I dagens samhälle är en organisations attraktivitet en viktig faktor. Det är viktigt att attrahera nya medarbetare samt att behålla nuvarande medarbetare. Varierande faktorer påverkar attraktiviteten och organisationen kan arbeta med olika Employer Branding-processer för att uppnå attraktivitet. Syftet med studien är att undersöka vad som kan utgöra säkerhetsbolaget Securitas till en attraktiv arbetsgivare, med förslag på förbättring och utveckling hur organisationen kan attrahera och behålla medarbetare. De teoretiska utgångspunkterna behandlar teorier kring Employer Branding. Studien baseras på en kvantitativ metod där en enkät utformades för att samla in empirisk data om medarbetarnas åsikter om organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Ett möte skedde med chefer och HR-partner från Securitas innan enkäten utformades för att veta hur organisationen arbetar med att attrahera och behålla medarbetare. Urvalet av respondenter är avgränsat till väktare som arbetar i en region i mellersta Sverige. Empirin är sammanställd med hjälp av diagram och har analyserats med de teoretiska utgångpunkterna. Slutsatserna är att faktorer som relationer, utbildning, information, förmåner och arbetsutrustning är attraktiva. Alla dessa faktorer är i behov av förbättring och om det inte åtgärdas kan det bli svårt att attrahera och behålla medarbetare. Förbättringsförslag och åtgärder har sammanställts i punktform och baseras på det som framkommit i analysen och diskussionen. / In today's society, the attractiveness of an organization is an important factor. It is important to attract new employees and to retain existing employees. Various factors affect the attractiveness and, in order to achieve attractiveness, the organization can work with different employer branding processes. The aim with this study is to examine what can constitutes Securitas as an attractive employe, with suggestions for improvement and development to attract and retain employees. The theoretical point covers theories with Employer Branding. The study is based on a quantitative method where a survey was created to gather empirical data about employees´view and opinions about the organization as an attractive employer. A meeting was held with Securitas executives and HR partners before the survey was designed to know how the organization works to attract and retain employees. The selection of respondents is limited to guardians who works in a region in the middle of Sweden. Diagram have been used to compiled the empiricism and theories have been used to analyze the empiricism. The conclusions are that factors such as relationships, education, information, benefits and work equipment are attractive. All of these factors need to be improved and if it doesn't happened can it be difficult to attract and retain employees. Improvement proposals have been compiled in a dot shape and is based on what have been said in the analysis and discussion.

In this bachelor thesis we research and discuss a theme that has been the focus for many feminist figures and groups in both older and recent content where they clash together in an effort to find a solution to a problem that has been plaguing our society. The problem being; a lack in diversity inside Game development companies and creation, thus our question becomes; how can We include or encourage more women to enter the digital world and participate in programming and game making. The methods that has been chosen for this thesis range from Critical Design: to design and create a unique game of our own, Interviews: to question women from different backgrounds and ages to find out what they want/wish for regarding games, to Kanban: where we use it to get our project together. All while linking this entire thesis to Situated Knowledge concept where we dive in deeper to what it means in the discussion part and how in our results we discoverer a way that we individually can use to change the gaming industry and its involvement. / I det här kandidatarbetet undersökes det ett problem som har varit centrum för många feministiska figurer och grupper i båda äldre och senaste innehåll där man har försökt på flera år och sätt att hitta lösning till; vilket är brist på mångfald inom spelutvecklingsföretag och skapandet, särskild när det gäller kvinnor. Då vår fråga blev; hur kan vi inkludera eller uppmuntra fler kvinnor att komma in i den digitala världen och delta i programmering samt spelframställning. Metoderna som har valts för denna avhandling sträcker sig från Critical Design: Att utforma och skapa ett unikt spel med hjälp av konceptet. Intervjuer: Fråga kvinnor från olika bakgrunder och åldrar för att ta reda på vad de vill / önskar med avseende på spel, till Kanban: där vi använder det här projektmetoden för att få vårt projekt ihop. Samtidigt kopplas hela arbetet till Situated-knowledge konceptet där vi fördjupar oss i om vad det betyder i diskussionsdelen med sambandet av resultat där upptäcker vi en väg/ potentiell lösning som kan användas enskild för att förändra spelbranschen.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet normkritik och hur de tillämpar det i arbetet med barnlitteratur i förskolan. Forskning kring det normkritiska perspektivet visar att det krävs stor medvetenhet kring normer och privilegier för att vi inte omedvetet istället förstärker normer och skapa utanförskap. Tidigare forskning har visat att förskollärare tycker att det är svårt att implementera normkritiska arbetssätt på ett enkelt sätt i förskolans vardag. De upplever heller inte att de har tillräckligt med utbildning eller förståelse för ämnet. Genom kvalitativa intervjuer och en tillämpning av normkritiskt perspektiv i analysen har vi undersökt vilka normer som lyfts i samtalet kring begreppet normkritik och vilka normer som inte nämns. Studien undersöker även förskollärares uppfattningar om arbetet med barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Empirin består av tio intervjuer av förskollärare i geografiskt olika områden i Sverige.   Undersökningen visar att förskollärare definierar normkritik på tre olika sätt. De beskriver normkritik som ett förhållningssätt, en medvetenhet om egna privilegier och fördomar och som ett synliggörande av normer och strukturer. Studien visar att alla förskollärare i undersökningen anser att de har förståelse för ämnet, antingen genom utbildningen eller eget intresse. I studien framkommer det att genus är den norm som uppmärksammas mest, både i definitionen av normkritik och i förskollärarnas uppfattningar om arbetet med barnlitteratur. Vi kan också se att fortbildning i normkritik behövs för att ge förskollärarna bättre förutsättningar att välja bra litteratur till förskolan. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

This essay studies the Swedish museum debate during 2016–2017, regarding the display of history. The sources analysed here that represent the debate are the Swedish Govenment’s Proposition on Cultural Heritage Politics (Regeringens proposition 2016/17:116), the Museum Investigation (Ny Museipolitik 2015) and articles from Swedish daily newspapers. The essay uses Laurajane Smith’s work (Uses of Heritage 2006) on Authorized and Subaltern Heritage Discourses, as well as methods for argument analysis and construction of the Heritage node. The essay concludes that the Government’s Proposition is more closely tied to a Subaltern Heritage Discourse, while the Investigation lies somewhere in between both discourses, and the newspaper articles adhere to an Authorized Heritage Discourse. The Proposition construct the Heritage node in an open, multiculturalistic way that also focus on relevancy for today’s society and stresses the importance of the experience of the visit. The Investigation focus on the special role of the museum professionals, and also believes in a balance between traditional knowledge-based exhibitions and experience-based ones. The authors of the articles see the heritage as under threat from Government Politics, where knowledge and tradition is being replaced by norm criticism and multiculturalism.

This study concerns choices of texts and reading comprehension strategies in teaching. The purpose of the study is to investigate if and how teachers' perceptions of pupils' reading habits are consistent with the pupils' own beliefs. The purpose is also to investigate if there are any differences in reading habits between pupils with Swedish as their first language and pupils with Swedish as a second language and if this is considered when teachers choose texts and/or work with reading comprehension strategies in teaching. The study is based on qualitative interviews with three active teachers, two of whom are class teachers and one who teaches in Swedish as a second language. The interviews aim at gaining knowledge about how teachers choose texts in teaching, what they base these choices on and how they work with reading strategies. The study is complemented by a student survey to map students' reading habits at home and at school. The questionnaire aims at gaining knowledge from students to see whether teachers 'perceptions about student reading habits are in line with the students' own beliefs. According to my results teachers' perceptions about student reading habits do not always match the perception of the students themselves. Based on the results of this study there are no significant differences made between first and second language students when it comes to choosing texts in the teaching, either based on the reading habits of the students or teachers 'perceptions of students' reading habits. Nor are there any significant differences made in the teaching of reading strategies. On the other hand, teachers make certain adjustments in teaching to give all students the same conditions. / Denna studie berör lärares val av texter samt arbete med läsförståelsestrategier i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärares föreställningar om elevers läsvanor stämmer överens med elevernas egna uppfattningar, om det går att uttyda några skillnader i läsvanor hos elever med svenska som modersmål respektive elever med svenska som andraspråk samt om lärare tar hänsyn till skillnader i läsvanor vid val av texter samt arbetet med läsförståelsestrategier i undervisningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare varav två är klasslärare och en undervisar i svenska som andraspråk. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna väljer texter i undervisningen och vad de baserar dessa val på samt hur de arbetar med undervisning av lässtrategier. Studien kompletteras med en elevenkät för att kartlägga elevers läsvanor hemma och i skolan. Enkäten syftar till att få kunskap om hur lärarnas föreställningar om elevers läsvanor stämmer överens med elevernas egna föreställningar. Mina resultat visar att lärares uppfattningar om elevers läsvanor inte alltid stämmer helt överens med den uppfattning eleverna själva har. Utifrån studiens resultat går det inte att uttyda att några betydande skillnader mellan första- och andraspråkselever görs när det kommer till val av texter i undervisningen varken utifrån elevers läsvanor eller utifrån lärares föreställningar om elevers läsvanor. Inga betydande skillnader görs heller vid undervisning av lässtrategier. Däremot gör lärarna vissa anpassningar i undervisningen för att alla elever ska ges liknande förutsättningar.

The aim of this paper is to describe the position of the Swedish welfare state within the shaping of a Swedish national identity. This is done through the study of Mångkulturåret 2006, and its rhetorical context. The point of departure is that history is formed continuously in current speech and a text analytical method has been used. Mångkulturåret was issued by the Department of Culture as an extended perspective of Cultural politics. The rhetoric used in the official document Agenda för Mångkultur is analyzed through a comparison with earlier official documents on the field of multiculturalism and integration. This is done with the aid of a model composed of three rhetorical opposition fields. Charles Taylor’s theory ’Politics of recognitions’ and the criticism towards this theory are the main theoretical references. The politics proclaimed for Mångkulturåret 2006 included elements similar to ”The politics of recognition” and the rhetoric was linked to former documents on the field. The logics of mångkulturpolitiken withheld the idea of national identity through the definite exclusion of immigrants. Although not ethnically or culturally homogeneous they were assumed to have similar interests and a common identity due to their “otherness” (olikhet). The non-ethnics were recognized by their broken Swedish and their different appearance and were to be acknowledged for these traits as well as their assumed geographical location, their suburbness (förortssvenskhet). The rhetorical expression "mångfald” (multitude) was used to withhold a notion of difference between ethnical Swedish citizens and non-ethnics. (“utomsvenskar”)

Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte. Syftet med studien är att undersöka hur tre olika myndigheter implementerat integrationspolitiken samt hur de uppfattar styrningen och direktiven från regering och riksdag. Metoden som används för att uppnå syftet är kvalitativ fallstudie av myndigheterna SMHI, Sjöfartsverket samt Luftfartsverket. Kärnan i materialet utgörs av djupintervjuer med ansvariga tillämpare samt mångfaldsplanerna hos respektive myndighet. Som teoretisk grund finns förhållandet mellan stat och förvaltning samt teorier kring policyprocess och implementering. I slutsatserna konstateras det att policyprocessen för det studerade området bör betraktas som ett växelspel mellan i första hand policyformulerare samt implementerare. En viktig roll spelar även exempelvis integrationsverket för utvärdering och återföring. I det empiriska materialet har det dock inte hittats något aktivt samspel mellan utvärderare och implementerare. Faktorer som har spelat en viktig roll för myndigheternas arbete är istället politiska, administrativa samt samhälleliga. De politiska besluten ligger till grund för arbetet hos respektive myndighet. Ansvariga tillämpare har hela tiden utgått ifrån de centralt fattade besluten. Hur arbetet sedan har utformats beror till största delen på traditioner och etablerad struktur inom myndigheten. De samhälleliga attityderna har slutligen underlättat arbetet då begrepp som mångfald och integration har blivit vanligt förekommande och mer accepterade i samhället liksom på arbetsplatsen. De ansvariga tillämparna inom respektive myndighet uppfattar styrningen som bra. De anser i vart fall inte att någon annan typ av styrning skulle vara bättre. Kritik finns dock mot den vaga definitionen av begreppet mångfald vilket hos två av myndigheterna har gjort att mål om ökad mångfald har tagits bort. Detta för att man helt enkelt inte vet vad som ska mätas. En positiv aspekt av detta är dock att personalen inom myndigheterna tvingats till diskussion om hur begreppet ska tolkas vilket underlättat arbetets förankring. Slutsatserna kring den statliga styrningen inom området för myndigheters arbete för ökad etnisk mångfald är att direktiven är väldigt allmänt formulerade vilket lämnar fältet öppet för ett agerande utifrån egna förutsättningar. Det här har dock gjort att det i mångfaldsplanerna formulerats relativt vaga och allmänt hållna mål. En konkretisering kring begreppet mångfald och vad det innebär rekommenderas därför då en viktig del för en lyckad implementering är förståelse av de mål som ska uppnås.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet. Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen. De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker". En oreflekterad och oproblematiserad förståelse av mångfald riskerar att"låsa fast"människors olikheter i"kategorier"och på så sätt riskerar olikheter att essentialiseras. Det problematiska i talet om mångfald är inte att man fokuserar på människors olikheter utan att olikhetsdiskussionen snarare utgår från olika kategorier av människor än från individer. / The focus of this study is the concept of diversity and the movement of Amnesty International in Sweden. The starting-point of the study is partly the unproblematic and positive way of referring to diversity in Swedish working life and the public debate and partly the decision taken by Amnesty in Sweden to introduce a “diversity-policy” in the association. The aim of the study is expressed in two steps: firstly, my aim is to analyse the understanding of Amnesty as an organisation, expressed by active Amnesty-members in Sweden. Secondly, my aim is to analyse the understanding of diversity, expressed by the members, and the way this understanding refers to the movement of Amnesty in Sweden. The empirical material is primarily based upon qualitative in-depths interviews with six active Amnesty-members. Social constructionism is used as a theoretical frame of reference and concepts as ethnicity, culture, multiculturalism and categorizing are essential in the study and used as theoretical tools in the analysis. The main results are that the image of Amnesty and its members given in the interviews, is, in principle, exclusively positive, giving no space for a discussion of discrimination in the organisation. The understanding of diversity is based upon a conception of representation of different categories of people, such as “men”, “women”, “immigrants”, “non-academics” etc. The unproblematic way of speaking of diversity run the risk of strengthen the conception of “difference” based upon different categories of people, not individuals.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida antalet och andelen kvinnor i styrelsen påverkar företags CSR-prestation och -diversifiering. Studien har även ett explorativt syfte genom att uppsatsskribenterna redogör för och utforskar en egenskapad metod som kan bidra med en alternativ operationalisering av CSR-diversifiering. Metod: Uppsatsen utgår från ett positivistiskt förhållningssätt och deduktiv angreppssätt. En kvantitativ strategi tillämpas för insamling av data. Studiens population består av svenska large cap företag på stockholmsbörsen. Totalt observeras 69 företag. Styrelsens sammansättning i avseende till kön utgör primärdatan och erhålls från respektive företags årsredovisningar för året 2015. Sekundärdatan består av företagens CSR-prestation och -diversifiering för året 2016 och inhämtas från CSRHubs databas. Vidare genomförs en multipel regressionsanalys för att undersöka samband mellan variablerna kön och CSR i samband med olika kontrollvariabler. Resultat: Regressionsresultatet visar inga signifikanta bevis för att CSR-prestationen/ -diversifieringen och antalet och/eller andelen kvinnor i styrelsen har något samband. Vidare visar resultatet att storleken på styrelsen har betydelse för CSR-prestationen men inte för dess diversifiering och att det råder skillnader mellan branscherna. Resultatet visar att svenska large cap företag har en högre CSR-poäng än genomsnittet på CSRHub. Kvinnor utgör 33% av styrelseledamöterna. Alla styrelser har minst en kvinnlig ledamot och består i snitt av tre kvinnor. 43 av de observerade företagen har tre eller fler kvinnor i sina styrelser. Slutsats: Det är svårt att bevisa ett kausalt samband mellan antalet och/eller andelen kvinnor i styrelsen och företagets CSR-prestation och diversifiering. Styrelsens storlek verkar vara mer avgörande (för CSR-prestationen). Det antas att andra faktorer än de som använts i studien kan ha större påverkan än antalet och andelen kvinnor. Metoden som använts för mätning av CSR-diversifieringen är ej fullständig och behöver utvecklas ytterligare. / Purpose: The purpose of the paper is to investigate whether the number and proportion of women on the board affect company CSR performance and diversification. The study also has an exploratory purpose in that the authors describe and explore an own created methodology that can contribute to an alternative operationalization of CSR diversification. Method: The study is based on a positivist and deductive approach. A quantitative strategy is applied for data collection. The study´s population consists of Swedish large cap corporates on the Stockholm Stock Exchange market. A total of 69 corporates are observed. The board's composition with respect to gender is the primary data and obtained from the corporates annual reports of the year 2015. Secondary data consists of the companies CSR-performance and -diversification for the year of 2016 and retrieved from CSRHub's database. Furthermore, a multiple regression analysis is applied to investigate the relationship between the gender and CSR variables, in relation to different control variables. Result: The regression result shows no significant evidence that the CSR-performance/ -diversification and the number and/or proportion of female representation on the boards have a relationship. Furthermore, the result shows that the size of the board has importance with respect to CSR-performance, but not to the diversification, and that there are differences between industries. The result shows that Swedish large cap corporations have greater points on their CSR-score, than the average company on CSRHub. Women represent 33% of the board members. All boards have at least one women director and consist of an average of three women. 43 of the observed corporates have three or more women on their boards. Conclusion: It is difficult to prove a causal and significant relationship between the number and / or proportion of women in the board and the company's CSR-performance and the degree of diversification. The size of the board seems to be more decisive (for the CSR-performance). It is assumed that factors other than those used in the study may have greater impact than the number and proportion of women. The method used to measure CSR-diversification is not complete and needs further development.

This study aims to investigate how pedagogical picture books intended for inclusion represents children with neuropsychiatric disabilities. This is investigated through in-depth analysis of four books dealing with the subject from different approaches, recommended by state libraries and the specialised educational authority. The study also aims to pay attention to the available material and to highlight what kind of image of divergent children that is beeing communicated to pre-school children and what consequences this may have. The results of the analysis may be useful in the selection of inclusion material and how the books can be practised in a norm-critical and socio-cultural approach.