I takt med Covid-19-pandemins framväxt har de flesta företag tvingats till en mer virtuell kommunikationsform där möjligheten till traditionella, fysiska interaktioner kraftigt minskat. Denna studie undersöker hur globala, multikulturella team upplever omställningen till ett mer virtuellt arbete och hur det påverkar deras möjlighet att vara kreativa. Det har tidigare genomförts en mängd forskning på kreativitetsrelaterade utmaningar som multikulturella team ställs inför. Det saknas däremot studier på de utmaningar som virtuella globala, multikulturella team möter, vars tillgång till traditionell kommunikation är begränsad. För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts. De tre kreativitetsrelaterade huvudkomponenterna, kulturell mångfald, kommunikation och konflikt, har undersökts. Med bakgrund i dessas samspel och förhållandet till virtualitet och kreativitet resulterar studien i att omställningen till en mer virtuell miljö upplevs, av teamen, vara hämmande för kreativitet. Framför allt avsaknaden av informell kommunikation visas vara den huvudsakliga anledningen till detta. / Along with the Covid-19-pandemic, most companies across the globe have been forced to work in a more virtual way, where access to traditional, physical interactions has been reduced. This study therefore investigates how global, multicultural teams experience the adjustment to more virtual work and how it affects their perceived possibility to be creative. Previously, numerous studies have been conducted regarding creativity-related challenges that global, multicultural teams face. However, what seems to be missing is research on the challenges that virtual global, multicultural teams face, whose access to traditional communication is limited. To examine this a qualitative study has been conducted. The three creativity-related key components, cultural diversity, communication, and conflict have been analyzed. With a background in their interplay and their liaison to virtuality and creativity, this thesis concludes that the change to a more virtual way to work is perceived by the teams to have an inhibitory effect on creativity. The deprivation of informal communication is especially shown to be the primary reason for this.

Bakgrund: Tidigare forskning har grundat sina studier i att ett medlemskap i styrelsen är lika med att individer har denna påverkan över bolagets presterade resultat. Vidare återstår dilemmat om det går att fastställa att ett medlemskap i styrelsen, oavsett roll och person, medför att ledamöterna har inflytande.  Syfte: Studien syftar till att via utvecklingen av ett inflytandeindex förklara styrelseledamöters och styrelsegrupperingars inflytande över bolagsprestationer.  Metod: Den metod som har genomförts är en tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats. Studiens hypoteser har formulerats med grund i resursberoendeteorin, upper echelon-teorin, teorin om tokens samt tidigare forskning. Hypoteserna syftar till att testa studiens inflytandeindex.  Slutsats: Studien finner att det konstruerade indexet kan fånga individers och gruppers inflytande i en styrelse på ett mer teoretiskt grundat sätt gentemot de traditionella måtten andel och kritisk massa. Det framkom genom indexet att styrelseledamöternas inflytande inte har någon betydelse för bolagsprestationer. / Background: Previous studies have conducted its research on the premise that a membership on the board means that you have a certain impact on the results of the company. Further on, it remains a dilemma whether it’s possible to determine if a member of the board has this impact regardless of which person it is and which role they have on the board.  Purpose: The study aims to explain the influence of board members and board groups on company performance through the development of an index of influence.  Method: The method used is a cross-sectional study with a deductive approach. The hypothesis of the study has been formulated based on resource dependence theory, the upper echelon-theory, the theory of tokens and previous studies. The purpose of the hypothesis is to test the index of influence of the study.  Conclusion: The study finds that the constructed index can capture the influence of individuals and groups on a board in a more theoretically grounded way compared to the traditional measures of proportion and critical mass. It emerged from the index that the board members' influence has no significance for company performance.

Populationen ökar i Sverige vilket skapar en ständig press på att fler bostäder behöver byggas och mer mat måste produceras. Förtätning är en metod inom stadsutveckling som har goda fördelar såsom färre avstånd och förvaltning av jordbruksmarken. Men denna strategi konkurrerar ut våra grönområden som är livsviktiga för att ett hållbart stadsklimat ska kunna upprätthållas trots vår utveckling. Urban grönska har vi inte råd att äventyra då klimatförändringarna är ett faktum. Vi är i stort behov av att få igång tänket kring nya tekniska gröna lösningar - för tiden är knapp. Människan, djur och natur blir påverkade av försämrad luftkvalitet, förhöjd stadstemperatur och minskning av naturliga gröna habitat.  Syftet med denna studie är att hitta en ny kreativ grön lösning som inte konkurrerar med ytan vilket därmed gör den lättare att fysiskt planera in i staden. Den tekniska lösningen som prövas är en småskalig vertikal trädgård. Studien har även undersökt allmänhetens intresse för denna metod som ny lösning. Den ska undersöka om det fungerar att skapa en grön vägg som både bistår med sociala kvaliteter men som även förbättrar klimatet och berikar den biologiska mångfalden. Det intervju- och enkätmaterial som samlats in styrker att det finns ett intresse från allmänheten och ett behov att hitta nya gröna lösningar.  Studiens resultat visar att det går att skapa en egen småskalig vertikal trädgård med enkla medel och av återvunnet material. Däremot måste modulen stå upprätt för att inte samla upp för mycket väta vilket påverkar växterna och insektshotellen. Tyngden är även en utmaning om modulen ska sättas på väggen, då mer avancerad beräkning krävs samt risker som fuktskador måste tas i beaktning. Slutsatsen är att forskningen kring vertikal trädgård är relativt smal i Malmö och det är svårt att få kontakt med kunniga inom ämnet. Den vertikala grönskan är inte en del av arkitekturen så som den gestaltas i Paris. Fysiska modellen av en småskalig vertikal trädgård visar att det är möjligt att som gemene man skapa en egen vertikal trädgård. Däremot är klimatet en utmaning för framförallt växternas överlevnad. Förslag till vidareutveckling är att skapa och jämföra andra metoder och materialval för en småskalig vertikal trädgård, för privatpersoner, samt ett utvecklat system vid bevattning.

The present paper examines possible changes in temporal urban diversity caused by the COVID-19 pandemic in Stockholm and Uppsala metropolitan areas. In addition to general changes in diversity, potential differences of diversity levels at locations with varying socioeconomic characteristics are examined. The diversity levels are calculated based on mobile phone data and defined by the inflow and distribution of individuals to locations. The time frame involves eight study dates and extends from January to April 2020. The paper reaches the following conclusions. (1) Diversity levels display a general decline during the pandemic, with one exception - Easter Holidays. (2) Individuals residing in areas with high proportions of highly educated individuals or visible minorities experience a decrease in diversity whereas the opposite is true for areas with high proportions of low-income earners or senior citizens (3) The increase in diversity in the two last mentioned areas, which are located in remote parts of the metropolitan area, coincide with decreasing levels of diversity in the central parts of the metropolitan area. It is possible that changes in diversity levels in these areas can be explained by changes in general behavioural trends, e.g. incentives to avoid crowded city center areas.

Utmaningarna och kraven på religionsämnet blir tydligare i ett alltmer sekulärt samhälle. Det diskuteras om hur undervisningen ska utformas och bedrivas i detta mångreligiösa samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att ta reda på hurreligionslärare utformar sin undervisning utifrån förhållningssätt och didaktiker i relation till ett inkluderingsperspektiv. Resultatet visar på olika strategier att ta sig an uppdraget. Samtliga resultat talar för ett förhållningssätt grundat i inkludering av eleverna och deras erfarenheter. En annan del av resultaten talar om medvetenheten om världsbild och att inkludera världsbildsutbildning i den traditionella religionsundervisningen. Lika för resultaten är att samtliga visar på interkulturell kompetens. Metoden för arbetet har varit en kvalitativ innehållsanalys där vi bearbetat forskning inom området. Slutsatsen är, och som resultatet visar, att religionsundervisning som främjar inkludering i ett mångreligiöst och sekulärt samhälle, kan bedrivas olika men fortfarande vara lika gynnsam för elevers utveckling.

Alla barn ska ha rätt till att främja sin förståelse av sin egen och andras kulturer, enligt Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018). Studiens syfte är att synliggöra vilken mångkulturell barnlitteratur som finns tillgänglig för de äldre barnen i förskolornas verksamhet, genom att presentera vilka diskurser som framträder i de böckerna som finns tillgängliga i förskolornas bokhyllor.  Ett besök vardera gjordes på en förskola med en uttalad mångkulturell profil och en förskola utan en uttalad mångkulturell profil, där genomfördes en observation av vardera förskolas bokutbud samt en mindre intervju. De böckerna vi fann på förskolorna kategoriserades i olika kriterier och sedan genomfördes en diskursanalys på bokutbudet samt en mer djupgående diskursanalys på sex av böckerna. Normen för dessa böcker är att huvudkaraktären är vit.  Slutsatsen vi kommer fram till är att förskolor behöver mer mångkulturell barnlitteratur för att undvika exkludering, diskriminering och fördomar mot olika etniciteter i förskolans utbud av böcker. / Every child has the right to promote their understanding of their own and other´s cultures (UNICEF Sverige, 2018). The aim of this study is to present what kind of discourses that books available in preschools bookshelves, and what kind of discourses multicultural literature that is available for children aged 3-5 years old express.  An observation of two preschools’ book selection was conducted, one preschool profiled themselves as multicultural and one didn’t, as well as a minor structured interview. The books were then analysed through a discourse analysis as well as a deeper discourse analysis on six of the books that were found. The results show that there is a small amount of multicultural literature in preschools, and that children’s characters of a different ethnicity than the dominant ethnicity in the books is put aside. The books that we made a deeper discourse analysis of shows that it’s rare that a child with a different ethnicity is written as a main character. The norm of these books is that the main character is white. Our conclusion is that pre-schools need more multicultural literature to avoid exclusion, discrimination, and prejudice against different ethnicities in pre-schools book selection.

This study investigates the practices of four museums in two countries in relation to the notion of social inclusion and how their museum professionals reflect about the topic. The aim is to provide an empirical grounding of Sandell’s theory about the three levels of impact within which museums can address social exclusion: with individuals, specific communities and wider society. The practices of four museums will be analysed and discussed: Västmanlands läns museum and Västerås Konstmuseum in Västerås, Sweden and Musei Civici and Fondazione Palazzo Magnani in Reggio Emilia, Italy. To answer the research questions, nine qualitative semi-structured interviews were performed. The informants selected are museum professionals responsible for different public practices at their institutions. The interviews were taped and at a later stage transcribed. Additionally, documentation from different sources completes the empirical data. A qualitative analysis has been employed to analyse the data. Text analysis and thematic analysis were selected to scrutinize the data. I employed the deductive method to trace Sandell’s theory on the data. The findings show that the notion of social inclusion is a subjective concept. Nonetheless, all the informants’ ideas of social inclusion are consistent with Sandell’s definition. The practices enhanced by the museums to address social inclusion are different in nature but mirror the understanding of the concept expressed by the museum professionals and it is in line with Sandell's model. Therefore, his theory about the three levels of impact that museums can achieve implementing inclusive practices is verified by the empirical data. Moreover, my hypothesis about the link between the social inclusion enact by museums and the socio-cultural context is proved too. This is a two years master's thesis in Museum and Cultural Heritage Studies. / Denna uppsats undersöker på vilket sätt fyra museer i två länder arbetar med social inkludering samt hur deras medarbetare resonerar kring detta. Syftet var att se huruvida det går att empiriskt belägga Sandells teori, som handlar om att museer kan bekämpa social exkludering på tre nivåer: med fokus på individer, särskilda grupper eller samhället i stort. Den publika verksamheten i fyra museer har analyserats och diskuterats: Västmanlands läns museum samt Västerås Konstmuseum i Västerås, Sverige; Musei Civici samt Fondazione Palazzo Magnani i Reggio Emilia, Italien. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes nio semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med musei-arbetare. Informanterna arbetar i olika publika verksamheter inom dessa museer. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Utöver dessa har olika dokument från andra källor använts som komplettering. Analysen gjordes med hjälp av textanalys samt tematisk analys utifrån en deduktiv ansats, för att undersöka Sandells teori.  Resultatet av denna studie visar att begreppet social inkludering har olika subjektiva innebörder. Icke desto mindre överensstämmer alla informanters idéer med Sandells definition av social inkludering. Museers publika aktiviteter kopplade till social inkludering är olika till sin natur men speglar museiarbetares förståelse av konceptet och är i linje med Sandells modell. Därför stödjer forskningsresultaten hans teori om att museer kan bekämpa social exkludering på tre nivåer. Dessutom styrks även uppsatsens hypotes om sambandet mellan museernas sociala inkludering och det sociokulturella sammanhanget.  Detta är en masteruppsats i musei- och kulturarvsvetenskap.

Att behärska förmågan till överraskning har varit, är och kommer vara en framgångsfaktor i krigföring. Likaså vikten av att återhämta den militära organisationen efter att ha blivit utsatt för en sådan. En organisation som genomsyras av flexibilitet har bättre förutsättningar till denna återhämtning. Studien syftade till att undersöka hur ett geografiskt inriktat markstridsförband påverkar flexibiliteten för den taktiska ledningsnivån. Studien genomfördes som en fallstudie av de framtida Norrlandsjägarbataljonerna som i Försvarsberedningens rapport Värnkraft ges inriktningen strid på djupet i ödemarksterräng, även vintertid. Studiens resultat visar att Värnkrafts inriktning medför att förbandet vidtar två större åtgärder för att anpassa uppträdandet till ödemarksterräng. En materiell förändring där fler bandvagnar tillförs förbandet samtidigt som antalet lätta fordon reduceras. En organisatorisk förändring där ytterligare en jägarskvadron tillförs organisationen samt att stödresurser omfördelas till lägre ledningsnivåer. Förändringarna påverkar flertalet av de grundläggande förmågorna, där verkan, underrättelse och uthållighet ökar. Därigenom ökar förbandets självständighet och autonoma uppträdande. Förmågan rörlighet ökar i kontexten ödemarksterräng. Däremot minskar förmågan rörlighet om förbandet används i en annan terrängtyp och i ett scenario där förbandet behöver stöd med operativ transport. De påverkade förmågorna medför i nästa steg att flexibiliteten för taktisk nivå generellt ökar sett ur områdena balans, mångfald och redundans inom Meir Finkels stratum om organisatorisk flexibilitet. Den taktiska ledningsnivåns flexibilitet minskar sett till förbandets minskade operativa och stridstekniska rörlighet, vilket kan ses som en följd av det utökade antalet bandvagnar vid förbandet. Sammanfattat utifrån fallstudiens resultat, påverkar en geografisk inriktning av ett markstridsförband flexibiliteten för taktisk nivå mer positivt än negativt.

Uppsatsen utgår från romanen Doppler och dess humoristiska värld där en man bosätter sig i skogen och blir vän med en älgkalv. I analysen avhandlas skogens gestaltning, protagonistens relation till skogen, djuren och samhället ur ett ekokritiskt perspektiv. Doppler är skogens centrum, den som agerar och domesticerar djur men samtidigt kallar skogen störst av allt. Trots att Dopplers syn på naturen och människan bitvis samstämmer med ekokritiken måste verket betraktas som antropocentriskt då det går att skönja tydlig dualism, en uppdelning av natur och kultur, samhälle och skog, människa och djur. / <p>Godkänt datum 2021-08-18</p>

Bakgrund Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Sjuksköterskor i vården stöter allt mer på patienter med kulturella och språkliga skillnader. Ett bra möte mellan sjuksköterska och patient, där båda kan förstå varandra, är viktigt för att få en god och säker vård. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap om transkulturell omvårdnad för att möta patientens unika behov på vägen mot hälsa. Syfte Syftet var att belysa språkbarriärer i mötet mellan sjuksköterska och patient med kulturella och språkliga skillnader.  Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att göra en sammanställning av tidigare gjord forskning kring det valda ämnet. Totalt 17 vetenskapliga artiklar inkluderades.  Resultat I resultatet framkom tre kategorier: språkbarriär, kulturell kompetens samt brist och tillgång till tolk. De tre kategorierna delas in i tre subkategorier format i en tabell. Resultatet visade vidare att språkbarriären utgjorde det största hindret i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient med invandrarbakgrund. Kulturell kompetens och brist och tillgång till tolk, var två andra hinder av betydelse i kommunikationen.  Slutsats För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskan kommunicera med patienten och dessutom ha en viss förståelse för patientens kulturella bakgrund. Det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med mer kunskap i ämnet kan förhoppningsvis ömsesidiga missförstånd och frustration därav minskas samt förebyggas. För att få en säkrare vård, kunna känna trygghet och undvika missuppfattningar är det viktigt att engagera en professionell tolk i sjuksköterskans möte med patienten.