Querelle des anciens et des modernes - striden mellan det gamla och det moderna, är en vetenskaplig essä om de krockar som kan uppstå i den dagliga verksamheten när förståelsen brister gällande elevers relationsskapande och identitetsskapande online. Relationsskapandet och identitetsskapandet sker både i spel och i chattfunktioner i digitala miljöer. När förståelsehorisonter skiljer sig mellan vårdnadshavare, elever och pedagoger påverkas möjligheten till att lösa konflikter som sker online då samsynen brister. Alla konflikter går inte att lösa, däremot, kan vi arbeta med att förebygga att liknande situationer uppstår igen genom ett interkulturellt och empatiskt förhållningssätt, även att bjuda in elever i lärprocesser med utgångspunkt i deras intresse för att våra förståelsehorisonter ska närma sig varandra. I våra två gestaltningar får ni följa med in i två olika konfliktsituationer som har startats mellan elever online.I Angelica W:s gestaltning startar en konflikt i spelet Minecraft där en elev får sin värld förstörd av kamrat. Händelsen leder till att eleven brottar ner sin kamrat. Angelica W för samtal med eleverna, läraren och vårdnadshavare där förståelsen krockar när det kommer till spelandet. I Angelica O:s gestaltning har konflikter eskalerat under en längre tid mellan elever i chatten WhatsApp och offline. Berättelsen fokuserar på en konflikt där en elev utesluter en annan elev och skickar kränkande meddelanden. Vi har valt essäskrivande som forskningsmetod och där undersökningen och denhermeneutiska analysen av våra handlingar utgår från en svårbedömd handlingssituation. Den veten-skapliga essän syftar till att pröva och tänka högt i skriftlig form. Prövande i att utforska och reflektera över vårt agerande i de olika situationerna som vi har hamnat i vår yrkespraktik.Uppsatsen har en utgångspunkt i Hans-Georg Gadamers teorier om förståelsehorisonter och fördomar. Vi har till stor del även använt oss av Jonna Hjertström Lappalainen och hennes texter som har en tydlig grund i reflektionens värde samt Elza Dunkel, som är docent i pedagogiskt arbete och hennes arbete kring barns och ungas nätanvändning. / Querelle des anciens et des modernes - the battle between the old and the modern, is a scientific essay about the clashes that can occur in daily activities when understanding is lacking regarding student rela-tionship creation and identity creation online. When the horizons of understanding varies between guardians, students and educators it affects the opportunities to solve conflicts that occur online because of the lack of consensus. All conflicts can’t be solved, however, we can work to prevent similar situa-tions from occurring again through an intercultural and empathetic approach, even inviting students in learning processes based on their interest, which is approaching horizons of understanding each other.Relationship creation and identity creation take place both in online games and in chat functions in the digital environments.In our two dilemmas you can follow along into two different conflict situations that have been started between students online. In the scenario of Angelicas W:s a conflict emerges in the online game Mine-craft where a student gets it world destroyed by his classmate. The event leads up to that the student strikes down his classmate. In the scenario of Angelica O, conflict has been escalating during a longer period between students in the chatting-app WhatsApp and offline. The story is focused around a conflict where one classmate excludes another and sends demeaning messages. We’ve chosen essay writing as an exploration method and where the study and the hermeneutical analysis of our actions is based on a difficult to assess action situation. The scientific essay aims to test and think loudly in written form. Trying to explore and reflect on our actions in the various situations that we have encountered in our professional practice. The essay is based on Hans-Georg Gadamer theo-ries on understanding-horizons and prejudices. We have for the most part also used Jonna Hjertström Lappalainen and her texts which have a clear foundation in the value of reflection and Elza Dunkel who is a teacher in educational work and her work on kids and young people’s habits and understanding of the online world.

Ett socialt hållbart samhälle utgår från att skapa en miljö där alla individer respekteras och ges lika möjligheter att delta i samhället. Offentliga mötesplatser har en viktig funktion i den sociala hållbarheten med att vara inbjudande, trygga och tillgängliga. Människor med olika förutsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och offentliga miljöer behöver vara planerade efter fysisk tillgänglighet för att inte exkludera vissa grupper. Vilka grupper som kan vara delaktiga i det offentliga rummet påverkar hur samhället utvecklas över tid. Studien uppmärksammar hur tillfällig användning kan användas som metod för att föra arbetet med social hållbarhet framåt. Sommargågator är en tillfällig användning av en plats under sommarmånaderna när användningen temporärt ändras till fotgängares fördel genom att stänga av gatan för fordonstrafik. Konceptet sommargågata studeras i den här studien utifrån perspektivet social hållbarhet, genom att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som kan uppstå vid införandet av tillfälliga gågator och hur dessa kan användas i samhällsplanering för att öka fysisk tillgänglighet och socioekonomisk inkludering. En fallstudie har utförts över Östra Ågatan i Uppsala för att undersöka möjligheter och nackdelar med att anordna en sommargågata utifrån social hållbarhet. Resultatet visar att en breddning av konceptet tillgänglighet möjliggör att offentliga platser blir mer inkluderande och flera grupper kan vara delaktiga i den offentliga miljön. Om detta sker kan tillfällig användning vara en metod för att skapa mötesplatser och öka tillgängligheten. Vidare är det grundläggande för att skapa en inkluderande plats att ett långsiktigt mål för platsen uttrycks och att balansen bibehålls mellan allmänna och kommersiella aktiviteter. / A socially sustainable society is based on creating an environment in which all individuals are respected and given equal opportunities to participate in society. Public spaces play an important role in the social sustainability of being involved, safe and accessible. People with different conditions should be able to participate in society and public environments need to be planned after physical accessibility so as not to exclude certain groups. Which groups that participate in the public space affects how society develops over time. The study draws attention to how temporary use can be used as a method to bring forward work on social sustainability. A summer pedestrian street is a temporary use of a place during the summer months when use is temporarily changed to pedestrian advantage by turning off the street for automobile traffic. The concept of summer pedestrian street is studied in this study from the perspective of social sustainability, by examining the possibilities and disadvantages that may arise when introducing temporary pedestrian streets and how these can be used in community planning to increase physical accessibility and socio-economic inclusion. A case study has been carried out across Östra Ågatan in Uppsala to investigate the possibilities and disadvantages of organizing a summer pedestrian street based on social sustainability. The results show that broadening the concept of accessibility enables public places to become more inclusive and several groups may be involved in the public environment. If this happens, temporary use can be a way to create meeting places and increase accessibility. Furthermore, it is essential to create an inclusive location for a long-term goal for the site to be expressed

En kvalitativ studie av konstpedagogikens roll i virtuella konstmuseiutställningar. Syftet med denna studie är att kartlägga konstpedagogiska element och hur dessa påverkar förmedlandet, mottagandet och funktionerna i två virtuella utställningar från de Londonbaserade konstmuseerna The National Gallery och The Courtauld Gallery. Metoder och teorier med utgångspunkt i en analysmodell av den konstpedagogiska processen samt konstpedagogiska hållningar, har använts för analys och tolkning. I denna studie dras paralleller mellan studieobjekten och traditionella utställningar, samt ytterligare perspektiv på konstpedagogikens roll och virtuella utställningars funktioner i en konstpedagogisk kontext. Resultatet av denna studie visar på en fri pedagogik där användaren tar stor plats och styr sin virtuella rundtur bestående av ett rikligt men selekterat och kontrollerat innehåll.

Purpose: The purpose of this research is to contribute to a better understanding of the company's ability to communicate the message of a Corporate Rebranding. This is by examining the strategic implications that influence the control of communication on Social Digital Platforms during the implementation of a corporate rebranding. Method: This research study may be called a multidisciplinary study and is based on an abductive approach. It is written with a qualitative research strategy with a hermeneutic approach. Theoretical frame of reference: Model of Corporate Rebranding, compilation of previous research in the field of “External communication on Social Digital Platforms during a Corporate Rebranding”, the authors conceptual framework Empirical foundation: Empirical evidence has been collected through qualitative semi-structured interviews with a total of six (6) respondents. Conclusions: Based on empirical and theoretical analysis, the authors have come to three (3) promotional prominent actions that fulfill the study's purpose and the study's research question. These are (1) Brand Descriptions based on insights. Produce a clear Brand Description that is based on insights from external stakeholders to act from. (2) Internal Anchorage. A corporate rebranding must be anchored internally to externally be communicated uniformly, or coordinated. (3) Factual Convincing. Convince with facts and factuality to reduce subjective criticism. / Syfte: Syftet med denna studie är att komplettera existerande forskning med ökad förståelse för extern kommunikation vid corporate rebranding i den digitala eran. Detta genom att undersöka vilka åtgärder som bidrar till företagets möjlighet att bibehålla kontrollen av den externa kommunikationen vid genomförandet av en corporate rebranding. Metod: Studien kan liknas vara flerfallsstudie som utgår från en abduktiv ansats, är skriven med en kvalitativ forskningsstrategi samt ur ett hermeneutiskt förhållningssätt. Teoretisk referensram: Model of corporate rebranding, sammanställning av tidigare forskning inom ämnesområdet “extern kommunikation på sociala digitala plattformar vid corporate rebranding”, konceptuellt ramverk Empiri: Empiriskt underlag har insamlats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sex (6) respondenter. Slutsatser: Baserat på empiriskt och teoretisk analys har forskarna kommit fram till tre (3) framträdande främjande åtgärder som uppfyller studiens syfte samt svarar på studiens frågeställning. Dessa är (1) Insiktsbaserad varumärkesplattform. Framställa tydlig varumärkesplattform som är byggd på insikter från externa intressenter att agera ifrån. (2) Intern förankring. En corporate rebranding måste förankras internt för att kommuniceras enhetligt, eller samordnat. (3) Saklig övertygelse. Övertyga med fakta och saklighet för att minska subjektiv kritik.

What attributes can make a street become more sociable and create a vibrant streetscape where people feel comfortable spending time? The purpose of this study is to find these attributes and apply this knowledge in a case study on Drottninggatan and Strøget to identify their strengths and weaknesses as well as providing recommendations on how the streets can become more sociable public spaces. To achieve this a diverse selection of methods will be used. A literature review with emphasis on theories by Mehta (2013), Jacobs (1995) and Whyte (1980) will form the foundation for the study. Furthermore a combination of conventional methods such as observations and counting/tracking and more experience-based methods as City Walks and storytelling will form the core of the case study. During the case study a number of important urban elements arose with the key features being the use of open spaces, urban furniture and their positioning, the use of green structure and the presence of events on the street. The architectural ensemble is to be considered important for the framing of the public realm to a certain degree since it has a strong effect on how a space is perceived and the fact that if inappropriately used it can give rise to negative experiences of the street. Strøget and Drottninggatan show examples of both good and bad practice and both have aspects to improve to support a more sociable public space, even though Strøget have to be considered as being a few steps ahead. / Vilka attribut kan få en gata att bli mer socialt tilltalande och skapa ett levande gaturum där människor trivs att vara? Syftet med denna studie är att finna dessa attribut och tillämpa detta i en fallstudie om Drottninggatan och Strøget för att identifiera deras styrkor och svagheter samt ge rekommendationer på hur dessa gator kan bli mer välkomnande och socialt tilltalande. Olika typer av metoder kommer att genomföras under denna studie. En litteraturstudie med tyngdpunkt på teorier av Mehta (2013), Jacobs (1995) och Whyte (1980) kommer att utgöra grunden för denna studie. Utöver detta kommer också en kombination av konventionella metoder som observationer och räkning/spårning och mer upplevelsebaserade metoder som City Walks och historieberättande att vara kärnan fallstudien. Under fallstudien uppkom ett antal viktiga attribut, men de viktigaste var användandet av öppna ytor, gatumöbler och hur dessa är placerade, användandet av grönstruktur och närvaron av olika event i gaturummet. Arkitekturens utformning är en till en viss grad en viktig aspekt när det gäller inramningen av det offentliga rummet eftersom den har en stark påverkan på hur gaturummet upplevs och det faktum att olämpligt användande kan resultera i negativ påverkan. Strøget och Drottninggatan visar båda prov på både bra och dåliga exempel, och båda har aspekter som behöver förbättras för att kunna främja ett mer socialt tilltalande gaturum, även om Strøget måste ses som att ha kommit längre i processen.

A connection or relation with nature has shown to be crucial to create an interest to protect these environments later in life. The aim of this study was to investigate if parents’ choice of whether to expose their child to nature and green spaces could be seen as an indicator for higher intentions of giving the child the necessary conditions to live sustainably. The method used in the study was online questionnaires distributed to parents with children up to six years of age. The results of the study showed a difference between the level of intentions and the parents’ age. Two hours or more in nature with the child during the last seven days, was also showed as a variable indicating higher intentions for a sustainable lifestyle. People who saw it as important to be seen as an environmentally conscious individual by others, had higher intentions. Parents who indicated that a connection with nature for their child was important also demonstrated higher intentions. Due to low response rate, the results presented in the study must be interpreted with caution and cannot be used to generalize for others who met the inclusion criteria in the defined geographical area. / En relation till natur- och gröna miljöer har visat sig vara avgörande för att skapa en vilja om att värna och bevara dessa miljöer. Studien syftade till att undersöka om föräldrars val att exponera sitt barn för naturen kunde fungera som en indikator på att de även har högre intentioner om att ge sitt barn förutsättningar för en miljömässigt hållbar livsstil. Studien genomfördes genom online-enkäter som distribuerades till föräldrar med barn upp till sex års ålder. Resultat av studien visade att det fanns en skillnad i intentionsnivån om hållbarhet mellan åldersgrupper. Två timmar eller mer i natur- och gröna miljöer tillsammans med sitt barn under de senaste sju dagarna gav en indikation på en högre intention om en hållbar livsstil. Personer som ansåg det viktigt att ses som en miljö- och klimatmedveten person av andra hade höga intentioner om att visa barnet en hållbar livsstil. Det fanns en trend att föräldrar som ansåg att det var viktigt att barnet hade en relation till naturen hade högre intentioner. Den låga svarsfrekvensen gjorde att resultat av studien måste tolkas med försiktighet och kan inte generaliseras för andra i det valda geografiska området som uppfyllde kriterierna för deltagande.

Previous research indicates that journalistic roles change in times of crisis, from critically reviewing authorities to disseminating information. Why does this happen? And are these indications true within a Swedish context? The aim of this study is to investigate how journalistic roles in Swedish media has changed over time during the covid-19 pandemic and what factors that lies behind the change.[JB1]  To do this, a quantitative content analysis of Swedish news articles was used in combination with qualitative interviews with journalists. The content analysis found that the presence of critical roles (detached watchdog and critical change agent) decreased during the first months of the pandemic while the presence of informational and regime-friendly roles (populist disseminator and opportunist facilitator) increased. One year into the pandemic, the presence of critical roles resurged towards a normal level while the two informational and regime-friendly roles decreased. The qualitative interviews show that, whilst the perceived journalistic roles did not change during the pandemic, the ability to put those ideals to practice was affected by several external factors. These factors include: the dominance of corona-related news, the challenging nature of critically reviewing an ongoing crisis, a general lack of corona-related knowledge, changes in work practice and working environment, and a lack of previous experience from similar crises. The change in practiced journalistic roles was generally viewed by the respondents as unintended and problematic. This underlines the important difference between perceived and practiced journalistic roles.  [JB1]Reviderat.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

Rapporten presenterar en analys av Tändsticksområdet i Jönköping ur ett stadsutvecklingsperspektiv, med syfte att lyfta betydelsen av kulturhistoriska miljöer för hållbar utveckling av stadsdelar. Studien utfördes som fallstudie, med intervjuer, observationer och dokumentstudie som datainsamlingstekniker. Data sammanställs i grafiska scheman med analysmetoderna SWOT och Gehl’s tolv kvalitetskriterier. Avgränsningar har skett genom att undersöka ett specifikt, avgränsat geografiskt område och intervju av verksamheter där medverkande varit aktiva på Tändsticksområdet i minst tio år. Utifrån analysen har det visats att Tändsticksområdet är i behov av förändring. Under de senaste tio åren har det inte utförts några stora förändringar och bristande underhåll har lett till förfall av området. Genom SWOT-analysen som sammanställts utifrån intervjuer och observationer har prishöjningar och kommunala prioriteringar konstaterats som hot. Områdets styrkor anses vara dess geografiska placering och byggnadsminnesförklaringen som täcker samtlig bebyggelse. Svagheter som identifierats är den instängda utformningen med murar och bommar. De möjligheter som har identifierats är utveckling av samverkan för att skapa en helhet i området och verksamheterna emellan. Analys baserat på de tolv kvalitetskriterierna visade att de största bristerna i området är kopplat till utformningen av stadsrummet. I områdets urbana miljö ges få möjligheter till att kunna stanna upp och spendera tid utomhus. Det leder till att Tändsticksområdets gator och torg främst nyttjas som passage genom området eller till verksamheterna. De brister som pekats ut stödjs av teori gällande aktiviteter i kulturhistoriska miljöer, kulturhistorisk betydelse och hållbar utveckling av stadsdelar. Studien har visat att kulturhistoria har stor betydelse för invånare och kan inkorporeras i deras vardagliga rörelsemönster genom att skapa fler möjligheter till aktivitet i området. Det krävs fortfarande flera åtgärder för att Tändsticksområdet ska nå en hållbar utveckling. / The report presents an analysis of Tändsticksområdet in Jönköping from a city development perspective, with the purpose to raise the importance of culturally meaningful environments for sustainable development of districts. The study was performed as a case study, with interviews, observations, and a document study as data collection techniques. Data has been gathered in graphic schemes based on the analysis methods SWOT and Gehl’s twelve quality criteria. Boundaries has been set by investigating a specific, limited geographic area and interview of businesses where participants have been active in Tändsticksområdet during a minimum of ten years. Based on the research, it has been shown that Tändsticksområdet needs change. In the last ten years, no major changes have been executed and lack of maintenance has led to a disrepair of the area. Through the SWOT analysis compiled from interviews and observations, price increases and municipal priorities have been identified as threats. The area's strengths are its geographical location and the “building heritage declaration” that covers all buildings. Weaknesses identified are the enclosing formation with walls and traffic barriers. The opportunities that have been identified are developed of cooperation to create ensemble in the area and between the businesses. Analysis based on the twelve quality criteria showed that the biggest deficiencies in the area are linked to the inadequate design of the urban space. In the area's urban environment, there are few opportunities to stop and spend time outdoors. This leads to that Tändsticksområdets streets and squares are primarily used as passages through the area or to the businesses. The shortcomings that have been pointed out, are supported by theory regarding activities in cultural-historical environments, cultural historical significance, and sustainable development of city districts. The study has shown that cultural history is of great importance to inhabitants and can be incorporated into their everyday movement patterns by creating more opportunities for activity in the area. Several measures are still required for Tändsticksområdet to reach a sustainable development.

Begreppet Metaverse har på senare tid uppmärksammats som det allra hetaste området inom IT-branschen, före både kryptovaluta och artificiell intelligens. En stor anledning till detta är att Facebook valt att döpa om sitt varumärke till Meta och tydligt indikerat vad som är deras framtidsvision. Metaverse är ett begrepp som används för att beskriva olika virtuella miljöer och tillsammans med olika teknologier som Virtual Reality och Augmented Reality kan det användas för att berika och transformera virtuell kommunikation. Samarbete med hjälp av virtuell kommunikation har redan prövats när covid-19-pandemin slog hårt mot företag och anställda fick arbeta hemifrån. Med Metaverse intåg på marknaden kommer virtuell kommunikation stå inför en ännu större utmaning vilket kommer ställa ännu högre krav på hur företag väljer att kommunicera. Syftet med studien var därmed att ta reda på hur tekniska medel kopplat till Metaverse kan tillåta nya virtuella arbetssätt och ifall detta kan förbättra samarbete i organisationer, samt vilka utmaningar som detta för med sig och hur dessa kan bemötas.   För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har forskningsområdet undersökts på djupet och för att analysera resultatet har en tematisk analys använts som stöd. Samtliga respondenter som intervjuats har en expertis inom området Metaverse och flera års erfarenhet av arbete inom IT-branschen.  Studiens slutsats visar att Metaverse redan har en positiv påverkan på hur organisationer samarbetar och att utvecklingen inom området går med snabba steg framåt. Det finns flera fördelar med att använda sig av Metaverse-teknologier i organisationer, men samtidigt finns det utveckling kvar att göra då det finns en del utmaningar med Metaverse som kräver vidare forskning. / The term Metaverse has recently gained attention as the hottest area in the IT industry before both cryptocurrency and artificial intelligence. A big reason for this is that Facebook has chosen to rename its brand Meta and clearly indicated what their future vision is. Metaverse is a term used to describe different virtual environments and together with different technologies such as Virtual Reality and Augmented Reality it can be used to enrich and transform virtual communication. Cooperation through virtual communication has already been put to the test when the covid-19 pandemic hit companies hard, and employees had to work from home. With Metaverse entering the market, virtual communication will face an even greater challenge, which will place even higher demands on how companies choose to communicate. The purpose of the study was thus to find out how technical means linked to Metaverse can allow new virtual working methods and if this can improve collaboration in organizations, as well as what challenges this entails and how these can be met.  To achieve the purpose of the study, a qualitative approach has been applied. With the help of semi-structured interviews, the research area has been investigated in depth and to analyze the results, a thematic analysis has been used as support. All respondents interviewed have expertise in the Metaverse area and several years of experience working in the IT industry. The study's conclusion shows that Metaverse already has a positive impact on how organizations collaborate, and that the development is taking rapid steps forward. There are several benefits to using Metaverse technologies in organizations, but at the same time there is still development to be done as there are some challenges with Metaverse that require further research.