Sweden has developed into a country of ethnic and cultural diversity. Research highlight the importance of reciprocal integration and intercultural venues. Minority and majority population must participate in the process of integration, by mutually accepted conditions. The civil society offers social venues but these venues are culturally segregated which prevent intercultural relationships to develop. Språkvän is a civic organization that takes on this challenge. By examining how reciprocity is created within these intercultural relations, knowledge of how reciprocal integration can develop in practice will be created. Reciprocity is developed through social relationships, and the relationship in its entirety must therefore be studied. Theories of social capital enable the study of social relations, based on three features: a structural, a cognitive and a relational dimension. The aim of this study has been to examine how social capital is created within the intercultural relationships, and participants of Språkvän has been interviewed. Volunteers and newcomers were interviewed in focus groups, based on a qualitative and hermeneutic approach. The study showed that there is a discrepancy regarding expectations of the relationship. In line with previous research the terms of the relationships are not reciprocal which endangers the cohesion and perseverance of the relationships.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen. Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat. Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald.  Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.

I denna uppsats har vi ämnat att öka förståelsen för hur människor påverkar segregationen genom sina egna preferenser. Vi har undersökt hur halmstadsbor resonerar kring segregationen i Halmstad och kring sina egna och andra bostadsområden i staden. Eftersom social blandning är ett ledande begrepp inom svensk stadsplanering har vi även haft som syfte att förstå hur halmstadsbor ser på detta i ett bostadsområde och om det är önskvärt eller inte. För att ta reda på det har vi genom en kombination av enkäter och intervjuer med halmstadinvånare samlat in empiri. Bearbetningen av empirin har utgått från en hermeneutisk metodologi och analysen har genomförts med hjälp av följande sociologiska teorier: Jenkins identitetsteori, Mays teori om tillhörighet, Goffmans stigmatiseringsteori, Wilkinson och Picketts definition av det sociala värderingshotet samt Lidskogs teori om det offentliga rummet och det mångkulturella samhället.Resultaten visar att segregationen i Halmstad till stor del är sammankopplad med strukturella faktorer såsom ekonomi och arbets- och bostadsmarknaden. Samtidigt är det också tydligt att sociala frågor som rör bland annat trygghet och social identitet är avgörande för en individs val av bostadsområde. Även bostadsområdenas rykten och vilken grad av tillhörighet individen har till området är faktorer som väger tungt. Resultatet visar även att en självvald segregation finns i staden, där människor aktivt väljer bostadsområden med likasinnade invånare. Den självvalda segregationen grundar sig i hur olika grupper på olika sätt skapar identiteter och känslor av platstillhörighet och trygghet. Trots att våra intervjupersoner och respondenter såg social blandning som något önskvärt uppmärksammades problem med att implementera det i praktiken av såväl ekonomiska som sociala anledningar. Det handlade bland annat om höga bostadspriser och konflikter mellan och rädsla hos olika sociokulturella grupper. / There is a big gap in knowledge when it comes to how segregation is influenced by people’s own preferences, which is what we aim to shed light on in this study. Since social mix is a leading concept amongst policy makers in Sweden we also wanted to study whether residents of Halmstad want to live in socially diverse neighbourhoods or not.This study investigates how residents of Halmstad reason about the city’s segregation and the city planners’ use of social and housing mix to combat the residential segregation. Through 106 surveys we determined the main themes of segregation and social mix, which we then where able to explore by using 6 interviews with locals. Our empirical findings were analysed with the help of the following sociological theories: Jenkin's identity theory, May’s theory of belonging, Goffman's stigma theory, Wilkinson and Pickett's definition of the social evaluative threats and Lidskog's theory of public space and the multicultural society.Our findings show that the segregation in Halmstad is largely linked to structural factors such as the economy and the labor and housing market. It is however clear that social and cultural issues related to the feeling of safety, rumors, social identity and different senses of belonging are crucial for the choice of one's residential area. Furthermore, it also shows that a self-chosen segregation exists in the city, where people actively choose residential areas where like-minded residents live. The self-chosen segregation is based on how different groups create their identities and a sense of belonging and safety in different ways. Although our interviewees and respondents saw opportunities in social mix they also problematised the implementation of social mix in a neighbourhood. They argued that economical aspects, such as the housing prices, and social aspects, such as conflicts and fear among different socio-cultural groups, hindered the process of creating social mix.

Städer har historisk sett byggts i områden med en hög biologisk mångfald. Som ett resultat av den urbana expansion som pågått under de senaste hundra åren, så har arters habitat ersatts och lokala ekosystem satts ur spel. Denna process där bebyggelse och infrastruktur bryter upp eller ersätter habitat benämns ’fragmentering’ och på en global skala är det en av de ledande orsakerna bakom en ökande utrotning av djurarter. Idag står vi sannolikt inför ett sjätte massutdöende, konsekvenserna av vilket kan antas vara förödande för den mänskliga arten. Detta har under de senaste åren lett till en ökande relevans för ämnet biodiversitet och allt fler nationella och globalt styrande organisationer skapar målsättningar för bevarandet av den biologisk mångfalden. För ämnesområdet fysisk planering innebär detta frågan om hur vi ska planera urbana miljöer med hänsyn för biodiversitet är av ett ökande intresse. Syftet med detta arbete är att undersöka och bättre förstå relationen mellan den fysiska planeringen av urbana områden och upprätthållandet av den biologiska mångfalden. Mer specifikt, hur den samtida svenska planeringen förhåller sig till dessa frågor. Arbetet har utgått ifrån de två naturvetenskapliga teorierna ekologisk nischteori och ö-biogeografisk jämviktsteori, vilka hjälper förklara sambanden mellan det fysiska rummet och det ekosystem. Detta perspektiv har varit utgångspunkten för att förstå grundläggande faktorer som har en inverkan på biodiversitet i urbana sammanhang, och vidare har det nyttjats för att tolkat kommuners hantering av frågan. I detta arbete har 22 kommuners översiktsplaner undersökts och 9 personer involverade i planering har intervjuats. Från denna undersökning har ett flertal slutsatser dragit om den svenska planeringens förhållningssätt mot biologisk mångfald. Denna undersökning tyder på stora brister i hänsynstaganden av biodiversitet, med ett flertal identifierade potentiella hinder som anses begränsa planeringens möjligheter till att arbeta med dessa frågor. Vidare uppmärksammas även en positiv inställning bland planerare och ett intresse för att arbeta mer med denna fråga, samt tecken som tyder på en potentiell positiv utveckling i hanteringen av biologisk mångfald. Arbetet avslutas med en diskussion kring potentiellt viktiga faktorer för en utveckling i en sådan riktning.

The purpose of this bachelor thesis is to study how race is represented in four of Försvarsmakten’s video commercials published between 2016 and 2020. Försvarsmakten is a Swedish authority that in recent years has focused on increasing gender and ethnic equality within the organization, which interests us to examine if and how their efforts are transformed in their marketing communication. Considering media’s influence on the ideals and norms that exist in our society, media representations make an interesting and important area to critically study and question. Especially as previous research has shown that ethnic minorities are underrepresented or portrayed in a stereotypical or negative way that upholds racial discrimination, both in media and in reality. The aim of this essay is therefore to study if there is a difference in the representation of white people and people of color (POC) in the selected video commercials, as well as to interpret potential underlying messages and ideologies. The theory and method that will be applied is postcolonial theory and multimodal critical discourse analysis (MCDA). A positive tendency is shown in the final results with both white people and POC acting in leading roles and background roles. However, there is no interaction between whites and POC in any scene, and in most cases they are represented in homogeneous groups which can indicate segregation. Further on we can distinguish a difference among the roles that the characters play. Whereas POC are portrayed as civilians in all commercials, white people are portrayed as soldiers in two of the commercials. The commercials are seen as inclusive to some extent, but they don’t fully represent an integrated and equal society from a multicultural perspective. Rather, they give the impression of focusing more on gender equality within the organization as women frequently are pictured in the commercials, even as soldiers

No description available.

No description available.

This study starts off with an introduction to the challenges organizations today encounter concerning managing knowledge and finding suitable staff that meet the needs of the organization. Thereafter the challenges are seen through the aim of diversity. Several studies discuss the pros and cons of the impact of diversity, and more specifically ethnic diversity among the workforce. This results in a more focused approach on the subject of ethnic diversity, the impact it has on organizations and how ethnic diversity could be managed and also exemplify how they manage. In order to bring light upon the challenge’s organizations face, this study chose an inductive approach with qualitative interviews as the methodical focus. With eleven interviews concluded and brought together in the empirical analysis chapter the focus of the theoretical framework was combined to problematize the results of the empirical findings. Finally, the study concludes that the challenges and possibilities concerning ethnic diversity and organizations need of knowledge can be described through a few conclusions. It is found that there are several positive results on business value and improvement within work environment in dynamic and diverse organizations. By focusing on openness and inclusion an organization has better chances of implementing a suitable organizational culture that allows exchange of knowledge between colleagues of different cultural backgrounds. Also, leadership qualities that allow inclusion, self-criticism and focuses on creating the mentioned work environment is preferable. By paying attention to individual prejudice it is possible to counter the negative impressions of different cultures in order to become less prejudice. One way is to encourage discussions to expand the horizons of colleagues and try to become an intercultural and learning organization. The linguistic aspect is also important to consider, and it is shown how ignoring of language differences has several negative impacts on organizations, but that it at the same time are ways to counteract the negative effects. It is also important to remember to try to see past generalizations and focus on the values of the individual and realize that it is more about the competence of the individual than that of the cultural background.

Kulturen i en organisation påverkar hur medarbetarna tänker och agerar och är därför viktig att studera. Varje organisation består av gemensamma normer, värderingar och verklighetsuppfattningar som utvecklas när medlemmar samverkar med varandra. Syftet med studien är att jämföra två kulturanalyser som gjorts tidigare på två skolor i Sverige och jämföra dem för att hitta likheter och olikheter, samt förbättringsmöjligheter. Studien syftar till att besvara frågorna: Vad kännetecknar organisationens kultur? Hur påverkas organisationskulturen av mångfald? Hur påverkas organisationskulturen av ledarskapet? Som metod för studien användes Bergs brevmetod, där medarbetare i de studerade organisationerna fick skriva brev i vilka de beskrev hur de upplevde sin arbetssituation sedan jämfördes deras resultat. / The culture of an organization affects how employees think and act and are therefore it is important to study. Each organization consists of common norms, values and perceptions of reality that develop when members interact with each other. The purpose of this study is to compare two cultural analyzes that were previously done at two schools in Sweden and compare them to find similarities and differences, as well as possibilities for improvement. The aim of this study is to answer the following questions: What characterizes the organization’s culture? How is the organizational culture affected by diversity? How is the organizational culture affected by leadership? As a method for the study, Berg's letter method was used, where employees in the studied organizations write letters in which they describe how they perceive their work situation then their results were compared.