No description available.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.

Den här uppsatsen ämnar att med sociosemiotiken som teoretisk utgångspunkt undersöka hur icke-vita karaktärer representeras i reklamfilm. De tre frågeställningarna lyder: Hur stor andel av reklamfilmerna i analysen inrymmer icke-vita karaktärer, inom vilka narrativa genrer förkommer icke-vita och hur porträtteras icke-vita karaktärer inom respektive narrativ. Materialet som analyseras avgränsas till filmer som tilldelats pris från reklamtävlingen Guldägget, med motiveringen att de kan agera föredöme för reklam i stort. Först granskades filmerna för att delas upp i filmer utan eller med icke-vita karaktärer, vilket resulterade i 29 filmer med icke-vita karaktärer. Dessa 29 filmer genomgick vidare en visuell analys för att utforska de icke-vita karaktärernas deltagande, både sett till vilken narrativ genre av reklamfilmer som de främst förekom i och till vilken grad de var specificerade individer. Resultatet påvisade att icke-vita karaktärer ytterst sällan agerar enskilda huvudkaraktärer: endast en karaktär i materialet spelade en sådan roll. Icke-vita karaktärer deltar snarare i kollektiv där alla medverkande delar samma egenskaper. De påträffas framförallt i narrativ som ska skildra världen, snarare än narrativ som fokuserar på individers handlingar. Avslutningsvis menar jag att utfallet beror på en allmän omedvetenhet eller obetänksamhet gällande framställningen av karaktärer med synlig minoritet, bland annat till följd av bristen på svensk forskning som belyser hudfärgsrepresentation.

Urbanisation is a global trend and in the year 2050 a big part of the world's population is expected to be living in urban areas. With this demographic change comes challenges. Biodiversity is the foundation for ecosystems to create services that human welfare depends on. The so called ecosystem services create functions that have provisioning, regulating, cultural and supporting values för humans. The expansion of ecosystems is threatened around the world because of the increased urbanisation and more paved areas and less green spaces that are available for species to settle in. Green infrastructure is a management system that has become popular mainly in urban areas as a tool to conserve biodiversity and manage ecosystems in a sustainable way. By re-creating habitats and ecosystem functions a higher resilience is created in cities and through that it becomes easier to face challenges that come with a changed climate. In Sweden green infrastructure is an important component to reach global and national environmental goals. The capital of Sweden, Stockholm is growing rapidly. Because of the growing population the design of the city and the amount of green spaces is even more important to improve the ecological, economical and social aspects in society. In this study a qualitative content analysis has been made to examine how Sweden works with the implementation of green infrastructure on a national, regional and local level. By analysing three relevant policy documents an analytical framework has been used to look closer at how ecosystem services are expressed in the different levels. The result shows that ecosystem services are given a large place in the guidelines and the action plan for green infrastructure in Sweden. It is even more clear on a local level because a big part of the planprogram over the formation of the new district Årstafältet concentrates on creating ecological solutions to help ecosystem services to create its functions. The result also shows that the implementation of green infrastructure should be overarched by cooperation and transparency where more participants are included for the best possible decisions to be made. / Urbanisering är en global trend och år 2050 förväntas en stor andel av världens befolkning vara bosatta i urbana områden. Med denna demografiska förändring kommer utmaningar. Den biologiska mångfalden är en grundsten för att ekosystem ska kunna skapa de tjänster som människans välmående är beroende av. Ekosystemtjänster skapar funktioner som har försörjande, reglerande, kulturella och stödjande värden för människor. Ekosystemens utbredning hotas världen över på grund av ökad urbanisering då många ytor hårdläggs och färre gröna ytor blir tillgängliga för arter att bosätta sig i. Grön infrastruktur är ett förvaltningssystem som har blivit populärt framförallt i urbana områden för att bevara den biologiska mångfalden och förvalta ekosystem på ett hållbart sätt. Genom att återskapa livsmiljöer och ekosystemfunktioner skapas en högre resiliens i städerna och det blir på så sätt lättare att stå emot de utmaningar som kommer i och med ett förändrat klimat. I Sverige är grön infrastruktur en viktig komponent för att nå upp till globala och nationella miljömål. Sveriges huvudstad Stockholm växer i snabb takt. I och med den växande befolkningen blir utformningen av staden och andelen gröna ytor än viktigare för att förbättra de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna i samhället. Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur Sverige arbetar med implementering av grön infrastruktur på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera tre relevanta policydokument har ett analytiskt ramverk använts för att undersöka hur ekosystemtjänster kommer till uttryck på de olika nivåerna. Resultatet visar att ekosystemtjänster får en stor plats i riktlinjerna och handlingsplanerna för grön infrastruktur i Sverige. Än tydligare blir det på lokal nivå då en stor del av planprogrammet för utformningen av den nya stadsdelen Årstafältet inriktar sig på att skapa ekologiska lösningar för att underlätta för ekosystemtjänsterna att utveckla sina funktioner. Resultatet visar även att implementeringen av grön infrastruktur måste genomsyras av samarbete och transparens där flera aktörer involveras för att bästa möjliga beslut skall fattas.

Sweden has a long tradition of refugee immigration to the country and with labor skillshortage that exists in the construction sector, larger construction company in Swedeninitiated to start recruitment and education program to integrate high skilled immigrantengineers into their company.The purpose of this study aims to investigate how immigrants’ engineers experienceintegration in the construction sector by examining two different construction companies'programs in Sweden.The study was conducted using a qualitative method. The literature used has highlightedconfirmation issue areas. Subsequently, interviews have been conducted in a semi-structuredway with immigrant engineers working within the companies to investigate how integrationhas taken place from their point of view, in what was good and what is perceived less good.The analysis and discussion of the results have been used to ascertain how the immigrantsexperienced the time during the program. A general conclusion is from the perspective of theimmigrants that the opportunities are enormous with the program created by the company tointegrate immigrant engineers into the construction industry. / Sverige har en lång tradition med relativt omfattande flyktinginvandring och år 2016 invandrade det in mest i landet, omkring 163 000 människor. Många av de flyktingar som invandrat till Sverige under denna period har en hög utbildningsnivå. Med den arbetskraftsoch kompetensbrist som existerar i byggsektorn idag i förhållande till den stora massa byggnader och andra projekt som uppförs så resultera det i att stora byggföretag i Sverige initierade för att starta rekrytering eller utbildningsprogram med anledning till att integrera nyanlända/utrikesfödda med kompetens- och erfarenhet inom byggsektorn. Tidigare forskning indikerar att svårigheter uppstår vid integration, kommunikation, kulturella skillnader och validering. Med anledning till utmaningarna inom området som uppstår, erhåller man förståelse och förbättringar med integration av nyanlända/utrikesfödda ingenjörer i byggsektorn genom denna studie. Detta är någonting som alla byggföretag kan ta del av för en bättre integration. Undersökningen syftar till att utreda hur nyanlända/utrikesfödda ingenjörer upplever att de integreras in i byggsektorn genom att undersöka två olika byggföretags program i Sverige där målet med programmen är att integrera dem i sina verksamheter. Genom att undersöka tidigare studier inom integrationen utav högutbildade ingenjörer från länder likt Sverige för att sedan undersöka hur nyanlända/utrikesfödda upplever att de erhållit stöd för att integreras i den svenska byggsektorn. Undersökningen har utförts med kvalitativ metod. Litteraturen som används har belyst styrkande problemområden. Därefter har intervjuerna utförts på semistrukturerade vis med nyanlända/utrikesfödda ingenjörer som arbetar inom företagen för att undersöka hur de upplever integrationen skett från deras synvinkel, de som varit bra och det som upplevs mindre bra. Analysen och diskussionen av resultatet har använts för att konstatera hur de nyanlända/utrikesfödda upplevt tiden under programmet samt även då de blivit anställda inom företagen gällande att integreras. En generell slutsats är att från de nyanländas/utrikesfödda perspektiv är möjligheterna enorma med program skapade av företag till att integrera ingenjörerna i byggsektorn. Eftersom den utbildning man erbjuds under programmen gällande svenska språket, värderingar och normer på arbetsplatsen resulterar i att man erbjuds en anställning inom sitt kunskapsområde. Genom att delta i programmen ökar kontaktnätet för de nyanlända/utrikesfödda som är till fördel för att söka jobb eller bli rekryterad i framtiden. Vidare möts det individer från olika kulturer på arbetsplatsen som resulterar i att man utvecklar förståelse kring kulturella skillnader och att det bidrar för de nyanlända/utrikesfödda att enklare integreras båda på arbetsplatsen och i samhället.

Framtiden kommer att sätta städer på prov i och med att världens befolkning och urbanisering ökar. Detta utsätter livsviktiga förutsättningar som ekosystemtjänster och pollinering för stora hot, då en ökande urbanisering gör att grönytor i städer minskar. Samtidigt som att de som finns oftast är av en karaktär som inte är speciellt gynnsam för den biologiska mångfalden. Det har påvisats att det kan finnas ett positivt samband mellan biologisk mångfald och människans välmående. Samtidigt poängterar flertalet studier de hälsofrämjande effekter naturen har på människor, sett till både det fysiska och det mentala. Om rätt förutsättningar ges för städer kan det skapa möjligheter som bidrar med positiva effekter för en hållbar stadsutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter småskalig odling i urban miljö kan ha för att öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i staden, samt boendes relation till naturmiljöer. Studien fokuserade på miniträdgårdar/blomurnor som placerats ut i ett bostadsområde i Gävle, Sverige. Dessa delades ut till hushåll som ville ta hand om dem under 2019. Resultatet av både en enkätundersökning och en litteraturundersökning visar på att miniträdgårdar kan ses som en förbättringsåtgärd/ett verktyg för att främja hållbarheten i städer gällande både de ekologiska och sociala aspekterna. En analys av en inventeringsstudie som skedde mellan år 2018 och 2019 gällande pollinerande insekter för området i Gävle, visade på att förekomsten av pollinatörer hade ökat. Enkätstudien av 39 svaranden visade på att de som tyckte att det skett en förändring i och med tillkomsten av miniträdgårdar/blomurnor, tyckte att det varit i en positiv mening. Det visade sig även att i jämförelse mellan år 2019 och 2020 hade de boendes inställning till olika inslag i naturen ökat i en positiv mening. Detta skulle kunna förklaras som att exponeringen av miniträdgårdar/blomurnor har lett till mer pro-ekologiska attityder. Slutligen konstateras att vidare studier inom ämnet behöver genomföras för att kunna ge ett tydligare svar av vad för slags mini-odlingar som är bäst lämpade och i vilken utsträckning dessa är nödvändiga för att uppnå positiva resultat. / The future will put cities to test as the world's population and urbanization increases. This may lead to threats to vital conditions for ecosystem services and pollination as such. As a result of increasing urbanization, green spaces in cities are declining and those of existence are usually of a character that is not particularly favorable for biodiversity. It has been shown that there can be a positive relationship between biodiversity and human well-being. At the same time, several studies point out the health-beneficial effects that nature has on humans, regarding both physical and mental health. As well as providing right conditions for cities, it can create opportunities that contribute with positive effects for sustainable urban development. The aim of this study is to investigate what effects small-scale cultivation in an urban environment has on biodiversity and ecosystem services in the city, as well as the resident’s relationship to natural environments. The study has focused on arrangements of miniature gardens/flower urns placed in a residential area in Gävle, Sweden. These were distributed to households who wanted to take care of them in 2019. The result of both a questionnaire survey and a literature study show that such an arrangement can be seen as an improvement action/tool to promote sustainability in cities regarding both the ecological and social aspects. An analysis of an inventory study which occurred between the years 2018 and 2019 that looked at pollinators in the resident area in Gävle, showed that the abundance of pollinators had risen. The questionnaire survey of 39 answers showed that of those who felt that a change had occurred with the presence of the miniature gardens/flower urns thought that it had been in a positive way. Compared to 2019, the residents' attitudes towards natural elements had been increasingly positive in 2020. This could be explained by the fact that the presence of the miniature gardens/flower urns has affected their values in a pro-ecological manner. Finally, it is concluded that to give a clearer answer of what kinds of small-scale cultivations that are best suited and to what extent these are necessary to achieve positive results, further studies in the subject are needed.

The aim is to explore indigenous life situation and by identifying problems in service and infrastructure,health and social aspects provide suggestions on how the current situation can be improved.The goal is to provide a proposal for a plan for a new community with homes that are adapted to theindigenous people’s needs and unique tradition. The plan is part of the modernization taking place inChiapas but where indigenous traditions and culture are preserved and taken advantage of. How wouldthe housing and community planning look like? What can you learn from indigenous practices to takecare of our nature and self‐sufficiency? What type of modernization from the West is important andhow to combine tradition and modernity?A number of new housing for the relocation of indigenous people has been built. These neighborhoodshave received much criticism. Santiago el Pinar is an example. The indigenous were moved to minimalhouses built on stilts in a dry hillside without vegetation. There is absolutely no land to cultivate, thefloors are made of wood which makes it impossible to cook on the floor the traditional way and thereare no natural meeting places. The new housing is absolutely not linked to the people's needs andbackground.In the autonomous communities where indigenous people live today, there is a great opportunity tofurther develop sustainable agriculture because these communities opposes neoliberalism, capitalisttrade and multinational control. At the same time they develop an autonomous system for training andregional reinforcement. There are efforts to strengthen the culture of origin and the knowledge ofhealth, education and traditional agriculture. In The housing program which the state built the residents'life is based on consumption, and they depend on the state apparatus. Food could previously beobtained relatively easily at low or no cost. In The "rural town", people must, in contrast to past lives inthe countryside, buy everything.Important in this project is to find and exploit opportunities in indigenous society today and strengthenthese but also modernize so that access to services, infrastructure an architecture improves. / Syftet är att undersöka den inhemska livssituationen in Chiapas och genom att identifiera problem i service och infrastruktur, hälso-och sociala aspekter ge förslag på hur den nuvarande situationen kan förbättras. målet är att ge ett förslag till en plan för ett nytt samhälle med bostäder som är anpassade till de specifika människornas behov och unika tradition. Planen är en del av moderniseringen sker i Chiapas men där inhemska traditioner och kultur bevaras och tas tillvara. Hur skulle dessa bostäder och en sådan samhällsplanering se ut? Vad kan vi lära av den inhemska befolkningens kunskaper och traditioner?  Vilken typ av modernisering från väst är viktigt och hur kan man kombinera tradition och modernitet? Ett antal nya bostäder för omlokalisering av ursprungsbefolkningen har byggts. Dessa projekt har fått mycket kritik. Santiago el Pinar är ett exempel. En inhemsk grupp flyttades till minimala hus byggda på styltor i en torr sluttning utan vegetation. Där finns  ingen mark att odla, golven av trä  gör det omöjligt att laga mat på traditionellt sätt. Dt finns inga naturliga mötesplatser. Det finns ett behov av nya visioner och alternatriv till den typ av samhälls och urban planering som sker både metoder och förslag. I detta examensarbetet sker detta sökande efter alternativ.

I denna beskrivande studie tas ett steg i att kartlägga höga naturvärden inom tätortsnära skog. Studiens syfte är att bidra med värdefull data som beskriver höga naturvärden i Östersunds tätortsnära granskogar med utgångspunkt i ett grön infrastruktur-perspektiv. Resultaten av studien kan sedan användas som grund för förslag på särskilt intressanta områden där myndigheter och samhälle bör satsa på att arbeta med grön infrastruktur och bevarande av biologisk mångfald i skogslandskapet. För studien utformades följande mål: 1. En översiktlig kartläggning av skogsbestånd med höga naturvärden inom de tätortsnära granskogar som innefattas i denna studie och vilka typer av indikatorer på höga naturvärden som kan påträffas där; 2. En beskrivning av skogsbestånden utifrån förekomst av studiens naturvårdsarter, deras substrat och livsmiljöer samt skogsmiljöns potential att hysa höga naturvärden. Studien baseras på fältinventering i 10 provytor inom 9 skogsbestånd med främst äldre granskog, belägna längs en sträcka på ca 6 km i tätortsnära skog nordöst om Östersund i Jämtlands län. Undersökningsområdet förlades längs en specifik sträcka utifrån en idé om att sträckans skogsbestånd kan vara delar i ett värdenätverk för grön infrastruktur. Sträckan löper mellan Källmyrens och Rannåsens naturreservat. Fältinventeringen genomfördes under 21 dagar perioden februari till maj 2020 och bestod av två huvudmoment. Det ena momentet innefattade inventering av ett urval epifytiska signalartslavar som indikerar höga naturvärden i sin livsmiljö. Moment två utgjordes av en naturvärdesbedömning enligt metod framtagen av Skogsbiologerna där bedömt område får en viss poäng som kan indikera om där finns höga naturvärden. Lavinventeringen innefattade fem indikatorarter som är knutna till lövträd; lunglav (Lobaria pulmonaria); skrovellav (Lobaria scrobiculata); luddlav (Nephroma resupinatum); stuplav (Nephroma bellum) och skinnlav (Leptogium saturninum). I granskogsbestånd längs den specifika sträckan placerades provytor baserat på förekomst av stora lövträd som kunde observeras på flygbilder och rekognosering i fält. Lavinventeringen innefattade bland annat datainsamling för lavart, lavens täckningsgrad på trädet, trädart som laven växer på, trädets brösthöjdsdiameter och barkstruktur samt närhet till lucka och andra träd etc. Naturvärdesbedömningen utfördes i de 9 skogsbestånden inom en 0,5 ha ruta över varje provyteområde. Resultaten av lavinventeringen visar att det finns trädlevande indikatorlavar som indikerar höga naturvärden inom varje provyta och det var särskilt lunglav som påträffades i de flesta provytorna. Ymniga förekomster av lunglav och fertil lunglav, vilket indikerar extra höga naturvärden, påträffades även i flera provytor. Sammantaget visar kartläggningen att både lavinventeringens och naturvärdesbedömningens resultat indikerar höga naturvärden i 6 av 9 skogsbestånd. Slutsatsen av studien är att det finns flertalet skogsbestånd inom undersökningsområdet som indikerar höga naturvärden både på artnivå och utifrån skogsbeståndens miljökaraktär. Bland studiens indikatorarter förekom lunglav och skrovellav mest frekvent inom provytorna. Dessa två arter har höga krav på sin livsmiljö vilket särskilt visar på områdets betydelse för höga naturvärden. Merparten av skogsbestånden som kartlagts i studien är till synes relativt orörda sedan lång tid vilket möjliggör en bra grund för utveckling av höga naturvärden som gynnar biologisk mångfald i Östersunds tätortsnära skogar. / This describing study stands for one step of mapping high natural values in forests close to urban areas. The aim of this study is to contribute with valuable data that describes high natural values in urban spruce forests of Östersund based on a green infrastructure perspective. The results of this study can then be used as a basis for proposals of particularly interesting areas where authorities and society could invest in working with green infrastructure and conservation of biodiversity in the forest landscape. The following goals were designed for this study: 1. An overview mapping of forest stands with high natural values within the spruce forests close to urban areas included in this study and what types of indicators of high natural values that can be found there; 2. A description of the forest stands based on the presence of the study's nature conservation species, their substrates and habitats and the forest environment's potential to harbor high natural values. The study is based on field inventory in 10 sample areas within 9 forest stands with mainly older spruce forest, located along a stretch of about 6 km in urban forests northeast of Östersund in Jämtland County. The study area was located along a specific stretch based on an idea that the forest stands of that stretch could be parts of a value network for green infrastructure. The stretch of the study area runs between Källmyrens and Rannåsens nature reserves. The field inventory was implemented during 21 days in the period February to May 2020 and consisted of two main parts. The first part included an inventory of selected epiphytic lichens that are signal species which indicates high natural values in their habitats. Part two consisted of a natural value assessment, according to a method developed by Skogsbiologerna, where the assessed area receives a certain score that can indicate whether there are high natural values. The lichen inventory included five indicator species linked to deciduous trees; lung lichen (Lobaria pulmonaria); textured lungwort (Lobaria scrobiculata); pimpled kidney lichen (Nephroma resupinatum); naked kidney lichen (Nephroma bellum) and saturn skin lichen (Leptogium saturninum). In spruce forest stands along the specific stretch, sample areas were placed based on the presence of large deciduous trees that could be observed on aerial photos and reconnaissance in the field. The lichen inventory included data collection for lichen species, the lichen's coverage of the tree, tree species on which the lichen grows, the tree's diameter in breast height and bark structure as well as location near gaps and other trees etc. The natural value assessment was implemented in the 9 forest stands within a square of 0.5 ha over each sample area. The lichen inventory results shows that there are epiphytic lichens that indicate high natural values within each sample area and especially lung lichen was found in most of the sample areas. Abundant occurrences of lung lichen and fertile lung lichen, which indicates extra high natural values, were also found in several sample areas. Overall, the study shows that the results of the lichen inventory and the natural value assessment indicates high natural values in 6 of 9 forest stands. The conclusion of the study is that there are several forest stands within the study area that indicates high natural values both at the species level and based on the environmental character of the forest stands. Among the study's indicator species, lung lichen and textured lungwort occurred most frequently in the sample areas. These two species have high habitat demands, which especially shows the study area's importance for high natural values. Most of the forest stands included in the study have seemingly been relatively untouched by forestry for a long time, which enables a good basis for the development of high natural values that benefit biodiversity in urban forests of Östersund. / <p>2020-09-12</p>

Syftet med denna studie är att bidra med en djupare förståelse för hur rekryterare använder Artificiell Intelligens (AI) i en rekryteringsprocess för att medvetandegöra bias. Tidigare forskning visar att arbetssökandens chanser till arbete påverkas av rekryterarens bias, detta gör att arbetssökanden inte bedöms utefter kompetens. Tidigare studier visar att arbetssökanden missgynnas baserat på olika egenskaper, kopplat till etnicitet, ålder och kön. Rekryteringsprocessen är i ett behov av verktyg som minskar denna bias, där forskning visar att AI-system kan vara ett sådant verktyg. I denna studie har vi inkluderat respondenter som besitter erfarenhet av AI-system i en urvalsprocess. Studien genomförs med en kvalitativ forskningsansats där åtta respondenter har inkluderats. Empirin har analyserats genom en tematisk analys där sex teman identifierats. Resultatet presenterar olika faktorer som jämförs mot tidigare forskning där diskussionen behandlar de mest centrala från studien. Resultatet visar att alla respondenter är överens om att alla människor innehar bias som påverkar urvalsprocessen. AI-system tar bort fokus från etnicitet, ålder och kön, därmed upplever respondenterna att AI-systemet kan medvetandegöra bias eftersom systemet baserar rangordning av arbetssökande utifrån kompetens. Studien lyfter vad som anses behövas av rekryterare för att möjliggöra för AI att kunna medvetandegöra bias. Avslutningsvis visar resultatet att AI-system kräver kontinuerlig utveckling. Med rätt förutsättningar kan AI medvetandegöra bias, bortse från synliga attribut och bedöma arbetssökande efter kompetens. / The purpose of this study is to contribute with a deeper understanding of how recruiters use Artificial Intelligence (AI) in a recruitment process to raise awareness of bias. Previous research shows that applicant chances of getting a job are affected by the recruiter's bias, this means that applicants are not assessed on competence. Previous studies show that applicants are disadvantaged based on different characteristics, linked to ethnicity, age and gender. The recruitment process has a need of tools that reduce this bias, where research shows that AI systems can be such a tool. In this study, we have included participants who have experience of AI systems in a selection process. The study is carried out with a qualitative research approach where eight participants have been included. The empirics have been analysed through a thematic analysis where six themes have been identified. The results present various factors that are compared to previous research where the discussion deals with the most central from the study. The results show that all participants agree that all people have biases that affect the selection process. AI systems remove focus from ethnicity, age and gender, participants believe that the AI system can raise awareness of bias because the ranking is based on applicant’s competence. The study highlights what is considered needed by recruiters to enable AI to be able to raise awareness of bias. In conclusion, the results show that AI systems require continuous development. With the right conditions, AI can raise awareness of bias, ignore visible attributes and assess jobseekers according to competence.

Syfte: Det finns en växande trend med ökad kulturell mångfald i samhället, organisationer och inom individer. Bikulturalism innebär specifik kompetens som underlättar ett relationsbyggande inom kulturell mångfald. Arbete organiseras dock ofta virtuellt, vilket försvårar relationsbyggandet. Syftet är att skapa ökad förståelse om bikulturella ledare och deras ledarskap i globala virtuella grupper (GVG). Hur visar sig bikulturella ledares kulturella kompetens i GVG?    Metod: En kvalitativ fallstudie som görs i en global organisation, marknadsledare inom sin sektor. Organisationen värdesätter mångfald och erbjuder en intressant kontext för studien. Studien antar ett abduktivt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer gjordes med bikulturella ledare inom GVG. Teman identifierades från resultaten och presenteras under kategorier som kan härledas till teori om kulturell intelligens, CQ.  Resultat &amp; slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning (Hong, 2010) om att bikulturella ledare, tack vare sin kulturella kompetens, är bra på att bygga relationer inom kulturell mångfald. Studiens resultat visar att detta även gäller inom en virtuell kontext.  Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att relationer byggs virtuellt genom strategier för informell interaktion. Vår studie bidrar med två nya insikter. För det första, hur mer spontana virtuella informella möten kan skapas i praktiken, vilket är relevant för organisationer som arbetar i virtuella kontexter. För det andra, en ny insikt som inte har uppmärksammats i tidigare forskning om att virtuella informella möten också har fördelar som bidrar positivt till gruppens sammanhållning.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan förstärkas genom studier inom andra typer av organisationer. Vidare kan kvantitativa metoder resultera i större generaliseringar av resultaten. / Aim: There is a growing trend of cultural diversity in the society, organizations and within individuals. Biculturalism means competence that facilitates relationship building in cultural diversity. Work is often organized virtually, which complicates the building of relations. The aim is to create more understanding about bicultural leaders and their leadership in global virtual teams (GVT). How does bicultural leaders’ cultural competence manifest in GVT?  Method: Qualitative case study in a global organization, a market leader in its sector. The organization values diversity and provides an interesting context. An abductive approach is used and semi-structured interviews were conducted with bicultural leaders in GVT. Recurrent themes were identified from the results and are presented under categories, derived from theory about cultural intelligence, CQ.  Result &amp; Conclusions: This study confirms earlier research (Hong, 2010) that bicultural leaders, due to their cultural competence, are skillful in building relations within cultural diversity. The results show moreover, that this is also true in a virtual context.   Contribution of the thesis: The results reveal that relations are built virtually by using strategies for informal interaction. Our study contributes with two new insights. Firstly, how more spontaneous virtual informal meetings can be created in practice, which is relevant for organizations working in virtual contexts. Secondly, a new insight that has not been given attention in earlier research, that virtual informal meetings also have advantages that positively contributes to group cohesion.  Suggestions for future research: The results can be confirmed with studies in other types of organizations. Quantitative methods can result in larger generalizations.