Syftet med denna studie var att undersöka de yrkesverksammas perspektiv på det behandlingsarbete de utför med män som utövat våld i nära relation. Genom studien undersöktes även vilka incitament som yrkesverksamma ansåg vara verksamma respektive mindre verksamma för förövarnas hjälpsökande. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med sju yrkesverksamma inom området. Tidigare forskning påvisar att de finns försvårande faktorer för förövare i sitt hjälpsökande såsom en stigmatiserande samhällssyn. Forskningen belyser även hur förövare upplever yrkesverksammas bemötande som avgörande i deras förändringsprocess. Genom en tematisk analys utvecklades tre teman, Yrkesverksammas perspektiv på samhällssynen på förövare, Yrkesverksammas perspektiv på motiverings- och behandlingsarbete samt Tvång och frivillighet inom ramen för arbetet med förövare. Dessa analyserades med hjälp av våra valda teorier social inlärningsteori, genus, maskulinitet samt makt mellan yrkesverksam och klient. Studiens resultat påvisar att yrkesverksamma upplever en stigmatiserande samhällssyn av förövare som verkar försvårande. Tidigare forskning som används i studien bekräftas delvis genom studiens resultat. Resultatet belyser de yrkesverksammas upplevelse av samhällets okunskap och oförmåga att skilja på person och dennas handlingar, vilket bidrar till denna stigmatisering. De menar att samhällets maskulinitetsnormer som inte legitimerar sårbara känslor hos män bidrar till att känslor som ilska legitimeras, med detta menas att våld kan användas som strategi av män för att hantera sårbarhet. Vidare framkom att de yrkesverksammas bemötande och relationsskapande med förövaren har en avgörande betydelse i behandlingsprocessen, en slutsats utifrån detta är yrkesverksamma bär ett stort ansvar. Vidare lämnas de i studien förslag på att en förändring av samhällets syn på mansrollen och förövare kan verka förebyggande i arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation.  Nyckelord: Våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, behandlingsarbete, genus, makt, maskulinitet, mansnorm, mansideal, stigmatisering, Sverige. / The purpose of this study was to examine the professionals' perspectives on the treatment work they perform with men who have used violence in close relationships. The study also examined which incentives professionals considered to be effective and less effective for perpetrators seeking help. To answer the study's questions, a qualitative research study was conducted with semi-structured interviews together with seven professionals in the field. Previous research shows that there are aggravating factors for perpetrators in their search for help, such as a stigmatizing view of society. The research also sheds light on how perpetrators perceive the treatment of professionals as crucial in their process of change. Through a thematic analysis, three themes were developed, Professionals 'perspective on society's view of perpetrators, Professionals' perspective on motivation and treatment work and Coercion and voluntariness within the framework of work with perpetrators. These were analyzed with the help of our chosen theories social learning theory, gender, masculinity and power between professional and client. The results of the study show that professionals experience a stigmatizing view of society from perpetrators that seems aggravating. Previous research used in the study is confirmed in part by the results of the study. The result highlights the professionals' experience of society's ignorance and inability to distinguish between a person and his actions, which contributes to this stigma. They believe that society's norms of masculinity that do not legitimize vulnerable feelings in men help to legitimize feelings such as anger, by which is meant that violence can be used as a strategy by men to deal with vulnerability. Furthermore, it emerged that the professionals' treatment and relationship building with the perpetrator is of crucial importance in the treatment process, a conclusion based on this is that professionals carry a great deal of responsibility. Furthermore, the study suggests that a change in society's view of the male role and perpetrators can have a preventive effect in the work with men's violence against women in close relationships. Keywords: Violence in close relationships, men's violence against women, treatment work, gender, power, masculinity, male norm, male ideal, stigmatization, Sweden.

Studiens syfte var att ur ett socialt perspektiv utforska erfarenheter och konsekvenser som svensk vårdpersonal upplever efter de valt att inte vaccinera sig mot Covid-19. Speciellt fokus har riktats mot hur de upplever att valet påverkar deras välbefinnande och om de erfar arbetsrelaterade eller sociala konsekvenser av att välja bort vaccinet.  Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes. Analysen baserades på en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och tretton underkategorier. Resultatet visar på olika konsekvenser och erfarenheter av att inte vaccinera sig mot Covid-19, som stigmatisering, polarisering, diskriminering och mobbing. Upplevelser beskrivs på individ- och gruppnivå, både på arbetsplatser och inom en social kontext. Resultatet visar även på att välbefinnandet har påverkats i både positiv och negativ riktning av att välja bort vaccinen. Denna studie visar att en sjukdomspreventiv intervention i form av massvaccination samtidigt kan inverka negativt på hälsofrämjande faktorer som välbefinnande och social trygghet för de som väljer att inte vaccinera sig.

Intimate partner violence is one of the most common forms of violence againstwomen and is a widespread social problem that affects women among allsocioeconomic, religious and cultural groups. It is the social services responsibilityto meet these women and to especially consider the well-being of women who havebeen exposed to violence or abuse by a partner. Research within the field shows thatthere are several reasons why it may be difficult for abused women to break therelationship with the abuser. One reason is the feelings of guilt and shame thatcommonly submerge in an abusive relationship. Research suggests that women whohave been victims to domestic abuse may need informal support before they seekfurther support from professionals. How this first uncovering of the violence isreceived may be crucial to the woman's further actions and reasoning about hersituation. In today's society we live a big part of our lives online where we interactwith each other on a daily basis. Several people turn to digital platforms to receiveadvice and support for their real issues when they may feel like they can't turn topeople around them in real life. These digital platforms have been seen gettingincreasingly used by survivors of intimate partner violence to share theirexperiences as well as seek support and advice. This study is a netnographic study about women exposed to intimate partnerviolence and their help seeking behaviors on the Swedish online forums Flashbackand Familjeliv. The aim of this study is to explore the responses these women getwhen they seek support and advice about their situation online. The results of thisstudy shows that women who seek support online receive a wide range of responseswhere we could identify stigmatizing as well as destigmatizing elements. Thestigmatizing responses consisted mainly of victim blaming where the woman wastold she had herself to blame whereas the destigmatizing responses consisted ofemotional support and practical advice.

Alla människor har rätt till en lika vård men studier visar att personer med substansbrukssyndrom befinner sig i en utsatt position i mötet med vården. Substansbruk definieras enligt världsorganisationen WHO som ett sjukdomstillstånd. 275 miljoner människor beskrivs ha ett substansbruk, varav 36 miljoner av dessa människor har ett substansbrukssyndrom. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever bemötandet och stigmatisering i vården. Metoden som valdes var en systematisk litteraturöversikt av studier med kvalitativ metod med metasyntes som analysmetod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 16 artiklar. Resultatet av metasyntesen resulterade i tre slutteman:  Att bli särbehandlad och dömd. Att bli ignorerad och misstrodd. Att bli behandlad som en människa och uppleva att man får den vård man är i behov av. Resultatet visade att personer med substansbrukssyndrom upplever både ett negativt och ett positivt bemötande av vården. I resultatet framkom det en upplevd stigmatisering och en känsla av att bli misstrodd av vården, medan andra delar av resultatet visade att patientgruppen erhöll ett tillitsfullt bemötande och blev sedd som en människa bakom sin diagnos. Slutsatserna tyder på vikten av en personcentrerad vård och att ett individuellt bemötande kan vara grunden för att skapa en god vårdrelation för att förbättra vården för patienter med substansbrukssyndrom. Denna studie kan bidra till en ökad förståelse och kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever att de blir bemötta av vården. Studien kan få en betydelse för vårdpersonal, men också för patienter och anhöriga, genom att vården kan uppnå ett förbättrat förhållningssätt till denna patientgrupp.

Sexmissbruk inom frikyrkan har länge varit ett tabubelagt ämne, präglat av skam och spår från en tid i Sverige då kyrka och stat var tätt sammankopplade och lagar kring utomäktenskapligt sex existerade. År 2022 belystes problemet i en artikel från Dagen, författad av representanter från den kristna stödorganisationen "Starta Om," som uppmanade till förlåtelse för den historiska skambeläggningen. Stigmatiseringen av sexmissbruk har varit en understuderad fråga, där den tidigare forskningen antyder att kristna individer ser pornografi som en beroendeframkallande faktor och en huvudsaklig orsak till sexmissbruk, i motsats till mindre religiösa personer. En studie från 2021 visade även att män med sexmissbruk mötte strängare bedömningar än kvinnor. Syftet med vår studie var att analysera attityder inom frikyrkan kring sexmissbruk, med frågor om förklaringar, förståelse, acceptans samt synen på män och kvinnor i relation till sexmissbruk. Metoden innefattade semistrukturerade intervjuer med ledare inom frikyrkan, där vi använde delar av analysmetoden grundad teori. Resultaten visade att frikyrkan kopplade sexmissbruk till pornografi som både en öppning samt en huvudsaklig orsak. Okunskap, från brist på diskussion om sexmissbruk både inom frikyrkan och samhället i stort, framkom också. Dessutom visade resultaten att kvinnor med sexmissbruk möttes med mindre förståelse än män med samma problem. Vidare indikerade resultaten en skillnad i synen på manligt och kvinnligt sexmissbruk, där män tillskrevs hög sexuell lust medan kvinnor associerades med emotionella problem och möjliga psykiska svårigheter. / Sex addiction within the Swedish free church has historically been a taboo subject, characterized by shame and remnants of a period when the church and the state were closely intertwined with strict laws on extramarital sex. In 2022, the issue gained attention in a Dagen article by representatives from the Christian support organization "Starta Om," advocating forgiveness for the shame-induced stigmatization. The stigmatization of sexual addiction remains a neglected topic, with past research indicating that Christians often view pornography as an addictive factor and a primary cause of sexual addiction, in contrast to less religious individuals. A 2021 study highlighted that men facing sexual addiction encounter harsher judgments than women. Our study aimed to explore the Swedish free church attitudes toward sexual addiction, covering explanations, understanding, acceptance, and perceptions of men and women in relation to this issue. Conducted through semi-structured interviews with church leaders, the results revealed that the free church associated sexual addiction with pornography as both an entry point and a significant cause. The findings also uncovered ignorance resulting from a lack of discourse on sexual addiction within the church and society, with women receiving less understanding than men with the same problem. Moreover, the results hinted at a disparity in the perception of male and female sexual addiction, attributing high sexual desire to men while associating women with emotional and potential mental challenges.

No description available.

Conflicts have been present in the eastern Democratic Republic of Congo (DRC) for many decades. The demand for the country's natural resources in combination with unstable state power and the presence of armed groups are the reasons why sexual and gender-based violence (SGBV) has continued to petrify the local communities. It is used as a systematic weapon to terrorize, humiliate, and intimidate civilians and to destroy communities and families. The aim of this study is thus to investigate the conditions for reproduction of SGBV in DRC as well as its individual and structural consequences. The results of this literature study are analyzed based on the following theoretical approaches: doing gender, toxic masculinity and “the established and the outsiders”. The study, with an integrative approach, shows that there are numerous consequences both for the women and the society, including for example fistulas, gunshot wounds, death, anxiety, depression, rejection, and stigmatization. The results also show that the efficiency depends, among other things, on how culturally integrated the sexual violence is and that it is allowed to reproduce due to gender norms. The violence has unifying effects on members of the armed groups where hypermasculine characteristics are rewarded. Overall, it can be stated that the situation is complex and SGBV is a destructive element in the conflict. The violence is a consequence of prevailing structures while contributing to their maintenance. The study therefore contributes with knowledge about the driving factors behind sexual violence in war and shows the importance of gender norms in its reproduction. / I östra Demokratiska republiken Kongo (DRK) har konflikter varit närvarande i många decennier. Konflikten om landets naturresurser, i kombination med en instabil statsmakt och närvaron av beväpnade grupper är anledningen till att användandet av sexuellt våld fortsatt lamslå lokalsamhällen. Det används som ett systematiskt vapen för att terrorisera, förödmjuka och skrämma civila och för att splittra samhällen och familjer. Syftet med studien är att förstå och förklara vilka faktorer som reproducerar brukandet av sexuellt våld som ett vapen i krig samt dess individuella och strukturella konsekvenser. Detta görs genom en litteraturstudie och resultaten analyseras utifrån följande teoretiska begrepp: att göra kön, toxisk maskulinitet samt etablerade och outsiders. Litteraturstudien, som har ett integrativt förhållningssätt, visar att det finns många konsekvenser både för kvinnor och samhället: fistlar, skottskador, död, ångest, depression, exkludering och stigmatisering är några exempel. Resultaten visar också att effektiviteten bland annat beror på att det sexuella våldet är djupt rotat i kulturen i DRK och reproduceras av rådande könsnormer. Våldet har förenande effekter på medlemmar av de beväpnade grupperna där hypermaskulina egenskaper premieras. Sammantaget kan det konstateras att situationen är komplex och det sexuella våldet är ett mycket destruktivt inslag i konflikten. Våldet är en konsekvens av rådande strukturer samtidigt som det bidrar till upprätthållandet av dem. Studien bidrar därför med kunskap om de drivande faktorerna bakom sexuellt våld i krig samt visar på könsnormers betydelse för reproduktionen av det.

In general, immigrants face various problems as they adjust to their new surroundings and begin a new life. The educated, employed Arabic immigrant Muslim women, (EEAIMW), live between two worlds: a Swedish world at work and an Arabic world at home. In this East-West dichotomy, they keep trying to find who they are and where they belong. This thesis helps to understand the influence of the intersection of religion, ethnicity, and gender serving as the primary disadvantage due to cultural expectations, socio-political considerations, and unfavourable stereotypes and stigmatization. This disadvantage affects not only their employment and career advancement, but also the agency and performed identities of EEAIMW in their Swedish workplace, (SWP). The purpose is to give voice to 17 EEAIMW narrating their journey in re-evaluating and developing their religious, ethnic, and gender identities to adapt to the environment of their SWP. Furthermore, to challenge the stereotyping and the stigmatization that position them as the “Other,” impeding their sense of belonging. Comprehensive data concerning the phenomena was gathered through a qualitative research approach and from in-depth semi-structured interviews with the study participants, joined with a literature review on immigrants, Islam, and employed Muslim women, covering topics about identity theories and organizational behaviour. According to the study’s findings, EEAIMW create a place for themselves in their SWP through their diverse agency and identity performing adaptation strategies, and that relationships rather than the place, create a sense of belonging. It is also found that the different sociocultural contexts do not destroy EEAIMW’s religious beliefs but add value to their existence outside their religious aspect. And when representing Swedish society, they remain linked to their homelands.

A quantitative approach was used to investigate the stigmatization of HIV positive clients in the Leribe District of Lesotho. The study population included 5200 HIV positive patients who enrolled for ARV in government clinics. A randomly selected sample of 520 clients responded through a questionnaire and interviews. The statistical package (STATA version 9) was used to analyze data. The objectives of the study were to explore the type and level of stigmatization of HIV-positive clients and to describe ways in which health workers in the PHC can reduce the stigmatization of HIV-positive clients at the clinics. The findings revealed that types of stigmatization included separation, isolation, labeling and discrimination. Ways to reduce the stigma within a community based primary health care facility included educating people living with HIV on how to protect themselves from multiple infection, providing effective counselling to clients and families maintaining confidentiality, and using change strategies to change attitudes of health care providers. The integration of HIV-related activities is a strong recommendation and the importance of the consistent availability of ARV treatment was emphasized. / Public Health / M.A. (Public Health)

A quantitative approach was used to investigate the stigmatization of HIV positive clients in the Leribe District of Lesotho. The study population included 5200 HIV positive patients who enrolled for ARV in government clinics. A randomly selected sample of 520 clients responded through a questionnaire and interviews. The statistical package (STATA version 9) was used to analyze data. The objectives of the study were to explore the type and level of stigmatization of HIV-positive clients and to describe ways in which health workers in the PHC can reduce the stigmatization of HIV-positive clients at the clinics. The findings revealed that types of stigmatization included separation, isolation, labeling and discrimination. Ways to reduce the stigma within a community based primary health care facility included educating people living with HIV on how to protect themselves from multiple infection, providing effective counselling to clients and families maintaining confidentiality, and using change strategies to change attitudes of health care providers. The integration of HIV-related activities is a strong recommendation and the importance of the consistent availability of ARV treatment was emphasized. / Public Health / M.A. (Public Health)