Denna uppsats har målet att undersöka representationen av könsstereotyper, mångfald, hegemonisk maskulinitet och postfeminism i den första säsongen av det svenska realityprogrammet Love is Blind Sverige. Syftet med studien är således att bidra till en djupare förståelse för hur genusstrukturer och mångfald synliggörs inom den moderna reality-tvkontexten. Metoden som använts är en multimodal analys av audiovisuell kommunikation, där visuella och audiovisuella element stod i fokus. Studiens resultat identifierades genom tillämpningen av det teoretiska ramverket som innefattar genusteorier, representationsteorin, postfeminism, hegemonisk maskulinitet och mångfald. Resultaten visar att traditionella könsnormer och stereotyper både utmanas och reproduceras. Kvinnliga deltagare framställs som självständiga och handlingskraftiga individer, vilket kan associeras med postfeministiska ideal. Traditionell hegemonisk maskulinitet synliggörs i programmet samtidigt som nya former av manlighet också är framträdande. Vidare pekar resultatet att mångfald på många sätt synliggörs, samtidigt som det förekommer vissa brister i representationen av olika identiteter.

Urbanisering och förtätning av städer utmanar arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald. En förlust av biologisk mångfald hotar långsiktigt fungerande ekosystem som levererar ekosystemtjänster. Balansen mellan natur och människa är därför viktig att åstadkomma. Städer ses trots sina utmaningar som en alternativ miljö för biologisk mångfald. För att göra en förändring i förlusten av biologisk mångfald blir urban vildmark en viktig komponent i befintliga grönområden. Denna studie syftar till att kartlägga utmaningar och möjligheter för kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden. Utmaningarna och möjligheterna ses som ett underlag till kommunernas förgröningsstrategier. En innehållsanalys har utförts av valda stadsförgröningsplaner med olika dokument från kommunen och underlag från Naturvårdsverket. Semistrukturerade intervjuer har även utförts med tjänstemän som arbetar inom miljöyrken i tre kommuner och en representant från Naturvårdsverket. Kompletterande metoder har varit photo-elicitation method och observation av utvalda platser. Denna studie fann en del utmaningar och möjligheter med ett kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Den mest synliga möjligheten är att arbetet med urban vildmark som en grund i en förgröningsstrategi utgår från ett multifunktionellt perspektiv. Ett arbete utifrån ett sådant perspektiv gör det möjligt att arbeta med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Förhoppningen är att denna studie kan ge ett nytt perspektiv på hur urban vildmark kan inkluderas för biologisk mångfald i kommunala förgröningsstrategier. / Urbanization and the densification of cities challenges efforts to halt the loss of biodiversity. A loss of biodiversity threatens long-term functioning ecosystem that provides ecosystem services. Therefore, achieving a balance between nature and humans is crucial. Despite their challenges, cities are seen as an alternative environment for biodiversity. To make a change in the loss of biodiversity, urban wilderness becomes an important component in existing green spaces. This study aims to map the challenges and opportunities for municipal strategic work with urban wilderness in green areas. The challenges and opportunities are viewed as a basis for municipalities' greening strategies. A content analysis has been conducted of selected urban greening plans with various documents from the municipalities and materials from the Swedish Environmental Protection Agency. Semi-structured interviews have also been carried out with officials working in environmental professions in three municipalities and a representative from the Swedish Environmental Protection Agency. Complementary methods have included the photo-elicitation method and observation of selected sites. This study found several challenges and opportunities in municipal strategic work with urban wilderness in green spaces for biodiversity. The most prominent opportunity is that the work with urban wilderness as a foundation in a greening strategy is based on a multifunctional perspective. Working from such a perspective makes it possible to address urban wilderness in green spaces for biodiversity. The hope is that this study can provide a new perspective on how urban wilderness can be included for biodiversity in municipal greening strategies.

Hastigheten för globalt utdöende är betydligt högre nu jämfört med den förmänskliga tiden, och utan åtgärder kommer utdöendet att accelerera. Detta medför ett stort ansvar på beslutsfattare som måste agera i förhållande till detta. Därför är det viktigt att kunna följa upp den biologiska mångfalden för att ta strategiska beslut, något som endast sker i begränsad skala på kommunal nivå i Sverige. Vidare finns det mycket medborgardata kring artrikedom, där frivilliga medborgare rapporterar fynd de gjort i databasen Artportalen. Möjligheten att utnyttja denna typ av data undersöks i denna fallstudie av Tierps kommun, där trenden för den biologiska mångfalden undersöktes. Därefter användes hypotesprövning för att kvantifiera osäkerheten i de resultat som framtogs. Däremot hävdar flera forskare att det finns utmaningar med att använda sådan data, därför ämnade denna studie även att undersöka dessa problem med den använda datan. Därmed togs det fram kompletterande information om plats, tid och arter för att analysera detta. Studien visade en övergripande negativ trend för den biologiska mångfalden i Tierps kommun, vilket validerades av hypotesprövningen. Gällande problemen som undersöktes kunde det konstateras att många fynd var centrerade runt särskilda platser, månader och arter, vilket begränsar möjligheten att dra säkra slutsatser gällande hela den biologiska mångfalden i kommunen. Sammanfattningsvis kunde det konstateras att de resultat som framtogs skulle behöva kompletteras av annan data alternativt av andra tillvägagångssätt. / The rate of global extinction is significantly higher today compared to the prehuman times, and without action, the extinction will accelerate. This means that there is great pressure on decision-makers to take action. It is therefore important to monitor biodiversity to make strategic decisions, something that municipalities in Sweden only do at a limited scale. At the same time, there are loads of citizen science data on species richness, where unsolicited citizens report their findings in the database Artportalen. The opportunity to utilize this type of data is explored in this case study of Tierps kommun, where the trend of biodiversity is examined. Additionally, hypothesis testing was used to quantify the uncertainty in the results. However, several scientists claim that there are challenges using such data, therefore this study also aimed to explore these. To do this, complementary information regarding time, space and species were gathered and analyzed. The results indicated that a general negative trend could be identified in biodiversity for the municipality of Tierp, which was validated with the hypothesis testing. Regarding the problems that were examined, it could be ascertained that most of the discoveries were limited to specific places, months and species, which limits the possibility to draw certain conclusions regarding the entire biodiversity in the municipality. In conclusion, it could be stated that the results that were produced need to be complemented by other data, alternatively by other methods.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förståelse av interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Detta utifrån barns rätt till att utveckla förståelse för styrkorna som finns i det mångkulturella samhället som Sverige idag är. Det är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Vi har använt fenomenografisk ansats som utgångspunkt för att synliggöra förskollärares beskrivningar, tolkningar och uppfattningar, av arbete med interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. Fenomenografin låg även som grund i analysarbetet där de centrala begreppen utfallsrum, variation, uppfatta och andra ordningens kategori användes som stöd. Resultatet presenteras genom utfallsrummen; förståelse av interkulturell pedagogik och beskrivningar av arbete med interkulturell pedagogik. I resultatet synliggörs en kunskapslucka, där en osäkerhet kring fenomenet interkulturell pedagogik dominerar. Däremot visar det på att förskollärare har en nyfikenhet och vilja att utveckla mer kunskap och förståelse kring fenomenet. Det synliggörs genom en efterfrågan av tydliga riktlinjer, metoder och material samt kollegialt samarbete. Slutsatsen av studien är att en kulturell medvetenhet, nyfikenhet och vilja finns. Dock utgår flertalet från att det behövs en mångkulturell utgångspunkt i barngruppen, för att möjliggöra interkulturell pedagogik på monokulturella förskolor. / The purpose of the study is to describe preschool teachers' understanding ofintercultural pedagogy in monocultural preschools. This is based on children'sright to develop an understanding of the strengths that exist in the multiculturalsociety that Sweden is today. This is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight preschool teachers. We have used aphenomenographic approach as a starting point to highlight preschool teachers'descriptions, interpretations and perceptions of working with interculturalpedagogy in monocultural preschools. The phenomenography also formed thebasis of the analysis work, where the central concepts of outcome space,variation, perceive and second-order category were used as support.The results are presented through the outcome spaces; understanding ofintercultural pedagogy and descriptions of work with intercultural pedagogy.The results reveal a knowledge gap, where uncertainty about the phenomenonof intercultural pedagogy dominates. On the other hand, it shows that preschoolteachers are curious and want to develop more knowledge and understandingof the phenomenon. This is made visible through a demand for clearguidelines, methods and materials as well as collegial cooperation. Theconclusion of the study is that there is cultural awareness, curiosity andwillingness. However, most of them assume that there is a need for amulticultural starting point in the group of children, to enable interculturalpedagogy in monocultural preschools.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur mångfald i styrelsen påverkar den finansiella prestationen för svenska tillväxtbolag listade på First North Growth Market. Tillväxtbolag står för hälften av hela arbetssysselsättningen och produktionen i höginkomstländer och utgör därmed en betydelsefull roll i samhället. Under de rådande omständigheterna med Covid-19 pandemin, drabbas företagens ekonomi och riskerar likvidation. En avgörande faktor för att tillväxtbolag ska fortsätta växa och överleva ekonomiska svårigheter, är styrelsens sammansättning. Därav studiens fokus på mångfald i styrelsen och dess påverkan på den finansiella prestationen i form av ROA och Tobins Q för svenska tillväxtbolag. Vidare har denna studie tillämpat agentteorin och The Upper Echelon Theory för att skapa förståelse kring kopplingen mellan styrelsens sammansättning, den finansiella prestationen och beslutsfattandeprocessen.Studien grundar sig i en kvantitativ forskningsansats tillsammans med ett positivistiskt synsätt, vilket gör det möjligt för resultatet att generaliseras. Studiens datainsamling består av 40 svenska tillväxtbolag listade på First North Growth Market. Resultatet i denna studie visar att mångfald inom kön i styrelsen påverkar den finansiella prestationen i form av ROA positivt. Vidare finner studien inget signifikant samband mellan ursprung, utbildning och den finansiella prestationen. / The purpose with this bachelor thesis is to explore how board of director diversity affects the firmfinancial performance for Swedish high growth firms listed in First North Growth Market. High growth firms stand for half of the work employment and production in high income countries and constitute therefore a significant role in society. During the current circumstances with the Covid-19 pandemic, the companies’ finances are affected and risk liquidation. A crucial factor for high growth firms to continue to grow and survive financial difficulties, is the composition of the board. Thereby this study’s focus is on diversity in the board and its effect on the firm financial performance in terms of ROA and Tobins Q for Swedish high growth firms. Furthermore, this study has implemented agent theory and The Upper Echelon Theory to create an understanding about the connection between the board’s composition, the firm financial performance and the decision-making process.The study is based on a quantitative research approach together with a positivist research philosophy, which makes it possible for the result to be generalized. The study’s data collection consists of 40 Swedish high growth firms listed in First North Growth Market. The result in this study shows that ROA was positively correlated with diversity in gender in the board. Further, the study’s results find no significant correlation between ethnicity, education and the firm financial performance.

Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning.  Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen.   Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar?

Denna studie behandlar begreppet mångfald på arbetsplatsen i en svensk kontext. Begreppet har diskuterats i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det råder fortfarande en förvirring kring vad mångfald på arbetsplatsen innebär och vilken påverkan det har på enskilda organisationer. Vidare förknippas begreppet i Sverige med en hög grad av statlig inblandning, som på senare år fokuserats på att påverka organisationer i riktning mot en multikulturell modell. Dock hävdas att det finns liten erfarenhet i av den multikulturella modellen i den svenska praktiken. De företag som arbetar med mångfald gör det ofta inte integrativt, utan mer av ekonomiska skäl för att lättare kunna söka externt kapital.Syftet med studien är att utreda vilka perspektiv av mångfald som finns i olika svenska organisationer och hur dessa skiljer sig från, eller liknar, den multikulturella modell som förespråkas av samhällsdiskursen. Med hjälp av institutionell teori som referensram diskuteras sedan resultatet för att kunna förklara varför eventuella diskrepanser i diskursen kring mångfald på arbetsplatsen mellan olika nivåer i samhället uppstår. Kvalitativ analys av diskurser över flera nivåer av samhället genomförs utifrån en tvärsnittsdesign med urval av offentliga dokument såsom hemsidor, policydokument hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar hos relevanta institutionella arrangemang i ett makroperspektiv, de allra största svenska företagen och ett slumpvis genererat urval av stora svenska företag i ett mikroperspektiv. Totalt analyseras 70 företag och sex institutionella arrangemang. Vi arbetar utifrån en abduktiv ansats där analysen inledningsvis görs med hjälp av en referensram kring mångfaldsperspektiv som senare utvecklas vid adderandet av institutionell teori och i ljuset av våra resultat.Vi finner att tre perspektiv på mångfald; förstärka homogenitet, det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet kan sägas vara institutionaliserade i den svenska kontexten med en stark fokusering på könsdimensionen av mångfald. Accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet kan vi inte säga är institutionaliserade i den svenska kontexten. Istället kan de sägas vara på modet. De institutionella arrangemang som vi kan koppla till den svenska staten påverkar svenska organisationer genom tvingande institutionellt tryck till att anamma de institutionaliserande perspektiven. Det finns även en ambition till att regeringen skall agera förebild för mångfaldsarbete genom företag med statligt ägande. Dock sträcker sig texter från dessa institutionella arrangemang inte längre än till det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet. Istället finner vi de flesta uttrycken för accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet, där vi även återfinner den multikulturella modellen, framför allt i diskursen som utgörs av texter hos de största svenska företagen. Studien bidrar, genom adderandet av institutionell teori, till en ny, mer pluralistisk syn på mångfaldsperspektiv än vad tidigare litteratur har illustrerat. / This study is addressing the concept of workplace diversity in the Swedish context. The concept has been discussed in Sweden since the late 1990´s, but still there are confusions about what workplace diversity really is, and what impact it has on particular organizations. Further, the concept is in the Swedish context associated with a high degree of governmental involvement which, as of late, has been focused on influencing organizations toward a multicultural model. However, some argue that there is little experience of a multicultural model in the Swedish practice. Those companies that work with diversity do so mostly out of economic reasons, in search of external capital and not in an integrative way.The purpose of this study is to investigate which perspectives on diversity there are in different Swedish organizations and how these can resemble, or differ from, the multicultural model that is advocated by the societal discourse. By means of institutional theory as a reference, the results are then discussed to explain why possible discrepancies in the discourse around workplace diversity between different levels of society may arise. Qualitative analysis of discourses throughout several levels of society is conducted with a cross-sectional design with a sample of public documents such as websites, policy documents, sustainability reports and annual accounts from relevant institutional arrangements in a macro-perspective, and in a micro-perspective; from the largest Swedish companies and a random sample of large, Swedish companies. A total of 70 companies and six institutional arrangements are analyzed. We have an abductive approach, where the analysis is initially conducted by means of a frame of reference around perspectives on diversity, which is further developed with the addition of institutional theory in light of our findings.We find that three perspectives on diversity; reinforcing homogeneity, the color-blind perspective and the fairness perspective can be said to be institutionalized in the Swedish context, with a strong focus on the gender dimension of diversity. The perspectives of access and integration-learning cannot be said to be institutionalized in the Swedish context, but can instead be seen as fashionable. The institutional arrangements we can associate with the Swedish government influence Swedish organizations by means of coercive institutional pressure to adapt to the institutionalized perspectives. There is also an ambition to act as a role model concerning diversity management through companies owned by the State. However, the texts we analyze deriving from these institutional arrangements stretch no further than to the color-blind perspective and the fairness perspective. Instead, we find the most expressions for the access perspective and the integration-learning perspective, where we also find the multicultural model, in the discourse consisting of texts deriving from the largest Swedish companies. The study contributes, by the addition of institutional theory, to a more pluralistic way of describing the perspectives on diversity, than illustrated by previous literature.The thesis is written in Swedish.

During the year 2007 when this thesis was completed the European Union could look back at fifty years of collaboration, which began with the signing of the Treaty of Rome in 1957 and which has developed from being mainly economic in character to incorporating a political as well as a social dimension at the European level. In 2007 the European Union also commemorated the twentieth anniversary of Erasmus, its higher education mobility programme. It is this relatively new political dimension which I have been interested in investigating in this thesis. More precisely, it is the political construction of a common European identity which is analysed using a critical discourse analysis approach. The major aim of this thesis has been two-fold. The first aim has been to investigate how the European is constructed in the discourse contained within the official European Union documents. I have been interested in analysing the various structures, in the form of ideas and norms which are used to construct 'the European'. The second aim has been to explore whether the role of higher educated, as constructed in the official European Union discourse, is given a similar identity-making role as education is argued to have in the nation-state according to the theory on national identity. I argue that there are three versions of European identity construction, i.e. cultural, civic, and neo-liberal, with their own relationship to higher education, present in the empirical material analysed, consisting of official European Union documents. Further, this thesis is also a study of the power of modern government. I argue that there is an increase in normative soft power where 'the Good European' is not something 'you' are but something 'you' become by being a responsible active citizen. Through the use of critical discourse analysis I illuminate the power which resides in the language in the discourse analysed. Thus, I have been interested in investigating how the discourse analysed works to both include and exclude individuals. / Under 2007 då denna avhandling färdigställdes kunde den Europeiska Unionen se tillbaka på femtio år av samarbete som började med Romfördraget 1957 och som har utvecklats från att vara framförallt ekonomiskt till att även behandla politiska och sociala frågor på den europeiska nivån. År 2007 firade den Europeiska Unionen även tjugoårsjubileet för Erasmus, sitt program för rörlighet inom högre utbildning. Det är denna relativt nya politiska dimension som jag har varit intresserad av att undersöka i avhandlingen. Närmare bestämt, det är den politiska konstruktionen av en gemensam europeisk identitet som analyseras med hjälp av kritisk diskurs analys. Syftet med avhandlingen har varit tvådelat. Det första syftet har varit att undersöka hur europén skapas i diskursen som finns att finna i officiella EU policy dokument. Jag har varit intresserad av att analysera de olika strukturer, i form av idéer och normer som används för att konstruera 'europén'. Det andra syftet har varit att undersöka om högre utbildning, som den konstrueras i den officiella EU diskursen, har samma identitetsskapande roll som utbildning sägs ha i nationalstaten enligt nationell identitetsteori. Jag påstår att det finns tre versioner av europeisk identitet, i.e. kulturell, politisk och neoliberal, var och en med sin egen relation till högre utbildning, i det empiriska materialet, bestående av officiella EU dokument, som har undersökts. Dessutom, avhandlingen är en studie av den makt som är del av modernt styrande. Jag påstår att det har varit en ökning då det gäller 'mjuk. makt där en 'God Europé' inte är något 'du' är utan något 'du' blir genom att vara en ansvarstagande aktiv medborgare. Genom kritisk diskursanalys belyser jag uttrycken av makt som finns att finnas i den diskurs jag analyserar. Med andra ord, jag har varit intresserad av att undersöka hur den analyserade diskursen både inkluderar och exkluderar individer.

There is considerable geographical overlap between areas set aside for nature conservation or protection and Indigenous peoples’ lands, and the social, economic, and political consequences of protected areas have often been extensive for Indigenous peoples. Discourses of conservation converge with discourses of Indigenous peoples, and both carry a legacy of colonial constructs and relationships. With these overlaps as a point of departure, the purpose of this thesis is to explore how the discourses that govern nature conservation and protected areas shape the conditions for Indigenous peoples’ influence and participation in the governance and management of protected areas on their lands. I pursue this aim by analyzing, and critically examining the consequences of, the construction of Indigenous subject positions and conditions for agency in discourses of nature conservation and protected areas. The empirical focus of the thesis lies with international discourses of protected areas and Indigenous peoples and on local and national discourses articulated in relation to two cases of protected areas in Sápmi. My analytical framework builds on postcolonial theory and discourse theory. I use space for agency as a concept to describe and analyze the effects of the discursive positionings and constructions that shape the ability or capacity of individuals or group to act or to be perceived as legitimate actors. My results show twomain articulations of Indigenous subject positions in protected area discourses, which enable and restrain the space for Indigenous agency in different ways. One articulation connects Indigenous peoples to conservation through the concept of traditional knowledge, thereby positioning Indigenous subjects mainly as holders of traditional knowledge and justifying Indigenous influence by its potential contribution to conservation objectives. The other articulation focuses on the rights pertaining to Indigenous peoples as peoples, including land rights and the right to selfdetermination. These articulations are not necessarily mutually exclusive, but they have potentially different consequences and indicate discursive tensions that can affect the space for Indigenous agency in relation to protected areas. Moreover, my results demonstrate the hegemony of discourses that takes conservation through area protection for granted and subordinates Indigenous land use to conservation objectives, structure Indigenous agency as “participation” in specific types of arrangement, and articulate Indigenous rights in relation to hegemonic constructions of sovereignty, self-determination, and rights. These hegemonic formations silence articulations that would challenge the authority of colonizing societies over Indigenous territories, suppress radical critique of the fundamental nature of arrangements for protected area governance and management, and subdue alternatives to discourses of contemporary liberal democracy and individual property rights.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till denna studie ligger i bristen av mångfald i svenska företagsledningar. För att skapa en större förståelse för rekryteringen av individer till företagsledningen, kan det således vara av betydelse att studera de individer som tillsätter ledningen, det vill säga vd, styrelseordförande och styrelsen. Dessa ledande positioner förväntas påverkas av betydande händelser och erfarenheter i deras formativa år, och således bilda unika värderingar vilket kan påverka deras val av individer till företagsledningen. Det är därmed intressant att förstå om och i så fall hur ledande positioners generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen. Syfte: Studiens syfte är att förklara om och hur ledande positioner såsom vd:s, styrelseordförandens samt styrelseledamöters generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen.    Metod: Undersökningen utgår från befintlig teori och har en deduktiv ansats, med en teoretisk grund utifrån gruppkonfliktsteorin, sociala identitetsteorin, homosocial reproduktion, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Hypoteser formuleras utifrån vd:s, styrelseordförandens och styrelsens generationstillhörighet för att studera om olika generationer har skilda värderingar som i sin tur kan förklara mångfalden i företagsledningen. Uppsatsen är kvantitativ och studerar samtliga svenska börsnoterade företag på large-, mid- och small cap för åren 2007 respektive 2017.    Resultat och slutsats: Det kan konstateras att ledande positioners generationstillhörighet inte kan förklara mångfalden i företagsledningen. Denna studie ser istället tendenser av homosocial reproduktion vid rekrytering av individer till företagsledningen. / Background and problem: The background to this study lies in the lack of diversity in Swedish top management teams. In order to create a greater understanding of the recruitment of individuals to the top management team, it can thus be of importance to study the individuals who appoint the management, that is, the CEO, the chairman of the board and the board. These leading positions are expected to be influenced by significant events and experiences in their formative years, thus forming unique values which can affect their choice of individuals to the top management team. It is therefore interesting to understand whether and, if so, how leading positions' generation affiliation can explain the diversity in top management teams.  Purpose: Our purpose is to explain whether and how leading positions such as the CEO's, the Chairman’s of the Board and the Board of Directors generation affiliation can explain the diversity in top management teams.   Method: The study is based on existing theory and has a deductive approach, with a theoretical basis based on group conflict theory, social identity theory, homosocial reproduction, legitimacy theory and institutional theory. Hypotheses are formulated on the basis of the CEO's, the Chairman's and the Board's generation affiliation in order to study whether different generations have different values which in turn can explain the diversity of the top management team. The thesis is quantitative and studies all Swedish listed companies on large, mid and small cap for the years 2007 and 2017.    Results and conclusion: It can be concluded that the leading positions generation affiliation can not explain the diversity in top management teams. Instead, this study sees tendencies of homosocial reproduction when recruiting individuals to top management teams.