BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.

<p>Our intention with this study is to investigate teachers work in a multicultural classroom. For the purpose of this study, a web survey was constructed. The investigation was carried out among teachers on three different multicultural secondary schools in Sweden. 53 teachers informed us about their own experiences and thoughts concerning their work in a multicultural classroom. Conceptions as multiculturalism, methods in teaching, the climate in classrooms, teacher cultures and interculturalism has been used in the study. The investigation partly indicates that some teachers do not take multiculturalism into consideration, instead they have a individual view on their students. Although the majority of the teachers do that and actively tries to improve their work within the multicultural classroom. The teachers take care of their students similarities and differences because they want the students to understand about differences. Different views and perspectives are enriching. In order to improve their work the teachers wants further education and more support from the school management and colleagues. The teachers have a positive attitude in general towards the multicultural classroom.</p> / <p>Vår avsikt med denna studie är att undersöka lärares arbete i ett mångkulturellt klassrum. I syftet för studien gjordes en webbenkätundersökning. Undersökningen genomfördes bland lärare på tre mångkulturella 7-9 skolor i Sverige. 53 lärare delade med sig av sina erfarenheter och tankar om sitt arbete i ett mångkulturellt klassrum. Begrepp som mångkultur, undervisningsmetoder, klassrumsklimat, lärarkulturer och interkultur nyttjas i arbetet. Undersökningen visar dels att en del lärare inte tar det mångkulturella i beaktande eftersom de individanpassar undervisningen. Däremot gör flertalet det och försöker aktivt förbättra sitt arbete i det mångkulturella klassrummet. Lärarna tar vara på elevernas likheter och olikheter eftersom de vill att eleverna ska få förståelse för skillnaderna. Olika synsätt och perspektiv ses som något berikande. Vidare efterfrågar lärarna mer fortbildning och stöd från skolledning och kollegor för att kunna utveckla sitt arbete. Lärarna har genomgående en positiv inställning till det mångkulturella klassrummet.</p>

Our intention with this study is to investigate teachers work in a multicultural classroom. For the purpose of this study, a web survey was constructed. The investigation was carried out among teachers on three different multicultural secondary schools in Sweden. 53 teachers informed us about their own experiences and thoughts concerning their work in a multicultural classroom. Conceptions as multiculturalism, methods in teaching, the climate in classrooms, teacher cultures and interculturalism has been used in the study. The investigation partly indicates that some teachers do not take multiculturalism into consideration, instead they have a individual view on their students. Although the majority of the teachers do that and actively tries to improve their work within the multicultural classroom. The teachers take care of their students similarities and differences because they want the students to understand about differences. Different views and perspectives are enriching. In order to improve their work the teachers wants further education and more support from the school management and colleagues. The teachers have a positive attitude in general towards the multicultural classroom. / Vår avsikt med denna studie är att undersöka lärares arbete i ett mångkulturellt klassrum. I syftet för studien gjordes en webbenkätundersökning. Undersökningen genomfördes bland lärare på tre mångkulturella 7-9 skolor i Sverige. 53 lärare delade med sig av sina erfarenheter och tankar om sitt arbete i ett mångkulturellt klassrum. Begrepp som mångkultur, undervisningsmetoder, klassrumsklimat, lärarkulturer och interkultur nyttjas i arbetet. Undersökningen visar dels att en del lärare inte tar det mångkulturella i beaktande eftersom de individanpassar undervisningen. Däremot gör flertalet det och försöker aktivt förbättra sitt arbete i det mångkulturella klassrummet. Lärarna tar vara på elevernas likheter och olikheter eftersom de vill att eleverna ska få förståelse för skillnaderna. Olika synsätt och perspektiv ses som något berikande. Vidare efterfrågar lärarna mer fortbildning och stöd från skolledning och kollegor för att kunna utveckla sitt arbete. Lärarna har genomgående en positiv inställning till det mångkulturella klassrummet.

En ständigt ökande mångkulturalitet i det svenska samhället leder till en ökad mängd mångkulturella klassrum som i sin tur bidrar till utmaningar för lärare i idrott och hälsa att bemöta. Språkbarriärer, kulturskillnader och familjepåverkan hos nyanlända elever är i flertalet länder exempel på utmaningar som forskning identifierar som hindrande för ett aktivt deltagande i idrott och hälsa och för att nå en hög måluppfyllelse. Tidigare forskning efterlyser idrottslärare med en högre interkulturell kompetens för att hantera de utmaningar som framkommer. Denna studie syftar till att undersöka vilka utmaningar nyexaminerade lärare i idrott och hälsa identifierar bland nyanlända elever i mångkulturella klassrum och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. För en djupare förståelse av lärarnas hanteringar tillämpas utvärderingsmodellen för interkulturell kompetens vid namn Ruben´s Behavioral Approach to Intercultural Communicative Competence (BASIC). Med anledning av bristfälliga förberedelser inför arbete i mångkulturella klassrum syftar studien även till att undersöka nyexaminerade idrottslärares upplevda förberedelser inför mötet med det mångkulturella klassrummet samt deras förslag till förbättringar som kan göras inom lärarutbildningen. Datainsamling genomfördes i form av kvalitativt semistrukturerade online-intervjuer med nyexaminerade idrottslärare. En kvalitativ innehållsanalys har använts i analysen av det empiriska materialet. Resultaten visar att lärarna identifierar kulturskillnader och könsmönster som bakomliggande faktorer för andra utmaningar som uttrycks i språkbarriärer och specifika moment i undervisningen för nyanlända elever. Dessa moment innefattar simning, dans och orientering. Hanteringen av dessa utmaningar samt möjligheterna som synliggörs består i tydlighet och konkretisering av innehåll, kamratstöd och relationsskapande, extrainsatta tillfällen (för simundervisning) samt införandet av FBK (förberedelseklass). Resultaten påvisar att lärarna överlag inte upplever att utbildningen har förberett dem i mötet med det mångkulturella klassrummet. Den generella uppfattningen är att mer praktik i mångkulturella sammanhang behövs i utbildningen. Resultaten visar även att interkulturell kompetens har behandlats i för liten utsträckning genom utbildningens gång, enligt lärarna.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga lärares uppfattningar och upplevelser angående mångkulturalitet i deras yrkesutövning. Studiens metod är en kvantitativ enkät som även tolkas kvalitativt med utgångspunkt i Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori och Lahdenperäs interkulturella perspektiv. Resultatet visar lärares uppfattningar om hur undervisningen påverkas av kulturell mångfald, samt positiva och negativa konsekvenser med ett mångkulturellt klassrum. Slutsatsen är att definitionen av begreppet behöver tydliggöras och konkretiseras och att kompetensutveckling är avgörande för att mångkulturalitet ska kunna användas på bästa möjliga sätt i yrkesutövningen.

Detta arbete syftar till att undersöka historielärares upplevelser och erfarenheter av att bedriva en interkulturell historieundervisning i heterogena klassrum. Studien ämnar också belysa vilka utmaningar historielärare bemöter och vilka stöd de efterfrågar. Den egna empiriska undersökningen kommer ligga till grund för besvarandet av studiens frågeställningar. Resultatet kommer att diskuteras mot teoretiska begrepp och tidigare forskning. Vi har intervjuat fyra lärare som arbetar på fyra olika skolor i södra Sverige. I studiens teoridel har vi valt att belysa begrepp som är relevanta fördet interkulturella lärandet, till exempel interkulturell kompetens, interkulturell historisk kompetens, narrativ identitet och historiekultur. I delen som behandlar tidigare forskning har vi valt att belysa historieundervisning i det mångkulturella klassrummet, metoder för en interkulturell historieundervisning, utmaningar och stöd i det interkulturella klassrummet och internationell forskning. Vi valde en kvalitativ metod. Respondenterna som deltagit är verksamma inom historieämnet.  Studiens resultat visar att lärare främst anpassar arbetssätt efter elevernas intresse. Lärare upplever utmaningar som elevers ensidiga historiesyn, språksvårigheter och känslighet. De stöd som lärare anser är viktiga behandlar styrdokumenten, läromedel och kollegialt arbete.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskningen säger om hur elever med svenska som andraspråk inkluderas i det svenska klassrummet. I detta ligger även att klargöra samverkans betydelse samt lärarens utmaningar att inkludera elever med mångkulturalitet. Frågeställningar: Frågeställningar som kommer ligga till grund i denna systematiska litteraturstudie är: Vilka faktorer bidrar till att elever med flerspråklighet inkluderas i klassrummet och vilka faktorer har en mer betydelse en andra? Vilka didaktiska utmaningar ställs lärare inför när de möter elever med svenska som andraspråk, och hur hanterar lärare dessa utmaningar i klassrummet? Hur kan samarbetet inom skolverksamheten tydliggöras så att elever med svenska som andraspråk inkluderas i klassrummet? Metod: Studien bygger på en systematisk litteraturstudie som utgår från vetenskapliga publikationer och rapporter. Litteratursökningen genomfördes via databasen ERIC (EBSCO) utifrån avgränsningar som peer reviewed och tidsbegränsning av publicering mellan åren 2005-2019. Resultatet och slutsatser: Resultatet av sökningen visade hur viktig skolpolitiken är när man diskuterar frågor som berör mångkulturalism. Att det finns viktiga faktorer som påverkar inkludering, bland annat stöttning, miljö, material och lärares kompetens.

Syftet med studien är hur pedagoger upplever att de arbetar samt främjar barns flerspråkighet och deras förhållningssätt till det mångkulturella. Vi har använt oss av intervjuer för att samla in data och därefter transkriberat de samt gjort mailintervjuer. Resultatet blev att alla de pedagoger vi intervjuade jobbade på olika sätt för att främja barns flerspråkighet, men många hade liknande tankar om arbetssättet. Det framgick också att det mångkulturella är värdefullt för barn som erhåller flera språk.

Denna studie utgår från aktuell forskning, som lyfter fram behovet av kunskap och erfarenhet i arbetet med det allt mer mångkulturella klassrummet. Studien tar upp vikten av ett inkluderande förhållningssätt och hur anpassningar görs för att möta SVA-elevers behov. I dagens skola utmanas personalen inte bara i att få eleverna att uppnå kunskapsmålen utan även i att utveckla deras sociala samspel samtidigt som styrdokument, lagar, förordningar skall följas. De val som pedagogen gör i sin undervisning kan vara betydande för elevernas framtid. Vår erfarenhet kring inkluderingen av SVA-elever är att det krävs kunskap och resurser för att möta de behov som finns. Det kan därför vara intressant att undersöka hur arbetet i verksamheten fungerar och anpassas utifrån de förutsättningar olika pedagoger har. Därför valde vi att undersöka hur arbetet med inkludering av SVA-elever ser ut hos verksamma pedagoger.Syftet med denna studie är att vi vill förstå hur inkludering av SVA-elever kan gå till genom att undersöka pedagogers erfarenheter i arbetet med SVA-elever i klassrummet.Utifrån syftet, har 11 deltagande respondenter svarat på frågor, via self report, om sin yrkeserfarenhet kring arbetet med SVA-elever och hur de inkluderas i undervisningen. De fick genom undersökningen möjlighet att formulera sina tankar kring arbetet med dessa elever och förklara vilka didaktiska val de anser fungerar bäst utifrån behoven som finns.Resultatet från undersökningen gav en kvalitativ data att analysera och svaren visade en övergripande samsyn på arbetet med inkludering av SVA-elever. Denna samsyn kan sammanfattas som att respondenterna lyfte att undervisningen skall utgå från elevernas behov, oavsett vilka resurser som finns att tillgå. Metoder och anpassningar visade dock skillnader mellan respondenterna, vilket kan bero på erfarenhet och stöttning som finns i verksamheten. Stödet av resurser varierade mellan pedagoger och skolor och synen på om SVA-elever skall tillbringa mest tid i eller utanför klassrummet skiljde sig något. Slutsatsen av studien blev att det är viktigt att ta tillvara på den tidigare kunskap som finns inom andraspråksutveckling och inkludering. Samtidigt måste lärare dock vara framåtsträvande och vidareutveckla undervisningen för att ge SVA-eleverna de bästa förutsättningarna för en god språkutveckling som gynnar dem både socialt och akademiskt.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra förskollärares upfattning om Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018) mål om internationalisering genom de diskurser som framträder utifrån deras texter. Syftet är vidare att genom deras texter och språkbruk analysera deras uppfattningar om hur de arbetar för att uppnå detta mål. Studien är en kvalitativ enkätundersökning som utgår från två forskningsfrågor som besvarats av 12 förskollärare från två olika skolområden i en mindre kommun i Mellansverige. Studien utgår från en diskursanalys där empirin analyseras genom att bearbeta informanternas texter.  Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrenner´s (1979) utvecklingsekologiska teori, som även används för att analysera resultatet tillsammans med det interkulturella och monokulturella perspektivet.  Förskollärarna beskriver en positiv bild av läroplansmålet där man tydligt kan se en vilja att arbeta kring det mångkulturella uppdraget. Flera av informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet kring hur de ska uppnå det. Dock ser de arbetet som positivt och viktigt.  Resultatet ses utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och lyfts av de diskurser som framkommit. Resultatet visar att majoriteten av informanterna lyfter Läroplanen som en utgångspunkt för deras arbete kring internationalisering. Det visar även att de flesta informanterna ser på arbetet kring internationalisering utifrån ett interkulturellt perspektiv. Dock synliggörs ett monokulturellt perspektiv hos vissa av informanterna vilket framgår av en viss positionering. Vissa förskollärare lyfter att det mångkulturella arbetet endast berör barngrupper med etnisk mångfald. / The purpose of this study is to explore and enlighten preschool teachers´perspectives of the Swedish curriculum internationalisation goal through the discourses that appear from their texts. The purpose is also to make it visible from their texts and language use of how they work to achieve the goal. The study is a qualitative survey that enlightens the two questions at issue. These questions are answered by 12 preschool teachers working in a preschool district in the middle of Sweden.  The study is based on a discourse analysis where the empirical data is analysed by processing the informants´texts.  The theoretical framework is Bronfenbrenner´s (1979)  developmental ecology theory. This theory, combined with the intercultural and the monocultural perspective are used in the analysis of the data.  Preschool teachers describe a positive viev on the goal of the Swedish curriculum as well as a strong will to work towards achieving the goal of internationalisation. Many informants admit to not being sure on how to achieve the goal. However, they view thistype of work as positive and important. The results are seen from Bronfenbrenners ecological model and from the discourses that appeared. The result show that most of the informants lifts the curriculum as a ground for their work with internationalisation. It also shows that most of the informants view their work of internationalisation from an intercultural perspective. There is also evidence of a monocultural perspective expressed by some of the informants which appears through some positioning discourse. Some teachers described multicultural work as something that only affects groups of children with ethnic diversity.