It might seem obvious that public opinions should be included in the planning process. However, it is not clear to what extent. Statutory forms of public participation attract little interest since many people feel that it is hard to make a difference. The purpose of this study was to engage those that normally do not get to speak their mind in the planning process. In this study, two methods for conducting “on-street surveys” were investigated. The place for the “on-street surveys” was Centralplan in Gävle. The two methods had different approaches. The “Stationary” method was a structured interview of pedestrians who had just crossed Centralplan. The “Follower” method was a structured interview that took place as the administrator and the participant crossed Centralplan in tandem. A total of 40 “Stationary” and 22 “Follower” interviews were conducted. The majority of the participants responded positively on making themselves heard within the planning process, indicating that they have important views to share. The methods used in this study can serve as an icebreaker for communication between planners and the public. / Det kan kännas självklart att allmänhetens åsikter ska vägas in i planeringsprocessen men i vilken utsträckning det ska ske är oklart. Lagstadgade former av medborgardeltagande väcker svalt intresse eftersom många upplever det som svårt att påverka. Syftet med den här studien var att engagera de människor som normalt inte kommer till tals i planeringsprocessen. I studien undersöktes två olika metoder för att genomföra gatuundersökningar, så kallade ”on-street surveys”. Platsen för genomförandet av gatuundersökningarna var Centralplan i Gävle. De två metoderna hade olika tillvägagångssätt. Metod ”Stationär” var en form av stillastående strukturerad intervju som utövades på platsen. Administratören frågade ut personer som alldeles precis hade förflyttat sig genom gaturummet. Metod ”Följeslagare” var en form av rörlig strukturerad intervju som utövades på platsen men där administratören slog följe med personen och ställde frågorna under tiden de passerade genom gaturummet. Totalt 62 personer medverkade i studien, varav 40 för metod ”Stationär” och 22 för metod ”Följeslagare”. Resultaten visade att allmänheten hade viktiga synpunkter att dela med sig av, till exempel om attityder och åsikter. Majoriteten av de medverkande ställde sig positiva till att få sin röst hörd inom planeringsprocessen. Metoderna som användes i studien skulle kunna fungera som dörröppnare för dialog mellan planerare och allmänheten.

No description available.

Denna uppsats handlar om barn och ungas deltagande i den kommunala fysiska planeringen.  Problematiken i den fysiska planeringens dialog- och samrådsprocesser grundar sig i att det deltagande som möjliggörs i det traditionella samrådsmötet inte är tillgängligt för alla. De som deltar, och därmed får möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen, utgörs av de som har möjlighet att delta. Detta kan argumenteras leda till en skev situation i både fråga om representation och åsikter, eftersom dessa kommer från liknande grupper. En fråga som uppkommer är hur planerare genom medborgardialog ska kunna främja ett tillgängligt deltagande för alla medborgare. Med anledning av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter har det varit intressant att undersöka hur ett deltagande kan möjliggöras för samhällsgruppen barn och unga i den fysiska planeringens dialogskeden. I undersökningen har tre olika teoretiska perspektiv använts för att skapa en uppfattning kring barn och ungas roll och möjlighet till inflytande i dessa dialogskeden, ett kunskapsteoretiskt, ett demokratiteoretiskt och ett planeringsteoretiskt perspektiv. Av den genomförda undersökningen framgår det att tillgängliggörande i hög grad har handlat om att arbeta bort onödiga krav som ställs på de som vill delta. I uppsatsens slutsats redovisas tre centrala delar vid ett tillgängliggörande. Först och främst att dialogen förs på medborgarens arena, för det andra att medborgaren tilldelas de befogenheter som krävs för att denne ska kunna uttrycka sig, och för det tredje att planerare och politiker är noga med att återkoppla till medborgaren hur dennes kunskap har hanterats i det fortsatta arbetet för att på så vis skapa ett förtroende.

The aim of the thesis is to study municipal planning for wind power in two Swedish municipalities, Karlstad and Säffle. The planning process is divided into three phases which are examined. The thesis discusses aspects of power and democracy of the cases as well as citizen participation and local issues concerning wind power at Lake Vänern. These are the research questions: - How is the wind power policy framed in the three phases of the planning process? - Which are the influence factors of the wind power policy in the three phases and what degree of influence have each of the influence factors? - Which values are most influential in the planning process and which groups of actors express them              - in the beginning of the planning process?              - in the termination of the planning process? - How is the democratic legitimacy of the planning process, in terms of the models ´liberal democracy´ and ´participatory democracy´? - What are the conditions of planning for wind power at Lake Vänern              - by the coast?              - in the open water area? Influential factors of the first phase of the process are the national wind survey, applications from wind power enterprises as well as a political will and consensus. In the second and third phases factors within the local administration management as well as the regional administrative board and a neighbouring municipality, are of importance in the municipality of Karlstad. In the municipality of Säffle citizen participation from a local opinion is of importance. The thesis discusses also the influence of the national energy authority, which has defined some areas as ´national interests of wind power’. These areas may be influential when supporting the municipal wind power policy. But in the termination of the planning process both municipalities make decisions which are not in favour of wind power in these areas. The planning process is democratic legitimate from a view of the model ´liberal democracy´ in the municipality of Karlstad and the model ´participatory democracy´ in the municipality of Säffle. In the municipality of Säffle values of preserving nature by the coasts are influential in the beginning of the process as well as a political will to promote wind power. The municipality is initially part of the same value group as the regional administrative board. In the termination of the process the municipality and a local opinion group express the same values in favour of social support among citizens and a lesser amount of new wind power areas. In the municipality of Karlstad values in favour of the wind power industry dominate in the beginning of the process. Later values of preserving an area of Lake Vänern from exploitation dominate. Initially the municipality is in the same value group as the wind power enterprises; in the later parts of the process the municipality is in the same value group as a neighbouring municipality with other opinions on wind power as well as the regional administrative board. In the termination of the process a new group of actors appears in Karlstad municipality. This group of actors wants to preserve a national heritage from nearby exploitation but is not successful. Local issues concerning wind power by Lake Vänern are finally also discussed. The coastal area has a strong protection for wind power; a protection that is weaker in the open water area. Remaining issues are about the interaction within the groups of actors.

Utifrån forskning och en pågående debatt i dagens samhälle går det att utläsa en problematik kring medborgardialog där den potentiella nyttan ställs mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess påverkan på effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhålls. Frågan har blivit allt mer aktuell de senaste åren då planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krävs för att tillgodose behovet av bostäder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmärksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), något som generellt uppfattas som en tidskrävande process.  Stadsbyggnadsbenchen är en samarbetsorganisation i Stockholms län där åtta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrågor. De åtta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen där strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn på medborgardialog. Syftet har varit att klarlägga de olika kommunernas syn och förhållande till medborgardialog med hänsyn till dess effektivitet och kvalitet i planprocessen. Effektivitet handlar i denna uppsats om kortare och snabbare planprocesser för att kunna framställa bostäder i takt med inflytten till Stockholmsregionen. Kvaliteterna som kan erhållas genom medborgardialog är många och utläses i uppsatsens undersökning, men handlar exempelvis om demokratiska kvaliteter som politisk jämlikhet och förtroende, men även andra kvaliteter som lokalt anpassade lösningar och ökat socialt kapital. Dokumentanalys och intervjuer med tjänstemän och politiker har varit de främsta metodologiska tillvägagångssätten i uppsatsen.  Resultatet visar på att kommunerna ser positivt på idén om medborgardialog. Många av dem har dessutom välformulerade strategier och handböcker som talar för en bred kunskap kring vad medborgardialogen kan bidra med, men även en medvetenhet om dess risker och fallgropar. Den generella uppfattningen bland både tjänstemän och politiker är att medborgardialog tar tid. Tiden kan eventuellt tas igen i slutskedet, men det finns inte några garantier på att det sker vilket innebär ett visst risktagande om projekten är under tidspress. Det krävs en tydlig strategi som efterlevs, engagemang både från kommun och medborgare samt tilldelade resurser för att eventuellt kunna skapa en effektiv och kvalitativ medborgardialog.

The world's and Sweden's population continues to increase and there is a need to build more residences. To ensure that the Swedish environmental goal of a good built environment (God bebyggd miljö) is achieved, and the earth's scarce resources are managed, densification is considered by Boverket to be a good planning method wherein buildings are concentrated in those places which contain the best conditions. However, this means that previously unexploited green areas may need to be developed, which entails negative local consequences for ecological and social sustainability. It is additionally not uncommon for strong citizen dissatisfaction to arise when a municipality develops a green area, and some feel that the municipality does not communicate and include the citizens in a satisfactory manner. The Tumba skog project in Botkyrka municipality is a typical example of this phenomenon. During the planning process, many criticisms were received regarding shortcomings in the investigations and poorly executed planning, as well as a desire for more influence and better information. When examining this case, however, no significant flaws could be found in any part of the project, which illustrates the problems surrounding the realization of controversial planning projects, and the associated dissatisfaction that seems to inevitably arise. / Världens och Sveriges befolkning fortsätter att öka och det finns ett behov att bygga fler bostäder. För att säkerställa att miljömålet god bebyggd miljö uppnås och jordens resurser hushålls med anser Boverket att förtätning är en bra planeringsmetod, där bebyggelse koncentreras på de platser som har de bästa förutsättningarna. Detta betyder emellertid att tidigare oexploaterade grönområden kan behöva tas i anspråk, vilket innebär lokalt negativa konsekvenser för den ekologiska och sociala hållbarheten. Det är dessutom inte ovanligt att kraftigt missnöje uppstår när en kommun bebygger ett grönområde, samt att medborgare upplever att kommunen inte kommunicerar och inkluderar dem på ett tillfredsställande sätt. Projektet Tumba skog i Botkyrka kommun är ett typiskt exempel på detta fenomen. Under planeringsprocessen inkom ett flertal synpunkter angående brister i utredningarna och dåligt genomförd planering samt en önskan om mer inflytande och bättre informering. Vid granskning av detta fall kunde emellertid inga betydande brister återfinnas i någon del av projektet, vilket illustrerar problematiken kring att genomföra kontroversiella planerings-projekt och det anknutna missnöje som till synes ofrånkomligen uppstår.

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare för kommuner att använda sommargågator som en temporär plats med syfte att utforma något tillfälligt i gaturummet. Sommargågatan kan genom att skapa en fysisk förändring bidra till ett mer konkret förslag för medborgarna och visa hur gatan skulle kunna användas annorlunda. En viktig del av konceptet sommargågator är dialogen mellan kommun och medborgare där de tillsammans kan komma fram till gatans tillfälliga utformning. Uppsatsen ämnar undersöka hur sommargågator kan användas som ett verktyg för medborgardialog och vilket inflytande invånare kan få i arbetet med sommargågator. I uppsatsen genomförs två fallstudier; Swedenborgsgatan i Stockholms stad och Friisgatan i Malmö stad. Den utvalda empirin består främst av publicerade och interna kommunala dokument. Detta för att inbringa kunskap om kommunernas arbete med sommargågator. Empirin analyseras genom en kvalitativ textanalys utifrån Arnsteins delaktighetsstege och Fungs demokratikub. Vidare analyseras även empirin utifrån ett demokratiteoretiskt perspektiv. Studien visar att dialogen med verksamheterna har varit framgångsrik för att öka inflytandet hos en begränsad grupp i både Stockholm och Malmö. Studien pekar också på att kommunerna behöver ta fram metoder för genomförande, insamling och dokumentation av dialogen för att sommargågatan även ska fungera som ett verktyg för medborgardialog där den breda allmänheten kan involveras.

I denna studie undersöks hur och varför Malmö stad tillämpar temporär användning istadsutvecklingen. Temporär användning har under de senaste åren blivit ett allt merförekommande inslag i stadsutvecklingen, bland annat utifrån att de ekonomiskaförutsättningarna för kommuner och myndigheter har blivit allt mer begränsad.Temporär användning bygger på att bryta sig fri från den traditionella storskaliga ochlångsamma planeringsprocessen, och i stället tillämpa småskaliga temporära ingreppsom stegvis kan anpassas för att skapa förändring på lång sikt.Studien omfattas av en flerfallsstudie där vi genomfört två kvalitativaintervjuer med tjänstemän från Malmö stad. Förutom intervjuerna har vi ävengenomfört en dokumentanalys. De tre tre fall vi studerat är Malmö stads medverkan iEuropean Mobility Week 2016, försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017och två foodtrucksevenemang i Malmö.Studien visar att Malmö stad tillämpar temporär användning med varierandesyften och utformningar. Analysen visar att den bakomliggande orsaken till att Malmöstad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen är dels för att testa utformningari gaturummet. Samtidigt också för att aktivera platser som anses outnyttjade under enbegränsad tid, och dels för att förstärka platsers kvaliteter. Genom temporär användninghar Malmö stad försökt öka medborgardeltagandet inom stadsutvecklingen genom attskapa en tillfällig plattform. Malmö stad uppvisar ambitioner att arbeta mer medtemporär användning i stadsutvecklingen, och påvisar en medvetenhet omtillvägagångssättets styrkor och svagheter. Malmö stads långsiktliga målsättningar ochvisioner för Malmö har genomsyrat den temporära användningen. Tillvägagångssättethar tillåtit Malmö stad direkt implementera stadens målsättningar och visioner under enbegränsad tid. / This study investigates how and why Malmö stad applying temporary use in the urbanplanning. Temporary use has during the recent years become significantly moreoccurring in the urban planning process, partly because the economic conditions for themunicipality has become increasingly limited. Temporary use is based on breaking freefrom the traditional large-scale and slow planning process, and instead applying smallscaletemporary interventions that can be gradually adjusted to create long-term change.The study is covered by a multiple case study where we conducted twoqualitative interviews with officials from Malmö stad. In addition to the interviews, wehave also conducted a document analysis. The three three cases we have studied areMalmö stads participation in the European Mobility Week 2016, the summer street onFriisgatan and two different foodtrucks events located in Malmö.The study concludes Malmö stad applying temporary use with differentpurposes and variated embodiments. The analysis shows that the underlying cause ofMalmö stad applying temporary use in the urban development is partly to activatedeemed unused sites for a limited time, but also to enhance the quality of the sites. Butalso to test different designs in public places. With temporary use, Malmö stad target toincrease citizenship involvement in the urban development process by creating atemporary platform. Malmö stad exhibits a ambition to work more with temporary usethe in urban development, and demonstrating awareness of the strengths andweaknesses of the approach. Malmö stads long-term goals and visions for Malmö havepermeated the temporary use. The approach has allowed Malmö stad to implement thesegoals and visions directly for a limited time.

Kollektivtrafik är en stor del av mångas vardag och en självklar del av staden. Internationellforskning visar att möjligheten för medborgare att delta i kollektivtrafikplaneringen är tämligenlåg. Däremot saknas det kunskap kring hur detta ser ut i Sverige. Syftet med denna studie varatt öka kunskapen kring hur medborgardeltagande kan se ut inom planeringen avkollektivtrafik. Studien syftade även till att skapa en förståelse för hur planering av kollektivtrafiksker i praktiken. För att undersöka detta har en fallstudie av bussprojektet HelsingborgsExpressen iHelsingborg genomförts. Genom en analys av policydokument och intervjuer medtjänstepersoner har det skapats en nyanserad bild av HelsingborgsExpressen samtmedborgardeltagande inom kollektivtrafik.Studien visar att kollektivtrafikplanering utgår från en rationell planeringsmodell som följertydliga planeringsprinciper för att bidra till uppsatta mål. Målet om en ökad andelkollektivtrafikresenärer förekommer ofta inom denna diskurs. Planeringsprocessen förHelsingborgsExpressen har i mångt och mycket liknat detta tillvägagångssätt. Studien visardock att det inom HelsingborgsExpressen till viss del skett en kombination av rationell ochkommunikativ planering. I planeringen genomfördes en dialog på stadsdelen Råå där syftet varatt få reda på hur medborgarna ställde sig till tre olika alternativ för bussens sträckning. Studienvisar också på att en dialog inom kollektivtrafikplanering kan syfta till att informeramedborgare, få tillgång till den lokala kunskapen samt som ett verktyg för en ökad inkluderingav medborgarna. Inom HelsingborgsExpressen framgår det att medborgarnas lokala kunskapär betydelsefull, däremot finns det tvivelaktigheter angående hur kunskapen har använts samtvilken betydelse den har haft i den beslutsfattande processen. / Public transportation is an essential part of many people’s everyday life and a natural segmentof the city. Research outside Sweden shows that the possibility for citizens to participate withinthe planning of public transportation is rather limited. There is a lack of knowledge whetherthis statement applies to a Swedish context or not. The purpose of this study was to contributewith knowledge and understanding to the discourse of citizen participation and the planning ofpublic transportation in Sweden. This has been achieved by a case study of a Bus RapidTransportation project called HelsingborgsExpressen (The Helsingborg Express) in the southernpart of Sweden. A content analysis and interviews with planners has resulted in a nuancedpicture of HelsingborgsExpressen and citizen participation within the public transportationplanning.The study shows that the planning of public transportation is based around a rational planningdiscourse that follows established planning principles and set goals. The goal of a redoubledmarket share for the public transportation occurs frequently within the discourse in question.The planning process for HelsingborgsExpressen is, in many regards, an example of this. Withinthe planning, one opportunity for citizen participation occurred in the district Råå. The purposeof this citizen participation was to let people prioritize amongst three possible routes for the bus.The study also shows that citizen participation within the planning of public transportation canbe used to inform the citizens, access their local knowledge as well as a tool for including thecitizens to a greater extent. Within HelsingborgsExpressen, the study shows that the citizens’local knowledge is valuable, but the question regarding how this local knowledge has been usedin the decision-making process still exists.

Denna studie undersöker komplexiteten med renoveringar och hur de utförs på ett miljömässigt samt socialt hållbart sätt. Arbetet grundas i intervjuer med aktörer i området, dialog med en del verksamma och övningar med de boende, som slutligen har lett till ett gestaltningsförslag. Examensarbetet avser att påvisa vikten av medborgardialog och den sociala hållbarheten, samt ett cirkulärt och hållbart tankesätt vid renoveringar av fasader på miljonprogramsfastigheter. Studien utmynnar i ett designförslag på en fasadrenovering av en miljonprogramsfastighet i Rosengård på Bennets väg 3. / This study examines the complexity of renovations and how they are carried out in an environmentally and socially sustainable way. The work is based on interviews with stakeholders in the area, dialogues with practitioners and exercises with residents, which has led to a design proposal. The project intends to demonstrate the importance of citizen dialogue and social sustainability, as well as a circular and sustainable mindset when renovating the facades of million housing program properties. The study results in a design proposal for a facade renovation of a million program property in Rosengård at Bennets väg 3.