Syfte med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare säger att de arbetar med elever som kan läsa vid skolstarten. Hur säger lärare att de ger dessa elever möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga? Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som hävdar att vi lär oss i sociala sammanhang och kommunikation och interaktion mellan människor är viktig (Säljö, 2014). Vår studie har genomförts med både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden genomfördes i form av fem semistrukturerade intervjuer (se bilaga 1) på tre olika skolor och den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning (se bilaga 2) via internet som 25 personer tog del av. Resultatet visar att merparten av lärarna i materialet samarbetar med kollegorna från förskoleklassen innan eleverna börjar i årskurs 1, men få är personligen inne i förskoleklassen under vårterminen och kontrollerar elevernas läsförmåga. Vanligt är att göra olika lästester av elevernas läsförmåga vid skolstart i årskurs 1. För att anpassa undervisningen i årskurs 1 utifrån elevernas olika läsförmåga, använder merparten av lärarna varierade läromedel med olika förmodade svårighetsgrader. Resultatet visar att lärarna i materialet har gemensamma genomgångar med hela elevgruppen och därefter får eleverna individanpassade uppgifter. De elever som redan kan läsa är ofta närvarande på gemensamma genomgångar gällande bokstavsinlärning och att forma bokstäver. När det gäller att utmana elever var även här svaren från lärarna i intervjun och från enkäterna likartade. Det framgår att om en elev har knäckt läskoden innebär inte det automatiskt att han/hon förstår innehållet av det lästa eller kan föra en diskussion kring innehållet. Slutligen visar resultatet att lärarna tror på och strävar efter en undervisning där eleverna lär tillsammans och elever med olika starka förmågor lär och utmanar varandra i helklass, mindre grupper eller par.

Under mina snart tjugo år som lärare, då jag främst arbetet med elever i mellanåren, har jag mött ovilliga läsare som trots allt ibland hittar böcker som de med glädje läser. Syftet med denna undersökning är att finna positiva faktorer till att dessa elever läser och att ta hjälp av dessa för att bygga upp goda läsmiljöer för alla elever. Tidigare forskning visar att litteraturläsning under mellanåren ofta är en enskild angelägenhet och att skolan inte tar till vara på den kunskap och det intresse eleverna har med sig om andra textvärldar. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning där elever i två klasser har svarat på enkäter kring läsning. Därefter intervjuade jag sex av eleverna, som jag betecknar som ovana eller ovilliga läsare. Resultatet av undersökningen visar att dessa bar med sig positiva läsupplevelser men att de behöver stöd i sin fortsatta läsutveckling.

Litteraturstudien belyser hur särskilt framgångsrika lässtrategier kan främja elevers läsförståelseutveckling i ämnet svenska i årskurs F-3, samt vad läraren har för roll i undervisningen om detta. Genom en analys av vetenskapliga artiklar har effektiva lässtrategier påvisats och lärarens roll i undervisning om lässtrategier framkommit. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om hur utvalda vetenskapliga artiklar ser på förhållandet mellan lässtrategier och elevers läsförståelseutveckling i svenska i årskurs F-3. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Vilka lässtrategier lyfts fram som särskilt framgångsrika för att främja elevers läsförståelseutveckling och vad utmärker dessa? Hur ser sambandet ut mellan lässtrategier och läsförståelseutvecklingen hos läsare som utvecklat läsförståelse i högre respektive lägre grad? Resultatet av studien visar på lässtrategiers positiva inverkan på elevers läsförståelseutveckling. Läraren ska ha en aktiv roll i undervisningen för att stödja eleverna i när och hur de ska implementera och tillämpa lässtrategier för att främja sin läsförståelse. Litteraturstudien visar behovet av att arbeta kontinuerligt med lässtrategier från en tidig ålder för att effektivt stödja elevers läsförståelseutveckling och motverka den nedåtgående trenden som Progress in International Reading Litercy Study (PIRLS) undersökningar visar på.   De vetenskapliga artiklarna som analyserats i litteraturstudien samlades in via sökningar i databaser. De insamlade vetenskapliga artiklarna var såväl nationella som internationella.

I den här uppsatsen undersöks den vuxna icke-läsarens plats i det kulturpolitiska arbetet rörande litteraturförmedling och läsfrämjande under åren 2011-2021. Läsforskningen och kulturpolitikens arbete med litteratur och läsning fokuserar idag till stora delar på gruppen barn och unga. För att bredda perspektiven på området riktas här därför fokus om mot en vuxen målgrupp, särskilt den grupp av vuxna som av olika skäl idag inte är aktiva läsare. För undersökningen har ett ramverk plockats ihop av verktyg från litteraturdidaktiken utanför skolforskningen, axiologin och litteratursociologin. Detta gör att uppsatsen angränsar till samtliga dessa forskningsområden. I uppsatsen undersöks dokument från de tidiga leden av de kulturpolitiska lagstiftningskedjorna. Dokumenten kommer ifrån Litteraturutredningen, arbetet med den nya bibliotekslagen samt Läsdelegationens arbete. Inledningsvis undersöks vilka värden man i dokumenten tillskriver litteratur och -läsning. Till exempel undersöks detta utifrån vilka argument för läsning som lyfts fram, samt hur man motiverar att kulturpolitiskt ägna sig åt befolkningens läsvanor med hänvisning till de värden litteraturen anses bidra med. Vidare undersöks vilka idéer och insatser för läsfrämjande arbete som beskrivs, med fokus på vuxna icke-läsare. Detta följs av en undersökning av vilka samhällsarenor och politiska områden som lyfts fram som relevanta för det litteraturförmedlande arbetet, vilket till delar hänger samman med det läsfärmjande arbetet. Sammanfattningsvis konstateras att den vuxna icke-läsaren till stor del saknas i det undersökta materialet. Huvudsakligen lyfts den vuxna fram som en viktig läsande förebild för barn och unga. Utifrån resultatet av undersökningen diskuteras i avslutningen avsaknaden av perspektiv på lässituationen och en tydligare bro mellan forskarsamhället och kulturpolitiken på detta område.

This Master’s thesis provides insights into adult women’s fictional reading within the conceptual phrase “a good book”. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt’s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN. The thesis perspectives entail a substantive shift of focus from the comprehension of a “good book” to the understanding of a “good” reading experience. The evaluative response “good” is considered by the means of separate understandings in what ways evaluation occur in a mutual relationship between reader and text. Results show that a “good” read is characterized by interacting aesthetic and cognitive aspects partly shaped by personal circumstances but not grounded in any individual contextbound situation. The primary perceived benefit is the personal commitment based on a socially oriented reading. Communication created between reader and text is partly shaped by ethical standpoints. Although at times emotionally demanding reads, most women refer to them as entertaining and recreational. A “good” read provides knowledge within the understanding of objective and subjective dimensions of learning. The primary perceived benefit of knowledge is subjectively expressed as insights and understandings. Conclusions are that the women seem to appreciate leaving their immediate life for the sharing of other worlds and perspectives. Consequently a “good” read offers the opportunity to broaden personal horizons by participation in other social and cultural settings than the adjacent. / Program: Bibliotekarie

Using a discourse analytical approach this thesis examines a selection of user reviews concerning Stephenie Meyer’s Young AdultNovel Twilight, published at LibraryThing 2009-07-01 – 2010-12-31. The aim of the study is to identify and shed light upon the conceptions relating to target audiences distinguishable in the reviews and todiscuss the possible consequences of categorizing fiction by age of theintended reader. In order to accomplish this, the study examines the conveyed images of Young Adult fiction and grown ups’ reading of Twilight.The thesis concludes that several discourses regarding Young Adult fiction are distinguishable in the material; some of which concern level, quality, and writing style, others thematic and contentbasedaspects, while one concerns fiction aimed specifically at girls. The thesis also concludes that grown ups’ reading of Twilight is sometimes portrayed as normal and sometimes as abnormal, and that some aspects of the book are made out to be problematic for an older audience while other aspects are made out to be less so.Furthermore the results suggest that discourses which associate a certain kind of content with a certain target group might have a restricting effect upon potential readers. / Program: Bibliotekarie

I approach the subject of adult readers of young adult fiction through an analytical framework influenced by Cultural Studies, implicating that young adult fiction is caught up in a system of distinction between popular literature and high literature. I contrast this with theories that suggest that there has been a loosening of this hierarchy and that they now coexist, even borrowing features from one another. I also examine questions of ideology, namely the ideology of mass culture, the ironical attitude and the ideology of populism. I also use Andreas Huyssen’s theory of mass culture as a woman, seeing as popular literature often tends to be categorized with feminine traits. The empirical data is gathered through interviews and blogs, and the result gives us a complex image, where we can see both a quite strict hierarchy between high and low, as well as a loosening of this hierarchy. The informants all use the ideology of mass culture and the ideology of populism, which shows that seemingly opposing ideologies can coexist within the same individual. The informants also impose the characterization of young adult fiction as a woman, and many of them try to raise its low status. The result also shows that a discourse of age is working, a discourse that limits what is appropriate for an adult to read, and within this discourse there is little room for young adult fiction. But the main conclusion however is that the hierarchical system at least is beginning to lose its firm hold, which gives the individual greater potential to combine high and low.

<p>Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling utnyttjar tiden som ägnas åt tyst läsning i skolan. För att få fram detta har tjugoen elever ur fyra klasser i skolår fyra observerats.</p><p>Följande frågeställningar behandlas i studien:</p><ul><li>Vad gör eleverna under tyst läsning?</li><li>Är det någon skillnad mellan elevers beteende under tyst läsning beroende på graden av läsförmåga?</li><li>Vilka motiv uppger lärarna att de har till att använda tyst läsning i undervisningen?</li><li>Hur upplever lärarna att tyst läsning fungerar i klasserna?</li><li>Hur säger sig lärarna arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse?</li></ul><p>Urvalet till observationerna baserar sig på elevernas läsresultat i slutet av skolår tre. Bland de elever som inte hade uppnått skolans läsmål, samt för de elever som precis uppnått detta mål, tyder resultaten av denna studie på att de inte fokuserar på tyst läsning under den avsatta tiden. Endast två av tjugoen elever tittar eller läser i sin bok under de fem minuter som varje elev observerades. Bägge dessa elever hör till dem som kommit längst i sin läsutveckling. Bland de svaga läsarna finns en elev som inte någon gång under observationerna enbart tittade eller läste i sin bok.</p><p>Lärarna uppgav att tyst läsning främst var för elevens egen upplevelse utan att vidare diskussioner om det lästa ägde rum. Motivet till att ha tyst läsning varje dag var också att det var ett obligatoriskt moment på den aktuella skolan.</p><p>Då det gällde undervisning i läsförståelse fokuserade lärarna på de bokprojekt som klasserna hade ett par gånger per termin, samt på olika ämnen och läromedel. Att undervisa i lässtrategier diskuterades inte i intervjuerna.</p>

<p>Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling.</p><p>The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.</p>

<p>Radiofrekvensidentifiering, RFID är en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trådlös fjärravläsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av användningsområde exempelvis inom säkerhetsområdet och behörighetskontroller, spårning och märkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra områden. Det finns stora företag som har uppmärksammat den nya teknikens potential och gör därför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken. </p><p>Syften med denna rapport har varit att undersöka hur långt gången utvecklingen av standarder för RFID-tekniken är, undersöka om det finns fördelar och nackdelar med RFID-tekniken för livsmedelsbutiker samt att utreda vilka krav som kommer att ställas på befintliga IT-system som kommer att interagera med den nya tekniken. </p><p>RFID-teknikens egenskaper möjliggör att i framtiden kommer det att vara möjligt att följa ett objekt under hela dess livscykel, det vill säga från tillverkningen till försäljningen. Användningen av RFID-tekniken i en butiksmiljö innebär ett flertal fördelar. De viktigaste finns inom inleverans och lagerhantering, då snabbare kontroll vid godsmottagning kan göras, ökad effektivitet vid inventeringsarbetet samt bättre kvalitet på produktfakta. Detta leder bland annat till reducering av personal- och inventeringskostnader. </p><p>Den slutgiltiga utmaningen vid införande av tekniken är obemannade kassor och därmed enklare betalningssätt, minskade köar vid kassa, ökad försäljning samt bättre kundservice. Den största hinder för användning av RFID-tekniken idag är kostnader för RFID-komponenter och bristen på gemensamma standarder.</p>