<p>Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.</p>

Vårt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare och föräldrar arbetar med barnlitteratur och högläsning i förskola och hem. Vi intervjuade därför fyra förskollärare samt lät föräldrarna till de barn som går på intervjupersonernas avdelningar fylla i en enkät. För att få kunskap om varför och hur man kan arbeta med barnlitteratur och högläsning använde vi oss av litteraturundersökning. Genom vårt intervjumaterial fann vi att förskollärarna arbetar med barnlitteratur och högläsning i olika grad och med olika metoder. Alla föräldrar i vår enkätundersökning läser högt för sina barn. Samtliga förskollärare och en majoritet av föräldrarna använder sig av bibliotek. Det finns ett samarbete mellan förskola och bibliotek men inget samarbete mellan förskola och hem när det gäller barnlitteratur och högläsning.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande: - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande? - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning? Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål. Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter. Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.

Syftet med undersökningen är dels att undersöka hur mycket tid 257 svensklärare i årskurs F-6 upplever att läsningen får i deras undervisning och dels att synliggöra huruvida eleverna får samtala med varandra om det lästa. Vidare är syftet också att dels undersöka hur mycket barn- och ungdomslitteratur läraren läser och dels ta del av lärarnas tankar om hur deras läsundervisning kan utvecklas utifrån verksamheten men också sig själva. För att besvara syftets frågeställningar användes en enkät av främst kvantitativ karaktär men med inslag av öppna frågor. Resultatet visar att de flesta lärare ser på läsning som en social aktivitet. Lärarna anser det viktigt med sin egen läsning av barn- och ungdomslitteratur och läser i den mån de hinner. Elevernas läsning av skönlitteratur, lärarens högläsning och samtal mellan elever om texter är vanligt förekommande i den planerade undervisningen, men inte i alla klassrum. Det visar sig även att många lärare önskar mer tid för att arbeta med att inspirera till läsning, ett större samarbete med verksamheten, men också att de önskar att förbättra yttre faktorer såsom klassrum, läshörnor och bibliotek.

Studiens syfte är att undersöka och få inblick i elevers inställning till läsning under lässtunderna i skolan. Den fokuserar på mångkulturella skolor med inriktning på flerspråkiga elever i årskurs 3. Som teoretisk utgångspunkt använder sig studien av det hermeneutiska perspektivet vid tolkning av material och analys. Materialet utgörs av intervjuer, enkäter och observationer som har genomförs på tre olika skolor. Studien visar att elevernas inställning till lässtunden varierar beroende på vilken inställning de har till läsning i allmänhet. Dessutom visar studien att eleverna motiveras till att läsa på det språket som de känner sig säkrast på. Denna studie kan göra pedagoger medvetna om vilka verktyg som ska användas för att påverka elevernas läsmotivation och inställning till läsningen under lässtunderna.

Förmågan att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens för att människan ska kunna förstå sin omvärld. Samtidigt har läsningen traditionellt sett en dominerande roll i grundskolesammanhang i fråga om kunskapsinhämtning. Modellen Simple View of Reading har ett omfattande stöd i forskningen och anger att avkodning och språkförståelse, där hörförståelse ingår, ligger till grund för läsförståelse. Med sambandet mellan hörförståelse och läsförståelse i åtanke har denna studie för avsikt att utifrån kvantitativ data undersöka elevers förmåga att förstå en elevnära, åldersadekvat och skönlitterär text dels utifrån traditionell läsning, dels utifrån ett färdiginspelat ljudboksformat. Totalt har 109 elever i årskurs fyra, från två olika skolor utspridda på fem klasser, deltagit i undersökningen och antingen läst eller lyssnat på texten Anton och gänget. Eleverna har svarat på flervalsfrågor om texten via det digitala formatet Google Formulär och frågorna har tagits fram utifrån de fyra läsförståelseprocesser som ligger till grund för den internationella studien PIRLS. Studiens resultat visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader både för läsförståelseprocesserna 3 och 4. Utifrån resultaten finns det skäl att diskutera huruvida det finns en outnyttjad potential i ljudboksformatet för svenskämnet i skolan.

Detta arbete undersöker hur lärare kan uppmuntra läslust för skönlitteratur hos gymnasieelever. Mer specifikt är målet med detta arbete att undersöka vad forskningen säger om hur lärare kan främja läslust för skönlitteratur hos gymnasieelever, men också hur lärare kan forma och leda undervisningen för att främja elevernas läslust. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie av befintlig forskning. Resultaten visar att det finns många sätt som en lärare kan uppmuntra lusten att läsa. Genom att använda en lämplig ledarstil, delta i litterära samtal, välja litteratur efter elevernas intressen och läsförmåga, utveckla elevernas självbild och vara en litterär förebild, en lärare kan uppmuntra önskan att läsa i gymnasieelever. / This essay examines how teachers can encourage the desire to read fiction in high school students. More specifically, the goal of this essay is to examine what research says about how teachers can encourage the desire to read fiction, but also how teachers can shape and lead education to encourage the desire to read fiction. The method used is a systematic literature study of existing research. The results show that there are many ways that a teacher can encourage the desire to read. By using a suitable leadership style, participating in literary conversations, choosing literature according to students’ interests and reading abilities, developing students’ self-image and being a literary role model, a teacher can encourage the desire to read in high school students.

I svensk skola har en "vänta-och-se"-strategi påvisats gällande rutiner för identifiering av elever som indikerar lässvårigheter. Även utmaningar angående riktade insatser för dessa elever har konstaterats. Detta trots införandet av obligatoriska bedömningsstöd och läsa-, skriva- och räknagarantin. RTI är en modell för att ge förebyggande, tidiga, specifika insatser för att undvika att elever hamnar i svårigheter. Ibland beskrivs RTI-modellen som motsatsen till "vänta-och-se"-strategin. Tidigare studier har funnit behov av mer forskning gällande RTI i svensk kontext. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur evidensbaserad undervisning i RTI-modellens lager 3 och lager 4, påverkar avkodningsförmågan hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i lässvårigheter. Studien har genomförts med evidensbaserade, individanpassade och intensiva läsinterventioner, med single subject design som metod. I studien deltog fyra elever i årskurs två. Resultaten har visat att interventioner med traditionell specialundervisning (lager 3), liksom läsinterventioner med assisterande teknik (lager 4), bidragit till förbättrad avkodningsförmåga hos tre av fyra deltagare.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling.</p><p>Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull.</p> / <p>The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement.</p><p>The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs– och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier. Jag har även valt att intervjua elever för att få en bild av hur de själva ser på sin läs- och skrivutveckling. Min undersökning visar att det finns ett flertal orsaker till en försenad läs- och skrivutveckling som ofta samverkar med varandra. Elever har olika förutsättningar beroende på bland annat hemmiljö, emotionella problem och dålig fonologisk medvetenhet. Även lärarna har en stor och viktig roll, undervisningen måste individanpassas så att varje elev känner glädje och motivation för den utmaning de står inför. Lärarna måste också arbeta med att eleverna inte jämför sin egna utveckling med kamraternas och att eleverna lär för sin egen skull. / The purpose of this work is to find out how teachers work with delayed reading and writing development. I have chosen to investigate what a delay of reading and writing development depends on, how you, as a teacher, can prevent the difficulties and what consequences they can lead to in the future. The teachers have an important task in teaching the students to read and write, to prepare them for the future grown-up life and to give them possibilities for further development. I have chosen to interview teachers in different grades to see how they work with difficulties in different stages. I have also interviewed some students to get a picture of how they look upon their own reading and writing evolvement. The result of my investigation is that there are a number of reasons for this problem that interact with each other. The students have different conditions regarding for example home environment, emotional problems and low phonologic awareness. The teachers play a big part in this question as well. The education has to be individually adjusted so that every student feels joy and motivation for the challenge they face. The teachers also need to have the students understand that they study for there own knowledge and that they should not compare themselves with other students.