Denna uppsats handlar om hur medborgarens demokratiska position i samhällsbyggnadsprocessen påverkas beroende på valet av organisationsform i staden som expanderar. I denna studie har två städers stadsbyggnadsförvaltningar i kontrast till kommunala exploateringsbolag studerats utifrån två stadsutvecklingsprojekt. Att kommuner väljer att bolagisera sig inom stadsutveckling möjliggör för kommuner att delegera ut delar av ansvarsområdet för att resurseffektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Planlagstiftandet bibehålls inom den kommunala förvaltningen, då de har den myndighetsutövande uppgiften att ta fram detaljplaner för mark- och vattenanvändning enligt Plan- och bygglagen. De kommunala exploateringsbolagen kan i sin tur i stället ansvara för att påverka i tidiga skeden för att bidra med underlag, samtidigt som man är med under hela resans gång. Frågan är vad medborgaren har för demokratiskt inflytande i det som står utanför samrådsskedet i planlagstiftningen? Vad bidrar ett exploateringsbolag med till medborgarna än vad förvaltningen inte gör med befintlig planlagstiftning?  Enligt Regeringsformen (SFS 1974:152) utgår ”all offentlig makt från folket” vilket i praktiken möjliggör för medborgare att gå och rösta på valdagen. För att belysa organisationsformernas inverkan på medborgarens demokratiska position har studien använt sig av ett teoretiskt ramverk, utifrån ett hermeneutiskt förhållningsätt av begreppen medborgardeltagande och medborgardialoger. Därigenom har begreppen delats upp i delar av medborgare, deltagande och dialog för att få en djupare förståelse utifrån en demokratisk synvinkel inom stadsplanering. Detta för att undersöka om medborgardeltagande och medborgardialoger kan medföra ett medborgerligt inflytande, eller om det enbart kan ses som ett sätt att legitimera den demokratiska processen. Det kan beskrivas som att 1+1=3, utifrån att deltagande och dialog inte behöver betyda ett ”faktiskt” inflytande utan kan vara symboliskt utifrån gällande planlagstiftning.  I studien framgår det att bolagsformen har medgett en kontinuitet som inte hade varit möjlig enbart utifrån kommunernas förvaltningar. Möjligheten att genomföra en sammanhållen vision från början till slut möjliggörs, genom att exploateringsbolagen är med under hela stadsutvecklingsprojektens fortskridning i båda de studerade fallen. Samtidigt som det finns resurser att kunna ta upp enskilda medborgares perspektiv, något som traditionellt sätt i kommunala stadsbyggnadsförvaltningen inte haft möjligheten till. Detta då man riktat sig till det allmänna kollektivet i genomförandet av större stadsutvecklingsprojekt, vilket dagens institutionella planlagstiftning är ett resultat av den historiska framväxten av medborgarens position.

Trots att levnadsförhållandena generellt sett ökar i hela världen växer skillnaderna i Sverige snabbare än i något annat OECD land. Världshälsoorganisationen WHO skriver i sin rapport Closing the gap in one generation att detta inte minst yttrar sig i ojämlikheten i hälsa. Hållbarhetsaspekterna har därför sedan länge kommit att inkludera sociala, ekonomiska och ekologiska värden, där alla tre är förutsättningar för varandra. WHO menar att ett relevant mått på social hållbarhet är ojämlikheten i hälsa. För att minska denna krävs därför förändringar inom samhällets alla sektorer. Inom stadsplanering är arbetet med medborgardeltagande ett verktyg för att öka den sociala hållbarheten. Detta har Malmö stad arbetat med i projektet Fokus Rosengård och i synnerhet dess delprojekt Rosens röda matta som är en aktivitetsyta i Rosengård. Denna yta har utformats av 13 unga kvinnor i samarbete med landskapsarkitekten på gatukontoret. Anledningen till att endast unga kvinnor involverades var för att projektledarna tidigt lärde sig att spontanidrottsplatserna i Sverige till 80% domineras av killar. Dialogerna som hållits har inkluderat olika nivåer av delaktighet och makt. De allra första dialogerna och workshops som involverade många invånare fungerade konsulterande. När platsen designades var det dock högre nivåer av makt som identifierades hos de 13 unga kvinnorna eftersom de hade stort inflytande över den fysiska utformningen. Från intervjuer av de olika projektledarna för Fokus Rosengård framgår en nöjdhet över resultatet eftersom syftet att öka attraktiviteten uppnåtts då det genererat ökade investeringar i området. Den största framgångsfaktorn som lyfts i samtliga intervjuer är dock de 13 unga kvinnorna vars engagemang för påverkan fortsatt även efter projektets slut. Endast en av de intervjuade vet hur platsen används idag och i hur stor utsträckning, men nöjdheten över projektet och stoltheten över de unga kvinnorna är stor ändå. Av intervjuer med huvudansvariga för Fokus Rosengård och slutrapporter där projektet utvärderats framgår att medborgardeltagande varit en viktig del för det sociala hållbarhetsarbetet, framförallt för hur det utvecklat de delaktiga unga kvinnorna. Därför diskuteras det i slutet på uppsatsen om inte dialoger hållits för dialogens skull och huruvida problematiskt eller inte det är med medborgardeltagande oavsett vilken nivå av makt och inflytande som ges. Det har inte varit möjligt att dra större slutsatser om den sociala hållbarheten ökat eller minskat av projektet Rosens röda matta. Däremot görs det tydligt av insamlat material att projektet varit en del av större förändringsarbeten i Rosengård som syftar till att förtäta och bygga om. En fråga kan vara om medborgardialoger hållits för att ge stort inflytande i mindre viktiga frågor och därmed hålla invånarna nöjda inför framtida större förändringar, där en av konsekvenserna kan vara gentrifiering av Rosengård

Inledning: När patient- och medborgardeltagande i forskningsstudier diskuteras i Sverigegörs sällan en tydlig skillnad i retoriken mellan de två grupperna. Istället klumpas patienteroch medborgare ihop och betraktas som en grupp med lekmannaexpertis i förhållande tillhälso- och sjukvårdens professioner och beslutsfattare. Den akademiska litteraturen gördäremot en distinktion mellan grupperna och teoretiserar att de olika rollerna har skildaperspektiv, erfarenheter, förväntningar och intressen med sitt deltagande. Trots att det finnsmånga teorier som beskriver skillnaden mellan patienter och medborgare är frågan i stortempiriskt outforskad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader irollen som patient respektive medborgare har med avseende på attityden till fördelningen avhälso- och sjukvårdens resurser. Metod: Ett enkätexperiment som inhämtade kvantitativadata användes för att studera syftet. Sammanlagt deltog 1032 deltagare i studien. Resultat: Studiens resultat visade att deltagare som blivit tilldelade rollen som patient respektivemedborgare hade skilda åsikter gentemot varandra. Åsikterna skilde sig från grupperna ifrågor om resursfördelning (r = 0,182, p <,001) och patientgruppers inflytande (r = -0,206, p<,001) i hälso- och sjukvården. Studien visade även att det fanns skillnader i attityder somhörde samman med utbildningsnivåer, könsidentitet samt ålder. Resultaten går i linje med deteoretiska ramverk som studien hade för avsikt att hypotespröva. Däremot var medborgaremer benägna att anta åsikter som i teorin relaterade till patienter. En möjlig förklaring är attmedborgare intuitivt antar ett patientperspektiv i frågor som berör hälso- och sjukvården,något som inte tidigare teoretiseras.

The Covid-19 pandemic affected and threatened everything and everyone. Health and everyday life are two major aspects that were negatively affected during the Covid-19 pandemic. Our everyday routines such as work and education as well as our everyday relationships such as family relationships and friendships were transformed into virtual routines and relationships. Working from home was one of the most important restrictions during the Covid-19 pandemic. This was used both to reduce the spread of the virus and to continue with everyday routines such as work. Although working from home facilitated these two factors, it was still not an advantage for us because from the advantages it also had different and strong disadvantages. Community planning is an important part of community development processes because it ensures the development and improvement of society based on human needs and wishes. Planning a society is not easy, therefore extra accuracy and quality are required. It is important for community planners to have quality-assured work and to increase the opportunity for citizens to influence plans that are presented. The quality of work and citizen participation were affected during the Covid-19 pandemic due to the work that was carried out digitally. The work situation for the community planners at Karlstad municipality was converted to remote work both to ensure health and to continue working regardless of the circumstances during the pandemic. The Covid-19 pandemic, which forced the community planners to conduct their work digitally, became a big reason why the planners experienced concrete challenges in their work. The challenges experienced by the community planners in their work later forced them to manage on their own.     Keywords: Covid-19 pandemic, teleworking, job quality, public participation and community planning

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrådsprocessen. Detta innebär två huvudsakliga problem: Det första problemet är att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess är fastställda. Det andra problemet är att det endast är de medborgare som närvarar vid samrådet som möjlighet att representera sin kunskap och sina åsikter. Uppsatsens syftar därför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag påverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan påverka vilka åtgärder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser.Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i Västerås. Inom fallstudien har det sedan genomförts intervjuer med medborgare, tjänstepersoner och en fokusgrupp, samt en observationsstudie och en enkätundersökning. De resultat som framkom av vår undersökning visade att problem som formulerades av medborgare har en högre detaljnivå än de problem som tjänstepersonerna formulerade – detta trots att samma grundproblem definierades. Vidare har vi också kunna se att en inkludering av olika former av kunskap, i teorin, bör leda till mer resurseffektiva och acceptabla, från medborgarnas sida, åtgärdsförslag. / In city planning processes today citizens are mainly included through consultation processes. This implies two main problems: The first problem is that citizen’s knowledge only is included in city planning processes when problems already have been formulated. Secondly only citizens who attend the consultation process have the opportunity to represent their knowledge. This thesis objective is therefor to study if and possibly how different sources of knowledge affect how problems are formulated in city planning projects. Furthermore the objective is to study how inclusion of different forms of knowledge may affect which measures are prioritized in city planning processes.Our main method has been a case study of Malmabergsgatan in Västerås, Sweden. Within this case study we have exercised interviews with citizens, communal office workers and a focus group. We have also exercised one observational study and one survey study. Our results showed that problems formulated by citizens contain a higher degree of detail than problems formulated by communal office workers – even though they defined the same basic problem. We have also seen results showing that inclusion of different forms of knowledge, in theory, should lead to measures in city planning processes that are more acceptable, from a citizen’s perspective, and more resource efficient.

I takt med Sveriges ökande befolkningsmängd tillkommer krav på att kommunen ska kunna planera städer som lämpar sig till befolkningen utifrån fundamentala men även personliga behov. Kommunerna är de som genom planbesked meddelar om de tänker påbörja planläggning. I detaljplaneprocessen syftar samrådet bland annat till att bidra med bra beslutsunderlag men förekommer i processen först efter att ställningstaganden och beslutsfattande moment redan har skett från kommunens håll. Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ undersökning ta reda på hur Sveriges, till invånarantal, största kommuner arbetar med dialoger i tidiga skeden av detaljplaneprocessen. För att uppnå studiens syfte formuleras och ställs semistrukturerade intervjufrågor till de deltagande respondenterna. En litteraturstudie kring medborgardeltagande, inflytande och dialog har även genomförts i syfte att ge studien ett teoretiskt angreppssätt. Litteraturstudien har visat att för att bäst uppnå kvalitativa och resultatgivande medborgardialoger krävs både strategier och metoder. Beroende på sakfråga finns det vissa strategier, metoder och/eller styrverktyg som lämpar sig bättre än andra. Resultaten från intervjuerna visar på att de utvalda kommunerna enligt respondenterna anser sig arbeta med dialoger i tidiga skeden men att det saknas både en tydlig metodik kring hur dialogerna genomförs och en brist på implementering av resultaten från dialogerna. Samtidigt finns en medvetenhet bland respondenterna kring fördelarna med att föra dialoger i tidiga skeden och stora utvecklingsmöjligheter för samtliga kommuner som undersökts. / In line with Sweden's increasing population, there is a requirement that the municipality is able to plan cities suitable for the population based on fundamental as well as personal needs. The municipalities are the ones who, through planning notifications, announce if they intend to start planning or not. In the detailed development plan the consultation in planning aims, among other things, to contribute with a good decision-making basis. However the consultation occurs only after decisions have been made from the municipality's point of view. The purpose of this study is to use qualitative research to find out how Sweden's largest municipalities work with dialogues in the early stages of the detailed development planning process. In order to achieve the purpose of the study, semi-structured interview questions are formulated and asked to the participating respondents. A literature study on citizen participation, influence and dialogue has also been carried out with the aim of giving the study a theoretical approach. The literature study has shown that in order to best achieve qualitative and rewarding citizen dialogues, both strategies and methods are required. Depending on the subject matter there are certain strategies, methods and/or tools that are better suited than others. The results of the interviews show that according to the respondents, the selected municipalities consider themselves to be working with dialogues in the early stages, but that there is a lack of both a clear methodology regarding how the dialogues are carried out and a lack of implementation of the results of the dialogues. At the same time, there is an awareness among respondents about the benefits of dialogues in the early stages and furthermore great development opportunities for all municipalities that participated in the study.

Medborgardialog och medborgarinflytande är högst relevanta begrepp i nutida fysisk planering. Medborgardialog spelar en viktig roll i att stärka den demokratiska delaktigheten i planeringen och för att öka dess legitimitet. Denna studie undersöker tillämpningen av medborgardialog i den fysiska planeringen, särskilt i kontexten av översiktsplanering. Studien ger en detaljerad undersökning av de metoder och faktorer som bidrar till en effektiv medborgardialog och bedömer i vilken utsträckning medborgarna tilldelas inflytande i processen för översiktlig planering.  Studien identifierar flera avgörande faktorer för en effektiv medborgardialog. Dessa inkluderar tydlig kommunikation, transparens och förtroende, mångfaldiga metoder för dialog samt verkligt inflytande. Tydlig kommunikation innebär att information om planeringsprocessen och möjligheterna till deltagande är tillgänglig och begriplig för alla medborgare. Transparens och ärlighet i dialogen är nödvändiga för att bygga och bibehålla förtroende hos medborgarna. Att använda olika dialogmetoder utöver formella samråd är viktigt för att nå olika grupper av medborgare och främja bredare deltagande. Slutligen är det av yttersta vikt att ge medborgarna verkliga möjligheter att påverka planeringsbesluten, istället för att endast informera dem om förutbestämda resultat.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete.   Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete. Metoden utgörs av dels en kvalitativ studie med intervjuer och dels på en kvantitativ studie med enkäter.   Resultat, slutsatser: Invånarna har tre övergripande roller såsom att de är medborgare med ett demokratiskt inflytande vilket utstrålar platsens kultur, de är ambassadörer av platsen vilket innebär att de kan ge avtryck på andras images och de är även en integrerad del av varumärket Kalmar då de utnyttjar stadens utbud i form av kommunens service samt bidrar med liv till staden i form av puls. Riktlinjer för hur invånarnas roller ska integreras i varumärkesarbetet presenteras i form av förslag till hur kommunen kan använda elektroniska medier för att skapa en interaktiv kommunikation.

Begreppet social hållbarhet innebär att människor lever i jämlikhet och rättvisa. För att en stadsmiljö ska anses socialt hållbar ska människorna som lever där ha anständiga boendemiljöer, nära till service och grönområden och det ska finnas tillgång till kollektivtrafik och arbetsmöjligheter. Människor lever och verkar i den urbana miljön och påverkar den precis som den urbana miljöns sammansättning påverkar människor, deras val och levnadsmönster, därmed behövs även ett samspel mellan människa och miljö för att samhället ska fungera. I en studie om social hållbarhet inom fysisk planering och en fallstudie av stadsutvecklingen av Ulleråker i Uppsala, analyserades begreppet social hållbarhet inom fysisk planering. Intervjuer genomfördes med personer insatta i branschen, planeringaktörer inom Ulleråkerprojektet samt medborgare i Ulleråker. Resultatet visade att social hållbarhet är en dynamisk process som tar tid att uppnå och ansträngning att bevara. Social hållbarhet innehåller många olika delar och handlar om delaktighet och inflytande, men även om möjlighet och rättighet till likvärdiga och fullgoda levnadsförutsättningar. För att ett samhälle ska vara socialt hållbart behöver den fysiska planeringen utgå från alla medborgares möjligheter och rättigheter i samhället. Dessa mål kan uppnås genom ett samlat helhetsperspektiv, vilket innebär att planeringen i en kommun eller stad har en övergripande strategi för att undvika att bli uppdelad per bostadsområde eller stadsdel. Övriga aspekter som är nödvändiga för ett socialt hållbart samhälle är medborgardialog och medborgarinflytande under planeringsprocessen, mötesplatser för alla genom fokus på den allmänna platsen, samband mellan stad och stadsdel, varierat bostadsbestånd samt fokus på sociala nätverk. / The concept of social sustainability implies equity and justice. For an urban environment to be considered as socially sustainable local citizens should have decent living environments, easy access to services and green spaces, public transportation and job opportunities. People affect the urban environment as much as the environment affects them and their lifestyle. Therefore an interaction is needed between humans and the environment for the society to function. The concept was analyzed through a study of social sustainability in spatial planning and a case study of the ongoing urban development of Ulleråker in Uppsala. Interviews were conducted with people working in the field of spatial planning, planners associated with the Ulleråker project, and residents of Ulleråker. The results showed that social sustainability is a dynamic process that will take time to achieve and effort to maintain. Social sustainability includes many different issues, and deals with participation and influence, but also the inhabitants’ opportunities and their right to equal and adequate living conditions. In order for a society to be socially sustainable, planning based on all citizens' opportunities and rights in the society is required. This goal can be achieved through a comprehensive perspective, which means that the planning of a municipality or town should be based on a broad integrative strategy rather than a collection of strategies and neighborhood plans. Other aspects that are necessary for a socially sustainable society are public dialogue and participation in the planning process, meeting points for everyone by public places, relations between cities and neighborhoods, varied housing and a focus on social networks.

This study examines different meanings attached to and practices adopted during Swedish local consultation processes on offshore wind power projects. It analyses the role played by those processes in a democratic planning context, as well as the ways in which they are implemented. It also identifies overarching process models. The study is informed by theories on democracy, planning, participation, communication, and media. The empirical material comprises three case studies, each examining experiences of local consultation processes for wind power projects that led to differences in local reception. Methodologically, the study triangulates analyses of semi-structured interviews, documents and news articles. The results show that, in a Swedish context, the role of local consultation processes is to create legitimacy and trust in the process and planning decisions. The complex dynamics become evident in the different forms of participation, knowledge generation, and communication employed during the consultation. This is shown to be the result of various democratic and planning attitudes to locally-situated interests and knowledge, which in turn lead to differing views on local understanding for and acceptance of project proposals. The study develops three schematic models that correspond to different types of consultation processes. An important conclusion is that the content and form of local consultation processes depends on the agency of several actors on different scales. They are not simple pre-designed by project planners, but the result of a far more complex interaction between a host of local actors, including officials, local media, and local communities. The categorisation of different local consultation processes could contribute to awareness about the implications of various ways of working with large-scale projects from local perspectives. / I den här avhandlingen undersöks lokala förankringsprocesser med ett särskilt fokus på havsbaserade vindkraftsprojekt. Diskussionen uppehåller sig vid frågor om förankringsprocessens roll i en svensk planeringskontext, samt hur olika utformningar av processen kan påverka det lokala mottagandet. Studien visar att förankringsprocesser ytterst handlar om legitimitet och tillit. I praktiken förekommer en stor variation, komplexitet och dynamik i lokala förankringsprocesser. Det yttrar sig bland annat genom olika former av deltagande, kunskapsbyggande och kommunikation. Centralt i resonemangen är demokratiska och planeringsmässiga förhållningssätt till platsbundna intressen och kunskaper. På så sätt tydliggörs skillnader i synen på förståelse och lokal acceptans avseende ett projektförslag. Genom studien urskiljs också tre schematiska förankringsmodeller som belyser sådana skillnader. Förståelse för lokala förankringsprocesser har betydelse inte minst avseende påverkan på lokal acceptans för storskaliga projekt.