en viss oenighet om hur läraren kan anpassa undervisningen i klassrummet. Professionella menar att problematiken sätter höga krav på samarbete olika professioner emellan och god kommunikation och relationer med både eleverna liksom deras vårdnadshavare. Det framgår att det krävs en röd tråd i organisationen beträffande synen, förhållningssätt och arbetssätt kring språklig sårbarhet om eleverna ska lyckas.